Generationskampen om jobben. Malin Sahlén, Johan Kreicbergs Juni 2009

Transkript

1 Generationskampen om jobben Malin Sahlén, Johan Kreicbergs Juni 2009

2 Sammanfattning 1 Sammanfattning Krisen har lett till en ökning av arbetslösheten med runt personer. Stort fokus har riktats på att särskilt ungdomsarbetslösheten är oroande hög. Men problemet är att ungdomsarbetslösheten är en siffra som döljer mer än den visar. Detta beror på att många inte blir arbetslösa, utan istället läm nar arbetsmarknaden helt. I den här rapporten visar vi att ungdomar har drabbats av krisen i be tyd ligt större utsträckning än vad som hittills har kommit fram. Under perioden januari-april 2008 till samma period i år är nedgången i arbetade timmar bland unga hela 10 procent av deras totala arbetstid. Det innebär att unga har drabbats mer än dubbelt så hårt som övriga grupper. Hade motsvarande minskning skett inom övriga åldersgrupper, så hade ytterligare jobb förlorats i Sverige under det senaste året. Det är också belagt att arbetslöshet i början av ett yrkesliv får stora kon sekvenser för den egna löneutvecklingen, något som i förlängningen drabbar hela samhällsekonomin. Samtidigt har unga svårare än andra att få jobb efter arbetslöshet. Därför är problemet större än vad debatten kan ge sken av. En av de starkast bidragande orsakerna till den dramatiska utvecklingen är turordningsreglerna i LAS. Då unga ofta utgör de senast anställda får de lämna företaget först vid uppsägningen, något som i dagens oroliga konjunkturläge är högst aktuellt. I rapporten presenterar vi en ny undersökning som visar att dagens turordningsregler saknar stöd bland svenskarna. Bland de äldre på arbetsmarknaden år går åsikterna isär. Knappt 40 procent anser att dagens regler, där anställningstiden avgör turordningen vid uppsägningar, fungerar bra. Men samtidigt menar 52 procent att arbetsgivaren bör få avgöra vilka medarbetare som är mest kompetenta. Bland ungdomarna är missnöjet med dagens regelverk betydligt tydligare. Hela 68 procent av åringarna tycker att den som arbetsgivaren anser gör mest nytta för företaget bör få behålla jobbet, medan enbart 23 procent anser att de anställda som har arbe tat längst tid på arbetsplatsen bör få vara kvar. Tålamodet med dagens turordningsregler verkar därmed ha tagit slut bland dem som drabbas hårdast av sist in först ut principen. Att LAS stjälper ungas möjligheter att ordentligt komma in på arbetsmarknaden stärks av utveck lingen det senaste året enbart i de företag som är tillräckligt små för att få göra undantag från tur ordningsreglerna ökar sysselsättningen bland unga. I alla andra företagsstorlekar minskar andelen sysselsatta unga. För att hindra att alltför många unga fastnar i arbetslöshet tidigt i sitt yrkesliv så bör därför turordningsreglerna för ändras så att kompetens blir avgörande för vem som får behålla jobbet vid uppsägning. Vidare bör lönesättningen bli mer differentierad och ingångslönerna anpassas för att bättre motsvara ungas och nyanställdas produktivitet. Utbildningssystemet är en annan viktig faktor nära samarbete med näringslivet under utbildningen ökar kraftigt chansen att få ett arbete. Till sist bör det bli enklare för unga att satsa på eget företagande. Då måste det också ses som ett rimligt alternativ för unga att starta företag istället för att vara anställd. Finansieringen är en viktig pusselbit som försvårar för många företag, och för att förenkla den bör bl a skattetrycket sänkas yt terligare, egenavgifterna för företagare bör sänkas och hotet om förmö genhetsskattens återinförande måste bort.

3 Innehåll 2 Innehåll Sammanfattning...1 Inledning....3 Arbetsmarknadsläget för ungdomar idag...4 Långsiktiga konsekvenser av ungdomsarbetslöshet Det åldersdiskriminerande regelverket...13 Ingångslöner...13 LAS Utbildningssystemet Svenska ungdomar accepterar inte längre regelverket på arbetsmark naden...16 Vägen framåt LAS Ingångslöner...18 Utbildning...18 Fler företagare....19

