FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3 1 Inst f växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp, 3 Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp E-post:Torbjorn.Ewaldz@vv.slu.se Sammanfattning Höstvete Årets försök gav mycket stora skördeökningar i höstvete, vilket främst beror på starka angrepp av bladfläcksvampar, främst svartpricksjuka och gulrost. Angreppen av stråknäckare var små. Det ännu inte registrerade preparatet Comet har satt en ny standard och givit större merskördar jämfört med Amistar och Stratego. Ett försök med mycket kraftiga angrepp av vetets bladfläcksjuka visade att Acanto och Comet hade bättre effekt jämfört med Amistar I medeltal av 10 höstveteförsök gav en behandling under axgången 1550 kg/ha i skördeökning för Amistar 0,5 l/ha och 1800 kg/ha 0,75 l/ha. Behandling med Comet gav ytterligare ca 500 resp 300 kg/ha. I ProPlant-ledet gjordes två behandlingar i samband med axgång (DC ~39 och ~57), vilket var lönsamt i tre av fyra försök med mycket kraftiga angrepp jämfört med engångsbehandling i DC 51. Amistar, Comet och Stratego (elva, tre resp. tre försök) testades i olika doser. Alla preparaten hade god effekt mot gulrost, något sämre mot bladfläcksvampar och sämst effekt mot mjöldagg. Sprutning med 0,25 l/ha hade något sämre effekt än sprutning med 0,50 och 0,75 l/ha men skillnaderna var ganska små för alla tre preparaten. Comet hade bättre effekt mot bladfläcksvampar, med mindre skillnad mellan olika doser, dvs flackare dos/responskurva jämfört med Amistar och Stratego. Vid sprutning med Amistar i DC 51 erhölls bästa lönsamhet i sju av elva försök med dos 0,75-0,80 l/ha (mellan 320 och 2495 kr/ha). För Comet och Stratego (tre försök), uppnåddes bästa lönsamheten vid 0,25 resp. 0,75 l/ha (1200-1465 resp 900-1535 kr/ha). Sex olika behandlingstidpunkter, DC 37, 41, 51, 59, 65 och 69 jämfördes i tre höstvetesorter, Bill, Kris och Tarso. Vid samtliga tidpunkter användes 0,4 l Amistar/ha; vid DC 41 och 51 även 0,8 l/ha. Försöken visar att Fram t o m DC 75 (mjölkmognad) registrerades den bästa effekten mot bladfläcksvampar av led som sprutats tidigt (DC 37, 41 och 51). Efter DC 75 och fram till sen degmognad (DC 85+) hade ledet som sprutats i DC 59 bästa effekt bland led som sprutats med 0,4 l/ha, särskilt på flaggbladet. Ökning av dosen (DC 41 och 51) ökade effekten något. Alla behandlingar gav signifikanta merskördar, mycket höga i Bill och Kris och något lägre i Tarso. Bästa lönsamhet, i såväl medeltal som i varje enskilt försök, erhölls vid behandling med 0,4 l/ha i DC 59 (+950 kr/ha). Signifikant högre merintäkter erhölls i alla behandlingar i Kris och Bill men i Tarso endast i ledet behandlat med 0,4 l/ha i DC 59. Höstråg Angreppen av skadesvampar i årets försök var ganska små jämfört med 2001 och skillnaden mellan preparaten därför mindre. Endast mindre skördeökningar erhölls och lönsamheten var ytterst blygsam. 2:1
Vårkorn I vårkorn gav bekämpningarna, liksom förra året, små merskördar. Högst skördeökning gav i genomsnitt Acanto 1,0 l/ha +355 kg/ha, vilket dock var olönsamt. Effekterna av bekämpning med Comet+Forbel i vårkorn medförde inte motsvarande ökningar som i höstveteförsöken. Inledning Resultat från fältförsök med fungicider i Södra Jordbruksförsöksdistriktet (SJFD) år 2002 redovisas i uppsatsen. För höstvete finns ett förhållandevis stort försöksunderlag vilket gör det möjligt att diskutera preparatval, doser och tidpunkter i större omfattning än i vårkorn och höstråg där försöksunderlaget är betydligt mindre. Vi har valt att endast visa sammanställningar av de olika försöksserierna och således inte graderingsresultat från de enskilda försöksplatserna. Den som är intresserad kan hämta dessa på FFE:s hemsida som pdf-filer (www.ffe.slu.se). Preparatval Valet av preparat, dos och tidpunkter beror inte minst på vilka sjukdomar som förekommer i grödan och priset. Trots detta har vissa aktiva substanser dominerat under vissa tidsperioder, inte minst för att de var de mest effektiva för perioden ifråga men även eftersom de ofta var bredverkande och hade bäst effekt mot sjukdomar av befintliga preparat. Under slutet av 1970-talet och 1980-talet, då användningen av fungicider i stråsäd började, användes tridemorf (Calixin), benomyl (Benlate), karbendazim (Delsene) och triadimefon (Bayleton) även om de inte var lika bredverkande som de substanser som skulle komma. Under 