Folk- och bostadsräkningarna

INLEDNING TILL Folk- och bostadsräkningarna 1860-1990 Folkräkningar utfördes under perioden 1860-1900 vart tionde år och publicerades i Bidrag till Sveriges officiella statistik. A, Befolkningsstatistik (BiSOS A). Dessa är digitaliserade och finns på adressen: http://www.scb.se/bisos Därefter har resultaten från räkningarna ingått i serien Sveriges officiella statistik (SOS). 1910 till 1930 genomfördes räkningen vart tionde år och därefter vart femte år med undantag för 1955. Publikationerna har t o m 1960 benämnts Folkräkningen. De allmänna bostadsräkningarna utfördes 1912-1914, 1920, 1933, 1945 och 1960. År 1945 bar titeln Bostäder och hushåll. 1965 till 1990 ägde Folk- och bostadsräkningen rum vart femte år. Folkräkningen den 31 december 1945. VIII:1, Partiella undersökningar (bottensamplingen) behandlar delar av statistiken över inkomst = Recensement de la population en 1945. VIII:1, Enquêtes partielles (échantillon de 2 %) traitant certaines parties de la statistique des revenus. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2009. urn:nbn:se:scb-fob-1945_081

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR FOLKRÄKNINGEN DEN 31 DECEMBER 1945 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN VIII:1 PARTIELLA UNDERSÖKNINGAR (BOTTENSAMPLINGEN) BEHANDLAR DELAR AV STATISTIKEN ÖVER INKOMST STOCKHOLM 1951 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1883 50]

STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE ÉTAT ET MOUVEMENT DE LA POPULATION RECENSEMENT DE LA POPULATION EN 1945 PAR LE BUREAU CENTRAL DE STATISTIQUE VIII:1 ENQUÊTES PARTIELLES (ÉCHANTILLON DE 2 %) TRAITANT CERTAINES PARTIES DE LA STATISTIQUE DES REVENUS

TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna första häftet av del VIII tillhörande redogörelsen för 1945 års folkräknings partiella undersökningar (bottensamplingen). Stockholm den 25 januari 1951. IVAR UHNBOM. Underdånigst KAKIN KOCK.

IV Innehållsförteckning. Text. Sid. I. Inledning 1* II. Bottensamplingens representativitet 4* III. Olika förvärvskällor 12* A. Allmän översikt 12* B. Specialredovisning av förvärvskällorna 26* IV. Allmänna avdrag 82* V. Inkomst och beskattning 92* Tabeller. Tab. 1. I bottensamplingen ingående befolkning efter kön, ålder och civilstånd samt förvärvskällans art, hela riket, år 1945 2 Tab. 2. I deklarationsmaterialet upptagna personer efter sammanräknad nettoinkomst och förvärvskällans art, hela riket, år 1945 4 Tab. 3. Personer med inkomst av resp. förvärvskällor efter inkomstens storlek i kombination med sammanräknad nettoinkomst, hela riket, år 1945 6 Tab. 4. I deklarationsmaterialet upptagna personer efter olika förvärvskällor i kombination, hela riket, år 1945 12 Tab. 5. Personer med jordbruksfastighet såsom förvärvskälla, enbart eller i förening med annan förvärvskälla, efter förvärvskällans avkastning, hela riket, år 1945 14 Tab. 6. Personer med»annan fastighet» såsom förvärvskälla, enbart eller i förening med annan förvärvskälla, efter förvärvskällans avkastning, hela riket, år 1945 16 Tab. 7. Personer med rörelse m. m. såsom förvärvskälla, enbart eller i förening med annan förvärvskälla, efter förvärvskällans avkastning, hela riket, år 1945 18 Tab. 8. Personer med tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet såsom förvärvskälla, enbart eller i förening med annan förvärvskälla, efter förvärvskällans avkastning, hela riket, år 1945 20 Tab. 9. Personer med inkomst av tjänst m. m. såsom huvudsaklig förvärvskälla efter dels totala inkomsten av denna förvärvskälla, dels största delposten inom samma förvärvskälla, hela riket, år 1945 22 Tab. 10. Personer med inkomst av tjänst m. m. såsom huvudsaklig förvärvskälla efter yrke och anställningstidens längd räknat efter det yrke, för vilket största delposten redovisats, hela riket, år 1945 24 Tab. 11. Personer med helårssysselsättning efter yrke och häremot svarande inkomst (största delpost), hela riket, år 1945 26 Tab. 12. Personer med inkomst dels av pension, annan livränta, undantagsförmån, periodiskt understöd o. d., dels av annan förvärvskälla efter dessa båda inkomsttyper i kombination, hela riket, år 1945 29 Tab. 13. Personer med inkomst av pension, annan livränta, undantagsförmån, periodiskt understöd o. d. efter kön, ålder och civilstånd samt inkomstens storlek, hela riket, år 1945 30 Tab. 14. Personer med inkomst av pension, annan livränta, undantagsförmån, periodiskt understöd o. d. efter inkomstens storlek i kombination med sammanräknad nettoinkomst, hela riket, år 1945 32 Tab. 15. Personer med kapital såsom förvärvskälla, enbart eller i förening med annan förvärvskälla, efter förvärvskällans avkastning, hela riket, år 1945 34 Tab. 16. Personer med inkomst av realisationsvinst m. m. resp. med inkomst av militär beredskapstjänst samt med avdrag för underskott å förvärvskälla efter inkomstens resp. avdragets storlek, hela riket, år 1945 36 Tab. 17. Personer, som redovisat avdrag för avgifter till pensionsförsäkring, efter avgifternas storlek i kombination med familjeställning, ålder och sammanräknad nettoinkomst, hela riket, år 1945 37 Tab. 18. Personer, som redovisat avdrag för utbetalt periodiskt understöd o. d., efter avdragets storlek i kombination med kön, ålder och civilstånd, arbetsställning och sammanräknad nettoinkomst, hela riket, år 1945 38 Tab. 19. Personer, som redovisat premier för försäkring m. m. såsom allmänt avdrag, efter premieavdragets storlek i kombination med kön, ålder och civilstånd, hela riket, år 1945 40

