Folk- och bostadsräkningarna

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Folk- och bostadsräkningarna Folkräkningar utfördes under perioden vart tionde år och publicerades i Bidrag till Sveriges officiella statistik. A, Befolkningsstatistik (BiSOS A). Dessa är digitaliserade och finns på adressen: Därefter har resultaten från räkningarna ingått i serien Sveriges officiella statistik (SOS) till 1930 genomfördes räkningen vart tionde år och därefter vart femte år med undantag för Publikationerna har t o m 1960 benämnts Folkräkningen. De allmänna bostadsräkningarna utfördes , 1920, 1933, 1945 och År 1945 bar titeln Bostäder och hushåll till 1990 ägde Folk- och bostadsräkningen rum vart femte år. Folkräkningen den 31 december VIII:2, Partiella undersökningar (bottensamplingen) behandlar delar av statistiken över förmögenhet = Recensement de la population en VIII:2, Enquetes partielles (echantillon de 2 %) traitant certaines parties de la statistique des fortunes. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-fob-1945_082

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR FOLKRÄKNINGEN DEN 31 DECEMBER 1945 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN VIII:2 PARTIELLA UNDERSÖKNINGAR (BOTTENSAMPLINGEN) BEHANDLAR DELAR AV STATISTIKEN ÖVER FÖRMÖGENHET EMIL STOCKHOLM 1951 KIHLSTRÖMS TRYCKERI AB

4 STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE ETAT ET MOUVEMENT DE LA POPULATION RECENSEMENT DE LA POPULATION EN 1945 PAR LE BUREAU CENTRAL DE STATISTIQUE VIII:2 ENQUETES PARTIELLES (ECHANTILLON DE 2 %) TRAITANT CERTAINES PARTIES DE LA STATISTIQUE DES FORTUNES

5 Till KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna andra häftet av del VIII tillhörande redogörelsen för 1945 års folkräknings partiella undersökningar (bottensamplingen). Utarbetandet av texten har omhänderhafts av e. o. aktuarien Folke Lublin. Stockholm den 27 februari Underdånigst Ivar Uhnbom. KARIN KOCK.

6 IV Innehållsförteckning. Text. Sid. I. Inledning 1* II. Bottensamplingens representativitet 3* III. Förmögenhet, skuld och gäldränta 11* IV. Förmögenhetsplacering 29* Allmän översikt 29* Kombinationer av förmögenhetsobjekt 47* Specialuppgifter rörande vissa förmögenhetsobjekt 50* Tabeller. Tab. Tab. Tab. 1. I bottensamplingen ingående personer efter kön, ålder, civilstånd och antal barn under 18 år samt efter bruttoförmögenhet och bruttoskuld, hela riket, den 31 december I bottensamplingen ingående personer efter yrke samt efter bruttoförmögenhet och bruttoskuld, hela riket, den 31 december I deklarationsmaterialet upptagna personer efter sammanräknad nettoinkomst samt efter bruttoförmögenhet och bruttoskuld, hela riket, den 31 december Tab. 4. I deklarationsmaterialet upptagna personer efter bruttoförmögenhet och bruttoskuld i kombination, hela riket, den 31 december Tab. 5. Personer med bruttoförmögenhet, resp. bruttoskuld efter sammanräknad nettoinkomst, hela riket, den 31 december Tab. 6. I deklarationsmaterialet upptagna personer efter nettoförmögenhet, resp. nettoskuld samt sammanräknad nettoinkomst, hela riket, den 31 december Tab. 7. I deklarationsmaterialet upptagna inkomsttagare efter förvärvskällornas avkastning samt nettoförmögenhet, resp. nettoskuld, hela riket, den 31 december Tab. 8. I deklarationsmaterialet upptagna inkomsttagare efter olika förvärvskällor i kombination samt nettoförmögenhet, resp. nettoskuld, hela riket, den 31 december Tab. 9. Personer med bruttoskuld efter gäldränta i kombination med bruttoskuld m. m., hela riket, den 31 december Tab. 10. Personer med bruttoförmögenhet efter kön, ålder och civilstånd samt bruttoförmögenhet och dennas placering, hela riket, den 31 december Tab. 11. Personer med bruttoförmögenhet efter yrke samt efter bruttoförmögenhet och dennas placering, hela riket, den 31 december Tab. 12. Personer med bruttoförmögenhet efter sammanräknad nettoinkomst, bruttoförmögenhet och dennas placering, hela riket, den 31 december Tab. 13. Personer med bruttoförmögenhet efter placeringskombination, hela riket, den 31 december Tab. 14. Personer med bruttoförmögenhet efter placeringskombination och bruttoförmögenhetens storlek, hela riket, den 31 december Tab. 15. Personer med bruttoförmögenhet helt eller delvis placerad i bankmedel, obligationer eller aktier efter placeringskombination, hela riket, den 31 december Tab. 16. Personer med bruttoförmögenhet helt eller delvis placerad i jordbruksfastighet m. m., hela riket, den 31 december Tab. 17. Personer med bruttoförmögenhet helt eller delvis placerad i annan fastighet, hela riket, den 31 december Tab. 18. Personer med bruttoförmögenhet helt eller delvis placerad i rörelse m. m., hela riket, den 31 december

7 Tab. 19. Personer med bruttoförmögenhet helt eller delvis placerad i bankmedel, hela riket, den 31 december Tab. 20. Personer med bruttoförmögenhet helt eller delvis placerad i obligationer eller aktier, hela riket, den 31 december Bilagor. Bil. 1. Instruktion för codesättning av deklarationernas förmögenhetsuppgifter 42 Bil. 2. Primärlista till 1945 års folkräknings partiella undersökningar. Bottensamplingen 50 V Sid. Table des matières. Texte. Pages I. Introduction 1* II. Représentativité de l'échantillon de 2 % 3* III. Fortune, dettes et intérêts sur dettes 11* IV. Placement de la fortune 29* Aperçu général 29* Combinaisons des objets de la fortune 47* Données spéciales sur certains objets de la fortune 50* Tableaux. Tabl. 1. Personnes englobées par l'échantillon de 2 % par sexe, âge, état civil et nombre d'enfants au-dessous de 18 ans, ainsi que par fortune et dettes brutes, dans le royaume entier, au 31 déc Tabl. 2. Personnes englobées par l'échantillon de 2 % par profession ainsi que par fortune et dettes brutes, dans le royaume entier, au 31 déc Tabl. 3. Personnes figurant dans les matériaux de déclaration par revenu net global ainsi que par fortune et dettes brutes, dans le royaume entier, au 31 déc Tabl. 4. Personnes figurant dans les matériaux de déclaration par combinaison de la fortune et des dettes brutes, dans le royaume entier, au 31 déc Tabl. 5. Personnes ayant de la fortune resp. des dettes brutes par revenu net Tabl. 6. global, dans le royaume entier, au 31 déc Personnes figurant dans les matériaux de déclaration par revenu resp. dettes nettes, ainsi que par revenu net global, dans le royaume entier, au 31 déc Tabl. 7. Personnes figurant dans les matériaux de déclaration et ayant des revenus par rendements des sources de leurs revenus, ainsi que par fortune resp. dettes nettes, dans le royaume entier, au 31 déc Tabl. 8. Personnes figurant dans les matériaux de déclaration et ayant des revenus par combinaison de différentes sources de revenus, ainsi que par fortune resp. dettes nettes, dans le royaume entier, au 31 déc Tabl. 9. Personnes ayant des dettes brutes par intérêts sur dettes en combinaison avec les dettes brutes etc., dans le royaume entier, au 31 déc Tabl. 10. Personnes ayant de la fortune brute par sexe, âge et état civil, ainsi que par fortune brute et son placement, dans le royaume entier, au 31 déc Tabl. 11. Personnes ayant de la fortune brute par profession ainsi que par fortune brute et son placement, dans le royaume entier, au 31 déc Tabl. 12. Personnes ayant de la fortune brute par revenu net global, fortune brute et son placement, dans le royaume entier, au 31 déc Tabl. 13. Personnes ayant de la fortune brute par combinaison des placements, dans le royaume entier, au 31 déc Tabl. 14. Personnes ayant de la fortune brute par combinaison des placements et par grandeur de la fortune brute, dans le royaume entier, au 31 déc Tabl. 15. Personnes ayant la fortune brute placée entièrement ou partiellement soit comme dépôts en banque, soit en obligations ou en actions par combinaison des placements, dans le royaume entier, au 31 déc

