1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning
2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du hämtat din information från. Allt material du använt ska finnas med, både tryckt (publicerat) material som böcker och tidskrifter men också webbsidor, intervjuer, enkäter och annat du använt dig av i ditt arbete. Glöm inte att du också måste ange varifrån du hämtat bilder och foton! TIPS! Så fort du hittat en källa du tycker är bra skriv upp de uppgifter du behöver till källförteckningen på en gång, inklusive sidnummer och kapitel! Det är hemskt lätt att glömma varifrån man hämtade en viss uppgift om man inte skriver upp det genast. Ha en särskild bok eller ett papper där du skriver upp dina källor medan du jobbar med arbetet, så sparar du tid och slipper leta rätt på alla böcker och artiklar och webbsidor en gång till när det är dags att skriva källförteckningen. Ta också för vana att alltid skriva ut de webbsidor du använder så du har dem i pappersformat. Webbsidor ändras väldigt ofta, och det kan bli svårt eller t o m omöjligt att få tag på dem i efterhand. Bifoga gärna papperskopiorna som bilagor i ditt arbete! Varför ska man redovisa sina källor? Jo det ska alltid vara möjligt för den som läser ditt arbete att kontrollera dina uppgifter och ta reda på om det du skriver stämmer med originaltexten. Det kan ju också vara så att ditt arbete är så intressant att den som läser vill ha reda på mer om ämnet, och då är ju dina källor ett bra sätt att gå vidare. Källförteckningen skriver man vanligtvis på ett separat blad i slutet av arbetet, och den kan se ut på olika sätt men källorna ska alltid stå i alfabetisk ordning (bokstavsordning) och det ska vara lätt att se vilken slags källa det är. Man brukar ofta dela upp källförteckningen i olika underavdelningar efter vilken typ av material det handlar om, för tydlighetens skull. Olika typer av material är t ex otryckta källor som t ex intervjuer och enkäter, tryckta källor som böcker och tidningsartiklar, och elektroniska källor som t ex webbsidor. Bilder och foton kan också ha en egen avdelning.
3(5) SÅ HÄR KAN MAN SKRIVA EN KÄLLFÖRTECKNING Grundprincipen är att man alltid ska ange: upphovsman (=författare) titel var och när materialet publicerades Sen kan det se olika ut beroende på om det är en bok, en artikel, en webbsida eller en intervju. Böcker (monografier) Författarens efternamn, Förnamn (År). Titel. Förlagsort: Förlag. Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Uppslagsverk och lexikon Uppslagsverkets namn (År). Förlagsort: Förlag. Band, sidor: Uppslagsord. Bra böckers lexikon (1991). Höganäs: Bra Böcker. Bd 2, s. 321-322: Bibliotek Artiklar Mall 1 - dagstidningsartikel: Författarens Efternamn, Förnamn. Artikelns titel/rubrik. Tidningens namn, datum. Ex 1) Eriksson, Thord. En stark röst för kvinnors frihet. Dagens Nyheter, 2002-06-14. Mall 2 tidskriftsartikel: Författarens Efternamn, Förnamn. Artikelns titel/rubrik. Tidskriftens namn, År:nr, sidor. Ex 2) Östlund, Helena. Ett beskuret liv. Ordfront magasin, 2002:7-8, s 28-31.
4(5) Webbsidor Författare (Publiceringsdatum). Titeln eller rubriken på sidan. Webbsidans adress/url. Datum då du hämtade informationen. Wiklund, Ann (1999). Kolla Källan- Lathund för forskande arbete. http://www.skolverket.se/skolnet/kolla/lathunden.html. Hämtad 2004-05-02. Intervjuer Vem/vilka som intervjuats. Datum. Ange också om det är en intervju via telefon eller om det är en personlig intervju. Kom ihåg att fråga personen/personerna om de vill ha sitt namn med! E-post Personen som skrivit till dig. Datum. Skriv gärna ut rubriken/ämnet för e-brevet. Enkäter, brev m m Beskriv materialet kortfattat. Källförteckning så här kan den se ut: Otryckta källor 200 enkäter om användningen av, ifyllda maj 2004. Telefonintervju med bibliotekarien på, 2004-04-05. Tryckta källor Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, Thord. En stark röst för kvinnors frihet. Dagens Nyheter, 2002-06-14. Jarrick, Arne & Josephson, Olle (1996). Från tanke till text: en språkhandbok för rapportskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur. Östlund, Helena. Ett beskuret liv. Ordfront magasin, 2002:7-8, s 28-31. Elektroniskt material Wiklund, Ann (1999). Kolla Källan- Lathund för forskande arbete. http://www.skolverket.se/skolnet/kolla/lathunden.html. Hämtad 2004-05-02.
5(5) KOM IHÅG: Glöm inte att ställa upp din källförteckning i ALFABETISK ORDNING inom varje avdelning! TIPS OM DU KÖR FAST: Böcker Är det svårt att hitta alla uppgifter använd bokens ISBN-NUMMER och sök på det i någon BIBLIOTEKSKATALOG så ser du snabbt vilka uppgifter som är de rätta! Länkar till sådana bibliotekskataloger finns t ex på skolbibliotekets hemsida. (http://www.stbotvidsgymnasium.se/bibliotek/bilb_03_lanksamling.htm) Artiklar Om du använt en tidningsartikel som du hittat på nätet skriv källförteckningen som om det vore en vanlig pappersartikel, men lägg till var på nätet den kan hittas och när du hämtade den. Exempel: Hämtad från Presstext (www.presstext.se/online) -03-14 eller Hämtad från www.dn.se -03-14 Webbsidor Glöm inte att skriva ut en PAPPERSKOPIA av webbsidan. Om du inte hittar någon särskild författare till texten på webbsidan, skriv upp vilken ORGANISATION/MYNDIGHET som är ansvarig för innehållet. Om du inte kan hitta någon tydlig titel på webbsidan skriv upp det som står i den BLÅ LISTEN (titellisten) högst upp i webbläsaren. Om det bara står no title eller liknande konstruera en egen titel av de första orden i texten istället. Om du inte alls kan hitta något publiceringsdatum eller datum då sidan senast ändrades skriv ett FRÅGETECKEN i parentesen. OBS! Om du inte kan avgöra vem som är författare till en text eller när den publicerades tänk efter om du verkligen ska använda en sådan text i ditt arbete. Om du ändå bedömer texten som trovärdig och värdefull följ ovanstående instruktioner. Behöver du mer hjälp? Fråga din lärare eller kom till biblioteket!