Arbetsmarknadens skilda världar turordningsreglernas effekter för unga Malin Sahlén och Johan Kreicbergs April 2010
Turordningsreglerna och ungdomsarbetslösheten 2 Turordningsreglerna och ungdomsarbetslösheten Arbetslösheten bland ungdomar under 25 år uppgick till 25 procent 2009. Det är en mycket hög siffra internationellt sett, betydligt högre än EU-genomsnittet. Många unga har svårt att över huvudtaget etablera sig på arbetsmarknaden och väl inne har de dessutom helt andra förutsättningar än vuxna. Under 2009 löpte ungdomar under 25 år tre gånger högre risk än sina äldre kollegor att bli av med jobbet. Trygghetsfondens statistik över 2009 visar att trots att ungdomar bara innehar drygt fem procent av alla fasta jobb står de för nära 15 procent av de beviljade omställningsstöden från TSL. har länge argumenterat för att turordningsreglerna är en av de viktigaste orsakerna bakom den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden för ungdomar. Regelverket innebär att de personer som arbetat kortast tid på arbetsplatsen får lämna sina jobb först vid personalneddragningar. Med ett annat regelverk skulle med största sannolikhet ungdomsarbetslösheten vara betydligt lägre. Det finns också ett starkt motstånd mot de gällande turordningsreglerna bland svenska ungdomar. Endast var femte svensk mellan 15 och 24 år anser att anställningstiden ska vara avgörande vid uppsägningar medan nästan 70 procent anser att arbetsgivaren ska få avgöra vem som är mest lämpad för jobbet. 1 Trots de tydliga negativa konsekvenserna av regelverket för ungas situation på arbetsmarknaden finns fortfarande ett stort motstånd från politiskt håll att förändra lagstiftningen och flertalet fackföreningar har hävdat att ungdomsarbetslösheten inte alls påverkas av turordnings reglerna. I den här rapporten granskas de vanligaste argumenten som används för att avfärda regelverkets negativa effekter. 1. Bara en av 40 ungdomar kan rimligen ha drabbats av turordningsreglerna. 2 2. Problemet ligger inte i turordningsreglerna eftersom de bara gäller vid uppsägningar av tillsvidareanställd personal. Ungdomarnas svårigheter består istället i att de har tillfälliga anställningar. 3 3. Ungdomarna skulle förlora sina jobb även utan turordningsreglerna eftersom de inte har tillräcklig kompetens. 4. Ungdomsarbetslösheten överdrivs i statistiken. 4 5. Undantaget i turordningsreglerna för de minsta företagen har inte hjälpt ungdomarna. 5 6. Reglerna är flexibla eftersom det går att komma överens mellan arbetsgivare och fackföreningar om avsteg från turordningen. 6 7. Danmarks flexicurity har inte hjälpt ungdomarna. 7 8. Utan turordningsregler skapas otrygghet på arbetsmarknaden. 8 1 Generationskampen om jobben, Kreicbergs och Sahlén, 2009. 2 LAS gör inte unga arbetslösa, TCO 2010. 3 Detta framfördes bland annat av LO:s avtalssekreterare Per Bard på SVD:s Brännpunkt 29/7 2009. 4 Angeles Bermudez-Svankvist, DN debatt 8 oktober. 5 Arbetsmarknadspolitik i kristid, LO 2009. 6 Sven Otto Littorin i Dagens Industri, 29/8 2009. 7 Socialdemokraterna i Almedalen, 2009. 8 LO, våren 2009, http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidview/44e7c7f3d75b83bdc12575b600400e2e
Innehåll 3 Innehåll Turordningsreglerna och ungdomsarbetslösheten... 2 1. Drabbas bara en av 40 unga av turordningsreglerna?... 4 2. Är det bara visstidsanställningar som har försvunnit?... 6 3. Skulle ungdomarna förlora sina jobb i lika hög utsträckning även utan turordningsregler?... 8 4. Överdrivs ungdomsarbetslösheten i statistiken?... 10 5. Har undantaget gjort skillnad för unga som arbetar i de minsta företagen?..12 6. Går det att göra avsteg från turordningsreglerna?...14 7. Har den danska flexibiliteten hjälpt ungdomarna?...16 8. Skapar turordningsreglerna trygghet på arbetsmarknaden?....18 Källförteckning.... 20