8 VI Pages Tabl. 16. Personnes ayant la fortune brute placée entièrement ou partiellement dans une propriété rurale etc., dans le royaume entier, au 31 déc Tabl. 17. Personnes ayant la fortune brute placée entièrement ou partiellement dans un immeuble autre que rural, dans le royaume entier, au 31 déc Tabl. 18. Personnes ayant la fortune brute placée entièrement ou partiellement dans une exploitation etc., dans le royaume entier, au 31 déc Tabl. 19. Personnes ayant la fortune brute placée entièrement ou partiellement comme dépôts en banques, dans le royaume entier, au 31 déc Tabl. 20. Personnes ayant la fortune brute placée entièrement ou partiellement en obligations ou en actions, dans le royaume entier, au 31 déc Appendices. App. 1. Instructions concernant la mise en code des données des déclarations sur la fortune 42 App. 2. Liste primaire des enquêtes partielles du recensement de la population Echantillon de 2 % 50 Les mots suédois suivants, gui reviennent dans les tableaux, sont à traduire: Affärsbanker Banques de commerce Agglomererad lands- Campagne agglomébygd rée Aktiebolag Sociétés anonymes Aktier Actions Aktier i svenska ak- Actions des sociétés tiebolag anonymes suédoises Allmän förvaltnings- Services publics et tjänst och fria yr- professions libéraken les Andra obligationer.. Autres obligations Annan fastighet Immeuble autre que rural Annat objekt Autre objet Annat slag Autre Antal Nombre Arbetarpersonal Ouvriers Avkastning Rendement Bankmedel Dépôts en banque Barn Enfants Befolkning Population Befolkningsgrupper. Groupes de la population Belopp Montants Beräknad Calculé Bestående äktenskap Mariages existant au moment du recensement Bostad Habitation Bostadsaktiebolag... Sociétés anonymes d'habitations Bostadsförening Coopératives d'habitations Bostadslägenhet Logement possédé à titre du propriétaire Bottensamplingen... Echantillon de 2 % Brukare Cultivateurs Bruttofôrmôgenhet.. Fortune brute Bruttoskuld Dettes brutes Båda könen Les deux sexes Civilstånd Etat civil Delvis Partiellement Därav Dont Egentlig landsbygd... Campagne proprement dite Ej uthyrd del Partie non louée Enbart Uniquement Endast Seulement Familjeföreståndare. Chef de famille Familjemedlemmar. Membres de famille Familjer Familles Fastighet Immeuble Fastighet i rörelse... Immeuble en exploitation Fastighetens beskaffenhet Genre d'immeuble Folkräkningen Recensement de la population Fordringar Créances Fordringar av annat slag Autres créances Fördelning Répartition Företagare Employeurs et personnes travaillant à leur propre compte, sans salariés Företagsledare Directeurs et gérants Förlust Déficit Förlustbelopp Montants des déficits Förmögenhet Fortune Förmögenhetsbelopp. Montants de la fortune Förmögenhetsbild- Structure de la forning tune Förmögenhetsför- Répartition de la fördelning tune Förmögenhetsförhållanden Etat de la fortune Förmögenhetsklasser Groupes de fortunes Förmögenhetsobjekt. Objet de la fortune

9 VII Förmögenhetsplace- Placement de la forring tune Förmögenhetsägare. Personnes ayant de la fortune Försvarsobligationer Obligations de la défense nationale Förut gifta Ex-mariés Förvaltningspersonal Employés Förvärvsarbetande befolkning Population active Förvärvskällor Sources de revenus Gifta Grupptyper Gäldränta Mariés Types de groupes Intérêt sur dettes Med bruttoförmögenhet Avec la fortune brute Med bruttoskuld... Avec des dettes brutes Medel Dépôts Medeltal Moyenne Median Médian Militär beredskaps- Service militaire des tjänstgöring réserves Miljoner (p. ab. Milj.) Millions Mindre än Moins que Minst Au moins Motsvarande Correspondant Män Hommes Handel Hektar Hela befolkningen... Hela riket Helt Hemmavarande barns förmögenhet Huvudgrupper Högst Commerce Hectares Population totale Royaume entier Entièrement Fortune des enfants vivant au foyer Groupes principaux Au plus Nettoförlust Déficit net Nettoförmögenhet... Fortune nette Nettoinkomst Revenu net Nettoskuld Dettes nettes Näringsgrenar Branches d'activité économique Obligationer Ogifta Obligations Célibataires I procent Pourcentage Industri och hänt- Industrie et profesverk sions manuelles Inkomst Revenu Inkomstbelopp Montants des revenus Inkomstklasser Groupes de revenus Inkomstlängden Rôle des revenus Inkomsttagare Personnes ayant des revenus Inom En dedans de Invånare (p. ab. Inv.) Habitants Jordbruk med bina- Agriculture et proringar fessions similaires Jordbrukare Cultivateurs Jordbruksbefolkning Population agricole Jordbruksfastighet.. Propriété rurale Kapital Capital Kombination Combinaison Kombinationstyper. Types de combinaisons Kvinnor Femmes Kön Sexe Landsbygden Lika stor som Livränta Lotterivinster Lägenhet Campagne Egal à Rente viagère Lots Logement M. m Etc. Makarnas samman- Total des montants lagda belopp des époux Mannens ekonomiska Situation économiförhållanden que de l'époux Realisationsvinst... Bénéfice de rente Relativ Relatif Reservbefäl Commandement de réserve Restituerade skatter Impôts restitués Rikskonto Compte d'épargne de l'etat Rörelse Exploitation Pension Pension Per person Par personne Personer Personnes Placerad i ; Placé en Placering Placement Placeringskombina- Combinaison de plation cement Placeringsobjekt Objet de placement Premieobligationer. Obligations à lots Samboendc Cohabitants Samfärdsel Communications Sammanräknad nettoinkomst Revenu net global Samtliga Total Självständiga yrkes- Personnes indépenlösa dantes sans profession Skillnad Différence Skuld Dettes Skuldsättning Structure de la dette Socialklasser Situation professionnelle Sparbanker Caisses d'épargne Sparobligationer Certificats d'épargne Storlek Grandeur Storleksklasser Groupes de grandeur Städerna Villes