V Sid. Tab. 20. Personer, som redovisat premier för försäkring m. m. såsom allmänt avdrag, efter premieavdragets storlek i kombination med yrke, hela riket, år 1945 42 Tab. 21. Personer, som redovisat premier för försäkring m. m. såsom allmänt avdrag, efter premieavdragets storlek i kombination med familjeställning, barnantal och sammanräknad nettoinkomst, hela riket, år 1945 44 Tab. 22. I deklarationsmaterialet upptagna personer efter inkomst och yrke m. m. samt statsskatt och sammanlagd stats- och kommunalskatt, hela riket, år 1945 46 Tab. 23. Personer med uppgift om sammanlagd stats- och kommunalskatt efter sammanräknad nettoinkomst och statsskatt m. m., ortsgruppsvis, år 1945 48 Bilagor. Bil. 1. Utdrag ur instruktion för codesättning av deklarationernas inkomstuppgifter 50 Bil. 2. Utdrag ur allmän självdeklaration 64 Bil. 3. Primärlista till 1945 års folkräknings partiella undersökningar. Bottensamplingen 68 Table des matières. Texte. Pages I. Introduction II. Représentativité de l'échantillon de 2 % 1* 4* III. Différentes sources de revenus 12* A. Aperçu général 12* B. Analyse des sources de revenus 26* IV. Déductions générales 82* V. Revenus et impositions 92* Tableaux. Tabl. 1. Population englobée par l'échantillon de 2 % suivant le sexe, l'âge et l'état civil ainsi que le genre de la source de revenus, dans le royaume entier, en 1945 2 Tabl. 2. Population englobée par les matériaux de déclaration suivant le revenu net global et le genre de la source de revenus, dans le royaume entier, en 1945 4 Tabl. 3. Personnes ayant des revenus de sources resp. de revenus par grandeur du revenu en combinaison avec le revenu net global, dans le royaume entier, en 1945 6 Tabl. 4. Personnes englobées par les matériaux de déclaration suivant la combinaison Tabl. de différentes sources de revenus, dans le royaume entier, en 1945 12 5. Personnes ayant pour source unique de revenus ou ensemble avec d'autres sources une propriété rurale par rendements de la source de revenus, dans le royaume entier, en 1945 14 Tabl. 6. Personnes ayant pour source unique de revenus ou ensemble avec d'autres sources»un autre immeuble» par rendements de la source de revenus, dans le royaume entier, en 1945 16 Tabl. 7. Personnes ayant pour source unique de revenus ou ensemble avec d'autres sources une exploitation, etc. par rendements de la source de revenus, dans le royaume entier, en 1945 18 Tabl. 8. Personnes ayant pour source unique de revenus ou ensemble avec d'autres sources les services et l'activité casuelle, par rendements de la source de revenus, dans le royaume entier, en 1945 20 Tabl. 9. Personnes dont les revenus proviennent des services etc. constituant leur source principale de revenus suivant, d'une part, le total des revenus de cette source et, d'autre part, le poste le plus élevé démontré par la même source, dans le royaume entier, en 1945 22 Tabl. 10. Personnes dont les revenus proviennent des services etc. constituant leur source principale de revenus suivant la profession et la durée de l'emploi d'après la profession démontrant le poste le plus élevé, dans le royaume entier, en 1945 24 Tabl. 11. Personnes ayant travaillé douze mois par profession et par revenu correspondant (le poste le plus élevé), dans le royaume entier, en 1945 26 Tabl. 12. Personnes ayant pour revenus d'une part pension, autre rente viagère, avantages exceptionnels, allocations périodiques, etc., et d'autre part autres sources de revenus suivant la combinaison de ces deux types de revenus, dans le royaume entier, en 1945 29 Tabl. 13. Personnes ayant pour revenus pension, autre rente viagère, avantages exceptionnels, allocations périodiques, etc. par sexe, âge et état civil ainsi que par grandeur du revenu, dans le royaume entier, en 1945 30

VI Pages Tabl. 14. Personnes ayant pour revenus pension, autre rente viagère, avantages exceptionnels, allocations périodiques, etc. par grandeur du revenu en combinaison avec le revenu net global, dans le royaume entier, en 1945 32 Tabl. 15. Personnes ayant pour source unique de revenus ou ensemble avec d'autres sources un capital par rendements de la source de revenus, dans le royaume entier, en 1945 34 Tabl. 16. Personnes dont les revenus proviennent de bénéfices de vente, etc., resp. du service militaire des réserves ou qui démontrent des déductions à titre de déficit de la source de revenus suivant la grandeur du revenu resp. de la déduction, dans le royaume entier, en 1945 36 Tabl. 17. Personnes ayant déclaré des déductions à titre de retenues pour la retraite suivant la grandeur de la retenue en combinaison avec la position dans la famille, l'âge et le total du revenu net global, dans le royaume entier, en 1945 37 Tab. 18. Personnes ayant déclaré des déductions à titre d'allocations versées périodiquement, etc. suivant la grandeur de la déduction en combinaison avec le sexe, l'âge et l'état civil, le caractère de l'emploi et le total du revenu net global, dans le royaume entier, en 1945 38 Tabl. 19. Personnes ayant déclaré des primes d'assurance, etc. comme déductions générales suivant la grandeur des primes en combinaison avec le sexe, l'âge et l'état civil, dans le royaume entier, en 1945 40 Tabl. 20. Personnes ayant déclaré des primes d'assurance, etc. comme déduction générale suivant la grandeur des primes en combinaison avec la profession, dans le royaume entier, en 1945 42 Tabl. 21. Personnes ayant déclaré des primes d'assurance, etc., comme déductions générales suivant la grandeur des primes en combinaison avec la position dans la famille, le nombre d'enfants et le total du revenu net total, dans le royaume entier, en 1945 44 Tabl. 22. Personnes englobées par les matériaux de déclaration suivant le revenu et la profession etc., ainsi que l'impôt de l'etat et le total des impôts de l'etat et des communes, dans le royaume entier, en 1945 46 Tabl. 23. Personnes ayant fourni des données sur le total des impôts de l'etat et des communes suivant le total du revenu net et de l'impôt de l'etat etc., d'après les groupes de localités, en 1945 48 Appendices. App. 1. Extrait des instructions concernant la mise en code des données des déclarations sur les revenus 50 App. 2. Extrait du formulaire de déclaration des revenus 64 App. 3. Liste primaire des enquêtes partielles du recensement de la population 1945. Echantillon de 2 % 68 Les mots suédois suivants, qui reviennent dans les tableaux, sont à traduire: Agglomererad landsbygd Campagne agglomérée Allmän förvaltnings- Services publics et tjänst och fria yrken professions libérales Annan fastighet... Immeuble autre que rural Annan livränta Autre rente viagère Anställningstid(-en).. Durée de l'emploi Antal Nombre Arbetarpersonal... Ouvriers Avdrag för under- Déduction à titre de skott déficit Avgift Prime d'assurance Avgifter till pensions- Retenue pour la reförsäkring traite Avkastning Rendements Barn under 18 år.. Enfants au-dessous de 18 ans Befolkning Population Befolkningsgrupp... Groupe de la population Belopp Montant Boskapsskötsel Elevage du bétail Bottensampling Echantillon de 2 % Butikspersonal inom handel Båda könen Vendeurs Les deux sexes Civilstånd Etat civil Deklarationsmaterialet Matériaux ration de décla- Därav Dont Delpost Poste de spécification Egentlig landsbygd.. Campagne proprement dite Enbart Uniquement Ensamstående skyldiga skatt- Contribuable seul vivant F. d Ci-devant Familjeföreståndare Chef de famille Familjemedlemmar.. Membres de famille