4 Inledning 3 Inledning Att snabbt få ett jobb efter avslutad utbildning är viktigt på ett antal olika sätt. Genom arbetsinkoms terna kan ungdomar förverkliga sina drömmar vare sig det gäller att skaffa sitt eget boende, bilda familj eller att resa. Att däremot tvingas stå utanför arbetslivet stoppar inte bara dessa drömmar tillfälligt. Ofta får det också långsiktiga konsekvenser. Ungdomarna går miste om värdefull arbetslivs erfarenhet samtidigt som de kunskaper som inhämtades under utbildningen blir inaktuella. Sveriges arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin har under våren räknat på ungdomsarbetslöshe ten med en något annorlunda metod. Han dividerade antalet arbetssökande, borträknat studenter som söker och är beredda att ta ett arbete, med hela befolkningen i gruppen år. Genom detta kom man fram till att vi har en ungdomsarbetslöshet på blotta 6,3 procent. Räknat på det viset skulle den totala arbetslösheten inte vara högre än 4,1 procent och vi skulle inte ha några egentliga pro blem på arbetsmarknaden. Vi menar att detta är ett alltför vågat sätt att räkna och att den egentliga arbetslösheten är så hög som SCB presenterar om inte högre. Problemet är betydligt mer alarme rande än vad arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin vill kännas vid, och det är också ett stort problem att den svenska ungdomsarbetslösheten är högre än i de flesta jäm förbara länder. Den glo bala konjunkturnedgången och finanskrisen har dessutom förvärrat situatio nen markant. I den här rapporten specialstuderar vi hur krisen påverkat olika generationer på ar betsmarknaden. Arbetslöshetssiffrorna visar bara en del av sanningen. I själva verket påverkar krisen ungdomarna i betydligt högre grad än vad den officiella statistiken visar. En stor del av ungdomarna som förlorar sina jobb blir aldrig registrerade som arbetslösa. I det efterföljande avsnittet redovisar vi varför det svenska regelverket konsekvent missgynnar ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden och vi studerar även de långsiktiga konsekvenserna av ung domsarbetslöshet för de enskilda individerna. I två helt nya opinionsundersökningar som presenteras i denna rapport visas också att det hos majorite ten finns ett klart missnöje med dagens regelverk, detta både bland unga och vuxna. Rappor ten av slutas med en genomgång av olika reformer som skulle kunna bryta den nega tiva utvecklingen för ungdomar på den svenska arbetsmarknaden.

5 Arbetsmarknadsläget för ungdomar idag 4 Arbetsmarknadsläget för ungdomar idag Från allt fler håll hörs inlägg i debatten om ungdomsarbetslösheten. Den skenar, den har cementerats på höga nivåer och den tillhör de högsta i Europa. Det talas också om en massarbetslöshet bland hela befolkningen men frågan är hur olika åldersgrupper har drabbats av lågkonjunktu ren. I en jämförelse mellan olika länder i Europa har Sverige den femte högsta ungdomsarbetslösheten. Enbart Spanien och Baltländerna ligger sämre till. 1 I Spanien är ungdomsarbetslösheten uppe i över 35 procent medan den i Nederländerna endast är fem pro cent. Sveriges ungdomsarbetslöshet ligger runt 25 procent, vilket är långt över EU-snittet. Ungdomsarbetslöshet i EU-länderna, Q1 2009, procent Spanien Lettland Litauen Estland Sverige Kroatien Ungern Irland Slovakien Frankrike Polen Luxemburg Belgien Portugal EU27 Eurozonen Finland Bulgarien Malta Tjeckien Cypern Danmark Österrike Tyskland Slovenien Nederländerna Källa: Ecowin, Eurostat 1 Här används Eurostats databas, som skiljer sig med några tiondelar av en procent från den statistik som SCB presenterar.

6 Arbetsmarknadsläget för ungdomar idag 5 I Sverige har arbetslösheten stigit för samtliga åldersgrupper mellan de första fyra månaderna i fjol och samma period i år. För personer i gruppen år stiger arbetslösheten till 25 procent. Det är högre än på länge, men samtidigt verkar det inte enbart vara ungdomarna som tar smällen. Dia grammet nedan redovisar hur andelen arbetslösa har utvecklats i olika åldersgrupper. Andel arbetslösa per åldersgrupp, januari-april , procent Källa: SCB, Aku Den totala arbetslösheten har under den aktuella perioden ökat med personer och av dessa svarar åringarna för 28 procent. Nedan visas ett diagram över den procentuella ökningen av antalet arbetslösa inom respektive åldersgrupp. Där kan vi se att antalet unga arbetslösa har ökat med 20 procent, medan ökningen är betydligt större bland till exempel personer över 55 år. I snitt har antalet arbetslösa ökat med nära 30 procent. När vi studerar förändringen av antalet arbetslösa ser unga personer alltså inte ut att ha drabbats värre än andra. Ökning av arbetslösheten, januari-april % 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% år Källa: SCB, Aku