1980-talet och 1990-talet hade propikonazol (Tilt-produkterna), fenpropimorf (Forbel) och prokloraz (Sportak) stora marknadsandelar. Under senare delen av 1990-talet fram till idag har strobilurinen azoxystrobin (Amistar) dominerat men även vissa andra produkter som exempelvis cyprodinil (Unix och i Stereo) och fenpropidin (Tern) har sina användningsområden. Under de närmaste åren kommer sannolikt strobilurinerna att dominera och nya aktiva substanser inom denna grupp är på väg. Användningen av preparat med mer än en aktiv substans och tankblandningar ger en bredare effekt och är sannolikt ett sätt att minska uppkomsten av fungicidresistens (se www.gcpf.org/frac). Förutsättningar för svampangrepp 2002 Inledningen av hösten 2001 var mycket regnig vilket ledde till att höstsäden oftast blev förhållandevis sent sådd. Vintern var mild med undantag för en köldperiod runt jul och nyårshelgerna. Januari och februari var nederbördsrika, medan mars och april däremot bjöd på milt och relativt torrt väder vilket gav ett tidigt vårbruk. Under maj och juni var tillväxtbetingelserna mycket goda då temperaturerna något översteg medel, i kombination med ganska mycket regn. Värmen fortsatte i juli med lokala åskväder. Augusti präglades av ovanligt varmt och torrt väder, vilket resulterade i tidig skörd med låga vattenhalter. Väderleken var ovanligt gynnsam även för flertalet svampsjukdomar vilket resulterade i starka angrepp, speciellt av svartpricksjuka och gulrost i höstvete. Angreppen i råg var däremot måttliga och i vårkorn ganska små. Inlösenpris, kostnader och lönsamhet I beräkningarna av det ekonomiska resultatet användes preliminära inlösenpriser i medeltal av vecka 37-46 från Lantmännen Skåne, HBK och Jönköping samt Svenska Foder och cirkapriser på fungicider enligt Skånska Lantmännen och Odal. Det togs ingen hänsyn till kärnskördens kvalitet med undantag av en försöksserie i maltkorn. I kostnaden för behandling ingår körning med 100 kr per tillfälle, samt körskada med 30-75 kr beroende på antal behandlingar, 2:2
gröda och tidpunkt(er). Acanto, Comet och Stratego är ännu ej godkända i Sverige och har åsatts ett troligt pris erhållet från resp firma. Lönsamheten som anges i tabellerna är inlösenpriset på merskörden minus kostnader för behandling. Sort Inlösenpris, kr/dt Preparat, mm Kostnad Tarso Övriga kvarnveten Kris Övriga mölleveten Bill Foderveten (Marshal) Barke/Alexis Pasadena Prestige Foderkorn Råg 98.30 94.95 92.18 91.98 91.00 83.30 113.85 110 107.10 84.60 86.38 Amistar Acanto (ej reg) Comet (ej reg) Stratego (ej reg) Forbel Impuls Stereo Tern Tilt Top Unix Körkostnader Körskador 520 kr/l 540 kr/l troligt pris 620 kr/l troligt pris 520 kr/l troligt pris 260 kr/l 230 kr/l 220 kr/l 320 kr/l 320 kr/l 420 kr/l 100 kr/ha 1 % alt 30-75 kr/tillfälle Höstvete Resultat och diskussion I tabellerna 1-6 redovisas skörd och merskörd, lönsamhet samt sjukdomsangrepp och fungicideffekt för försöksserierna L15-1010, L15-1011 och R15-1500. Kommentarer till resultaten görs under avsnitten Preparat, Tidpunkt och dos samt Lönsamhet (se nedan). Tabell 1. Skörd och merskörd, kg/ha, samt lönsamhet för behandling, kr/ha, i L15-1010 2002. Led Behandling Dos, l/ha Skörd och merskörd, kg/ha Lönsamhet, kr/ha DC 30-31 DC 47-51 L1 L2 M1 M2 M3 Medel L1 L2 M1 M2 M3 Medel Bill Kris Ritmo Kris Kris Bill Kris Ritmo Kris Kris A Obehandlat - - 8900 7510 7630 5310 6590 7190 8100 6920 7020 4890 6070 6600 B Amistar 800 2880 1240 2490 1590 1800 300 2230 720 1870 1040 1230 C Amistar 0.75 960 3310 1490 2800 1730 2060 320 2500 820 2030 1040 1340 D Amistar 1.0 1090 3390 1360 3370 1930 2230 310 2440 570 2420 1090 1370 E Unix 430 750 1590 540 370 740 20 320 1090¹ 120-30 300* F Stereo, Amistar 1.0 1080 3150 1700 2910 1690 2110 240 2160 820 1940 810 1190 G Unix, Amistar 0.75 1260 3390 1590 3270 1670 2240 280 2260 600 2150 670 1190 H Unix+Am, Am +0.25 1340 3380 1790 3530 2200 2450 350 2250 780 2390 1160 1390 I Tilt Top+Amistar +0.25 1080 2880 1300 3090 1500 1970 530 2200 740 2390 930 1360 J Tern+Amistar 0.4+0.25 740 2520 810 2650 1150 1570 250 1900 320 2020 640 1030 K 2 x Comet+Forbel +0.25 +0.25 1390 4220 2040 3330 2750 2750 250 2870 860 2050 1520 1510 L Comet+Forbel 1.0+ 1440 4020 1610 3370 2210 2530 400 2790 570 2190 1120 1410 M Stratego 1230 3190 1080 3030 1340 1970 690 2520 570 2370 810 1390 N Stratego 1.0 1550 3350 1330 3240 1620 2220 730 2400 540 2300 810 1360 O Comet+Forbel +0.25 1310 3700 1350 3580 1780 2340 650 2870 700 2760 1100 1620 P Unix, Amistar 0.25 0.375 770 2900 1320 2680 1520 1840 140 2110 650 1910 840 1130 Q Pro Plant 920 3690 1580 3570 2250 2400 280 2550 530 2440 1220 1410 Probv. 0.0001 0.0001 0.0001 0.0001 0.0001 0.0001 0.0001 CV 3.4 1.8 3.5 5.8 5.6 4.5 4.9 LSD 480 310 460 670 650 530 480 ¹Led E osäker siffra *Medel av fyra platser=110 kr/ha L1=Kristianstad L2=Borrby M1=Vragerup M2=Kattarp M3=Skivarp 2:3
