Undantagsregler i LAS

Transkript

1 Undantagsregler i LAS Mars 2004

2 Bakgrund och metod Den 1 januari 2001 infördes nya undantagsregler för små företag i lagen om anställningsskydd. (LAS). Undantaget innebär att företag med färre än tio anställda får undanta två personer från turordningen vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Företagarna verkade för att få till stånd reformen av LAS, då vi ansåg att den kan bidra till att de små företagen får möjlighet att behålla viktig kompetens även i tider när företaget går dåligt. För just små företag, där antalet anställda är litet, och ägaren ofta själv är verksam i företaget betyder det mycket att kunna påverka vem som stannar kvar när företaget tvingas säga upp. Samtidigt är också risken för små företag vid nyanställning betydligt större den risken minskas om företagaren själv får större inflytande över vem som får stanna i dåliga tider. Motståndet mot införandet av undantagsreglerna var dock hårt, särskilt från fackligt håll. På senare tid har fackets främsta invändning varit att större möjligheter att frångå turordningen drabbar särskilt småbarnsföräldrar och gravida kvinnor. 1 Även invandrares och äldres situation på arbetsmarknaden har använts som argument mot undantagsreglerna. Fackföreningarna brukar också invända att turordningsreglerna kan frångås även utan undantagsreglerna, om en uppgörelse med facket träffas. Det innebär dock problem för företagaren om den anställde som företagaren vill undanta inte är fackansluten. Samtidigt innebär denna metod också en större administrativ börda för företagaren, som får mindre kontroll över sitt företags verksamhet. Dessutom kostar fackliga uppgörelser ofta pengar i form av uppgörelsekostnader för företaget. För att få en bild av reformens effekter på olika samhällsgrupper har Företagarna nu undersökt hur olika grupper av anställda påverkats av reformen. De grupper som undersökts är män och kvinnor med barn under sju år, äldre, och personer födda utanför norden. Då statistiska centralbyrån inte för statistik över hur väl gravida kvinnor klarar sig på arbetsmarknaden, har gruppen kvinnor med barn under sju år använts som mått för både småbarnsföräldrar och föräldralediga kvinnor. Grupperna har valts ut eftersom de i samhällsdebatten ofta utpekats som särskilt beroende av turordningsreglerna för sin anställningstrygghet. Även åldersstrukturen hos dem som fått lämna företaget har kartlagts. Som verktyg har SCB: s statistik över gruppernas sysselsättningsutveckling använts, tillsammans med statistik från Företagarnas panel. Anställningsstatistik (SCB) Med hjälp av statistik från Statistiska Centralbyrån har de utvalda gruppernas situation på arbetsmarknaden studerats, dels i företag med upp till tio anställda, dels i företag med fler än tio anställda. Som mått på sysselsättningsutvecklingen har de studerade gruppernas andel av det totala antalet anställda i varje företagsgrupp använts. 1 Se t.ex. TCO-rapport

3 Resultat Kvinnor med barn under sju år: 1,0% -1,0% -3,0% -4,0% -5,0% -6,0% Fig. 1 Årlig förändring i andel av anställda - kvinnor med barn under 7 år Källa: SCB Förändring jämfört med tidigare år -5,1% -3,8% -1,6% 0,4% -1,6% -4,0% -1,7% -1,2% Män med barn under sju år: 3,0% 2,0% 1,0% -1,0% -3,0% -4,0% -5,0% -6,0% Fig. 2 Årlig förändring i andel av anställda - män med barn under 7 år Källa: SCB Förändring jämfört med tidigare år -0,7% -5,0% -0,9% 2,6% -3,3% 0,2% -4,8% -3,0% Sammanfattningsvis visar SCB: s siffror att småbarnsmammor i företag som berörs av undantagsreglerna konsekvent haft en något bättre utveckling än motsvarande grupp i större företag under den period undantagsreglerna varit i kraft. Detta gäller samtliga år efter det att reformen infördes. Det finns alltså inga tecken i dessa siffror på att undergruppen barnlediga mammor tvingats ut ur småföretagen på grund av reformen i LAS. För småbarnspapporna är bilden mindre entydig under två av de aktuella åren har utvecklingen varit bättre i de små företagen, medan ett år uppvisar bättre sysselsättningssiffror i företag med fler än tio anställda. 3