7 Arbetsmarknadsläget för ungdomar idag 6 En titt på arbetslöshetens utveckling sedan 1983 visar att vi i Sverige har haft svårt att få bukt med ungdomarnas situation på arbetsmarknaden sedan krisen i början av 1990-talet. Från en arbetslöshet på under 5 procent i slutet av 1980-talet steg andelen arbetslösa unga till över 22 procent år Sedan pressades ungdomsarbetslösheten ned till dryga 10 procent, men efter nya toppnoteringar år 2006 så lyckades man inte med att få den till under 19 procent år Att arbetslösheten bland unga inte sjunker till rimliga nivåer ens under långvarig högkonjunktur är ett alarmerande tecken på att Sverige har fått en bestående ungdomsarbetslöshet på runt procent. Nu är arbetslösheten bland unga högre än den tidigare har varit och enligt s prognos för 2009 och 2010 kom mer den att stiga till nära 35 procent. Arbetslösheten år, procent Källa: Ecowin, Eurostat och Andelen personer i arbetslöshet är emellertid ett trubbigt mått på hur arbetsmarknaden fungerar. Arbetslösheten är en mätning av personer som söker arbete, som andel av den totala arbetskraften. Därför är måttet väldigt beroende av hur många som ingår i arbetskraften, och hur många som väljer att stå utanför. Dessutom utelämnas de som undviker att söka ett arbete trots att de står utan. Av den anledningen kan det vara av intresse att titta på den faktiska förändringen i mängden arbetad tid istället, vilket visas i diagrammet nedan. Här blir resultatet ett helt annat.

8 Arbetsmarknadsläget för ungdomar idag 7 Förändring i antal arbetade timmar, januari-april , anställda 0% % -4% -6% -8% -10% Källa: SCB, Aku Den totala arbetstiden per vecka bland anställda har minskat med timmar från de första fyra månaderna i fjol till samma period i år. Majoriteten av det bortfallet står av naturliga skäl åringarna för. Men sett till den procentuella förändringen av antalet arbetade timmar inom respek tive grupp har åringarna minskat sin arbetstid med närmare 10 procent, medan de äldre grup perna har tappat runt 4 procent vardera. Om personer över 25 år hade drabbats i samma utsträckning som de unga, alltså med ett arbetstidsbortfall på nästan 10 procent av arbetstiden, så hade det motsvarat nästan 11 miljoner arbetstimmar per vecka, eller ca heltidstjänster en vanlig vecka. Av det totala bortfallet i arbetstid står ungdomarna för un gefär 20 procent men de utgör enbart 10 procent av antalet anställda. Det är en tydlig illustration av hur oproportionerligt hårt drabbade de unga är. Ungas andel av arbetstidsbortfallet respektive av totala antalet anställda 25% 20% 15% 10% 5% 0% Källa: SCB, Aku Ungas andel av arbetstidsminskning Ungas andel av totalt antal anställda

9 Arbetsmarknadsläget för ungdomar idag 8 När vi tittar på förändringen i faktiskt arbetad tid så ser alltså resultatet annorlunda ut. Ungdomarna har fått ta en betydligt större smäll än övriga befolkningen. Resultatet skiljer sig mycket åt beroende på hur man mäter och till det finns ett par tänkbara förklaringar. Detta kan till exempel bero på att ungdomarnas möjligheter till extrajobb minskar. 2 Men det förklarar inte allt. Skillnaden i resultat beror framför allt på att antalet personer som utgör arbetskraften blir relativt färre. Antalet personer utanför arbetskraften har ökat med drygt fyra procent bland ung do mar, medan för övriga befolkningen har ökningen varit drygt 2 procent. Unga personer har alltså i betydligt större utsträckning lämnat arbetskraften. Därför räknas de inte som arbetslösa trots att de är utan arbete, och arbetslösheten bland ungdomar ser inte ut att stiga i samma utsträckning som den annars hade kunnat göra. Förändring av personer utanför arbetskraften, januari-april % 4% 3% 2% 1% 0% Källa: SCB, Aku Samtidigt har antalet personer i arbetskraften ökat något i de äldre åldersgrupperna. Det innebär, tvärtom läget för ungdomar, att arbetslösheten ser ut att stiga mer än vad som annars hade varit fallet. Hela befolkningen mellan år har ökat under perioden, men flödet in och ut ur arbetskraf ten har sett olika ut för olika åldersgrupper. Yngre personer har rört sig från arbetskraften medan fler äldre personer har kommit in i arbetskraften. Diagrammet nedan visar flödet av personer in och ut ur arbetskraften. 2 Att påsken inträffat under olika månader under 2008 och 2009 har vi justerat för genom att mäta de fyra första månaderna under de två åren, den så kallade påskeffekten uteblir därmed i våra beräkningar.

10 Arbetsmarknadsläget för ungdomar idag 9 Flöde av personer ut ur och in i arbetskraften, januari-april , 1000-tal Ur arbetskraften In i arbetskraften Källa: SCB, Aku Antalet personer utanför arbetskraften ökade under perioden med nära personer i åldrarna år (varav de allra flesta är i åldrarna år). Om samtliga av dessa hade rört sig in till arbets kraf ten istället, så hade arbetslösheten bland ungdomar varit drygt 28 procent istället för 25 procent, och situationen hade sett än allvarligare ut. Av de personer som har lämnat arbetskraften har en dryg tiondel börjat studera. De flesta har istället både velat och kunnat arbeta, men inte sökt något arbete. Tillströmningen av personer till den här gruppen är personer i åldrarna Förändring av antal unga utanför arbetskraften, januari-april , 1000-tal Vill och kan arbeta Studerar Källa: SCB, Aku