1. Drabbas bara en av 40 unga av turordningsreglerna? 4 1. Drabbas bara en av 40 unga av turordningsreglerna? Som reaktion på det senaste halvårets livliga debatt kring ungdomsarbetslöshetens orsaker, hävdar TCO i en rapport att turordningsreglerna inte kan ha med ungdomsarbetslösheten att göra. Detta bygger man på två saker. 9 För det första använder TCO siffror från SCB som visar vad ungdomar som var arbetslösa under året 2008 gjorde innan sin arbetslöshet. Där framkommer det att endast 2,5 procent av de arbetslösa ungdomarna (15-24 år) var fast anställda innan sin arbetslöshet, blev av med jobbet på grund av driftsinskränkningar och därmed kunde ha blivit berörda av turordningsreglerna. Det här resonemanget brister på en rad punkter: Under helåret 2008 drabbades få personer av den ekonomiska krisen. Uppsägningar och varsel blev verklighet på allvar först under sista kvartalet 2008 och sedan under 2009, och därmed är inte genomsnittet för 2008 särskilt rättvisande. Att endast 2,5 procent av de arbetslösa ungdomarna hade ett fast jobb innan arbetslösheten är inte alls konstigt. Det beror på att få unga generellt sett hade ett fast jobb. Om man vänder på siffrorna och tittar på hur stor risken är att bli arbetslös när man har ett fast jobb så framkommer att risken är mer än dubbelt så stor för ungdomar som för vuxna. LAS är inte bara turordningsregler. Ett strikt anställningsskydd som det svenska ökar svårigheterna och därmed även kostnaderna för att anställa. Därmed minskar efterfrågan på arbetskraft och företagens benägenhet till nyanställningar, och det är inte orimligt att tänka sig att ungdomarna är en av de grupper som förlorar på en sådan utveckling. För det andra använder man sig av forskningen som stöd för att avfärda turordningsreglernas negativa effekter. I Oskar Nordström Skans rapport till Finanspolitiska rådet (2009/06) finns följande resonemang: 10 Det är svårt att på allvar hävda att arbetsrätten är en betydande faktor för den förändring [av ungdomsarbetslösheten] som vi sett under den senaste tioårsperioden. Detta helt enkelt därför att det inte har reformerats i någon större utsträckning. TCO är dock alltför selektiva i sin läsning av Nordström Skans rapport. Han skriver nämligen också: Arbetsrätten kan dock spela en viktig roll i termer av att förstärka betydelsen av andra förändringar. Strikta regler för uppsägningar av fastanställda kan till exempel öka viljan att hellre anställa studenter på tillfälliga kontrakt än att fastanställa färdigutbildade ungdomar. Det är också möjligt att betydelsen av en strikt arbetsrätt har ökat med de växande minimilönerna eftersom kostnaden av en felrekrytering ökar om inte lönerna kan differentieras ( ). Oskar Nordström Skans tillskriver arbetsrätten viss betydelse i kombination med andra förändringar. Samhället och arbetsmarknaden genomgår ständiga förändringar, vilket inte minst varit tydligt under det senaste decenniet. Därför får turordningsreglerna större genomslag idag än det fick för tio, eller 30 år sedan. Ingångslönerna är högre idag 11 och skolväsendet verkar inte längre leverera vad arbetslivet kräver. 12 9 Samuel Engblom, LAS gör inte unga arbetslösa, TCO 2010. 10 Varför är den svenska ungdomsarbetslösheten så hög? Oskar Nordström Skans, 2009. 11 Ingångslönen är inom en del avtalsområden nära 90 procent av medellönen och har ökat särskilt mycket sedan början av 1990-talet. Se t ex Hur höga är minimilönerna?, IFAU, 2005. 12 http://www.skolverket.se/sb/d/2006/a/14303;jsessionid=5b9e920e9b70ecb91a6a8c7850ad471c
1. Drabbas bara en av 40 unga av turordningsreglerna? 5 Betydande forskning talar om att det regelverk vi idag har för tillsvidareanställningar missgynnar unga. I Globaliseringsrådets slutrapport eftersöks ökad flexibilitet för att underlätta för ungdomar att träda in på arbetsmarknaden. Även Globaliseringsrådets kansli diskuterar frågan i sin egen slutrapport och menar att grupper med svag ställning på arbetsmarknaden, som ungdomar och invandrare, påverkas negativt av ett strikt anställningsskydd. I rapporten drar man slutsatsen att turordningsreglerna bör tas bort. Per Skedinger skriver i sin bok Effekter av anställningsskydd att Sysselsättningsmöjligheterna minskar för framför allt ungdomar, medan i huvudsak medel ålders män gynnas. Bertil Holmlund påvisar samma samband i en artikel i Swedish Economic Policy Review, Vol 2, 1995. OECD pekar på samma slutsats i en rapport från 2008 och menar att ett sätt att underlätta för unga är att lätta på reglerna. TCO har således inte fog för sitt påstående att turordningsreglerna eller LAS inte inverkar på ungdomsarbetslösheten. Snarare är det så att både empirin och forskningen talar för detta.