Familjeställning... Position dans la famille coût de la vie le plus les communes du Fastighet Immeuble bas, et le groupe V Fiske Pêche celles du plus élevé Företagare Employeurs et personnes travaillant à Pension Pension leur propre compte, Pensionstagare Retraités sans salariés Personer utan avdrag Personnes sans déduction à titre de rete Förlust Déficit Förmögenhet Fortune nue pour la pension Förut gifta Ex-mariés Premieavdrag Déduction à titre de Förvaltningspersonal Employés primes d'assurance Förvärvsarbetande Premier för försäkring Primes d'assurance befolkning Population active Förvärvskälla Sources de revenus Realisationsvinst... Bénéfice de vente Förvärvskällans art.. Genre de la source de Redovisning Compte rendu revenus Restituerade skatt(-er) Impôts restitués Gifta Mariés Rörelse Exploitation Handel Commerce Samfärdsel Communications Hantverk Professions manuelles Samboende Cohabitants Hela riket Royaume entier Sammanlagt(-d) Total Husligt arbete Travaux domestiques Sammanräknad nettoinkomst Revenu net global Individualyrke(-n)... Professions individuellekvinnor semble avec leurs Samtaxerade gifta Epouses taxées en- Industri och hantverk Industrie et professions manuelles Samtliga Total époux Inkomst Revenu Självständiga yrkes- Personnes indépenlösa dantes sans profes Inkomst av tjänst.. Revenu de services Invånare Habitants sion Skatt Impôt Jordbruk med bina- Agriculture et proringar fesssions similaires Statsskatt Impôt de l'etat Skogsbruk Economie forestière Jordbruksbefolkning Population agricole Storlek Grandeur Jordbruksfastighet.. Propriété rurale Städer med mindre än Villes de moins de Kontorspersonal... Employés de bureau 10 000 invånare 10 000 habitants Kvinnor (p. ab. Kv.).. Femmes Summa Total Kön Sexe Sysselsättning Occupation Städer(-na) Villes Landsbygd(-en) Campagne Största delpost Poste de spécification livränta Rente viagère le plus élevé Lotterivinst Lots Längd Durée Tjänst och tillfällig Services et activité förvärvsverksamhet casuelle M. fl Etc. M. m Etc. Undantagsförmån... Avantages exceptionnels Manliga samboende Chefs de famille masfamiljeföreståndare culins cohabitants Under Au-dessous Med uppgift om an- Avec données sur la Underskott Déficit ställningstid durée de l'emploi Understöd Allocation Militär beredskaps- Service militaire des Uppgift Donnée tjänst réserves Uppgift om anställ- Données sur la durée Månad Mois ningstid saknas de l'emploi manquent Män (p. ab. M.) Hommes Upptagna personer.. Personnes récensées Utan förlust Sans déficit Näringsgren Branche d'activité économique étrangère Utländskt bolag... Société commerciale 0. d Etc. i Yrke Profession Ogifta Célibataires Ortsgrupp I V... Les communes sont réparties en 5 groupes, ; År An Aider Age nommées groupes de Åker Terres labourables localité I V, d'après Ankor till företagare Veuves d'employeurs le coût de la vie. Le groupe I comprend Ovrig^-a) Autres VII

VIII Recensement de la population en 1945; huitième partie, premier fascicule. IXTKOIJCCTION. Le présent rapport constitue la suite- du compte-rendu de la situation économique de la population, exposé dans les fascicules III: 1 3 et VII: 1 du recensement. Il est basé sur une enquête partielle qui embrasse 2 % de la population (échantillon de 2 %). Les matériaux primaires consistent en déclarations des revenus et en appendices qui s'y rapportent. Les recherches portent, en premier lieu, sur la répartition des revenus par différentes sources de revenus et sur les combinaisons qui s'y présentent. De plus, on a procédé à une analyse des déductions des impôts effectués à titre, par exemple, d'allocations périodiques, de primes d'assurances sociales, d'autres assurances, etc. Finalement, on a dressé des répartitions qui révèlent l'effet réduisant des impôts sur les revenus. REPRÉSENTATIVITÉ: Le 2 e chapitre démontre qu'en somme la représentativité est satisfaisante au point de vue aussi bien régional que de la démographie en général ainsi que des données économiques englobées par l'enquête. DIFFÉRENTES SOURCES DE REVENUS. Le compte-rendu des rendements se décompose en rubriques principales suivantes: propriété rurale, immeubles autres que ruraux, exploitation etc., services et activité casuelle, ainsi que capital. Le nombre de personnes qui pour source de leurs revenus ont déclaré une propriété rurale est de 405 000, dont 388 000 ont rapporté des revenus et 17 000 un déficit. Pour un peu plus de 70 % de personnes ayant des revenus, la propriété rurale peut être considérée comme source principale de revenus, tandis que pour un peu plus de 20 % elle est la seule. Le nombre de personnes qui pour source de leurs revenus ont rapporté un immeuble autre que rural se monte à 539 600, dont 393 500 ont déclaré des revenus et 146100, soit 27l % du total, un déficit. Pour à peu près 90 % de personnes ayant des revenus, l'immeuble susmentionné fournissait la moindre partie de leurs revenus globaux, constituant une source de revenus d'un caractère supplémentaire; comme source unique, il n'est rapporté que par 2'5 %. Le total de personnes réparties sous exploitation etc. s'élevait à environ 262 800, dont 257 100 ont déclaré des revenus, et 5 700 un déficit. Pour environ 205 800 de personnes ayant des revenus, soit 80 % du total, l'exploitation etc. était la source principale de leurs revenus; pour à peu près un quart, elle n'était que la seule. Le nombre total de personnes réparties sous services et activité casuelle monte à 3 006 100 qui toutes, en raison de l'absence d'un rapport sur les déficits de' cette source de revenus, sont à considérer comme ayant des revenus. Pour environ 1807 700 d'entre elles, soit environ 60 % du total, les services constituaient la seule source de revenus, ce qui fait, en comparaison avec d'autres sources, une part considérablement plus large- Pour environ 2 805 400, soit 93'4 %, les services étaient la source principale de revenus. Le nombre de personnes rapportées sous capital s'élève à 1032 100, dont 947 400 ont déclaré, des revenus et 84 700 un déficit. Seulement pour un très petit nombre de personnes ayant des revenus, environ 3 %, le capital constituait la seule source de revenus. Comme source principale il ne l'était, de même, que pour un nombre restreint et n'embrassait qu'environ 8 % de personnes ayant des revenus. Les combinaisons entre les différentes sources de revenus sont consignées dans le 4 e tableau. En suivant ce tableau, qui, conformément aux autres tableaux de l'appendice, contient les chiffres notés dans l'échantillon, il est possible d'évaluer, en fonction de la population totale, la valeur du nombre de personnes qui ont déclaré des rendements d'une ou de plusieurs sources de revenus (tabl. F). Du total des personnes qui ont fait leur déclaration et qui s'élève à 3 417 000, plus de la moitié, ou comme déjà mentionné 1807 700. ont rap-