11 Arbetsmarknadsläget för ungdomar idag 10 Totalt sett befinner sig nu nära ungdomar i gruppen som vill och kan arbeta, men som inte har sökt arbete och därmed inte räknas som arbetslösa. Det innebär att det finns dryga ung domar i landet som vill arbete men inte har något arbete att gå till, snarare än de som räk nas som arbetslösa. Enligt en så dan definition hade ungdomsarbetslösheten varit hela 34 procent. 3 En fundering är varför dessa personer inte söker arbete. Antagligen är det många som an ser läget vara hopplöst och inte vill ge sig in i jakten på ett jobb. Då den här gruppen dessutom är extra stor bland just unga är det viktigt att de på sikt börjar söka arbete och inte fastnar i ett längre utan förskap. 3 Arbetslösheten i hela befolkningen hade varit över 10 %.

12 Långsiktiga konsekvenser av ungdomsarbetslöshet 11 Långsiktiga konsekvenser av ungdomsarbetslöshet På många sätt är det svenska regelverket konstruerat på ett sätt som systematiskt missgynnar ungdomar på arbetsmarknaden. Att gynna de äldre på de ungas bekostnad kan vara motiverat i vissa fall. Det kan exempelvis vara så att det är betydligt lättare att hitta ett nytt jobb för ungdomar som blivit uppsagda än för äldre. Ett tecken på att det är så är att det finns betydligt färre långtidsarbets lösa bland ungdomarna än bland de äldre. 4 Men detta är inte hela sanningen. Att långtidsarbetslöshe ten är låg bland ungdomar beror inte på att de får jobb snabbare än de äldre. Istället avbryts deras arbetslöshetsperioder huvudsakligen av att de försvinner från arbetskraften. I dia grammet visas var de som lämnat den öppna arbetslösheten mellan kvartal och kvartal har tagit vägen. Flöden från arbetslöshet mellan Q och Q % 80% 60% 40% 20% 0% Fast anställd Tidsbegränsat anställd Ej i arbetskraften Källa: SCB, Aku Över hälften av de ungdomar som har lämnat arbetslösheten har försvunnit ut från arbetskraften. I många fall har de börjat studera och i andra fall har de bara slutat att söka jobb aktivt och räknas därför inte som arbetslösa. Endast 6 procent av dem som lämnat arbetslösheten har fått en fast an ställning. För gruppen mellan år är det endast en tredjedel som har försvunnit från arbetskraf ten, samtidigt som de har betydligt större chans att få ett arbete. 5 Dessutom kan arbetslöshet i unga år få långsiktiga konsekvenser. En studie från IFAU från 2005 som studerade skillnaderna mellan syskon och som tog hänsyn till betyg, utbildningsinriktning och arbets livserfarenhet fann stora skillnader i framtida inkomst beroende på om personerna fick jobb eller blev arbetslösa efter gymnasiet. 6 Fem år efter examen hade de som fått jobb direkt efter gymnasiet 17 procent högre årsinkomst än de som inledde sin yrkeskarriär med en arbetslöshetsperiod. Dess utom var arbetslösheten fem år efter examen 3 procentenheter högre för dem som inte fick jobb efter utbildningen. 4 Källa: SCB, Aku 5 I gruppen över 55 år utgör de som försvunnit från den öppna arbetslösheten genom att lämna arbetskraften nästan 70 procent, men detta beror på att många pensioneras. 6 Nordström Skans, Har ungdomsarbetslöshet långsiktiga effekter?, IFAU, 2004.