10 VIII Taxeringsvärde Tjänst Valeur taxée Services Under Au-dessous de Understigande Au-dessous de Upptagna i deklara- Figurant dans les tionsmaterialet... matériaux de déclaration Utan bruttoförmögenhet Sans fortune brute Utan bruttoskuld... Sans dettes brutes Utan inkomst Sans revenus Utan ränta Sans intérêt Uthyrd del Partie louée Utom A l'exception de Varav Dont Varken nettoförmö- Ni fortune ni dette genhet eller -skuld nettes Varken nettoinkomst Xi revenu ni deficit eller -förlust nets Vuxna befolkningen Värnpliktiga Yrke Population adulte Conscrits Profession Äker Terres labourables Åkerareal Superficie labourable Aider Age Åldersgrupper Groupes d'âge År Ans Årliga statistiken... Statistique annuelle Ägare Propriétaires Äkta makar Epoux över Au-dessus de Överstigande Au-dessus de övrig befolkning... Autre population Övriga Autres Recensement de la population en 1945, huitième partie, deuxième fascicule. Introduction. Le présent rapport contient la suite et la fin d'un compte-rendu sur l'économie de la population dont le commencement, fondé sur l'application de l'échantillon de 8 %, fut exposé dans les fascicules III: 1 3 et VII :1 et la suite, établie, conformément à l'étude présente, sur l'échantillon de 2 %, dans le fascicule VIII :1. Ce dernier échantillon ne fut appliqué que dans les statistiques des revenus et des fortunes. Le fascicule précédent étudiait, avant tout, la répartition des revenus parmi leurs différentes sources, ainsi que la classification des différentes déductions figurant dans les déclarations, par ex. des impôts. Le présent fascicule étudie surtout la structure de la fortune et son placement, ainsi que la structure de la dette. Les matériaux primaires sur lesquels repose cette étude ont consisté en déclarations de revenus et en appendices qui s'y rapportaient. On en a tiré, entre autres, des données sur les avoirs, réparties par différents objets de placement, et sur les dettes, ainsi que certains autres renseignements d'importance pour l'analyse des problèmes en question, comme par ex. celui des revenus, des intérêts sur dettes etc. Par suite du caractère des matériaux, il fut possible d'appliquer pour la délimitation des montants une méthode autre, et plus exacte, que celle dont on s'est servi pour calculer les données sur les fortunes publiées dans la partie III :2. Pour des raisons techniques on n'a pas déterminé les limites des groupes par nombres entiers de 100 et de cour. Les tableaux contiennent exclusivement les nombres notés dans l'échantillon. Dans le texte et dans les tableaux insérés dans le texte on ne donne, par contre, que les chiffres qui ont été élevés au niveau des montants que les différents groupes de la population auraient, avec toute probabilité, démontrés en cas d'un recensement non partiel, mais total; les nombres relatifs furent, de même, calculés d'après ces chiffres qui, étant absolus, ont été arrondis. Représentativité de l'échantillon de 2 %. Dans le fascicule précédent on a démontré que, tant du point de vue régional, que, du point de vue de la démographie en général, la représentativité de l'échantillon de 2 % est assez bonne. La même estimation est valable pour la répartition des revenus. Quant à la fortune, le fascicule présent démontre par rapprochement, soit avec l'échantillon de 8 %, soit avec la statistique annuelle sur les fortunes, que la représentativité peut être considérée comme satisfaisante en ce qui concerne et le nombre de personnes ayant de la fortune et les montants de la fortune, Fortunes, dettes et intérêts sur dettes. Les données sur les fortunes publiées dans la partie 111:2 se rapportent à la fortune nette. Elle fait un avec la fortune brute uniquement en cas d'une complète absence de dettes; mais, s'il y en a, la fortune nette revient alors à la différence entre la fortune brute et le total des dettes nommé dettes brutes.

11 Si les dettes brutes surpassent la fortune brute, la différence est qualifiée de dettes nettes. Parmi les personnes qui ont fait leurs déclarations on distingue, soit celles qui n'ont ni fortune ni dettes brutes, soit d'autres qui en démontrent l'un et l'autre ou seulement fortune ou dettes brutes. Une répartition par groupes de ces personnes a été établie mais, en vertu de la loi fiscale en rigeur au moment du recensement de la population, elle induit quelque peu en erreur, et c'est, entre autre, par cause du droit dont on disposait alors de déclarer comme dettes certains impôts à payer. En ce qui concerne la fortune et les dettes brutes ainsi que la fortune et les dettes nettes, les hommes démontrent un montant moyen plus élevé que les femmes. Mais en rapport avec les revenus, la fortune brute et nette des femmes est, par contre, plus considérable que celle des hommes. Comparées à la fortune brute, les dettes brutes révèlent pour les hommes des chiffres plus élevés que pour les femmes. Si, en élargissant la comparaison, on la porte aussi sur l'état civil, il apparaît, alors, entre autre, que par personne, les montants de la fortune brute et nette sont particulièrement élevés en ce qui concerne les hommes mariés et les ex-mariés des deux sexes. En outre, on peut noter un accroissement simultané de la fortune et de l'âge; cet accroissement est supérieur à l'augmentation correspondante du revenu. Aussi les dettes brutes grandissent d'abord simultanément avec l'âge, mais diminuent ensuite dans les âges les plus élevés. En ce qui concerne les branches d'activité économique, l'agriculture et le commerce dénotent pour la fortune brute et nette, ainsi que pour les dettes brutes, les chiffres les plus élevés, tandis que les communications et l'industrie les plus bas. Quant à la situation professionnelle, les chiffres les plus considérables démontrent, sous le même rapport, les directeurs et les gérants immédiatement suivis des employeurs. Les nombres correspondants pour les autres employés sont sensiblement plus restreints et pour les ouvriers les plus bas. Même si la dispersion est grande, il existe une corrélation distincte entre la fortune et les dettes brutes. Au sens absolu, les dettes brutes augmentent fortement avec l'accroissement de la fortune mais au sens relatif, en somme, elles diminuent. On aperçoit aussi un rapport distinct entre la grandeur des revenus d'une part, et la dimension de la fortune et des dettes brutes, ainsi que de la fortune nette, d'autre part. Cette relation est particulièrement manifeste dans les groupes des revenus les plus hauts. En suivant le rapport entre les personnes ayant les revenus et les sources de revenus, on constate que les plus grandes fortunes se retrouvent, en général, parmi les personnes qui pour source de revenus ont des immeubles ruraux ou d'autres immeubles et parmi celles vivant des capitaux. Les personnes dont les revenus proviennent des exploitations démontrent des fortunes plus restreintes, mais les plus minimes appartiennent à celles qui se font des revenus par des services. Les personnes qui démontrent plusieurs sources de revenus ont généralement des fortunes plus considérables que celles qui en ont moins. En ce qui concerne les personnes ayant des dettes brutes, il est à noter qu'en suivant l'augmentation de dettes, l'intérêt sur dettes grandit fortement non seulement par personne mais aussi par rapport aux revenus; calculé en pour-cent de dettes brutes il démontre, par contre, une diminution. Placement de la fortune. La manière de laquelle les fortunes brutes des déclarants se répartissent par différents objets de fortune ressort des déclarations de revenus. On n'a pas cependant jugé bon de suivre dans l'étude présente la classification appliquée dans ces déclarations dans tous leurs détails. En échange, on a effectué soit d'un côté certaines fusions, soit de l'autre, à l'aide des appendices des déclarations, quelques divisions supplémentaires d'un intérêt particulier. De cette manière on a obtenu un dénombrement des objets de placement en les neuf éventualités suivantes: 1) propriété rurale, etc. (y compris, en dehors de la valeur taxée de la propriété elle-même, le bétail, le matériel, les dépôts de céréales, etc), 2) autres immeubles, excepté immeubles en exploitation, (répartis dans certains tableaux en partie louée et non louée), 3) exploitation, etc. (y compris les immeubles en exploitation, le matériel, brevets, droits d'impression et de reproduction, mines, dépôts de matières brutes et de marchandises, etc.) 4) dépôts en banque, 5) obligations, 6) autres créances, 7) actions des sociétés anonymes suédoises, 8) fortunes des enfants (au-dessous de 21 ans) vivant au foyer, ainsi que 9) autres objets (par ex. argent comptant, autos, bijoux, droit de possession d'immeuble, rente viagère ou autres avantages, ainsi que participation aux sociétés dont l'activité est conditionnée par le devoir de tenir une comptabilité, associations économiques suédoises ou sociétés étrangères). Quelques-unes de ces catégories ont été dans certains tableaux spéciaux supplémentairement subdivisées. A peu près la moitié des fortunes brutes des particuliers a été placée en immeubles dont la moindre partie, par rapport aux autres immeubles, se compose de propriétés IX