porté les services comme la seule source de leurs revenus. Ensuite viennent les personnes dont les rendements provenaient aussi bien des services que du capital et leur nombre est de 514700 (15'1 %). Entre autres combinaisons sont à noter les suivantes: immeuble autre que rural 4- services (219 000 personnes), immeuble autre que rural +- services -f capital (178 800 personnes), ainsi que propriété rurale + service (102 400 personnes). Les chiffres correspondants pour chacune des combinaisons restantes sont inférieurs à 100 000. DÉDUCTIONS GÉNÉRALES. En ce qui concerne les déductions, ce sont celles qui sont faites à titre de primes d'assurances qui attirent le plus d'intérêt. Elle«mettent, en quelque mesure, en lumière l'extension des garanties qu'offrent les assurances au sein de différents groupes sociaux. Les données disponibles portent sur les assurances-maladie et chômage, les caisses d'enterrement, les assurances-capitalisation et accidents (y compris l'assurancevie) ainsi que sur certaines rentes viagères. On notera pourtant, qu'il est impossible de dresser un compte-rendu pour chacune de ces branches séparément, et que les chiffres se rapportent à l'ensemble. Le nombre de personnes qui ont effectué les déductions des impôts à titre de primes d'assurances s'élève parmi les hommes à 78 2 %, et parmi les femmes à 62'0 %, ce qui donne une image approximative de l'extension des assurances. Mais le pourcentage pour les femmes devient de 73'5 % si, sans prendre en considération lequel des époux a payé la prime, on porte le calcul aussi sur les femmes mariées ayant des revenus qui peuvent être considérées comme bénéficiaires des assurances. Le rapport avec l'âge se manifeste par une régression dans les âges plus élevés du nombre de personnes déclarant les primes d'assurances à titre de déductions; cette régression est à signaler aussi bien pour les hommes que pour les femmes, étant toutefois plus marquée en ce qui concerne les femmes. Parmi les hommes, les mariés démontrent le plus grand nombre d'assurés, tandis que les ex-mariés le plus petit. En ce qui concerne les montants des primes d'assurance, on notera que les chiffres pour les hommes sont en moyenne plus que le double de ceux des femmes. Les montants les plus minimes se retrouvent parmi les âges les plus élevés, ce qui caractérise les deux sexes. En suivant l'état civil, les plus hauts montants se rencontrent chez les mariés. La déduction maximum de 200 cour, est effectuée par à peu près un quart des hommes, mais seulement par 4 % de femmes. Parmi les personnes ayant des revenus et appartenant à un des trois groupes-types suivants: population active, membres de famille et personnes indépendantes sans profession, la fréquence des assurés est nettement la plus haute dans le groupe de la population active (80'0 % pour les hommes et 71'7 % pour les femmes). En comparant ensuite les trois groupes de la population active employeurs, employés et ouvriers, il apparaît que les employeurs démontrent, en ce qui concerne et les hommes et les femmes, le minimum des assurés. L'explication de ce fait est à chercher dans le pourcentage relativement faible des assurés parmi les cultivateurs, qui constituent le plus nombreux groupe parmi les employeurs. On notera, à cet égard, que la majeure partie des directeurs et des gérants, notamment tous ceux qui ont un emploi, sont, du point de vue de la statistique des professions, considérés non comme employeurs, mais comme employés. Indépendammet de la branche d'activité économique, le pourcentage des assurés parmi les employés est élevé. Celui des ouvriers, bien qu'inférieur d'un peu aux chiffres pour les employés, est aussi considérable, surtout en ce qui concerne les hommes. REVENUS ET IMPOSITIONS. AU terme des recherches, on a procédé à un rapprochement des données sur les revenus et les impositions. Dans ce but on a eu recours à deux montants des impôts, notamment à celui de l'etat d'une part, et au total des impôts de l'etat et des communes d'autre part. La statistique se repose sur la loi fiscale de 1945. Les matériaux embrassent environ 77 % de personnes englobées par l'échantillon. IX

X En soustrayant des revenus l'impôt de l'etat, on obtient use diminution moyenne de revenu moyen correspondant à 8'5 %. Si toutefois, on procède à un retranchement simultané des impôts de l'etat et des communes, cette diminution devient alors de 15'5 %. Les pourcentages équivalents pour le groupe»sans fortune» sont de 6'4 et 12'6 %, tandis que ceux du groupe des fortunes»au-dessus de 100 000 cour.» montent à 28'9 et 38'3. Ils mettent en relief l'influence qu'exerce à ce propos la fortune et sa grandeur. Par suite du caractère progressif de l'impôt de l'etat, la diminution des revenus frappés par cet impôt grandit proportionnellement à l'accroissement de la fortune et se fait ressentir, avec une force variable, dans les différents groupes des revenus. On peut illustrer l'état des choses en notant que dans le groupe»sans fortune» la diminution du revenu pour le groupe ultime des revenus est de 3'2 %, mais elle devient de 16'4 % pour le groupe des revenus les plus élevés; les chiffres correspondants pour le groupe des fortunes»au-dessus de 100 000 cour.» sont de 22'3 et 32'6.