13 Långsiktiga konsekvenser av ungdomsarbetslöshet 12 I IFAU:s studie framhålls tre förklaringar till varför ungdomsarbetslösheten påverkar arbetsmarknads situationen flera år framåt i tiden. För det första tappar de arbetslösa värdefull kompetens. Det sker både genom att de inte får någon arbetslivserfarenhet under perioden de är arbetslösa och genom att de kunskaper de inhämtade under utbildningen inte underhålls. En annan förklaring är att fram tida arbetsgivare ser negativt på tidigare arbetslöshetsperioder och därmed sorterar bort dessa sö kande. Slutligen blir de som inlett sitt yrkesliv med arbetslöshet per definition anställda senare än de som får jobb direkt. Eftersom turordningsreglerna i LAS tvingar arbetsgivarna att först säga upp de senast anställda missgynnas denna grupp av regelverket. De långsiktigt negativa konsekvenserna av ungdomsarbetslöshet gäller inte bara efter gymnasieexa men. En ny studie från IFAU belyser skillnaderna mellan personer som antingen blivit arbetslösa eller fått jobb direkt efter avslutad högskoleexamen. 7 Resultaten visar att de som blev arbetslösa direkt efter examen från högskolan hade 30 procent lägre arbetsinkomst fem år senare. Vidare fanns det inget som tydde på att denna skillnad minskade med tiden. Även 10 år efter examen bestod skillna derna. Resultaten visade också att ju längre den inledande arbetslöshetsperioden varade desto större blev den förlorade inkomsten. Men det fanns även ett statistiskt säkerställt negativt samband mellan mycket korta arbetslöshetsperioder och den framtida inkomsten. Ett ytterligare problem på arbetsmarknaden är att många unga misslyckas med att hitta arbeten som är tillräckligt kvalificerade eller som ligger inom det område där man har utbildat sig. Många har så kallade vänta-på-jobb, som man tar i väntan på det jobb man egentligen passar för. En undersökning från 2006 visade att var fjärde ungdom hade arbeten som inte stämde överens med tidigare utbild ning och erfarenhet, och som har för låg kvalifikationsnivå. Det får förstås konsekvenser för den egna karriärsutvecklingen på sikt, även om man inte går sysslolös under tiden. 8 Sammanfattningsvis finns det därför starka skäl att ta ungdomsarbetslösheten och ungas svåra situa tion på arbetsmarknaden på allvar. Även om ungdomarnas arbetslöshetsperioder är förhållandevis korta ger de långsiktigt negativa konsekvenser. De framtida inkomsterna minskar och risken för fram tida arbetslöshet ökar. Därför kan ungdomars arbetslöshet vara minst lika skadlig som de äldres. En person som blir arbetslös som 60-åring har sannolikt bara fem år kvar av sitt arbetsliv. Därmed är de negativa effekterna på den framtida in komsten inte lika skadliga som för den som potentiellt har 45 år kvar i arbetslivet. 7 Gartell, Har arbetslöshet i samband med examen från högskolan långsiktiga effekter?, IFAU, Frycklund, Fölster Många ungas vardag: vänta-på-jobb, 2006

14 Det åldersdiskriminerande regelverket 13 Det åldersdiskriminerande regelverket Ingångslöner De svenska ingångslönerna är höga relativt andra länder, samtidigt som vi har en sammanpressad lönestruktur. Lönespridningen är den lägsta bland jämförbara länder. 9 Teoretisk forskning visar att höjda minimilöner kan ha en omstrukturerande effekt på sysselsättningen, till nackdel för svagare eller marginaliserade grupper på arbetsmarknaden. 10 En förklaring till kopplingen mellan höga ingångslöner och ökad ungdomsarbetslöshet är den relativt sett lägre produktiviteten hos ungdomar. Det är inte orimligt att tänka sig att den lägre produktivite ten hos en oerfaren person ger upphov till en obalans när ingångslönen inte kan anpassas efter en skilda företag och individer. Ingångslönen är relativt likartat för alla grupper på arbetsmarkna den inom olika avtalsområden (förutom den variation som finns för tonåringar). Eftersom ingångslönerna är höga i Sverige bör då även produktivitetskraven på nyanställda bli högre här. Empiriska studier styrker tesen att Sveriges höga ingångslöner sänker ungas möjligheter till arbete. Under perioder då lönespridningen har minskat så har ung domsarbetslösheten ökat (1970-talet), medan perioder av större lönespridning har sammanfallit med minskad relativ ungdomsarbetslöshet (1980- och 1990-talen). 11 Därför är det oroande att ingångslönerna har höjts sedan mitten av 1990-talet. Kostnaden för att ha personer under 26 år anställda har sjunkit i och med de sänkta arbetsgivaravgif terna för unga. Det har mildrat problemen men effekten skulle sannolikt ha varit större under en högkonjunktur. Vid uppsägningar måste företagen följa turordningsreglerna även om det skulle varit mer lönsamt att behålla ungdomarna. LAS Det svenska systemet med turordningsregler säger att sist anställd får gå först vid uppsägningar. Syftet med lagen när den infördes 1974 var att underlätta för äldre grupper som vid den tiden löpte stor risk för arbetslöshet. Idag ser läget som bekant annorlunda ut. I Konjunkturbarometern för maj månad framgår det tydligt att betydligt större andel åringar ser en ökad arbetslöshetsrisk än den totala befolkningen, vilket är högst befogat om man ser till sysselsättningsstatistiken. 12 I lågkonjunkturer som den nuvarande är det också naturligt att det är just ungdomar och andra mindre erfarna personer som drabbas hårdast. De är per definition sist anställda och därmed blir de först uppsagda när företagen tvingas dra ned på personal. 9 Fakta om löner och arbetstider, Skedinger, Per. En exkluderande arbetsmarknadsmodell? Institutet för Näringslivsforskning, Nordström Skans, Oskar. Varför är den svenska ungdomsarbetslösheten så hög? Rapport till Finanspolitiska rådet, 2009/6,