Tabell 2. Angrepp (%) och fungicideffekt (%) för behandling i L15-1010 2002. Medeltal av fem försök DC 75. Led Behandling Dos, l/ha Bladfläcksvampar, % Mjöldagg, % Brunrost, % Gulrost,% DC 30-31 DC 47-51 Angrepp Effekt Angrepp Effekt Angrepp Effekt Angrepp Effekt A Obehandlat - - 23.0 1.64 0.26 3.70 B Amistar 9.6 60 0.60 57 0.00 100 0.27 96 C Amistar 0.75 7.5 66 0.65 60 0.01 98 0.12 98 D Amistar 1.0 7.6 66 0.61 63 0.01 98 0.12 87 E Unix 14.0 45 0.79 46 0.01 96 1.46 77 F Stereo, Amistar 1.0 5.7 72 0.40 73 0.01 98 0.15 98 G Unix, Amistar 0.75 6.6 67 0.32 78 0.01 96 0.14 98 H Unix+Am, Am +0.25 6.4 72 2 65 0.00 100 0.17 97 I Tilt Top+Amistar +0.25 6.1 70 0.28 79 0.00 100 0.07 93 J Tern+Amistar 0.4+0.25 9.9 59 0.26 87 0.02 96 0.08 93 K 2 x Comet+Forbel +0.25 +0.25 4.3 82 0.31 80 0.00 100 0.04 99 L Comet+Forbel 1.0+ 4.4 79 0.29 83 0.00 100 0.03 100 M Stratego 8.4 62 0.45 73 0.02 93 0.14 91 N Stratego 1.0 6.2 70 0.33 79 0.02 96 0.07 92 O Comet+Forbel +0.25 5.6 75 0.43 77 0.00 100 0.04 99 P Unix, Amistar 0.25 0.375 6.5 70 5 60 0.00 100 0.20 90 Q Pro Plant 5.3 70 0.34 77 0.00 100 0.17 91 Probv. 0.0001 0.0001 0.0001 0.0004 0.0143 0.26 0.0001 0.16 CV 62.4 12.3 72.1 19.4 460.4 4.2 204.9 11.7 LSD 6.3 11 0.47 17 0.12 6 1.06 14 Tabell 3. Skörd och merskörd, kg/ha, samt lönsamhet för behandling, kr/ha, i L15-1011 2002. Led Behandling Dos, l/ha Skörd och merskörd, kg/ha Lönsamhet, kr/ha L2 M2 M3 Medel L2 M2 M3 Medel DC 30-31 DC 47-51 Marshal Ritmo Ritmo Marshal Ritmo Ritmo A Obehandlat 7220 5550 7630 6800 6010 5100 7020 6040 B Amistar 0.25 1420 980 1290 1230 890 610 890 800 C Amistar 1790 1110 1170 1360 1070 600 650 770 D Amistar 0.75 2090 1040 1830 1650 1190 400 1130 910 E Stratego 0.25 1320 1100 990 1140 800 720 620 710 F Stratego 1970 1310 1320 1530 1220 780 790 930 G Stratego 0.75 2510 1580 1590 1890 1540 900 910 1120 H Comet 0.25 2370 1650 1940 1990 1650 1200 1460 1440 I Comet 2730 1620 1790 2050 1800 1020 1170 1330 J Comet 0.75 2900 1740 1600 2080 1790 970 840 1200 K Impuls, Am 0.75 1910 1290 1840 1680 980 580 1080 880 L Tern, Am 1990 1290 1550 1610 960 490 730 730 M Forbel, Am 1890 1250 1720 1620 910 480 920 770 N Stereo, Am 1 2400 1730 1480 1870 1240 840 610 900 O Unix, Am 2160 1610 2080 1950 1050 740 1170 990 P 2 x Am+For 0.25+0.125 0.25+0.125 2150 1160 1490 1600 1190 470 770 810 Q 2 x Com+For 0.25+0.125 0.25+0.125 2800 1580 1420 1930 1680 800 660 1050 Probv. 0.0001 0.0001 0.0012 0.0001 0.0001 CV 3.5 5.7 5.9 3 3 LSD 470 560 770 420 340 L2= Borrby M2=Svalöv M3=Trelleborg 2:4
Tabell 4. Angrepp (%) och fungicideffekt (%) för behandling i L15-1011 2002. Medeltal av tre försök DC 75 Led Behandling Dos, l/ha Bladfläcksvampar, % Mjöldagg, % Brunrost, % Gulrost, % DC 30-31 DC 47-51 Angrepp Effekt Angrepp Effekt Angrepp Effekt Angrepp Effekt A Obehandlat 28.3 1.63 1.14 4.11 B Amistar 0.25 11.1 59 0.85 45 0.10 96 0.25 92 C Amistar 8.0 68 0.94 43 0.07 97 0.12 97 D Amistar 0.75 7.0 73 0.85 48 0.07 97 0.11 99 E Stratego 0.25 8.8 65 0 62 0.10 96 0.39 88 F Stratego 5.9 77 0.40 73 0.14 94 0.11 98 G Stratego 0.75 5.8 77 0.60 65 0.04 98 0.04 99 H Comet 0.25 6.4 76 0.95 44 0.03 99 0.09 99 I Comet 5.8 77 1.07 40 0.01 100 0.03 100 J Comet 0.75 4.8 82 0.99 43 0.01 100 0.02 100 K Impuls, Am 0.75 7.8 71 0.62 63 0.03 99 0.07 98 L Tern, Am 7.0 74 0 72 0.03 99 0.08 98 M Forbel, Am 7.3 73 0.74 56 0.03 99 0.02 100 N Stereo, Am 1 5.7 78 0.75 59 0.03 99 0.01 100 O Unix, Am 7.0 74 0.75 57 0.03 99 0.14 96 P 2 x Am+For 0.25+0.125 0.25+0.125 7.7 72 0.99 40 0.03 99 0.04 99 Q 2 x Com+For 0.25+0.125 0.25+0.125 5.0 80 0.65 54 0.03 99 0.03 99 Probv. 