2. Är det bara visstidsanställningar som har försvunnit? 6 2. Är det bara visstidsanställningar som har försvunnit? I takt med att ungdomsarbetslösheten ökat sedan hösten 2008 har allt fler pekat på problemen med turordningsreglerna på arbetsmarknaden. Det är i teorin självklart att ungdomar missgynnas av en regel som säger att den som har arbetat kortast tid på arbetsplatsen måste lämna sitt jobb först vid neddragningar. Den svenska fackföreningsrörelsen har varit kritisk till denna analys och menat att det ändå är mest tillfälliga jobb som försvunnit under krisen. Eftersom turordningsregler endast gäller tillsvidare (fast) anställda menar fackföreningarna att regelverket inte kan ha någon reell effekt på ungdomarnas arbetslöshet. Men att avfärda regelverkets betydelse håller inte vid en närmare granskning. För det första bör det påpekas att den främsta orsaken till att så pass många ungdomar har tillfälliga anställningar är att de svenska uppsägningsreglerna är så strikta. De flesta arbetsgivare vågar inte tillsvidareanställa någon som inte har lång arbetslivserfarenhet och visat sig kompetent hos en annan arbetsgivare tidigare. Detta drabbar främst ungdomar. Dessutom är det inte så att det bara är tillfälliga anställningar som försvunnit för ungdomarna. Från 2008 till 2009 minskade sysselsättningen för ungdomar med 25 000 personer. Förlusten av arbeten för unga är relativt jämnt fördelad mellan fasta och tillfälliga jobb. Diagram 1. Sysselsättningsförändring för ungdomar 15-24 år, tusental. 300 265,2 250 228 211,8 242,8 200 150 100 50 0 Tillsvidareanställda Tidsbegränsat anställda 2008 2009 Källa: SCB, Aku Vidare är det just nedgången bland de fast anställda som skiljer ungdomarna från övriga åldersgrupper. Tidsbegränsade anställningar har procentuellt sett minskat ungefär lika mycket i alla åldersgrupper. Däremot har ungdomarna förlorat sina tillsvidareanställningar i sju gånger högre utsträckning än övriga åldersgrupper.
2. Är det bara visstidsanställningar som har försvunnit? 7 Diagram 2. Procentuell utveckling av antalet anställda i olika åldrar efter anställningsform (2008-2009). 0 15-24 år 15-74 år -1-2 -1-3 -4-5 -6-7 -8-7 -7-9 -8 Tillsvidareanställda Tidsbegränsat anställda Källa: SCB, Aku Att ungdomar får ta den hårdaste smällen i tider av lågkonjunktur och sjunkande sysselsättning syns också tydligt i siffror från Trygghetsfonden, TSL. TSL ägs gemensamt av parterna på arbetsmarknaden och har till uppgift att erbjuda stöd till uppsagda personer som haft tillsvidareanställningar, så att de snabbare kan komma in i nytt arbete. År 2006 utgjorde personer i åldrarna 20-24 år 7,6 procent av alla som beviljades stöd av TSL. År 2009 utgjorde samma åldersgrupp hela 14,5 procent av alla som fått stöd. Diagram 3. Ungdomar 20-24 år överrepresenterade hos TSL. 18 16 14 12 10 8 7,3% 7,6% Unga på arbetsmarknaden (20-24 år) 15,7% 14,5% 6 4,6% 5,1% 5,5% 5,3% 4 2 0 2006 2007 2008 2009 Av de som fått stöd från TSL 20-24 år Av fast anställda 20-24 år Källa: TSL, samt egna beräkningar Sammantaget finns det alltså inget stöd för att ökningen av ungdomsarbetslösheten endast beror på att en stor del av dem har tillfälliga anställningar. Hade ungdomar och vuxna haft samma villkor på arbetsmarknaden så hade inte ungdomarna varit de som främst drabbats av nedskärningar av de fasta jobben.