4 Personer år 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% -1,0% Fig. 3 Årlig förändring i andel av anställda personer år Källa: SCB Förändring jämfört med tidigare år 4,0% 4,6% 0,9% -1,4% 0,5% 0,4% 3,3% 3,5% I gruppen äldre har utvecklingen varit bättre i de större företagen två av de tre år undantagsreglerna varit i kraft. Resultat Personer födda utanför norden 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% -4,0% -6,0% Fig. 4 Årlig förändring i andel av anställda personer födda utanför norden Källa: SCB Förändring jämfört med tidigare år 4,7% 4,3% -3,8% 3,7% 7,4% 3,7% -1,6% 2,6% För personer födda utanför norden har utvecklingen varit bättre i småföretagen två av de tre år undantagsreglerna funnits. 4

5 Företagarnas Panel Siffrorna över arbetsmarknadens utveckling visar inte på en sämre situation på arbetsmarknaden för småbarnsföräldrar efter det att undantagsreglerna införts. Samtidigt kan det vara intressant att komplettera bilden genom att undersöka vad företagen själva säger om hur de använder undantagsreglerna. Företagarnas panel är ett webbaserat verktyg för opinionsundersökningar bland Företagarnas medlemmar. Med hjälp av panelen kan medlemmarnas uppfattningar och erfarenheter i en stor mängd frågor undersökas. Resultatet av panelen ska alltså tolkas med viss försiktighet, då urvalet inte är slumpmässigt. För att komplettera bilden av hur införandet av undantagsreglerna påverkat villkoren för olika grupper på arbetsmarknaden har Företagarna under januari och februari med Panelens hjälp genomfört en undersökning för att kartlägga hur medlemsföretagen vanligtvis går tillväga vid uppsägningar. De uppsagdas grupptillhörigheter har undersökts, både i fall där undantagsreglerna tillämpats, och för tillfällen då facklig förhandling använts för att frångå turordningen. Totalt har 4470 företagare besvarat panelfrågorna. Av dessa var 120 stycken småföretagare med färre än 10 anställda som undantagit personal med hjälp av undantagsreglerna i LAS. 117 företagare (i alla storleksklasser) hade under samma period använt sig av fackliga förhandlingar för att frångå turordningsreglerna. Intresset för att använda sig av undantagsreglerna i LAS var stort, hela 71 procent av företagen uppger att de i framtiden kommer att använda sig av undantaget om de tvingas säga upp personal. Resultat Skillnader mellan män och kvinnor 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Stannar (Fack) Stannar (Undantag) Man Kvinna 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Lämnar (fack) Lämnar (Undantag) Man Kvinna 5

6 Fig. 5 Andel kvinnor och män bland de som fått stanna på grund av facklig förhandling respektive användning av undantagsreglerna. Lämnar (fack) Lämnar (Undantag) Man 69% Man 70% Kvinna 32% Kvinna 30% Skillnaderna i könsfördelning mellan de fall där turordningen frångåtts genom facklig förhandling, och de fall där undantagsreglerna använts är enligt undersökningen mycket liten, både bland dem som fått gå, och bland dem som fått stanna på grund av att turordningsreglerna frångåtts. Inte heller vad gäller åldersfördelning eller utbildningsnivå återfinns några större skillnader, förutom en viss tendens för åringar att få lämna företaget i större utsträckning vid användning av facklig förhandling. Slutsats: Det viktigaste med de arbetsmarknadsdata och de uppgifter om uppsägningar som presenteras i rapporten är inte de eventuella trender och samband som kan skönjas i statistiken. Snarare är det bristen på tydliga trender som är mest talande. Det går inte att med säkerhet uttala sig om hur införandet av undantagsregler i LAS påverkat situationen för olika grupper på arbetsmarknaden med enbart arbetsmarknadsstatistiken som grund. Dock kan det slås fast att en eventuell effekt varit så pass liten att den i statistiken gjorts ickeobserverbar av alla de andra faktorer som påverkar människors arbetsmarknadssituation. Den bilden stöds av företagens egna uppgifter kring hur de skött sina uppsägningar på grund av arbetsbrist, och av informationen kring vilka som drabbats, respektive gynnats av att turordningen frångåtts. Särskilt tydlig är bilden för den grupp som oftast sägs vara drabbad av införandet av undantagsregler småbarnsmammorna. Även för faktorer som ålder, utbildning och etnisk eller nationell bakgrund är det svårt att finna mönster som stöder påståenden om att undantagsreglerna lett till diskriminering av vissa grupper. I frånvaro av tecken på sådan diskriminering anser vi därför med tanke på deras betydelse för småföretagens personalsituation att undantagsreglerna i LAS bör behållas. Postadress Stockholm Telefon Telefax e-post info@foretagarna.se Internet 6