0.0001 0.0002 0.0317 6 0.0129 3 0.0078 5 CV 34.7 6.3 41.8 36.7 258 2.7 310.6 6.1 LSD 4.7 8 6 33 0.49 4 1.71 10 Tabell 5. Skörd och merskörd, kg/ha, samt lönsamhet för behandling, kr/ha, i R15-1500 2002. Led Behandling Dos DC Skörd och merskörd, kg/ha Lönsamhet, kr/ha Bill Kris Tarso Medel Bill Kris Tarso Medel A Obehandlat - - 8630 9590 10340 9520 7850 8840 10170 8950 B Amistar 0.4 37 930 1660 690 1090 460 1120 260 610 C Amistar 0.4 41 1120 1860 810 1260 620 1300 380 770 D Amistar 0.8 41 1310 2140 790 1410 580 1350 160 700 E Amistar 0.4 51 1080 1840 770 1230 590 1290 340 740 F Amistar 0.8 51 1520 2330 880 1580 780 1520 240 850 G Amistar 0.4 59 1320 2160 900 1460 800 1580 470 950 H Amistar 0.4 65 1130 1970 820 1310 630 1410 380 810 I Amistar 0.4 69 890 1500 540 980 420 970 110 500 Probv 0.0001 0.0001 0.0001 0.0001 0.0001 0.0001 0.0305 0.0009 CV 1.0 1.3 1.7 1.4 1.0 1.3 1.8 1.4 LSD 140 210 280 370 120 200 270 330 Platser: Gärnäs (Bill), Hannas (Kris), Ystad (Tarso) Tabell 6. Angrepp av bladfläcksvampar vid fyra graderingstillfällen. Medeltal av tre försök, R15-1500 2002. Led Behandling Dos Tidp Bladfläcksvampar, % angripen bladyta DC 65 DC 75 DC 77-83 DC 85 l/ha DC Bl. 2 Bl. 3 Bl. 1 Bl. 2 Bl. 1 Bl. 2 Bl. 1 Bl. 2** A Obehandlat - - 0.97 6.4 3.8 18.5 51.7 77.7 99.5 100.0 B Amistar 0.4 37 0.16 3.1 0.6 8.2 12.5 32.9 75.2 88.3 C Amistar 0.4 41-45 0.36 4.1 0.7 9.7 8.1 36.0 56.3 76.4 D Amistar 0.8 41-45 0.21 4.5 8.3 5.5 29.8 43.3 66.9 E Amistar 0.4 51 1.03 5.6 0.8 10.0 8.4 40.8 51.8 83.5 F Amistar 0.8 51 1.07 5.9 0.6 9.1 5.8 25.4 37.6 69.0 G Amistar 0.4 59 0.88 5.5 1.3 11.6 6.7 32.2 45.0 80.3 H Amistar 0.4 65 1.02 6.9 1.6 13.9 9.5 42.5 56.1 86.3 I Amistar 0.4 69 0.87 4.5 3.1 16.0 16.1 57.7 67.5 91.4 Prob-värde 0.019 0.26 0.009 0.014 0.0002 0.0001 0.0002 0.25 LSD 8 2.9 1.8 5.8 14.9 15.6 20.0 27.1 **Medeltal av två försök 2:5
Generellt Angreppen av stråknäckare i försöken var små (index 22 i genomsnitt) och merskördarna för bekämpning ganska blygsamma. Angrepp av mjöldagg förekom i några försök, framförallt i Ritmo. De tidiga behandlingarna i DC 31-32 hade effekt men vid det kraftiga smittotrycket som rådde under hela säsongen räckte inte enbart en tidig behandling till. I strobilurinbehandlade led kunde efter axgång starka angrepp ses eftersom bladen i dessa led var gröna även på de lägre bladnivåerna. Gulrosten registrerades huvudsakligen i Kris, i många fall ganska kraftiga angrepp. Angreppen av brunrost var betydligt mindre - endast i ett försök (Ritmo) konstaterades mer än 1 % angripen bladyta. De största angreppen orsakades av bladfläcksvampar, i första hand Septoria tritici (svartpricksjuka), följt av Drechslera tritici-repentis (vetets bladfläcksjuka) och S. nodorum (brunfläcksjuka). Preparat Angreppen av stråknäckare i försöken var som tidigare nämnts små och merskördarna för en enkel behandling med Unix 0,5 l/ha i DC 31 endast ca 350-750 kg/ha. I Vragerup-försöket gav denna behandling oväntat hög merskörd (1590 kg/ha), något som bör tolkas med viss reservation. Effekterna för behandling med halv dos av Unix eller Stereo var överlag dåliga, endast 0-25 % effekt och de merskördar som erhållits för Stereo och Unix bör därför främst tillskrivas effekter på andra svampar såsom bladfläcksvampar, mjöldagg och gulrost. I höstvete är bladfläcksvampar som svartpricksjuka (Septoria tritici), brunfläcksjuka (Septoria nodorum) och vetets bladfläcksjuka (Drechslera tritici-repentis) årligt återkommande och ofta är en behandling strax före eller under axgången motiverad även om den inte leder till stora skördeökningar under "torrår". Comet hade något bättre effekt än de övriga strobilurinerna (Amistar och Stratego) och med det troliga pris vi använt för att beräkna lönsamheten på, var Comet i genomsnitt av tre försök i försöksserien L15-1011 (tabell 3) bästa preparat. I de fall stråknäckare, mjöldagg och rost förekommer eller förväntas kan det vara lönsamt att även använda preparat med god effekt mot dessa svampar. I genomsnitt av fem försök i försöksserien L15-1010 (tabell 1) gav kombinationer med Comet och Forbel bäst effekt. Tidpunkt och dos I jämförelser mellan olika doser valde vi ut försöksled från tre försöksserier, L15-1010, L15-1011 och R15-1500. I L15-1010 testades bl a Amistar (azoxystrobin, 500 g/l), i L15-1011 även Comet (pyraclostrobin, 250 g/l) och Stratego (trifloxystrobin + propikonazol, 187,5 + 125 g/l). Försöksserien R15-1500 startades år 2000 i syfte att undersöka om man med hjälp av fjärranalys kan upptäcka ett angrepp innan det är synligt för ögat. Försöken har delvis redovisats vid fjolårets möte (Ewaldz, 2001) men har alltså även intresse som ren jämförelse av olika tidpunkter för höstvetets axgångsbehandling. R15-1500, tre försök L15-1010, fem försök L15-1011, tre försök Sorter Doser Tidpunkt Sorter Doser Tidpunkt Sorter Doser Tidpunkt Kris 0,4 37, 41, Kris (3) 0,50 47-51 Ritmo (2) 0,25 49-51 Bill Tarso 0,8* 51, 59, 65, 69 Bill Ritmo 0,75 1,00 Marshal 0,50 0,75 * Sprutades vid DC 41 och 51. 2:6