3. Skulle ungdomarna förlora sina jobb i lika hög utsträckning även utan turordningsregler? 8 3. Skulle ungdomarna förlora sina jobb i lika hög utsträckning även utan turordningsregler? Ett annat argument som brukar föras fram är att det är fullständigt naturligt att ungdomarna får gå först vid uppsägningar eftersom de har minst erfarenhet och därmed är minst värdefulla för arbetsgivaren. Enligt detta resonemang skulle därför turordningsreglerna inte spela någon roll för ungdomarnas höga arbetslöshet. Men samtidigt har yngre medarbetare ofta lägre löner än de äldre. Det innebär att yngre medarbetare som visat sig kompetenta kan vara minst lika värdefulla som äldre. Ett sätt att studera om ungdomarna missgynnas av lagstiftningen eller inte är att jämföra utvecklingen i anställningar som omfattas av turordningsreglerna med andra anställningar. De data som presenterades i diagram 2 indikerar att ungdomarna inte har förlorat sina tidsbegränsade anställningar i högre utsträckning än de äldre. Däremot finns det stora skillnader i utvecklingen av tillsvidareanställningarna (som omfattas av turordningsreglerna). Men detta räcker inte för att dra slutsatsen att ungdomarna skulle klara sig betydligt bättre utan sist-in-först-ut principen. Skillnaderna skulle kunna bero på att äldre som lämnar sina tidsbegränsade anställningar gör det för att de får fasta jobb medan de yngre går ut i arbetslöshet när de visstidsanställningarna upphört. Om så vore fallet skulle det ändå vara de tidsbegränsade anställningarna som utgör det största problemet. Vi har därför specialstuderat flödesstatistiken i SCB:s arbetsmarknadsstatistik. Där kan vi se i vilken utsträckning anställda som lämnar sina jobb går ut i arbetslöshet. I diagram 4 redovisas hur stor andel av de visstidsanställda i ett kvartal som blivit arbetslösa i nästa. Diagram 4. Andel av de visstidsanställda föregående kvartal som blivit öppet arbetslösa under innevarande kvartal. Procent. 12 10 8 6 4 2 0 q3 2005 q4 2005 q1 2006 q2 2006 q3 2006 q4 2006 q1 2007 q2 2007 q3 2007 q4 2007 q1 2008 q2 2008 q3 2008 q4 2008 q1 2009 q2 2009 q3 2009 q4 2009 15-24 år 25-54 år 55-74 år Källa: SCB, Aku Det finns inget tydligt mönster i vilka åldersgrupper som främst går ut i arbetslöshet efter en visstidsanställning. Under vissa perioder är det de yngsta men under andra kvartal är det främst äldre medarbetare som tvingats ut i arbetslöshet. När företagen drar ned på de tidsbegränsade anställningarna är det alltså ingen självklarhet att ungdomarna förlorar sina jobb i första hand. Däremot finns det stora skillnader i de fasta anställningarna. Andelen ungdomar som förlorar sina tillsvidareanställningar och går ut i arbetslöshet från ett kvartal till ett annat har legat runt 2 procent under de senaste åren. Under den mest akuta krisen ökade denna andel till 4 procent. Nu är vi tillbaka i ett läge där ungdomar alltjämt löper dubbelt så hög risk att bli arbetslösa efter att ha haft en tillsvidareanställning.
3. Skulle ungdomarna förlora sina jobb i lika hög utsträckning även utan turordningsregler? 9 Diagram 5. Andel av tillsvidareanställda föregående kvartal som blivit öppet arbetslösa under innevarande kvartal. Procent. 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 q3 2005 q4 2005 q1 2006 q2 2006 q3 2006 q4 2006 q1 2007 q2 2007 q3 2007 q4 2007 q1 2008 q2 2008 q3 2008 q4 2008 q1 2009 q2 2009 q3 2009 q4 2009 15-24 år 25-54 år 55-74 år Källa: SCB, Aku Det är tryggheten i de fasta anställningarna som skiljer de äldre från de yngre. Slutsatsen är därför att det är turordningsreglerna som gör att ungdomar drabbas hårdast vid personalneddragningar.