I. Inledning. Föreliggande berättelse, vilken ingår såsom häfte 1 i del VIII av redogörelsen för 1945 års folkräkning och är den tolvte i ordningen i serien av folkräkningsberättelser, utgör en fortsättning av den redovisning rörande befolkningens ekonomiska förhållanden, som påbörjats i häftena 1 3 i del III av folkräkningsberättelsen. Med detta häfte inledes samtidigt redogörelsen för de undersökningar, som tillhöra den s. k. bottensamplingen. Såsom tidigare omnämnts, ha de partiella undersökningarna vid 1945 års folkräkning två till omfånget olika delmassor av befolkningen såsom underlag. Den större omfattar c:a en tolvtedel av befolkningen (tolvtedelssamplingen) och bildar grundval för bl. a. de undersökningar rörande befolkningens ekonomiska förhållanden, som hittills offentliggjorts. Den mindre, d. v. s. bottensamplingen, utgör c:a en fjärdedel av tolvtedelssamplingens urvalsmassa, d. v. s. omfattar ungefär V«eller i runt tal 2 % av totalbefolkningen. Urvalet till bottensamplingen skedde med anlitande av tolvtedelssamplingens personförteckningar, varigenom samtliga till den förra samplingen hörande personer ingå i tolvtedelssamplingens personbestånd. Denna urvalsmetod betingades av flera skäl, bl. a. för att för den mindre samplingen kunna utnyttja en del till den större samplingen införskaffade uppgifter, vidare för att säkerställa en bättre jämförbarhet samt för att underlätta den tekniska bearbetningen av materialet. Urvalet ur tolvtedelssamplingen verkställdes i övrigt slumpmässigt på så sätt att av de listor, vara personerna tillhörande tolvtedelssamplingen voro förtecknade, var fjärde uttogs, varvid uttagningen ägde rum länsvis för landsbygd och städer. Såsom ett led i uttagningsmetoden ingick, att den inom de olika delområdena först uttagna listan valdes växelvis bland de fyra första listorna i varje serie. Vid utskrivningen av de nyssnämnda till tolvtedelssamplingen hörande listorna iakttogs bl. a., att personer tillhörande ett och samma hushåll icke förtecknades å skilda listor. Några störningar av representativiteten i övrigt till följd av listornas uppställning behövde icke förutsättas, då tolvtedelssamplingen som bekant grundar sig på ett slumpmässigt urval, där uttagningen rättar sig efter vederbörande persons, resp. den äldste hushållsmedlemmens födelsemånad. Anmärkas må, att såsom också framgår av nästkommande kapitel, man icke kan påräkna, att bottensamplingens urvalsmassa skall utgöra exakt en fjärdedel av tolvtedelssamplingens personbestånd, eftersom antalet å resp. listor upptagna personer i någon mån kan variera. I och för sig behöver detta förhållande likväl icke utöva inflytande på representativiteten. Ändamålet med de till bottensamplingen förlagda undersökningarna var i huvudsak att mera ingående söka belysa vissa avsnitt av befolkningens ekonomiska förhållanden, och för sådant syfte voro de till tolvtedelssamplingen

2* INLEDNING. inhämtade ekonomiska uppgifterna icke tillräckligt upplysande. Såsom utförligt beskrivits i häfte 1, del III av folkräkningsredogörelsen, utgjorde nämligen dessa uppgifter ett utdrag ur den för taxeringen upprättade inkomstlängd (A), som rör fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser. För de här avsedda undersökningarna erfordrades tillgång till självdeklarationerna jämte till dessa hörande bilagor och uppgifter av olika slag. Genom länsstyrelsernas försorg ställdes detta material, sedan det granskats av taxeringsmyndigheterna, till folkräkningens förfogande på sätt som framgår av det följande. Å de förteckningar, vilka upptogo den i tolvtedelssamplingen ingående befolkningen och som översändes till länsstyrelserna för inhämtande av de för denna sampling erforderliga ekonomiska uppgifterna (jämför häfte III: 1), voro de listor, som i enlighet med det föregående bildade urvalet till bottensamplingen, särskilt utmärkta. För samtliga å dessa listor upptagna deklarationspliktiga personer insände länsstyrelserna sedermera självdeklarationerna, så snart dessa kunde frigöras från taxeringsarbetet. Den på detta sätt verkställda uppgiftsinsamlingen var i huvudsak avslutad under hösten 1947. De uppgifter i självdeklarationerna, som i första hand gjorts till föremål för bearbetning, äro dels de, som redovisa inkomster och allmänna avdrag dels de som röra specificeringen av förmögenheterna. I samband därmed ha även de i bilagorna till deklarationerna meddelade uppgifterna utnyttjats i stor utsträckning. Den förra delen av undersökningen (inkomstundersökningen) eller den för vilken redogörelse lämnas i föreliggande häfte, tar främst sikte på inkomstens fördelning å olika förvärvskällor (littera A G å deklarationsformuläret) samt vidare en klassificering av de allmänna avdragen i enlighet med den uppställning, som deklarationen lämnar. Den senare delen av undersökningen (förmögenhetsundersökningen), för vilken redogörelse kommer att lämnas i ett efterföljande häfte, behandlar i första rummet förmögenhetsbildning och förmögenhetsplacering men även skuldsättningen med utgångspunkt från såväl brutto- som nettobelopp. Genom den utformning inkomstundersökningen erhållit, med redovisning av inkomstens uppdelning å olika förvärvskällor och de kombinationstyper, som därvid förekomma, är den i viss utsträckning ägnad att belysa även sådana frågor, som röra yrkesgrupperingen och förekomsten av biyrke. Betraktar man såsom biyrke varje form av yrkesutövning, som oberoende av uppdragets varaktighet och omfattning i övrigt medför inkomst vid sidan av den för huvudyrket redovisade inkomsten, blir frekvensen av biyrke, såsom framgår av efterföljande redogörelse för kombinationerna av olika förvärvskällor, mycket betydande. Begränsar man, såsom skett i folkräkningens yrkesstatistik (jämför häfte 11:3), biyrke till sådan förvärvsverksamhet, som är av mera stadigvarande eller fortlöpande slag och bedrives jämsides med huvudsysselsättningen vid tidpunkten för yrkesangivningen, blir biyrkesfrekvensen av helt annan och lägre storleksordning.