Effekter mot svampangrepp I tabell 2 och 4 visas genomsnittlig angreppsgrad och fungicideffekt i L15-1010 resp. L15-1011. Såväl Amistar som Stratego och Comet hade god effekt mot gulrost, något sämre mot bladfläcksvampar och sämst effekt mot mjöldagg. Stratego hade något bättre effekt mot mjöldagg än övriga preparat, vilket troligtvis kan förklaras av att detta preparat innehåller propikonazol. Leden som sprutats med lägsta dosen av Amistar och Stratego, 0,25 l/ha, erhöll något större angrepp av gulrost och bladfläcksvampar än led med högre doser. Comet hade bättre effekt mot bladfläcksvampar, med mindre skillnad mellan doserna, dvs flackare dos/responskurva jämfört med Amistar och Comet. Skillnaden i effekt mellan 0,50 och 0,75 l/ha var emellertid ganska liten för alla tre preparaten. En ytterligare ökning upp till 1,0 l/ha för Amistar ökade heller inte effekten nämnvärt. Studerar man behandlingstidpunktens påverkan på angreppen av bladfläcksvampar (tabell 6), kan man se att led B, som sprutats i DC 37, uppvisar högst effekt av alla led på alla bladnivåer från DC 65 till DC 75. Som väntat avklingar effekten vid senare utvecklingsstadier, särskilt på den översta bladnivån. Vid DC 77 hade leden som sprutats med dubbelt så hög dos vid DC 41 eller 51, led D resp. F, något bättre effekt än övriga led, något som höll i sig fram till mognad. Led G som sprutats i DC 59 uppvisade emellertid i stort sett lika god effekt på flaggbladet som de sistnämnda. Effekten av behandling i DC 69 var klart sämre på flaggbladet vid de senare graderingstillfällena. Skörd I tabell 1, 3 och 5 visas skörderesultat från de enskilda platserna. Högst merskörd för Amistar erhölls, med några undantag, alltid vid högsta dos i det aktuella försöket, något som gäller även för Comet och Stratego. Comet-leden hade genomgående högst merskörd i de tre försöken oavsett dos, inräknat ett försök där lägsta dos (0,25 l/ha) gav högst merskörd. Största merskördarna för behandling med Amistar registrerades i sorten Kris, till stor del beroende på de kraftiga angreppen av gulrost i obehandlat led, men även i Marshal uppnåddes höga siffror, speciellt för Comet. I tidpunktsförsöken var merskördarna mycket höga i Kris (1500-2330 kg/ha), något lägre i Bill (890-1520 kg/ha) och lägst i Tarso (540-900kg/ha). Högst merskörd uppmättes för Kris och Bill i led F (0,8 l/ha vid DC 51), följt av led G (0,4 l/ha vid DC 59) och led D (0,8 l/ha vid DC 41). Som väntat erhölls något mindre merskördar i Tarso men också mindre skillnader mellan såväl behandlingstillfällen som doser - högsta merskörd registrerades vid 0,4 l/ha vid DC 59. Lönsamhet Lönsamheten för behandling framgår av tabellerna 1, 3, 5 och 7. Generellt kan sägas att årets fungicidförsök gav ovanligt stora skördeökningar i höstvete och därmed bra lönsamhet för bekämpning. I L15-1010 erhölls högst merskörd för den nya strobilurinen Comet i blandning med Forbel, i full dos ca 300 kg/ha mer än Amistar resp Stratego och ca 450 kg/ha mer vid halv dos. Bästa lönsamhet uppnåddes för halv dos Comet+Forbel i DC 51 (led O). I tre av fem försök var två behandlingar med halv dos av Comet+Forbel (led K) mest lönsamma strategi. Som följd av mycket starka svampangrepp i serien L15-1010 hävdade sig de högre doserna av Amistar (0,75 l/ha resp 1,0 l/ha) något bättre än 0,5 l/ha ekonomiskt sett. För Stratego var lönsamheten likartad för både hel resp halv dos. 2:7
I serierna L15-1010 och L15-1011 undersöktes inte spruttidpunktens inverkan på resultatet. Eftersom kraftiga angrepp av bladfläcksvampar konstaterades redan i DC 37 denna säsong, fördes diskussioner huruvida en delad axgångsbehandling var motiverad. I ProPlant-ledet i L15-1010 gjordes emellertid i alla försöken (utom Kristianstad) behandling med Amistar 0,3-0,5 l/ha i DC 37-45 som sedan följdes av Amistar 0,4-0,5 l/ha +Tilt Top 0,5 l/ha alternativt Tern 0,4 l/ha i DC 55-61. I jämförelse med resultaten av engångsbehandlingar med 0,75/1,0 l/ha Amistar i DC 51 var en delad behandling (ProPlantledet) lönsam i tre av fyra försök I tidpunktsserien gav sprutning med 0,4 l/ha i DC 59 bästa betalningen i alla tre försöken, i medeltal +950 kr/ha. Led som sprutats i DC 41, 51 eller 65 gav något mindre (700-850 kr i