4. Överdrivs ungdomsarbetslösheten i statistiken? 10 4. Överdrivs ungdomsarbetslösheten i statistiken? En kritik som har riktats mot debatten om ungdomsarbetslösheten är att statistiken skulle vara missvisande och överdriva problemet. Det grundas på ett ifrågasättande av att heltidsstuderande som söker jobb räknas som arbetslösa istället för studerande. Av de totalt 202 000 unga arbetslösa under första kvartalet 2009 var 92 000 studerande som sökte arbete, och 110 000 helt sysslolösa. Men huvudsakligen räknas förstås studenter inte in i arbetskraften. 92 000 studenter räknas som arbetslösa medan nära 400 000 studenter inte räknas till arbetskraften alls. Det är alltså inte ens en fjärdedel. Om halva arbetslösheten bland unga skulle bestå av studenter som vill jobba extra en dag i veckan så skulle det vara problematiskt. Det skulle med rätta kunna beskrivas som en överdrift av statistiken. Men så är inte fallet. SCB visar i sin granskning av ungdomsarbetslösheten att de allra flesta arbetssökande studenterna vill jobba mer än en dag i veckan, se diagram 6 nedan. Diagram 6. Så mycket vill studenter arbeta. Ur Almedalen 2009, SCB. Det är alltså en liten minoritet som bara vill jobba en dag (8 h) i veckan. Majoriteten vill hellre jobba än studera, men hittar inget jobb. Det är inte ovanligt att man som färdig student fortsätter ta enstaka kurser för att få någon typ av försörjning när man inte hittar jobb. Det indikerar att arbetsmarknaden är problematisk även för akademiker. Dessutom finns undersökningar som visar att extra år på högskolan/universiteten gör mer skada än nytta. Genom att dra ut ett år extra på studierna riskerar man 500 000 kr efter skatt i minskad livslön, förutom eventuella kostnader för ökade studielån. 13 Alltför sällan nämns att det finns ett stort antal personer som inte räknas som arbetslösa men som vill ha ett jobb. I åldern 15-24 år finns 82 000 personer som vill och kan arbeta, men som inte har sökt jobb under mätperioden, samt ytterligare 20 000 personer som vill ha ett jobb men inte kunnat ta ett jobb just då, och inte heller sökt jobb (helåret 2009). Att så många personer inte söker jobb skulle kunna vara ett tecken på att många unga har tappat hoppet om ett arbete. Skulle dessa räknas som arbetslösa skulle vi istället haft en ungdomsarbetslöshet på 35 procent under 13 http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/kvalitet_i_h_gskolan/article87379.ece
4. Överdrivs ungdomsarbetslösheten i statistiken? 11 2009. Vidare är det möjligt att, enligt samma logik som när man exkluderar studenter ändå bara söker extrajobb, istället addera alla dem som ofrivilligt arbetar deltid men söker heltidsarbete. Om deltidsarbete inte får räknas som ett arbete, då kan vi addera 91 000 arbetslösa till och får en nivå på 47 procent. Som genomgången i detta avsnitt visar går det att ha många synpunkter på hur ungdomsarbetslösheten ska mätas. Det officiella måttet kan kritiseras både för att både överskatta och underskatta problematiken och det är enkelt att beskriva ungdomsarbetslösheten som allt från 8-47 procent. Det finns därför all anledning att hålla sig till de officiella metoderna eftersom det finns en internationell överenskommelse om hur ungdomsarbetslösheten ska beräknas. På detta sätt möjliggörs jämförelser mellan länder.
5. Har undantaget gjort skillnad för unga som arbetar i de minsta företagen? 12 5. Har undantaget gjort skillnad för unga som arbetar i de minsta företagen? De som vill behålla turordningsreglerna hänvisar ofta till en studie av Peter Skogman Thoursie och David von Below (IFAU 2008). I denna studie menar författarna att de inte kan finna något stöd för att turordningsundantaget för de minsta företagen har gjort någon skillnad. Företag med 10 respektive 11 anställda agerar på ungefär samma sätt som innan undantaget infördes. Men att med denna rapport som grund avfärda turordningsreglernas effekter på ungdomsarbetslösheten är inte seriöst. För det första visar de flesta empiriska studier att ett starkt anställningsskydd missgynnar ungdomar på arbetsmarknaden. 14 För det andra avser studien av Skogman Thoursie och von Below åren 1999 till 2002. De granskar alltså uppsägnings- och anställningsmönster under åren innan och efter reformens införande. Det är långt ifrån säkert att resultaten skulle bli likadana idag. Det är inte heller särskilt troligt att företagen direkt kände till och kunde anpassade sig till den nya lagstiftningen. Men nu när lagen varit i kraft under några år har sannolikt fler företagare kunskap om regelverket. En ännu viktigare invändning mot att dra slutsatser om åren 2001 och 2002 är att arbetsmarknadsutvecklingen var helt annorlunda då. Antalet fast anställda unga ökade från år 2000 till år 2002 med 1 procent. Det är svårt att jämföra med dagens situation. Mellan andra kvartalet 2008 och samma period 2009 minskade antalet fasta anställningar bland unga med hela 4,6 procent. Det är med största sannolikhet under perioder med stora uppsägningar som unga drabbas värst. En indikation på att undantagen från turordningsreglerna verkligen har gett effekt är att antalet anställda ungdomar utvecklats betydligt bättre i de minsta företagen än i de större under det senaste året. Medan personer under 25 år har haft den sämsta sysselsättningsutvecklingen i övriga storleksklasser, har de haft den bästa utvecklingen i företag med färre än 10 anställda, vilket redovisas i diagram 7. Diagram 7. Sysselsättningsförändring fördelat på ålder och företagsstorlek (Q1 2008-Q1 2009). 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 -12-14 <10 anst 10-49 anst 50-99 anst 100-499 anst 500- anst 15-24 år 25-44 år 45-64 år Källa: 2009 14 Se Skedinger (2008) för ett urval av dessa studier.