INLEDNING. 3* Såsom förut anmärkts, ingår bland de till tolvtedelssamplingen hörande undersökningarna även en redovisning av befolkningens inkomstfördelning och i sin fristående del är denna behandlad i häfte III: 1 av folkräkningsredogörelsen. Underlaget till denna statistik bildas av två i inkomstlängden upptagna poster, nämligen sammanräknad nettoinkomst och inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet. Kombinationerna avse i första hand kön, ålder och civilstånd samt yrke, varvid i sistnämnda fallet ingår fördelning efter näringsgren, socialklass, individualyrke m. m. Till en del utgör föreliggande undersökning en fortsättning och utvidgning av den analys, särskilt beträffande yrkesinkomsterna, som förekom i inkomstundersökningen tillhörande tolvtedelssamplingen. Utöver denna utvidgning av analysen har tillgången till det ursprungliga källmaterialet, självdeklarationerna med tillhörande bilagor, gjort det möjligt att i bottensamplingen belysa inkomstbildningen från andra synpunkter, än de som inbegripas i tidigare behandlade kombinationer. Frånsett uppdelningen å olika förvärvskällor på sätt som förut omnämnts ha sålunda bl. a. bruttointäkterna inom vissa förvärvskällor med tillhjälp av bilagorna kunnat fördelas efter sin särskilda beskaffenhet. Specialredovisningen omfattar vidare sådana delposter som inkomst av pension eller annan livränta, av undantagsförmån eller periodiskt understöd o. d., ävensom inkomst av realisationsvinst m. m. och av militär beredskapstjänst. Bland allmänna avdrag redovisas sådana avdrag, som röra periodiskt understöd, avgifter till pensionsförsäkring samt premier för annan försäkring m. m. I undersökningen ingå också fördelningar, som röra beskattningen, nämligen sammanräknad nettoinkomst i kombination med statsskatt samt stats- och kommunalskatt i förening. För en rätt tolkning av siffermaterialet är kännedom erforderlig rörande det sätt, varpå de delposter m. m., som gjorts till föremål för bearbetning, avgränsats, liksom också rörande det codesystem, som därvid kommit till användning. I anslutning härtill har till redogörelsen fogats en bilaga (1), som i väsentliga delar återge de anvisningar rörande materialets preparering och codesättning, som tillämpats vid bearbetningen. Redovisningen i tabellbilagan omfattar uteslutande observerade tal. I egenskap av resultat från en representativ undersökning syfta de främst att tillgodose behovet av en statistisk analys, där relativa tal ge den väsentliga karakteristiken. Vid sidan härav tillkommer emellertid önskemålet att åtminstone beträffande viktigare attribut erhålla en uppgift om till vilken numerär motsvarande tal skulle ha uppgått, därest räkningen varit total. Textavdelningen avser att i första hand ge en karakteristik av de mera framträdande resultaten, och det har därför ansetts lämpligt att i anslutning till denna karakteristik göra en uppskrivning av talen till total numerär. Där icke annorlunda framgår av sammanhanget, avse sålunda i textavdelningen förekommande tal och tabellsammanställningar uppskrivna tal, varvid för att tillgodose behovet av dylika uppskrivningar förhållandevis stort utrymme beretts åt texttabeller. De för uppskrivningen erforderliga förutsättningarna

4* BOTTENSAMPLINGENS REPRESENTATIVITET. finnas behandlade i nästföljande kapitel i samband med redogörelsen för bottensamplingens representativitet och samtidigt anges där de grunder, efter vilka uppskrivningen ägt rum. Om såväl de uppskrivna som de observerade talen gäller, att de i egenskap av resultat från en samplingundersökning äro behäftade med en viss felmarginal och endast äro att betrakta såsom ungefärliga mått. Även såsom sådana torde de likväl för flertalet ändamål ge tillräcklig noggrannhet. Där bastalen äro små och tillfälliga inflytelser följaktligen ha ökat spelrum, böra resultaten utnyttjas med försiktighet. Till skillnad från tolvtedelssamplingens undersökningar, där beloppsredovisningen grundar sig på uppgifter i inkomstlängden, äro bottensamplingens ekonomiska data, såsom förut omnämnts, hämtade ur deklarationerna. Av praktiska skäl ha vid bearbetningen beloppen avrundats, varvid med smärre avvikelser avrundningen skett så, att beloppen avse hundratal kronor; sättet för avrundningen finnes närmare angivet i bil. 1. Där vid redovisningen klassindelning förekommer har med hänsyn till metoden för avrundningen indelning efter femtiotal kronor kommit till användning d. v. s. 1150 1 949 kr., 1 950 2 949 kr. ete. Såväl text- som tabellinnehållet har begränsats till endast de viktigare resultaten. I den mån utförligare uppgifter för något ändamål äro erforderliga, finnas sådana i viss utsträckning tillgängliga i manuskripttabeller. Några retrospektiva jämförelser ha icke kunnat göras, eftersom bearbetningarna sakna motsvarighet i tidigare statistik. II. Bottensamplingens representativitet. Eftersom värdet av de vid en representativ undersökning erhållna resultaten är i hög grad beroende av i vilken utsträckning urvalet verklighetstroget återspeglar totalmassans sammansättning i olika avseenden, är det vid varje sådan undersökning angeläget att oavsett urvalsmetoden pröva representativiteten. Såtillvida böra i föreliggande fall betingelserna för ett gynnsamt utfall vara goda, då urvalet, såsom framgår av den i inledningen lämnade beskrivningen, haft slumpmässig karaktär och risken för systematiska avvikelser följaktligen bör vara liten. Möjligheten att på empirisk väg pröva bottensamplingens representativitet föreligger dels genom en jämförelse med tolvtedelssamplingen, som bildar det egentliga underlaget för urvalet, dels genom en jämförelse, och denna blir i sista hand utslagsgivande, med totalbefolkningen. Bottensamplingen omfattar i sin helhet 133 45fi personer, medan tolvtedelssamplingens befolkning uppgår till 536 054. Totalbefolkningen uppgick den 31 december 1945 till 6 673 749. Dessa siffror innebära, att bottensamplingen räknat efter antalet ingående personer utgör 24'9 0 % av tolvtedelssamplingen och 2'oo % av totalbefolkningen, d. v. s. ansluter sig mycket nära till det antal, som från den vid urvalet använda metoden kunde förväntas. Bland ovanstå-

BOTTES SAMPLINGENS REPRESENTATIVITET. 5* Tab. A. Bottensamplingens representativitet i avseende på regional fördelning samt fördelning efter kön och civilstånd.