merintäkt) oavsett om 0,4 l/ha eller 0,8 l/ha använts, medan leden som sprutats tidigast eller senast (DC 37 resp 69) gav lägst merintäkt (+500-610 kr/ha). Signifikant högre merintäkter erhölls i alla behandlingar i Kris och Bill men i Tarso endast i ledet behandlat med 0,4 l/ha i DC 59. I serien L15-1011 jämfördes strobilurinerna Amistar, Comet och Stratego i olika doser. Skillnaden i lönsamhet mellan Comet och Amistar resp Stratego var störst vid dosen 0,25 l/ha ca +700 kr/ha mot ca +200 kr/ha vid dosen 0,75 l/ha. Upprepad behandling med Amistar+Forbel resp Comet+Forbel i DC 31+51 (led P och Q) medförde inte någon ökad lönsamhet. I tabell 7 jämförs lönsamheten för Amistar, Stratego och Comet vid sprutning i DC 51 för samtliga testade doser i försöksserierna L15-1010, 1011 och R15-1500, Bäst lönsamhet för Amistar erhölls i sju av elva försök vid 0,75-0,80 l/ha (mellan 320 och 2495 kr/ha). För Comet och Stratego (tre försök), uppnåddes bästa lönsamheten vid 0,25 resp. 0,75 l/ha. Tabell 7. Lönsamhet, kr/ha, i enskilda försök och i medeltal i försöksserierna L15-1011, L15-1010 och R15-1500 2002. Urval av led sprutade i DC ~51. Behandling Dos Lönsamhet, kr/ha L15-1011 L15-1010 R15-1500 Medeltal l/ha Marshal Ritmo Ritmo Bill Kris Ritmo Kris Kris Bill Kris Tarso 1011 1010 1500 Amistar 0.25 890 605 890 795 Amistar 0.40 590 1290 340 740 Amistar 0 1065 595 650 305 2230 715 1870 1040 770 1230 Amistar 0.75 1185 400 1130 320 2495 815 2025 1040 905 1340 Amistar 0.80 780 1520 240 850 Amistar 1.00 310 2440 565 2420 1095 1370 Comet 0.25 1655 1200 1465 1440 Comet 0 1800 1015 1170 1330 Comet 0.75 1785 970 840 1200 Stratego 0.25 805 715 615 710 Stratego 0 1215 780 790 690 2520 570 2370 810 930 1390 Stratego 0.75 1535 900 905 1110 Stratego 1.00 730 2400 540 2300 810 1360 Com+For 1.0+ 400 2790 570 2190 1120 1410 Com+For +0.25 650 2870 700 2760 1100 1620 I ett höstvetefält där angreppet av vetets bladfläcksjuka var väl etablerat redan i april månad lades ett pilotförsök ut (tabell 8). Inga andra sjukdomar registrerades i försöket och det slutliga angreppet blev mycket kraftigt. Behandling vid två tidpunkter med Acanto eller Comet (led B och C) hade ca 80 % effekt, motsvarande med Amistar (led D) ca 60% effekt. Ekonomiskt sett hävdade sig den enkla behandlingen med Comet 0,5 l/ha väl, tätt följd av Acanto och Comet i dubbelbehandling. Om tidpunkterna och doserna för behandling var rätt är oklart och bör undersökas vidare. 2:8
I Animaliebältet skördades två försök (tabell 9). I försöket i Sannarp förekom starka angrepp av bladfläcksvampar, främst svartpricksjuka. I Bräkne-Hoby erhölls starka angrepp av både bladfläcksvampar, gulrost och mjöldagg. Försöken i Kalmar-området kasserades pga torkskador. I Bräkne-Hoby-försöket förekom mer mjöldagg i strobilurinbehandlade led medan tidig behandling i halv dos med Tern resp Unix hade god effekt. Bäst lönsamhet erhölls för halv dos Comet (led J) i Sannarp samt Unix och Amistar, 0,5 +0,75 l/ha, (led B) i Bräkne-Hoby. Tabell 8. Höstvete - Vetets bladfläcksjuka, 1 försök, 2002, Näsbyholm Led Behandling Dos, l/ha Skörd och Lönsamhet Vetets bladfläcksjuka,% DC 31 DC 53 merskörd Blad 1 Blad 2 kg/ha kr/ha Angrepp Effekt Angrepp Effekt A Obehandlat - - 6320 13.0 49.4 B C D E F G 2 x Acanto 2 x Comet 2 x Amistar Unix och Amistar Comet Amistar 1850 1920 1100 980 1530 920 890 870 220 160 930 420 2.2 2.5 5.5 5.7 4.6 10.2 83 81 58 56 65 22 7.1 8.2 18.6 18.1 21.2 35.2 86 83 62 64 57 29 Probv 0.0001 0.0001 0.0001 CV 2.3 26.5 10.7 LSD 260 2.5 3.6 Tabell 9. Höstvete L15-1020 Animaliebältet 2002. Två försök. Led Behandling Dos, l/ha Skörd och merskörd, kg/ha Lönsamhet, kr/ha DC 30-31 DC 47-51 Sannarp B-Hoby Medel Sannarp B-Hoby Medel A Obehandlat - - 6300 7530 6920 B Unix, Amistar 0.75 1460 2630 2040 340 1540 940 C Unix, Amistar 0.3 1270 2290 1780 395 1450 920 D Tern, Amistar 0.4 1040 2120 1580 205 1290 740 E 2 x Comet+Forbel +0.25 +0.25 1930 2050 1990 585 860 720 F Comet+Forbel 1.0+ 1900 2010 1950 670 930 800 G Amistar 0.75 1140 1730 1430 395 1040 720 H Amistar 1080 1470 1270 475 930 700 I Amistar 0.25 710 1120 910 295 740 510 J Comet 1750 1910 1830 985 1280 1130 Probv. 0.0001 0.0001 0.0022 CV 1.4 3.8 3.7 LSD 150 510 710 Höstråg Resultat och diskussion I tabellerna 10 och 11 redovisas resultaten av försöksserien L15-2010. Skördeökningarna för bekämpning i råg ligger på likartad nivå med de två senaste åren (500-900 kg/ha), men klart mindre än för höstvetet i år. Angreppen i försöken var måttliga, en del angrepp av sköldfläcksjuka och brunrost förekom. Angrepp av svartrost graderades separat i mitten av juli, vilket gav en god bild över angreppen. Svartrostens betydelse och fungicidbehandlingarnas effekter är saker som behöver undersökas vidare. Tabell 10. Skörd och merskörd, kg/ha, samt lönsamhet för behandling, kr/ha, i L15-2010, 2002 2:9