5. Har undantaget gjort skillnad för unga som arbetar i de minsta företagen? 13 Sammantaget finns det alltså mycket som talar för att undantagen från turordningsreglerna har haft betydelse för ungdomarnas sysselsättning i de minsta företagen. I IFAU-studien medger också författarna att de redan de första åren kunde se att äldre anställda och personer med lång anställningstid blev uppsagda i högre utsträckning än tidigare från företag som omfattades av undantaget. Det bör innebära att någon annan, rimligen de yngre, blivit uppsagda i mindre utsträckning efter undantagsregeln.
6. Går det att göra avsteg från turordningsreglerna? 14 6. Går det att göra avsteg från turordningsreglerna? Ett vanligt argument som används mot ett avskaffande av turordningsreglerna är att de ändå är dispositiva. Eftersom arbetsgivaren och den lokala fackföreningen kan komma överens om att göra avsteg från turordningen menar exempelvis arbetsmarknadsministern att regelverket redan är tillräckligt flexibelt. Därmed finns, åtminstone i teorin, möjligheten för ungdomar att behålla sina jobb trots att de har kortast anställningstid. I praktiken förefaller inte detta rädda ungdomarnas anställningar. Som vi redovisat tidigare förlorar de yngre sina fasta jobb i betydligt högre utsträckning än de äldre. Det finns flera orsaker till det. För det första är det inte helt enkelt för fackliga företrädare att ingå avtal där medarbetare med långa anställningstider tvingas lämna sina jobb medan yngre anställda får stanna. I många fall går detta också helt emot fackets egna intressen. Den fackliga anslutningsgraden är nämligen betydligt lägre bland ungdomar än bland äldre. Diagram 8. Facklig anslutningsgrad första kvartalet 2009. 80 70 71 72 60 50 40 40 30 20 10 0 Arbetare Tjänstemän Ungdomar 16-24 år Källa: LO, Facklig anslutning 2009 Detta innebär att om det ska göras avsteg från turordningen där en yngre medarbetare får behålla jobbet på bekostnad av en äldre finns det en stor sannolikhet att det också leder till att en icke fackligt ansluten väljs framför en av fackföreningens egna medlemmar. I de flesta fall har därför fackföreningarna snarare skäl att gynna äldre på de yngres bekostnad. En annan stark indikation på att dagens regelverk inte är tillräckligt flexibelt är arbetsgivarnas starka motstånd mot det. Om samarbetet med fackföreningarna skulle fungera så smidigt som arbetsmarknadsministern hävdar så skulle viljan att förändra lagstiftningen vara betydligt mindre. Men i undersökningar av vilka regelförändringar som företagarna efterlyser finns LAS alltid med i toppen. s företagarpanel från andra kvartalet 2009 visar att färre än var tionde företagare står bakom sist-in-först-ut-principen. I en undersökning gjord av Novus Opinion under november 2009 svarare endast 23 procent av företagen att de upplever att turordningsreglerna
6. Går det att göra avsteg från turordningsreglerna? 15 fungerar bra. Och även om det i många fall är den som är sist anställd som är minst värdefull för företaget skapar turordningsreglerna konkreta svårigheter vid uppsägningar. En undersökning från Företagarna visade att av de företag som genomfört uppsägningar upplevde 25 procent att regelverket skapade problem. Undersökningen riktade sig till företag med färre än 50 anställda och det visade sig att det fanns stora skillnader mellan de största och de minsta företagen. I gruppen med över 20 anställda finns inga företag som kan utnyttja undantagen från turordningsreglerna utan dessa kan bara hoppas på överenskommelser med den lokala fackföreningen. I denna grupp ansåg över 60 procent av företagen att de fått problem genom regelverket. 15 Sammanfattningsvis finns det därför inget som talar för att möjligheterna till överenskommelser med de lokala fackföreningarna räcker för att komma över de svårigheter som turordningsreglerna skapar. Framförallt försvårar regelverket för de företag som inte kan undanta nyckelpersoner från tur ordningen. Det finns heller inget som tyder på att fackföreningarna skulle gå med på överenskommelser som hjälper fler unga kvar på arbetsplatserna. Eftersom anslutningsgraden till fackföreningarna är betydligt högre bland de äldre, har fackföreningarna i de flesta fall större anledning att hjälpa dessa personer. 15 LAS Ett växande hot mot småföretagens överlevnad, Företagarna, 2009.