6* BOTTENSAMPLINGEKS REPRESENTATIVITET. ende till bottensanipligen hörande 133 456 personer ingå såväl inkomsttagare som personer, vilka sakna inkomst. Låter man undersökningen rörande representativiteten först gälla bottensamplingen i dess helhet, oberoende av fördelningen mellan personer med och utan inkomst, visar sig denna i avseende på regional fördelning samt fördelning efter kön och civilstånd utfalla på sätt som framgår av tab. A. I denna ingår en jämförelse med såväl tolvtedelssamplingen som totalbefolkningen. De förväntade värdena motsvara den folkmängd, som skulle ha erhållits, därest bottensamplingens andel av tolvtedelssamplingen, resp. totalbefolkningen inom varje län varit resp. 24-90 och 2'oo %, vilka äro de procenttal, som karakterisera bottensamplingens storlek i förhållande till tolvtedelssamplingen och totalbefolkningen. Såsom tabellen visar, äro i fråga om den regionala fördelningen avvikelserna i förhållande till tolvtedelssamplingen tämligen obetydliga med omväxlande positiva och negativa utslag utan någon skönjbar systematisk inriktning. Något större äro skiljaktigheterna vid jämförelse med totalbefolkningen, men maximiavvikelsen uppgår blott till något över 5 %, och denna kommer till synes endast i ett par enstaka fall. Städerna visa en svag överrepresentation (c:a 1 %) på landsbygdens bekostnad. Liksom beträffande tolvtedelssamplingen (jämför häfte II: 1) förete de norrländska länen i allmänhet någon överrepresentation. Icke heller i fråga om fördelningen efter kön och civilstånd framträda några mera anmärkningsvärda skiljaktigheter. Största differensen kan iakttagas för förut gifta, där tillfälliga inflytelser till följd av den ringa numerären ha större spelrum. I avseende på ålder och yrke äro motsvarande tal sammanförda i tab. B. Såsom framgår av bil. 1 och textredogörelsen å sid. 59* ff. har för speciellt ändamål i samband med inkomstredovisningen en revision ägt rum av yrkesbeteckningarna tillhörande bottensamplingen, varigenom dessa i viss utsträckning skilja sig åt från motsvarande, i tolvtedelssamplingen och totala räkningen ingående beteckningar. Ifrågavarande förhållande torde ha bidragit till att beträffande enstaka yrkesgrupper avvikelsen från det förväntade värdet är något större än som eljest kunnat iakttagas i sammanställningarna över representativiteten. Såsom helhetsintryck vid granskning av innehållet i tab. B kvarstår, att villkoren för en tillfredsställande representativitet i huvudsak äro uppfyllda. De jämförelsematerial, som stå till buds för en undersökning av bottensamplingens representativitet i avseende på de ekonomiska uppgifter, som ingå i samplingen, äro dels tolvtedelssamplingens motsvarande material, dels den årliga finansstatistikens uppgifter. En jämförelse av samma typ, som i det föregående gjorts beträffande de demografiska faktorerna, låter sig likväl i detta sammanhang icke genomföra, enär begreppen inkomsttagare m. m. icke helt täcka varandra i de olika materialen. Genom att för bottensamplingens undersökningar självdeklarationsmate-

BOTTENSAMPLINGENS REPRESENTATIVITET. 7* Tab. B. Bottensamplingens representativitet i arseende på ålder och yrke.

8* BOTTENSAMPLINGENS REPRESENTATIVITET. rialet stått till förfogande har vid jämförelse med tolvtedelssamplingen i vissa fall en noggrannare avgränsning av inkomsttagarna och deras inkomster kunnat ske. Denna avgränsning berör i första hand gifta kvinnor, vilka haft någon mindre inkomst, som tagits upp av mannen i hans deklaration. Med ledning av deklarationen med tillhörande bilagor har hustruns inkomst kunnat redovisas och även specificeras efter förvärvskällans art; hustrun har i anslutning härtill ingått som inkomsttagare i redovisningen. Vidare tillkomma en del personer, vilka funnits upptagna i deklarationsmaterialet men icke i inkomstlängden beroende på att inkomsten ej uppgått till skattepliktigt belopp. Här omnämnda förhållanden medföra, att i bottensamplingen ingår en grupp inkomsttagare)a), som i tolvtedelssamplingen redovisas bland personer utan inkomst. I detta sammanhang är också en annan grupp (B) av inkomsttagare att observera. Det är här i viss utsträckning fråga om personer, som tagits upp för taxering i inkomstlängden, ehuru de icke avlämnat deklaration. Till någon del ingår i denna grupp också personer, för vilka deklarationer av olika skäl ej kunnat erhållas. Någon redovisning av dessa personer i enlighet med bottensamplingens tabelluppställningar har i avsaknad av erforderligt underlag icke kunnat ske ehuru de till antal m. m. kunnat särskiljas i samplingen. I bilagans tabeller över observerade tal äro de sålunda icke medtagna bland inkomsttagarna; där redovisas endast sådana inkomsttagare, för vilka uppgifter om inkomstens fördelning å olika förvärvskällor m. m. förelegat. Vid uppskrivningar till total folkmängd har däremot, såsom framgår av det följande, hänsyn även tagits till denna grupp av inkomsttagare. I tolvtedelssamplingens motsvarande redovisning (häfte III: 1) ingå de i egenskap av i inkomstlängden upptagna bland inkomsttagarna. En tredje grupp (C) utgöres av personer, vilka äro redovisade såsom inkomsttagare i såväl tolvtedelssamplingen som bottensamplingen. Den proportion, med vilken de tre här omnämnda grupperna ingå i bottensamplingeu, framgår av följande siffror.

BOTTENSAMPLINGENS REPRESENTATIVITET. 9* Grupperna A och C sammantagna representera de inkomsttagare, för vilka i föreliggande undersökning observerade tal föreligga och redovisning i anslutning härtill meddelas i tab. 1 23. Gruppen B + C motsvarar sådana inkomsttagare, som ingå i tolvtedelssamplingens inkomstundersökning (häfte 111:1). Av talen härovan framgår, vilka skiljaktigheter som i numeriskt avseende föreligga mellan dessa två olika typer av inkomsttagare. Vid en uppskrivning till total folkmängd kan man till följd av dessa skiljaktigheter icke påräkna samstämmiga resultat i fråga om totalantalet inkomsttagare, såsom också de i efterföljande tablå meddelade uppskrivna talen visa. Uppskrivningen har tillgått så, att vart och ett av de i föregående tablå meddelade absoluta talen för de olika grupptyperna multiplicerats med 50, vilket tal svarar emot bottensamplingens andel av totalbefolkningen (2%). På så sätt erhålles ett ungefärligt mått på den numerär, varmed de skilda slagen av inkomsttagare') ingå i sistnämnda befolkning. I tablån lämnas vidare uppgifter för de båda här ovan karakteriserade delgrupperna A + C och B + C och i anslutning till redovisningen av sistnämnda grupp även uppgifter angående tolvtedelssamplingens motsvarande tal över antalet inkomsttagare (häfte III: 1) samt såsom ytterligare tillägg en sammanfattning, som anger antalet inkomsttagare, om däri också inbegripes i inkomstlängden upptagna inkomsttagare, för vilka deklaration ej förelegat (B). Jämför man först de under rubrikerna B + C och T-samplingen redovisade uppgifterna, beträffande vilka begreppet inkomsttagare har samma innebörd och skillnaden endast består i att i ena fallet uppskrivningen verkställts på grundval av bottensamplingens och i andra fallet på tolvtedelssamplingens observerade tal, visar sig skillnaden i summatalen i relativt mått uppgå till blott 0-4 %. Även skillnadstalen för de särskilda civilståndsgrupperna äro förhållandevis obetydliga med maximitalet uppgående till 2'3 % (förut gifta kvinnor). Den här gjorda jämförelsen utgör ett belägg för att bottensamplingen betraktad som urval ur tolvtedelssamplingen är representativ. 'Ï Beteckningen inkomsttagare inbegriper i detta sammanhang också det fåtal deklaranter, vilka redovisat underskott i sammanräknad nettoinkomst.