Led Behandling Dos, l/ha Skörd och merskörd, kg/ha Lönsamhet, kr/ha DC 30-31 DC 43-45 L1 L2 M1 M2 M3 Medel L1 L2 M1 M2 M3 Medel Esprit Esprit Esprit Esprit Picasso A Obehandlat 6850 8890 6610 7390 8110 7570 5920 7680 5710 6360 7010 6540 B Amistar 210 610 560 740 500 520-240 100 60 250 10 40 C Comet+Forbel 1,0+0,5 420 860 850 690 720 710-550 -170-180 -280-290 -290 D Stereo+Amistar 0,4+0,25 340 230 940 660 730 580-90 -180 430 210 250 120 E Unix, Amistar 780 850 770 630 680 740-60 0-70 -160-150 -90 F 2 x Comet+For 0,5+0,25 0,5+0,25 970 640 940 1080 1120 950-180 -460-200 -60-50 -190 G Pro Plant 340 370 730 630 860 590-30 -240 80 250 160 40 Probv. 0.0069 0.0001 0.0003 0.0031 0.0001 0.0001 0.0029 CV 4.4 1.9 3.2 3.5 2.3 2.1 2.3 LSD 470 260 350 420 300 220 190 L1=Tollarp, L2=Tomelilla, M1=Bjärred, M2=Vallåkra, M3=Skivarp Tabell 11. Angrepp (%) och fungicideffekt (%) för behandling i L15-2010, 2002. Medeltal av fem försök Led Behandling Dos, l/ha Sköldfläcksjuka, % Mjöldagg, % Brunrost, % Svartrost, % DC 30-31 DC 43-45 Angrepp Effekt Angrepp Effekt Angrepp Effekt Angrepp Effekt A Obehandlat 19.2 10.0 7.5 6.7 B Amistar 8.9 47 5.6 68 1.1 76 4.8 29 C Comet+Forbel 1,0+0,5 6.9 60 0.9 90 1.0 95 3.7 46 D Stereo+Amistar 0,4+0,25 6.8 59 1.9 91 0.8 89 5.3 25 E Unix, Amistar 7.1 58 4.6 78 0.9 91 4.2 35 F 2 x Comet+For 0,5+0,25 0,5+0,25 5.0 69 0.9 94 91 5.3 21 G Pro Plant 7.8 55 1.6 89 0.9 75 4.9 26 Probv. 0.0030 0.0356 0.41 0.124 0.39 0.41 0.0036 0.1366 CV 56.1 15.9 152.4 13.5 294.6 21.6 17.4 41.7 LSD 6.4 12 9.8 21 7.0 25 1.3 19 Preparat Även i höstråg är bladfläcksvampar, främst sköldfläcksjuka, årligt återkommande och under regniga år finns det anledning att behandla med fungicider, men att använda låga doser. En behandling med preparatkombinationerna Comet + Forbel och Stereo + Amistar hade 50-60 % effekt mot sköldfläcksjuka. Något bättre effekt, knappt 70%, erhölls med två behandlingar. Även brunrost kan vissa år medföra skada och något av flera preparat med god effekt mot denna svamp kan väljas. Tidpunkt och dos Angreppen av stråknäckare var obetydliga (index 6). Effekten mot svartrost var ganska dålig för alla behandlingarna och bäst effekt (46 %) hade full dos av Comet +Forbel (led C). Angreppet av svartrost kommer ofta sent och om effektskillnaden beror på det den fulla dosen av Comet eller om det är en skillnad mellan olika preparat är oklart. Svartrosteffekten gav dock inte utslag i skördesiffrorna där istället en uppdelning av Comet+Forbel (led F) gav högst merskörd. Lönsamhet I årets försök ingick inte många försöksled. Det relativt låga priset för råg medför att dyra behandlingar har svårt att hävda sig ekonomiskt, om det inte förekommer mycket kraftiga svampangrepp. I årets försök gav en kombination av Stereo 0,4 och Amistar 0,25 l/ha bäst lönsamhet, dock endast cirka 100 kr/ha i netto. Halv dos Amistar och ProPlant-ledet (oftast behandlat med Amistar 0,5 + Tilt Top/Forbel 0,5 l/ha) gav ett litet överskott medan övriga behandlingar var olönsamma. Vårkorn Resultat och diskussion I tabellerna 12 och 13 redovisas resultaten av försöksserien L15-4010. Angreppen i försöken var generellt små ingen säker skillnad mellan hel och halv dos kunde heller påvisas. De 2:10
största angreppen, som alltså inte var särskilt stora, orsakades av kornets bladfläcksjuka (Drechslera teres). Tabell 12. Skörd och merskörd, kg/ha, samt lönsamhet för behandling, kr/ha, i L15-4010, 2002 Led Behandling Dos, l/ha Skörd och merskörd, kg/ha Lönsamhet, kr/ha DC 30 DC 37-39 L1 L2 M1 M2 M3 Medel L1 L2 M1 M2 M3 Medel Medel Barke PasadenaPrestige Barke Barke Barke Pasaden Prestige Barke Barke 5 pl 4 pl A Obehandlat 6270 6980 6860 5890 6440 6490 7140 7640 7600 6940 5450 6950 7330 B Amistar 0.25 310 120 120 160 70 160 90-110 -130-140 -200-100 -70 C Amistar 330 200 50 340-100 160-10 -150-340 10 1440 190-120 D Stereo 0.4 510 160 220-60 -180 130 360-30 20-330 1570 320 10 E Stereo 0.8 400-110 300-20 -80 100 150-450 20-400 1620 190-170 F 2xStereo 0.4 0.4 540 80 140-70 -110 120 210-320 -250-650 1390 80-250 G Stereo+Am 0.4+0.25 860 270 230 130-80 280 630-50 -180-260 1580 340 40 H Unix+Am 0.3+0.3 230 410 30 40 110 160-60 120-290 -300 1800 250-130 I Unix+Am + 560 320 250 190 100 280 190-80 -170-250 1660 270-80 J Comet+For 1.0+ 480 290 280 10 10 210-330 -550-570 -910 1100-250 -590 K Stratego 0.4 340 100-20 50-10 90 50-230 -360-280 1640 160-210 L Stratego 0.8 580 410-50 380 80 280 110-80 -600-100 1440 150-170 M Acanto 1.0 580 510 300 180 230 360-90 -200-420 -540 1510 50-310 N ProPlant 250 310 400 200-60 220-190 -120-50 -100 1400 190-120 Probv. 