12 X rurales. Ensuite viennent, selon la grandeur des montants, les dépôts en banque et les actions. Les hommes placent, en moyenne, à peu près la moitié de leur fortune brute en objets qui ont, en général, un rapport avec leur profession ou l'habitation, notamment en propriété rurale, en exploitation et en partie non louée d'un autre immeuble. Quant aux femmes, un septième seulement de leurs fortunes se retrouve dans les objets susmentionnés; généralement la majeure partie est placée dans des objets choisis directement à cet effet, par ex. en actions, en obligations, en dépôts en banque et en partie louée des immeubles. Dans les âges plus jeunes la part relative des objets de placement du premier type augmente avec l'âge tant pour les hommes que pour les femmes, mais elle diminue de nouveau dans les âges plus élevés. Certaines différences, en ce qui concerne les placement de la fortune, s'observent également parmi les différents états civils; les célibataires, par ex., ont, en comparaison avec les mariés, une partie relativement grande de leurs fortunes placée en dépôts en banque ainsi qu'en actions et en obligations, mais une moindre dans autres immeubles et les exploitations. Classés d'aprèe les branches d'activité économique, les placements de la fortune démontrent une diversité considérable. Ainsi, la propriété rurale est, comme on pouvait s'y attendre, un objet de placement d'une prédilection particulière pour les personnes occupées d'agriculture et de professions similaires, tandis que la partie louée d'autres immeubles se retrouve le plus souvent dans le commerce, la partie non louée d'autres immeubles dans les communications ainsi que dans l'industrie et les professions manuelles, et finalement, les dépôts en banque et les actions parmi le personnel des services publics et les professions libérales. En ce qui concerne les différentes situations professionnelles, il est à noter qu'à peu près la moitié du total des fortunes des employeurs resp. des directeurs et des gérants est placée en propriétés rurales resp. en actions. La majeure partie de la fortune des autres employés est répartie d'une manière assez égale parmi la partie non louée d'un autre immeuble, les dépôts en banque et les actions. Quant aux ouvriers, c'est la partie non louée d'un autre immeuble et les dépôts en banque qui dominent parmi leurs placements. Une répartition d'après le total des revenus fait ressortir certaines divergences, surtout parmi les revenus plus élevés. Il est particulièrement à noter que plus les revenus sont grands, plus fréquents sont les placements en actions et en partie louée d'autres immeubles. Pour les propriétés rurales, la partie non louée d'autres immeubles et les dépôts en banque la tendance est, par contre, inverse. Un dénombrement par grandeur de la fortune brute conduit à des constatations analogues. Cette étude présente aussi les données sur la fréquence des diverses combinaisons d'objets de la fortune. Les plus communes sont les suivantes: uniquement dépôts en banque, uniquement autres immeubles et uniquement propriété rurale; ensuite viennent, à tour de rôle, autres immeubles + dépôts en banque, dépôts en banque + obligations, propriété rurale + dépôts en banque, autres immeubles 4- dépôts en banque + obligations, ainsi que dépôts en banque + obligations + actions.

13 I. Inledning. Föreliggande berättelse, vilken ingår såsom häfte 2 i del VIII av redogörelsen från 1945 års folkräkning och är den trettonde i ordningen av serien av folkräkningsberättelser, utgör en fortsättning och avslutning av den redovisning rörande befolkningens ekonomiska förhållanden, som påbörjades i de till tolvtedelssamplingen hörande häftena 1 3 i del III och häfte 1 av del VII och sedan fortsattes i häfte 1 av del VIII, vilken sistnämnda berättelse i likhet med den föreliggande tillhör den s. k. bottensamplingen. Såsom i tidigare berättelser omnämnts, ha de partiella undersökningarna vid 1945 års folkräkning två till omfånget olika delmassor av befolkningen såsom underlag. Den större av dessa omfattar c:a en tolvtedel av befolkningen (tolvtedelssamplingen) och den mindre (bottensamplingen) c:a en fjärdedel av tolvtedelssamplingens urvalsmassa, d. v. s. i runt tal 2 % av totalbefolkningen. Principerna för urvalet vid tolvtedelssamplingen framgå av del 11:1. Rörande den använda metoden vid urvalet av bottensamplingen finnes en redogörelse i del VIII: 1, till vilken här hänvisas. Medan tolvtedelssamplingen använts för ett stort antal statistikgrenar av mycket skiftande slag, berör bottensamplingen uteslutande inkomstoch förmögenhetsstatistiken. Det närmast föregående häftet (inkomstundersökningen) behandlade framför allt inkomstens fördelning på olika förvärvskällor och klassificeringen av de olika vid deklaration medgivna avdragen. Föreliggande häfte (förmögenhetsundersökningen) behandlar i första rummet förmögenhetsbildning och förmögenhetsplacering men även skuldsättning med utgångspunkt från såväl brutto- som nettobelopp. Liksom i fråga om den i närmast föregående häfte publicerade inkomstundersökningen ha även i föreliggande berättelse självdeklarationerna utgjort primärmaterialet. Detta material ställdes, sedan det granskats av taxeringsmyndigheterna, genom länsstyrelsernas försorg till folkräkningens förfogande. De uppgifter i självdeklarationerna, som i detta häfte gjorts till föremål för bearbetning, äro i första hand de under rubriken»förmögenhet» upptagna tillgångarna och skulderna, de förra med klassificering i enlighet med den uppställning, som deklarationsblanketten innehåller. Därjämte ha en del uppgifter ur bilagorna till deklarationsblanketterna tjänat såsom underlag för en längre gående fördelning efter olika placeringsobjekt än den, som förekommer på själva deklarationsblanketterna. Med ledning av bilagorna för jordbruksfastighet (formulär nr 4), annan fastighet (formulär nr 6 a), medlemskap i bostadsförening (formulär nr 6e) och rörelse (formulär nr 7 a och 8 a) har exempelvis taxeringsvärdet å fastighet kunnat fördelas på olika slags fastigheter. Med hjälp av den bilaga,