15 Det åldersdiskriminerande regelverket 14 Det svenska anställningsskyddet är också starkt relativt andra länder. Det skapar trösklar på arbets markna den, där särskilt ungdomars möjligheter att hitta ett arbete och ta sig in på arbetsmarknaden försva gas. Systemet minskar sannolikt både uppsägningar och nyanställningar, vilket i praktiken in nebär att äldre och etablerade personer på arbetsmarknaden gynnas framför yngre och mer oerfarna perso ner. 13 Detta har att göra med att vi i Sverige har hårt ställda krav på vad som är giltiga skäl för uppsäg ning. Därmed vet arbetsgivare att det är svårt att ångra ett beslut om anställning, varför man kan vara extra tveksam till nyanställningar. Detta drabbas unga hårdare av då de är mer oprövade kort på arbetsmarknaden. Anställningsskyddet för tillsvidareanställningar respektive tidsbegränsade anställningar skiljer sig åt en hel del. För tidsbegränsade anställningar har anställningsskyddet liberaliserats medan det för till svidareanställningar har lämnats intakt. 14 Därför har också andelen med tidsbegränsade anställningar ökat, i synnerhet i yngre ålders grupper. Ett sådant uppdelat regelverk ökar sannolikheten för att svagare grupper på arbetsmarkna den systematiskt får tidsbegränsade anställningar snarare än tillsvidareanställningar. 15 Att turordningsreglerna har effekter på ungas sysselsättning syns tydligt om man tittar på utvecklingen i olika företagsstorlekar. Från kvartal till samma period 2009 minskade sysselsättningen för unga inom samtliga företagsstorlekar, utom för företag med upp till 10 anställda. Just dessa före tag omfattas av undantaget i turordningsreglerna och kan alltså undanta två personer från turord nings reglerna vid uppsägning. Inom den gruppen av företag har sysselsättningen bland unga ökat med nära 3 procent. 16 Sysselsättningsförändring mellan Q och Q Källa: SCB, Aku 13 Skedinger, Bortsett från undantaget i turordningsreglerna som infördes 2001 genom ett samarbete mellan de borgerliga partierna och Miljöpartiet. 15 Kritik mot den här uppfattningen går ibland ut på att det ökade antalet arbetslösa unga beror på att många unga har tillfälliga anställningar där anställningsskyddet inte är lika omfattande. Det är dock så att arbetstidsminskningen är betydligt större även bland unga som har fast jobb, jämfört med vuxna. 16 Kreicbergs, Johan. Turordningsundantaget som räddar ungdomarna, 2009.

16 Det åldersdiskriminerande regelverket 15 Ett system med en mer flexibel lönesättning och en friare arbetsrätt skulle göra unga och andra mar gi naliserade grupper mer attraktiva på arbetsmarknaden. Lägre ingångslöner för oerfarna individer kan till exempel göra att lönen bättre motsvarar deras produktivitet, och på så vis är lönsamma för ar betsgivaren. En mer flexibel arbetsrättslagstiftning skulle också bidra till att yngre personer får lättare att hitta även tillsvidareanställningar, och därmed komma in på arbetsmarknaden tidigare. Utbildningssystemet Ett fungerande utbildningssystem måste lyckas med att matcha ungdomar och nyutbildade mot ar betsmarknaden, på så vis att det inte uppstår kilar mellan vilken arbetskraft som efterfrågas och vil ken utbildning arbetskraften har. Dessutom måste man i skolan förberedas för arbetslivet, både ge nom adekvat kunskap och genom arbetslivserfarenhet. Sverige har på senare år tappat i kunskaper i framför allt matematik och naturvetenskap, relativt andra länder. Dessutom finns för lite samverkan mellan näringsliv och utbildning. Dessa faktorer tas upp av OECD som bidragande orsaker till den höga ungdomsarbetslösheten, och är något vi bör åt gärda. 17 Den bristande arbetslivserfarenheten bland unga har förstås naturliga orsaker men ett sätt att motverka problemet är att föra in näringslivssamverkan i utbildningen. Undersökningar visar att akade miska utbildningar med god samverkan med näringslivet under utbildningen ökar chanserna att få ett fast jobb med 84 procent. Dessutom ökar chansen att få ett kvalificerat jobb med 45 procent, och lönen ökar med drygt 1000 kr per månad OECD:s Sverige-rapport hämtat

17 Svenska ungdomar accepterar inte längre regelverket på arbetsmark naden 16 Svenska ungdomar accepterar inte längre regelverket på arbetsmark naden I två nyligen genomförda opinionsundersökningar, har vi vi frågat allmänheten och företagare om vilka grundprinciper som ska gälla för turordningen vid uppsägningar. Resultaten visar att det finns en klar majoritet för förändringar av den gällande lagstiftningen. 19 Det är också tydligt att de som drabbas värst av regelverket är mest missnöjda. Bland personer i åldrarna år är det bara 23 procent som anser att dagens system, där anställningstiden avgör turordningen, ska gälla. Hela 68 procent tycker istället att arbetsgivaren ska få avgöra vilka som gör störst nytta för företaget. Vid uppsägning, vilka bör i första hand få behålla sina jobb? 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% år år De anställda som arbetsgivaren anser gör störst nytta för företaget De anställda som arbetat längst tid på arbetsplatsen Övrigt Källa: NOVUS Opinion Vi ställde även frågan om den upplevda risken för uppsägning under det närmsta halvåret. Bland de som bedömer att det finns en risk för uppsägning är det vanligare att man tycker att kompetensen bör vara avgörande vid uppsägningar. Personer som upplever sig sitta säkert i sin anställning är mer nöjda med det nuvarande systemet där anställnings tid är vägledande princip för vem som får behålla sitt arbete. Som jämförelse ställde vi frågan om vilken princip som bör vara vägledande vid uppsägningar även till arbetsgivare. Inte helt förvånande finns även här en stor majoritet för att arbets givaren bör få av göra. 89 procent anser att den som ar betsgivaren anser gör störst nytta för företaget bör få behålla jobbet, medan 6 procent anser att anställningstiden bör få vara rådande. 19 NOVUS Opinion på uppdrag av, intervjuer 26 maj 9 juni