7. Har den danska flexibiliteten hjälpt ungdomarna? 16 7. Har den danska flexibiliteten hjälpt ungdomarna? Att dansk arbetsmarknadslagstiftning alltid varit flexibel men att Danmark trots det haft perioder av hög ungdomsarbetslöshet framfördes av Socialdemokraterna i Almedalen 2009 som argument för att flexibilitet vid uppsägning inte är lösningen på Sveriges problem. Frågan är om det går att göra så pass enkla jämförelser mellan de två länderna. Socialdemokraterna hänvisar till ett diagram ur en artikel av P. Jensen et al (se nedan). Figuren visar ungdomsarbetslöshet och generell arbetslöshet mellan 1980 och 2002, och enligt diagrammet var ungdomsarbetslösheten i början av 1980- talet uppe i runt 14 procent, för att senare sjunka till 3-4 procent. Runt 1995, i samband med en omfattande arbetsmarknadsreform, ska ungdomsarbetslösheten ha sjunkit till nivåer under den generella arbetslösheten, för att sedan ha fortsatt vara lägre fram till mätperiodens slut 2002. Diagram 9. 16 Av detta drar Socialdemokraterna slutsatsen att det inte är flexibiliteten på dansk arbetsmarknad som är lösningen, utan att trendbrottet beror på 1996 års reform. Men ett problem med argumentet är att diagrammet ovan visar arbetslöshet mätt enligt en gammal metod som inte stämmer överens med numera internationellt erkänd statistik. Man använde den tidigare danska definitionen på arbetslöshet, där de som tog emot någon form av arbetslöshetsförsäkring (motsvarande a-kassa eller socialbidrag) räknades som arbetslösa. Den reform som genomfördes i Danmark i mitten på 1990-talet innebar att färre fick rätt till sådan försäkring och därmed får man det trendbrott i statistiken runt 1995 som artikeln hänvisar till. Enligt statistik från bland annat Eurostat krympte aldrig ungdomsarbetslösheten så lågt som diagrammet ovan visar. Socialdemokraterna gör en poäng av att efter arbetsmarknadsreformen 1996 så sjönk ungdomsarbetslösheten ned till 3-4 procent år 2002, och att reformen därför är viktigare för ungdomarna än flexibiliteten i lagstiftningen. Enligt Eurostats statistik stämmer detta alltså inte. Diagram 10 visar att det inte hände något särskilt med arbetslöshetsnivåerna efter tidpunkten för reformen. 16 The response of youth unemployment to benefits, incentives, and sanctions, European Journal of Political Economy, Vol. 19 2003.
7. Har den danska flexibiliteten hjälpt ungdomarna? 17 Diagram 10. Ungdomsarbetslöshet och total arbetslöshet i Danmark, procent. 17 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 15-24 år Samtliga 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Källa: Eurostat Diagram 11 visar ungdomsarbetslöshet i förhållande till generell arbetslöshet i Sverige och Danmark. Det är i sig inget konstigt att ungdomsarbetslösheten är högre än den generella arbetslösheten bland annat eftersom det alltid finns nyutexaminerade unga som är på väg ut i arbetslivet. Men som diagrammet nedan visar är ungdomsarbetslösheten i Sverige nu mer än tre gånger högre än den generella arbetslösheten. Så stor har skillnaden mellan arbetsmarknadssituationen för yngre och äldre aldrig varit i Danmark. Diagram 11. Ungdomsarbetslöshet i förhållande till total arbetslöshet i Sverige och Danmark, procent. 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Sverige Danmark Källa: Eurostat Det finns en fundamental skillnad mellan hur arbetsmarknaden fungerar för unga i Danmark och Sverige, och den största olikheten ligger i turordningsreglerna. 17 Under början av 1980-talet när arbetslösheten var hög i Danmark så genomgick landet en ekonomisk kris som fick stora effekter för både unga och äldre.