14 2* I. INLEDNING. som upptager specifikation av bankfordringar och värdepapper (formulär nr 1 extra) ha bankmedlen kunnat fördelas på medel insatta i sparbanker, affärsbanker och andra penninginrättningar, obligationerna å ena sidan på premie-, spar- och försvarsobligationer och å andra sidan på obligationer av annat slag samt aktierna på svenska och utländska sådana. Vidare ha ur såväl huvudblanketten som bilagorna vissa andra uppgifter bearbetats, ehuru de icke direkt beröra förmögenhetsplaceringen eller skuldernas storlek, men äro av betydelse vid en analys av hithörande frågor, nämligen uppgifter rörande sammanräknad nettoinkomst, inkomst resp. förlust av olika förvärvskällor, gäldräntor etc. Såsom förut anmärkts, ingå även bland de till tolvtedelssamplingen hörande berättelserna vissa ekonomiska undersökningar, och i en av dessa berättelser, del III: 2, behandlas befolkningens förmögenhetsförhållanden. Underlaget till denna statistik utgöres av vissa i inkomstlängden upptagna poster, nämligen sammanräknad nettoinkomst, medgivna allmänna avdrag och antaget taxerat belopp. På grund av de vid folkräkningstidpunkten gällande reglerna för taxering kunde nämligen förmögenheten beräknas uppgå till 100 gånger det tal, som erhölls, om det taxerade beloppet ökades med de allmänna avdragen och summan sedan minskades med den sammanräknade nettoinkomsten. Denna beräkningsmetod är icke helt invändningsfri. På grund av att de olika delposterna i viss utsträckning avrundats kan nämligen förmögenheten på detta sätt bli något för högt eller för lågt beräknad, men i stort sett torde avvikelserna i ena och andra riktningen uppväga varandra. I berättelsen redogjordes för antalet förmögenhetsägare inom olika förmögenhetsklasser i kombination med i första hand kön, ålder och civilstånd samt yrke, varvid i det sistnämnda fallet ingick fördelning efter näringsgren, socialklass, individualyrke, anställningens art m. m. Förutom antalet förmögenhetsägare angavs i de olika kombinationerna även det sammanlagda förmögenhetsbeloppet samt medianförmögenheten. Föreliggande undersökning utgör en fortsättning och utvidgning av den analys, som förekom i den till tolvtedelssamplingen hörande förmögenhetsundersökningen. Tillgången till det ursprungliga källmaterialet, självdeklarationerna med tillhörande bilagor, har gjort det möjligt att i bottensamplingen belysa förmögenheterna från andra synpunkter än i ovannämnda berättelse. Således kommer i detta häfte redovisning att ske efter bruttoförmögenhet och bruttoskuld samt nettoförmögenhet (i förekommande fall nettoskuld) i kombination med bl. a. kön, ålder, civilstånd, barnantal, yrke, sammanräknad nettoinkomst, inkomst av olika förvärvskällor samt gäldränta. Vidare kommer att redogöras för förmögenheternas placering i olika objekt, kombinerad med fördelning efter bl. a. kön, ålder, civilstånd, yrke, sammanräknad nettoinkomst samt bruttoförmögenhet ävensom kombinationer av olika förmögenhetsobjekt. I ett antal specialtabeller belysas slutligen en del förhållanden, som äro av intresse beträffande speciella förvärvskällor, t. ex. för personer med jordbruksfastighet kombinationen mellan å ena sidan bruttoförmögenhet och taxeringsvärde och å andra sidan åkerareal.

15 II. BOTTENSAMPLINGENS REPRESENTATIVITET. 3* För en rätt tolkning av siffermaterialet är kännedom erforderlig rörande sättet för avgränsning av de delposter m. m., som gjorts till föremål för bearbetning, liksom rörande det codesystem, som därvid kommit till användning. För detta ändamål ha till redogörelsen fogats två bilagor, varav den ena i väsentliga delar återger de anvisningar för materialets preparering och codesättning, som tillämpats vid bearbetningen, och den andra utgöres av den vid codesättningen använda blanketten. Såsom framgår av förstnämnda bilaga, ha beloppen vid bearbetningen avrundats. Avrundningen har därvid skett såväl uppåt som nedåt, varigenom justeringarna i stort sett utjämnas. Detta tillvägagångssätt har fört med sig att klassgränserna icke ligga vid t. ex. jämna hundra- eller tusental kronor, såsom framgår vid ett studium av tabellhuvudena och förspalterna i tabellbilagan. Redovisningen i tabellbilagan omfattar uteslutande observerade tal. I sin egenskap av resultat från en representativ undersökning komma de främst till användning för en statistisk analys, där relativa tal ge den väsentliga karakteristiken. Syftet med den i detta sammanhang verkställda undersökningen är också mera att i analysens form ge en överblick över skiljaktigheterna i förmögenhetsställning m. m. för olika befolkningsgrupper än att i absoluta mått meddela uppgifter om förmögenhetens storlek o. d. För att i någon mån tillgodose behovet i sistnämnda avseende har för vissa huvuddata en uppskrivning av de observerade talen ägt rum till den numerär, som de beräknas ha uppgått till, därest räkningen varit total. Dessa uppskrivna tal meddelas i texten samt i de tabeller och tablåer, som inlagts i berättelsens textavdelning. De för en dylik uppskrivning erforderliga förutsättningarna ha prövats på grundval av de resultat, som erhållits vid den i nästfoljande kapitel beskrivna undersökningen angående bottensamplingens representativitet. Dessa uppskrivna tal ha överallt avrundats för att utmärka deras egenskap av endast ungefärliga mått. Även de observerade talen äro självfallet i egenskap av resultat från en samplingsundersökning behäftade med en viss felmarginal och äro endast att betrakta såsom ungefärliga mått. De torde likväl för flertalet ändamål ge tillräcklig noggrannhet, men särskilt beträffande glest besatta klassintervall måste hänsyn tagas till felmarginalen. De relativtal, som förekomma i texten ävensom i texttabellerna och texttablåerna, äro uträknade på uppskrivna men icke avrundade tal. Såväl text- som tabellinnehållet har begränsats till endast de viktigare resultaten. I den mån utförligare uppgifter för något ändamål äro erforderliga, finnas sådana i viss utsträckning tillgängliga i manuskripttabeller. Några retrospektiva jämförelser ha icke kunnat göras, eftersom bearbetningarna sakna motsvarighet i tidigare statistik. II. Bottensamplingens representativitet. Bottensamplingen omfattar i sin helhet personer, medan tolvtedelssamplingens befolkning utgör Totalbefolkningen uppgick den 31 december 1945 till Dessa siffror innebära, att bottensamp-