18 Svenska ungdomar accepterar inte längre regelverket på arbetsmark naden 17 Vilken princip tycker du ska vara vägledande när företag tvingas säga upp personal? (till företag) 100% 80% 60% 40% 20% 0% De personer som arbetsgivaren anser har bästa förmåga att utföra arbetsuppgifterna ska i första hand få behålla sina jobb De personer som arbetat längst tid på arbetsplatsen ska i första hand få behålla sina jobb Övrigt Källa: s företagarpanel, kvartal 2 Sammanfattningsvis kan vi se att det finns en majoritet för förändring av rådande lagstiftning. Detta gäller i synnerhet bland de unga som drabbas av dagens regelverk.

19 Vägen framåt 18 Vägen framåt För att inte den yngre generationen ska hamna i ett långt utanförskap krävs kraftigare åtgärder än de som presenteras från regering och opposition idag. Varken fler utbildningsplatser eller program via Arbetsförmedlingen kommer att hjälpa i tillräcklig utsträckning. Ekonomisk hjälp till kommuner och landsting, som det ofta hörs krav på i debatten, är inte heller något som skulle underlätta nämnvärt för unga i deras jobbsökande. Unga mellan år är i väldigt hög utsträckning anställda i privat sektor och det är även där som de har störst möjlighet att få fast anställning. 20 Därför är det i privat sektor som an strängningarna borde ligga. Vidare måste det även ses som ett realistiskt alternativ att starta eget företag. LAS Turordningsreglerna missgynnar systematiskt dem som är nya på arbetsmarknaden. Systemet skapa des för att inte äldre personer skulle missgynnas och idag är problemet betydligt större bland unga. Allt fler börjar uppmärksamma problemet med den lagstiftning som vi har idag, och bland annat är Center partiets förslag på fler undantag från turordningsreglerna ett steg i rätt riktning. Men i förlängningen bör turordningsreglerna slopas och anställningsskyddet ses över. På längre sikt vore detta gynnsamt för hela arbetsmarknaden eftersom företagen på så sätt kan be hålla viktig kompetens och låta företaget växa. Ingångslöner Sveriges höga ingångslöner har en hämmande effekt på nyanställningar. Unga personer med bristande erfarenhet har till en början en lägre produktivitet än mer erfarna personer, men detta avspeglas inte i lönen. Då ingångslönerna ofta är lika oavsett ålder och andra faktorer, och arbetsgivaren gör en avvägning av vems arbetsinsats som bäst motsvarar lönen, så är det naturligt att unga perso ner väljs bort. Högre lönespridning ger också högre produktivitet hos företagen och därmed också högre avkastning, samt högre lön för medarbetarna. Det här gör att svensk arbetsmarknad skulle må bra av en mer flexibel lönesättning, där större lönespridning i lägre lönenivåer blir tillåtet. Lönen bör vara en avspegling av utfört arbete och därför kunna sättas mer individuellt. Lönebildningen måste därför bli mer flexibel och ske närmare arbetsgivare och medarbetare. Utbildning Ett fungerande utbildningssystem är oerhört viktigt för att göra unga personer anställningsbara. En hög kunskapsnivå såväl som en bra matchning mellan utbildning och arbetsliv är förutsättningar för detta. Utbildning är en viktig investering för individer och för hela samhället och i linje med det finns ett par förslag: att underlätta det bör utbildningssystemet bli mer marknadsanpassat. Detta kan uppnås bland annat genom möjligheten att driva privata högskolor och universitet. Dessa kan finan sieras via en terminsavgift. En variant är att terminsavgifter och sparandet till dessa blir av dragsgilla, något som föreslås i Globaliseringsrådets slutrapport. Terminsavgifter kan fungera som en 20 SCB, Aku