8. Skapar turordningsreglerna trygghet på arbetsmarknaden? 18 8. Skapar turordningsreglerna trygghet på arbetsmarknaden? Representanter för olika LO-distrikt argumenterar i en debattartikel för turordningsreglerna, enligt premissen att det är turordningsreglerna som skapar trygghet. De menar att med Centerpartiets förslag på utökade undantag från turordningen så skulle färre våga söka arbete på mindre företag. 18 Argumentationen bygger på att trygghet på arbetsmarknaden skapas av att tillsvidareanställda medarbetare inte kan bli av med sin anställning. Men enligt den logiken skulle medarbetare i andra länder uppleva stor otrygghet. Så ser det inte ut. Diagrammet nedan visar att arbetstagare som känner störst jobbsäkerhet hör till dem med mest flexibelt anställningsskydd. Det finns alltså ett negativt samband mellan jobbsäkerhet och anställningsskydd. Diagram 12. Samband mellan anställningsskydd och upplevd jobbsäkerhet. 80 Upplevd jobsäkerhet 75 70 65 60 55 50 45 0,85 1,09 1,16 1,02 1,39 1,38 1,77 1,73 Sverige 2,29 2,11 2,32 2,65 2,63 2,61 2,84 2,90 3,11 3,23 40 35 30 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 Grad av anställningsskydd Källa: OECD, Society at a glance 2009, samt egna beräkningar I många länder upplever man alltså en starkare trygghet på arbetsmarknaden trots ett mindre omfattande anställningsskydd, och därmed verkar det svenska systemet med turordningsregler inte alls vara någon garant för trygghet. Sannolikt beror detta på att tryggheten på arbetsmarknaden först och främst beror på möjligheten att få ett nytt jobb. Enligt argumentet från LO ovan bör man dessutom kunna fastställa att undantaget som de mindre företagen får göra skapar otrygghet. Men en närmare titt på arbetsmiljön i små och stora företag tyder på motsatsen. I senaste arbetsmiljöundersökningen från Arbetsmiljöverket ställs frågor om 18 http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidview/44e7c7f3d75b83bdc12575b600400e2e, våren 2009.
8. Skapar turordningsreglerna trygghet på arbetsmarknaden? 19 stress och den upplevda miljön på arbetsplatsen. 19 Svaren visar att anställda på företag med mindre än tio anställda (relativt anställda på större företag): i större utsträckning själva kan bestämma arbetstakt inte har en lika hård arbetsbelastning upplever att de har mer inflytande över arbetet har ett mindre psykiskt påfrestande arbete i större utsträckning upplever arbetet som obundet och fritt Små företag som får göra undantag från turordningsreglerna lyckas alltså ändå skapa trivsel på arbetsplatsen. Trygghet för anställda i Sverige består inte enbart i anställningstrygghet som kommer av lång anställningstid, utan även av den upplevda miljön på företaget. 19 Specialbeställd körning ur Arbetsmiljöundersökningen 2007.
Källförteckning 20 Källförteckning Angeles Bermudez-Svankvist, om att ungdomar klarar sig bra genom krisen och att arbetslöshetsstatistiken överdrivs, på DN debatt, 8/10 2009 Anna-Kirsti Löfgren & Thomas Carlén, Arbetsmarknadspolitik i kristid, LO 2009 Arbetsmiljöundersökningen 2007, särskilt urval. Hur höga är minimilönerna? IFAU, 2005 Johan Kreicbergs & Malin Sahlén, Generationskampen om jobben,, 2009 Johan Olsson,, om ekonomiska konsekvenser av extra studieår http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/kvalitet_i_h_gskolan/article87379.ece LAS Ett växande hot mot småföretagens överlevnad, Företagarna, 2009 LO om Centerpartiet som Sveriges mest löntagarfientliga parti, maj 2009 http://www.lo.se/ home/lo/home.nsf/unidview/44e7c7f3d75b83bdc12575b600400e2e Per Bardh om att visstidsanställningarna är problemet för ungdomar, på Brännpunkt i SvD, 29/7 2009 Per Skedinger, se exempelvis Effekter av anställningsskydd: vad säger forskningen? SNS, 2008 Peter Jensen, Michael Rosholm och Michael Svarer, The response of youth unemployment to benefits, incentives, and sanctions, European Journal of Political Economy, Vol. 19 2003 Samuel Engblom, LAS gör inte unga arbetslösa, TCO 2010 Socialdemokraterna om att flexibiliteten inte hjälpt danska ungdomar, Socialdemokraternas ekonomiska seminarium, Almedalen, 2009 Statistik över ungdomsarbetslösheten, SCB, 2009 Sven Otto Littorin, om flexibiliteten i lagstiftningen, i Dagens Industri, 29/8 2009 Trygghetsfonden TSL, www.tsl.se
www.svensktnaringsliv.se storgatan 19, 114 82 stockholm, telefon 08-553 430 00