16 4* II. BOTTENSAMPLINGENS REPRESENTATIVITET. lingens personbestånd utgör % av tolvtedelssamplingens och 2.00 % av totalbefolkningen. I närmast föregående berättelse har bottensamplingens representativitet behandlats, och det har där påvisats, att densamma såväl i regionalt hänseende som ur allmänt demografiska synpunkter är tämligen god. Sålunda avvika bottensamplingens fördelningar efter kön, civilstånd, ålder och yrke i allmänhet föga från motsvarande fördelningar i tolvtedelssamplingen och i den totala räkningen. De jämförelsematerial, som stå till buds för en undersökning av bottensamplingens representativitet i avseende på de ekonomiska uppgifterna, äro dels tolvtedelssamplingens motsvarande material, dels den årliga finansstatistikens uppgifter. På grund av vissa olikheter i de olika materialen inställa sig dock vid en undersökning av representativiteten vissa svårigheter. I fråga om fördelningen efter inkomst har, med beaktande av olikheterna mellan materialen, bottensaniplingens representativitet behandlats i närmast föregående berättelse. Här nedan följer en liknande analys i fråga om förmögenhetsfördelningen. Genom att för bottensamplingens undersökningar självdeklarationsmaterialet stått till förfogande, har i jämförelse med tolvtedelssamplingen i vissa fall en noggrannare avgränsning av förmögenhetsägarna och deras förmögenheter kunnat ske. Denna avgränsning berör bland annat gifta kvinnor, vilka haft någon mindre förmögenhet, som upptagits av mannen i hans deklaration. Med ledning av deklarationen med tillhörande bilagor har hustruns förmögenhet kunnat redovisas skild från mannens; hustrun har i anslutning härtill ingått som förmögenhetsägare i redovisningen. En liknande uppdelning har i vissa fall kunnat ske för den förmögenhet, som belöper på oskifta dödsbon och familjestiftelser. Vidare tillkomma i bottensamplingen en del förmögenhetsägare, som visserligen inlämnat deklaration, men på grund av inkomstens och förmögenhetens ringa storlek ej upptagits i inkomstlängden, emedan det för beskattningsmyndigheterna varit tydligt, att det taxerade inkomstbeloppet ej uppgått till 600 kronor och deklarationsplikt således icke förelegat. Därjämte tillkomma i bottensamplingen personer, vilkas förmögenhet ej uppgått till kronor; dessa personer ha nämligen i tolvtedelssamplingen inräknats bland personer utan förmögenhet, och detsamma gäller ett mindre antal personer, vilkas förmögenhet i verkligheten visserligen något överstigit kronor, men som dock på grund av den i tolvtedelssamplingen använda metoden kommit att hänföras till personer utan förmögenhet. Alla dessa förhållanden medföra, att i bottensamplingen ingår en grupp förmögenhetsägare (A), som i tolvtedelssamplingen redovisas bland personer utan förmögenhet. I detta sammanhang är också en annan grupp (B) av förmögenhetsägare att observera. Det är här fråga dels om personer, för vilka deklarationer av olika skäl ej kunnat erhållas, dels om sådana, som icke deklarerat, men visat sig äga förmögenhet. Någon redovisning av dessa personer i enlighet med bottensamplingens tabelluppställningar har i avsaknad av erforderligt underlag icke kunnat ske, ehuru de till antal m. m. kunnat särskiljas i samplingen. I bilagans tabeller över observerade tal äro de icke

17 II. BOTTENSAMPLINGENS REPRESENTATIVITET. 5* medtagna bland förmögenhetsägarna; där redovisas endast sådana förmögenhetsägare, för vilka uppgifter om förmögenhetens placering m. m. förelegat. Vid uppskrivningar till total folkmängd har däremot, såsom framgår av det följande, hänsyn även tagits till denna grupp av förmögenhetsägare. I tolvtedelssamplingens motsvarande redovisning (häfte 111:2) ingå de bland förmögenhetsägarna, enär storleken av deras förmögenhet med ledning av inkomstlängden kunnat beräknas. Den tredje och största gruppen (C) utgöres av personer, vilka äro redovisade såsom förmögenhetsägare i såväl tolvtedelssamplingen som bottensamplingen. Den proportion, med vilken de tre här omnämnda grupperna ingå i bottensamplingen, framgår av följande siffror: Grupperna A och C sammantagna representera de förmögenhetsägare, för vilka i föreliggande undersökning observerade tal föreligga och redovisning i ansluning härtill skett i tabellbilagan. Gruppen B + C motsvarar sådana förmögenhetsägare, som ingå i tolvtedelssamplingens förmögenhetsundersökning. Av talen härovan framgår, vilka skiljaktigheter som i numeriskt avseende föreligga mellan dessa två olika typer av förmögenhetsägare. Vid en uppskrivning till total folkmängd på grundval av å ena sidan tolvtedelssamplingen och å andra sidan bottensamplingen kan man till följd av dessa skiljaktigheter icke påräkna samstämmiga resultat i fråga om totalantalet förmögenhetsägare, såsom också de i tablån å nästa sida meddelade uppskrivna talen visa. Uppskrivningen i tablån har tillgått så, att vart och ett av de i föregående tablå meddelade talen för de olika grupptyperna multiplicerats med 50, vilket tal svarar emot bot lensamplingens andel av totalbefolkningen (2.00 %). På så sätt erhålles ett ungefärligt mått på den numerär, varmed de skilda slagen av förmögenhetsägare ingå i sistnämnda befolkning. I tablån lämnas vidare uppgifter för de båda här ovan karakteriserade delgrupperna A + C och B + C och i anslutning till redovisningen av sistnämnda grupp även uppgifter angående tolvtedelssamplingens motsvarande tal över

18 6* II. BOTTENSAMPLINGENS REPRESENTATIVITET. antalet förmögenhetsägare (häfte III:2). Dessutom lämnas uppgift om totala antalet förmögenhetsägare, inklusive i inkomstlängden upptagna förmögenhetsägare, för vilka deklarationer icke kunnat erhållas eller som icke avlämnat deklaration (B). Jämför man först de under rubrikerna B + C och T-samplingen redovisade uppgifterna, beträffande vilka begreppet förmögenhetsägare har samma innebörd och skillnaden endast består i att i ena fallet uppskrivningen verkställts på grundval av bottensamplingens och i andra fallet på tolvtedelssamplingens observerade tal, visar sig skillnaden i summatalen i relativa mått uppgå till blott 0.5 %. Även skillnadstalen för de särskilda civilståndsgrupperna äro förhållandevis obetydliga med maximitalet uppgående till 2.8 % (gifta kvinnor). Den här gjorda jämförelsen, liksom motsvarande jämförelse beträffande inkomsttagarna i del VIII: 1, utgör belägg för att bottensamplingen betraktad som urval ur tolvtedelssämplingen är representativ. Nästa fråga är hur representativiteten påverkas av att grupp B bortfaller vid redovisningen av bottensamplingens resultat. Såsom framgår av den först angivna tablån, utgör grupp B drygt 6 % av grupp C, d. v. s. huvudgruppen bland förmögenhetsägarna. För de båda könen samt för de olika civilståndsgrupperna bland männen äro avvikelserna från denna genomsnittsprocent mycket obetydliga, och icke heller för civilståndsgrupperna bland kvinnorna äro avvikelserna så stora, att man på grund av bortfallet av grupp B synes behöva förutsätta någon större snedhet i urvalet. De i tabellbilagan meddelade observerade talen ha därför ansetts kunna meddelas i oförändrad form, d. v. s. de anknyta sig till förmögenhetsägare i den mening, som delgruppen A + C representerar. Vid de i den efterföljande texten och i texttabellerna meddelade uppskrivningarna till total folkmängd måste på grund av syftet med dessa, nämligen att erhålla ett ungefärligt mått på samtliga förmögenhetsägare