20 Vägen framåt 19 måttstock på vilka utbildningar som är eftertraktade, och dessutom får individerna som söker utbildningarna anledning att noggrant överväga sitt utbildningsval. 21 genom att värnskatten och den statliga inkomstskatten tas bort. Sådana reformer blir särskilt viktiga vid ett införande av terminsavgifter, då det blir viktigt att kunna ta ställning till framtida förväntade inkomster. satt satsning på valfrihet. För att säkra friskolornas framtid bör deras möjlighet att göra vinst på verksamheten bevaras. Valfriheten bör även utvecklas genom en mer differentierat skola. Alla individer bör inte få lika utbildning, utan istället rätt utbildning. jämförbara kvalitetsmätningar. Idag mäts kvaliteten enbart genom de betyg som skolorna själva sätter, men större vikt bör läggas vid mätningar som på andra sätt redovisar kvaliteten i utbildningen. på undervisningen premieras. En tät kontakt med arbetslivet bör hållas för att på så sätt föra utbildning och arbetsliv närmare varandra. Fler företagare Tre av fyra personer i åldrarna år säger sig kunna tänka sig att starta eget företag 22 och fyra av tio före drar att vara företagare framför att vara anställd procent av dem som genomgår Ung Företagsam het under gymnasietiden går också vidare med eget företagande inom 10 år. 24 Det finns alltså en stor möjlighet att många unga startar företag inom den närmsta framtiden. Utvecklingen det senaste året har glädjande nog också varit att fler ungdomar har blivit företagare. Tyvärr är det inte en avspegling av utvecklingen bland övriga åldersgrupper. Om vi gör en tillbakablick på diagrammet på s.8 och dessutom plockar in arbetstidsförändringen även för sysselsättningen som helhet, så blir utvecklingen tydligare. 21 Utvecklingskraft och omställningsfråga, Slutrapport från Globaliseringsrådets kansli, Omvärldsfakta Nr 2:2007, Arena för tillväxt 23 Entreprenörskapsbarometern 2008, Tillväxtverket 24 hämtat

21 Vägen framåt 20 Procentuell förändring i antal arbetade timmar, januari-april % % -4% -6% -8% -10% -12% Sysselsatta Anställda Källa: SCB, Aku I diagrammet ovan ser vi skillnaden i arbetstidsförändringen mellan anställda och sysselsatta. 25 Just för ungdomarna har utvecklingen varit något mindre negativ bland sysselsatta än för anställda, vilket betyder att företagarna som ingår i gruppen sysselsatta drar upp statistiken genom att arbeta fler timmar. Detta beror på att vi fått fler företagare i åldersgruppen år. Bland personer i åldrarna år har de anställda sett en bättre, alternativt mindre dålig, utveckling än de sysselsatta. Det betyder att företagarna inom gruppen sysselsatta arbetar färre timmar samt är något färre än i fjol. Det är viktigt att utvecklingen bland ungdomarna tas tillvara och att fler unga ser det som ett realis tiskt val att starta eget företag. Det är dessvärre inget enkelt val idag och därför bör en rad åtgärder prövas, i syfte att Sverige ska få fler företagare: ung kan det vara extra svårt att ha sparat ihop ett eget kapital. Dessutom är det inte lätt för unga att få banklån. Det måste därför bli lättare att få tillgång till annat kapi tal. Att förmögenhetsskatten är borttagen är väldigt bra, men det är beklagligt att oppo sitionen hotar med att återinföra den vid ett eventuellt regeringsskifte. För att man ska våga ta hem sitt kapital till Sverige krävs en garanti om att förmögenhetsskatten inte återinförs. Även det totala skattetrycket är av vikt för nyföretagandet, bland annat då ett högt skat tetryck sänker förväntningar på framtida vinster, och därmed påverkar incitamenten att starta och driva företag. Dessutom gör ett högt skattetryck att det är svårare att inve stera i företag och affärsidéer. Sveriges skattetryck har sjunkit de senaste åren men är fortfarande världens näst högsta, och bör sänkas ytterligare för att få fart på företagan det. Många företagare är i den åldern att de snart kommer att gå i pension. De som inte lyckas hitta någon som vill ta över deras företag tvingas tyvärr då att pensionera även fö retaget. Det finns alltså ett stort behov av att underlätta för generationsskiften i företa gen, och det finns många unga som vill starta företag. Det är dock inte helt billigt att köpa någons befintliga företag och unga personer har svårare att få lån. Även ur den aspekten är därför finansieringen viktig att lösa. Personer under 25 år bör kunna ta del av Arbetsförmedlingens stöd vid start av närings verksamhet, det så kallade starta-eget-bidraget. Det finns ingen anledning till att perso ner under 25 år inte ska få ta del av det stöd som äldre personer får och därmed bör re gelverket ändras. 25 Skillnaderna mellan grupperna utgörs av att företagare ingår i gruppen sysselsatta men inte i gruppen anställda.

22 Vägen framåt 21 tagande. Företagare är med och finansierar detta men kan inte i någon hög utsträck ning använda sig av systemen. För en ung person som inom en ganska snar framtid kommer att bilda familj och etablera ett boende är det viktigt att få valuta för de pengar som läggs på trygghetslösningar. En bättre modell skulle då kunna vara att man får spara till egna alternativ, för att på så sätt få del av sjukvård, barnomsorg och annat som passar den egna personen bäst.

23 storgatan 19, stockholm, telefon