0.208 0.2471 0.035 849 0.8379 0.0147 0.272 0.0027 CV 5.2 4.2 2.8 5 4.4 2.1 4.6 2.5 LSD 430 280 440 410 180 420 260 L1=Kristianstad, L2=Borrby, M1=Lund, M2=Kattarp, M3=Skurup Tabell 13. Angrepp (%) och fungicideffekt (%) för behandling i L15-4010, 2002. Medeltal av fem försök Led Behandling Dos, l/ha Bladfläcksjuka, % Sköldfläcksjuka, % Mjöldagg, % Kornrost, % DC 30 DC 37-39 Angrepp Effekt Angrepp Effekt Angrepp Effekt Angrepp Effekt A Obehandlat 4.1 0.72 0.62 0.25 B Amistar 0.25 1.8 60 0.19 68 0.48 63 0.02 93 C Amistar 1.7 62 0.22 71 0.30 75 0.03 92 D Stereo 0.4 2.1 56 0.19 74 0.13 90 0.03 92 E Stereo 0.8 1.7 67 0.12 79 0.03 98 0.02 94 F 2xStereo 0.4 0.4 1.6 66 0.09 84 0.18 85 0.02 94 G Stereo+Am 0.4+0.25 1.3 73 0.09 85 0.05 96 0.01 97 H Unix+Am 0.3+0.3 1.3 74 0.19 61 0.01 99 0.03 93 I Unix+Am + 1.2 76 0.07 91 0.11 100 0.06 89 J Comet+For 1.0+ 1.2 77 0.08 89 0.02 98 0.02 95 K Stratego 0.4 1.6 67 0.20 69 0.04 97 0.08 85 L Stratego 0.8 1.6 69 0.07 84 0.01 99 0.03 93 M Acanto 1.0 1.1 78 0.10 83 0.01 100 0.00 100 N ProPlant 1.6 68 0.16 75 0.25 79 0.01 97 Probv. 0.0001 0.0001 0.0001 0.15 0.479 0.0001 75 CV 23.7 9.9 79.3 20.9 208.8 18.4 198.9 9.5 LSD 9 0.18 21 0.92 36 0.08 11 Preparat I vårkorn är behovet av fungicider betydligt mindre än i höstvete. Dock förekommer angrepp av bladfläcksvampar, mjöldagg och rost som vissa år behöver bekämpas. Av tabell 13 framgår att flera av preparaten och preparatkombinationerna hade god effekt. Så gav exempelvis behandling med Acanto, Comet+Forbel och Unix+Amistar mer än 75 % effekt mot kornets bladfläcksjuka (D. teres). Behandling med Unix+Amistar, Comet+Forbel, Stereo+Amistar, 2 x Stereo, Stratego och Acanto gav mer än 80 % effekt mot sköldfläcksjuka (Rhynchosporium secalis). Alla preparaten hade god effekt mot rost (Puccinia hordei) och detsamma kan sägas om mjöldagg (Blumeria graminis) förutom att Amistar som väntat hade något sämre effekt. Som tidigare nämnts bör preparatvalet göras utifrån förekommande eller förväntade angrepp av de olika skadegörarna. Preparatens effekter, som i vissa fall kan förändras på grund av fungicidresistens, kan utläsas ur växtskyddsbrev och annan information. När det gäller strobilurinerna och andra substanser med samma verkningsmekanism föreligger nu en utbredd fungicidresistens hos vetemjöldaggsvampen. 2:11
Även mot kornmjöldagg försämras strobilurinernas effekt, dock ej lika snabbt beroende på bland annat en fungerande resistens mot mjöldagg i många kornsorter, inte minst de med mloresistensen. Tidpunkter och dos Eventuellt kan man se tendenser till en svagt bättre effekt mot sköldfläcksjuka och bladfläcksjuka vid hög dos än vid låg, men skillnaderna är ej statistiskt påvisbara. Lönsamhet Bekämpning gav små merskördar och var olönsam förutom i ett försök (Kristianstad). Försöken var utlagda i Barke (3 försök), Pasadena och Prestige. Jämförs fungicidförsöken med årets sortförsök, som behandlades med Amistar 0,3 + Stereo 0,6 l/ha, gav behandlingen i sortförsöken betydligt större utslag, i genomsnitt för Barke 570 kg/ha, Pasadena 860 kg/ha och Prestige 640 kg/ha. Förutom de små angreppen kan även den snabba avmognaden haft betydelse för de små utslagen. Acanto i full dos (led M) gav störst merskörd, men ingen lönsamhet. Ett försök skiljer ut sig eftersom proteinhalten ökade i behandlade led och tas hänsyn till detta blev lönsamheten för bekämpning stor. Referenser Ewaldz, T. 2001. Behovsanpassad fungicidanvändning i höstvete. Meddelande från södra jordbruksförsöksdistriktet nr 54: 32:1-5 Bartlett D W, Clough J M, Godwin J R, Hall A A, Hamer M & Parr-Dobrzanski B. 2002. The strobilurin fungicides. Pest Manag Sci 58, 649-662. Wiik L, Berg G & Pålsson L. 2001. Fungicider i stråsäd, resultat från fältförsök 2001. Medd. från Södra Jordbruksförsöksdistriktet, nr 54, 26:1-26:11. www.ffe.slu.se www.gcpf.org/frac 2:12