19 II. BOTTENSAMPLINGENS REPRESENTATIVITET. 7* och dessas fördelning i olika avseenden, hänsyn även tagas till grupp B. Eftersom uppskrivningen i varje särskilt fall måste företagas på grundval av de observerade talen (delgrupp A + C), kan, såsom lätt inses, talet 50 i detta sammanhang icke användas såsom uppskrivningsfaktor utan en korrigering måste göras. Denna kan härledas ur de i det föregående meddelade talen, och uppskrivningsfaktofn får följande utseende: Totala antalet förmögenhetsägare enligt uppskrivningen (A + B + C) uppgår enligt tablån härovan till och överstiger såsom synes med (16.4%) det antal förmögenhetsägare, som tolvtedelssamplingens förmögenhetsundersökning (häfte III: 2) redovisar. Såsom förut anförts, beror denna skiljaktighet i huvudsak på att bottensamplingens primärmaterial medgivit en mera noggrann redovisning av förmögenhetsägarna än tolvtedelssamplingens motsvarande material. Särskilt gäller detta de minsta förmögenheterna. Av de cirka förmögenhetsägare, som kunnat redovisas i bottensamplingen men icke i tolvtedelssamplingen, utgöras icke mindre än drygt , d. v. s. tre fjärdedelar, av personer, vilkas förmögenhet icke uppgått till kronor. De hittillsvarande undersökningarna ha rört förmögenhetsägarna och deras fördelning. Även i fråga om förmögenhetsbeloppen är det möjligt att göra en liknande analys. De förmögenhetsbelopp, som belöpa på de i bottensamplingen ingående personerna, kunna nämligen uppdelas på tre olika kategorier, nämligen belopp redovisade i bottensamplingen men ej i tolvtedelssamplingen (grupp A), belopp redovisade i tolvtedelssamplingen men ej i bottensamplingen (grupp B) samt belopp redovisade i båda dessa material (grupp C). Vid beräkningen av huru stora belopp, som kunna anses komma på var och en av dessa tre grupper, har hänsyn icke endast tagits till de förmögenhetsbelopp, som belöpa på de tre typerna av förmögenhetsägare, utan även till att i de olika materialen förmögenhetsbeloppen beräknats efter något olika metod. Beloppen utgöra, om fördelning sker efter kön och civilstånd, följande (i tusental kronor):

20 8* II. BOTTENSAMPLINGENS REPRESENTATIVITET. I förhållande till grupp C uppgår i fråga om förmögenhetsbeloppet grupp B till icke mindre än 16 %, medan i fråga om antalet förmögenhetsägare, såsom den först angivna tablån visade, grupp B endast utgjorde något över 6 % av grupp C. Grupp A däremot uppgår beträffande förmögenhetsbeloppet icke ens till fullt 2 % av grupp C men beträffande antal förmögenhetsägare till nästan 17 % av sistnämnda grupp. Detta sammanhänger med att grupp A, såsom tidigare påpekats, till icke mindre än omkring tre fjärdedelar består av personer med mindre än kronor i förmögenhet, medan däremot i grupp B ingå personer med mycket stor förmögenhet, vilkas deklarationer icke kunnat erhållas på grund av att vederbörandes taxering ännu icke definitivt fastställts. Om uppgifterna rörande förmögenhetsbelopp uppskrivas genom att talen multipliceras med 50, kan man erhålla ett mått på storleken av de förmögenhetsbelopp, som de tre grupperna A, B och C representera. I nedanstående tablå ha dessa uppskrivna tal angivits och därjämte motsvarande tal för grupperna A + B och B + C samt i anslutning till sistnämnda grupp även de genom uppskrivning av tolvtedelssamplingens tal erhållna förmögenhetsbeloppen (publicerade i del 111:2). Slutligen angivas i tablån de uppskrivna talen för hela bottensamplingens material (A + B + C). Samtliga i tablån angivna tal avse miljoner kronor. I fråga om de under rubrikerna B + C och T-samplingen redovisade uppgifterna har begreppet förmögenhetsbelopp exakt samma innebörd, och skillnaden består blott i att uppskrivningen skett på grundval av i det ena fallet bottensamplingens och i det andra fallet tolvtedelssamplingens delmassa. Det kan därför synas förvånande, att skillnaderna mellan dessa kolumner åtminstone för vissa civilstånd bli mycket betydande, exempelvis för gifta kvinnor och förut gifta män, där differenserna uppgå till icke mindre än 12.7 resp. 9.4 % av T-samplingens tal. Dessa differenser sammanhänga emellertid huvudsakligen med att för de allra största förmpgenheterna bottensamplingens representativitet på grund av det ringa antalet

21 II. BOTTENSAMPLINGENS REPRESENTATIVITET. 9* förmögenhetsägare i dessa förmögenhetsklasser blir mindre tillfredsställande. Om förmögenheter på minst kronor helt lämnas å sido, utfaller jämförelsen mellan B + C och T-samplingen på följande sätt: Icke för någon grupp överstiger skillnaden här 5 %. I fråga om summatalen uppgår den till blott 1 %. Såsom förut omtalats, uppvisar grupp B i fråga om förmögenhetsbeloppen relativt sett betydligt större tal än i fråga om antalet förmögenhetsägare. Sålunda uppgår antalet personer inom grupp B till 5.2 % av hela antalet förmögenhetsägare (A + B + C), men för beloppen är motsvarande procenttal 13.6 %. Uppskrivningsfaktorn, vilken såsom tidigare nämnts har utseendet , blir därför för beloppen något större än A + C för antalet förmögenhetsägare. För förmögenhetsägarna har faktorn tidigare beräknats till , och för beloppen utgör den De undersökningar av representativiteten, som här redovisats, ha såväl i fråga om antalet förmögenhetsägare som förmögenhetens storlek uteslutande gällt nettoförmögenhet. I fråga om nettoskuld, bruttoförmögenhet och bruttoskuld (för dessa begrepp redogöres i nästföljande kapitel) kan representativiteten icke prövas, emedan jämförelsematerial saknas. De förut meddelade uppskrivningsfaktorerna, nämligen för antal-och för belopp, ha därför i det följande använts icke blott i fråga om nettoförmögenhet utan även i fråga om nettoskuld, bruttoförmögenhet och bruttoskuld. När däremot i vissa tabeller hela befolkningsgrupper avses, inneslutande personer såväl med som utan förmögenhet, har såsom uppskrivningsfaktor valts det tal, varmed den i bottensamplingen ingående befolkningen måste multipliceras för att man skall erhålla hela befolkningen, d. v. s I ett flertal tabeller förekomma, förutom uppgifter om förmögenhetsoch skuldbelopp, även vissa uppgifter om inkomstbelopp. Representativiteten i detta avseende har behandlats i närmast, föregående häfte, där uppskrivningsfaktorn beräknades utgöra Denna faktor har i föreliggande häfte använts icke blott för inkomstbelopp utan även för utgiftsbelopp, exempelvis den i denna berättelse behandlade gäldräntan. De hittills anförda talen ha visat, att en jämförelse mellan å ena sidan bottensamplingen och å andra sidan det ena av de båda möjliga jämförelsematerialen, tolvtedelssamplingen, uppvisat god överensstämmelse beträffande såväl antalet förmögenhetsägare som förmögenhetsbeloppen. En jämförelse mellan bottensamplingen och det andra möjliga järn-