10* BOTTENSAMPLINGENS REPRESENTATIVITET. Xästa fråga, som anmäler sig till besvarande, är vilket inflytande det bortfall, som grupp B representerar vid redovisningen av bottensamplingens resultat, har å representativiteten. Såsom framgår av nästföregående tablå, utgör grupp B c:a 7 % av grupp C, d. v. s. huvudgruppen bland inkomsttagarna. För de olika civilståndsgrupperna äro avvikelserna från denna genomsnittsprocent mycket obetydliga. Någon större snedhet i urvalet på grund av bortfallet av grupp B synes man icke behöva förutsätta, även om resultaten i viss utsträckning kunna ha påverkats härav. Samtliga i tabellbilagan meddelade tal avse i överensstämmelse härmed de vid bearbetningen erhållna observerade talen i oförändrad form, d. v. s. anknyta sig till inkomsttagare i den mening, som delgruppen A -f C representerar. Tid de i den efterföljande texten meddelade uppskrivningarna till total folkmängd har med hänsyn till syftet med dessa, nämligen att erhålla ett ungefärligt mått på samtliga inkomsttagare och dessas fördelning i olika avseenden, även grupp B medtagits. Eftersom uppskrivningen i varje särskilt fall måste företagas på grundval av de observerade talen (delgrupp A + C) kan, såsom lätt inses, talet 50 i detta sammanhang icke användas såsom uppskrivningsfaktor utan måste förses med en korrigering, vilken kan härledas ur de i det föregående meddelade talen, varigenom uppskrivningsfaktorn får föl- T> iande utseende: 50 + 50. = 53 41415. A + C Totala antalet inkomsttagare enligt uppskrivningen (A + B + C) uppgår enligt föregående tablå till 3 421550 eller avrundat till jämna hundratal 3 421600 och överstiger såsom synes med 153 000 (4 -? %) det antal inkomsttagare, som tolvtedelssamplingens inkomstundersökning (häfte III: 1) redovisar. Såsom förut anförts, betingas denna skiljaktighet i huvudsak av att bottensamplingens primärmaterial medgivit en mera noggrann avgränsning av inkomsttagarna än tolvtedelssamplingens motsvarande material. De hittillsvarande undersökningarna ha rört inkomsttagarna och deras fördelning. I fråga om inkomstbeloppen kan med utgångspunkt från sammanräknad nettoinkomst en jämförelse göras med den årliga finansstatistikens uppgifter för taxeringsåret 1946 (inkomståret 1945). Där redovisas nämligen (tab. 2) sammanräknad nettoinkomst för fysiska personer, oskifta dödsbon samt familjestiftelser. Störningarna till följd av olikformigheter i materialen hänföra sig i detta sammanhang i huvudsak till förekomsten av oskifta dödsbon och familjestiftelser, för vilka dock korrigering i viss utsträckning ägt rum i bottensamplingen. Tidare tillkommer, att i samband med inkomstoch förlustredovisningen under olika förvärvskällor jämkning av beloppet, som svarar emot sammanräknad nettoinkomst, i enstaka fall ägt rum i bottensamplingen. Siffrorna, som röra jämförelsen med den årliga statistiken, äro sammanställda i efterföljande tablå. Uträkningen av de för folkräkningen meddelade uppskrivna talen har tillgått så, att det sammanlagda inkomstbelopp, som svarar emot de i det föregående beskrivna tre grupperna av inkomsttagare I A. B och C), multiplicerats med 50. Även grupp B har i detta sammanhang

BOTTENSAMPLINGENS REPRESENTATIVITET. 11* kunnat medräknas, enär uppgifter om sammanräknad nettoinkomst föreligga också för denna grupp, ehuru inkomstens fördelning på olika förvärvskällor m. m. är okänd. För riket i dess helhet uppgår skillnaden mellan den av årliga statistiken redovisade och den på grundval av bottensamplingen beräknade sammanräknade nettoinkomsten till blott något över en halv procent, om också i absolut mått med hänsyn till storleken av de belopp, varom här är fråga, skillnaden skenbart kan förefalla betydande. Den nära överensstämmelsen mellan de båda materialen framgår också av talen i tablåns sista kolumner, som ange den beräknade genomsnittliga inkomsten per invånare och visa, att denna i ena fallet uppgår till 1 846 kronor och i andra fallet till 1 856 kronor. De relativa fördelningstalen mellan landsbygd och städer ge vid handen, att bottensamplingen också väl återspeglar den proportion, som den årliga statistiken anger såsom den karakteristiska i detta avseende. Av samma skäl, som anförts i det föregående beträffande inkomsttagarna, måste vid en uppskrivning av inkomstbeloppen en korrigering av vederbörande räknefaktor äga rum, eftersom uppskrivningen måste företagas på grundval av de för delgruppen A + C observerade talen under hänsynstagande till jämväl av grupp B. Ehuru beräknad på liknande sätt blir uppskrivningsfaktorn vid jämförelse med den för inkomsttagarna uträknade något modifierad och uppgår till 54"9:>4 3i. Ytterligare tillkommer en undersökning rörande representativiteten och denna rör en jämförelse mellan de belopp, som utgöra uppskattad inkomst av olika förvärvskällor utan hänsyn tagen till medgivna allmänna avdrag, dels enligt bottensamplingens uppskrivna tal, dels enligt den årliga finansstatistikens uppgifter. Samma olikheter i omfattningen m. m., som i det föregående omnämnts öva inflytande på jämförbarheten med den årliga statistiken, påverka även siffrorna här ovan. Man iakttar att beträffande inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet och rörelse m. m. bottensamplingens siffror äro lägre men