22 10* II. BOTTENSAMPLINGENS REPRESENTATIVITET. förelsematerialet, den årliga förmögenhetsstatistiken (publicerad i statistiska centralbyråns berättelse»skattetaxeringarna samt inkomstfördelningen inom yrkesgrupper taxeringsåret 1946») är betydligt svårare att utföra. Först och främst måste bottensamplingens tal uppskrivas för att jämförelse med den årliga statistiken skall kunna göras, och sedan måste vissa skiljaktigheter mellan materialen beaktas, vilka äro av betydligt större storleksordning än de ovan berörda skilj aktigheterna mellan tolvtedels- och bottensamplingarna. Den mest betydande skiljaktigheten mellan den årliga statistiken och bottensamplingen är att den förra endast omfattar förmögenheter, uppgående till minst kronor, medan den senare upptager även mycket små förmögenheter. Härigenom kommer bottensamplingens uppskrivna tal att uppvisa betydligt flera förmögenhetsägare ävensom större sammanlagt förmögenhetsbelopp än den årliga statistiken. En annan skiljaktighet, som dock endast berör antalet förmögenhetsägare men ej totalbeloppet, är att i den årliga statistiken äkta makar, som samtaxerats, räknats som en förmögenhetsägare, medan i bottensamplingen vardera maken räknats som en förmögenhetsägare. De nämnda båda skiljaktigheterna medföra, att antalet förmögenhetsägare enligt den årliga statistiken är väsentligt mindre än det antal, som erhålles genom uppskrivning av bottensamplingens tal. Vissa andra skiljaktigheter mellan materialen inverka emellertid i motsatt riktning beträffande såväl antalet förmögenhetsägare som förmögenhetsbeloppen, ehuru det här gäller differenser av betydligt mindre storleksordning. Om de båda materialens uppgifter om förmögenhet skola kunna jämföras, är det nödvändigt att eliminera åtminstone den största av de nämnda skiljaktigheterna, nämligen att den årliga statistiken endast omfattar förmögenheter, uppgående till minst kronor. Detta har skett i nedanstående tablå genom att i bottensamplingen förmögenheter understigande nämnda belopp icke medtagits. Någon fördelning efter kön och civilstånd har icke kunnat ske, emedan den årliga statistiken icke innehåller någon dylik fördelning. Icke heller har uppdelning på landsbygd och städer varit möjlig, emedan bottensamplingen icke medger någon dylik. Trots de ovan omtalade skiljaktigheterna mellan de båda materialen, vilka endast delvis kunnat elimineras, uppvisar tablån en relativt sett tämligen god överensstämmelse mellan folkräkningens och den årliga statistikens tal, även om i absolut mått med hänsyn till storleken av de tal, varom här är fråga, skillnaderna skenbart kunna förefalla betydande. Den nära överensstämmelsen mellan de båda materialen framgår bland annat av talen i tablåns sista kolumn, som visar att den genomsnittliga förmögenheten per förmögenhetsägare enligt folkräkningen uppgår till kronor och enligt den årliga statistiken til! kronor.

23 III. FÖRMÖGENHET, SKULD OCH GÄLDRÄNTA. 11* III. Förmögenhet, skuld och gäldränta. De uppgifter rörande förmögenhet, som framkommit ur tolvtedelssamplingen (del III: 2) ha, såsom i inledningskapitlet till denna berättelse redan berörts, erhållits med ledning av vissa kolumner i inkomstlängden. Förmögenheten har nämligen antagits utgöra 100 gånger det tal, som erhålles, om det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet ökas med de allmänna avdragen och summan därefter minskas med den sammanräknade nettoinkomsten. Den förmögenhet, som beräknats på detta sätt, motsvarar vad som å deklarationsblankettens tredje sida benämnes»behållen förmögenhet» och har i föreliggande berättelse benämnts»nettoförmögenhet». Endast i de fall, där skulder helt saknas, överensstämmer nettoförmögenheten med det under rubriken»summa tillgångar» å deklarationsblanketten upptagna beloppet, vilket i berättelsen benämnes»bruttoförmögenhet». Finnas däremot skulder, äro dessa å blanketten upptagna under rubriken»avgår: Skulder» och den å denna rad i deklarationen avgivna summan har i berättelsen benämnts»bruttoskuld». Är bruttoskulden mindre än bruttoförmögenheten, utgöres skillnaden av nettoförmögenheten, vilken, såsom nyss nämnts upptages å deklarationen under rubriken»behållen förmögenhet». Är däremot bruttoskulden större än bruttoförmögenheten, benämnes skillnaden»nettoskuld»; den finns icke direkt angiven i deklarationen men kan lätt uträknas ur densamma. Bland de personer, för vilka deklaration ingivits, finnas dels sådana, som varken ha bruttoförmögenhet eller bruttoskuld, dels sådana, som ha bruttoförmögenhet eller bruttoskuld eller bådadera. Huru stora dessa grupper äro framgår av följande tablå, som även lämnar uppgift rörande bruttoförmögenhetens och bruttoskuldens storlek. Därjämte ha nettoförmögenheten och nettoskulden, som kunna erhållas genom subtraktion, samt sammanräknade nettoinkomsten angivits i tablån. Tablån omfattar alla i deklarationsmaterialet upptagna personer, och liksom i alla följande tablåer ha de observerade talen uppskrivits till den storlek, som de beräknats uppgå till, om undersökningen varit total.

24 12* III. FÖRMÖGENHET, SKULD OCH GÄLDRÄNTA. Av de sex i tablån upptagna grupperna är det endast den tredje och fjärde, som kunna uppvisa nettoförmögenhet och som alltså motsvara vad som i tolvtedelssamplingen benämnts förmögenhetsägare. Som synes ha omkring två tredjedelar av dessa förmögenhetsägare skulder. Alla de fyra övriga grupperna motsvaras av vad som i tolvtedelssamplingen benämnts personer utan förmögenhet. Två av de sistnämnda grupperna, nämligen den andra och den sjätte av de i tablån upptagna, ha nettoskuld. De äro i numerärt avseende ganska obetydliga. Det bör dock observeras, att den andra gruppen, det vill säga personer utan bruttoförmögenhet men med bruttoskuld, säkerligen är betydligt större än talen visa, emedan personer, som sakna bruttoförmögenhet, i många fall icke uppgivit sina skulder, eftersom dessa icke inverka på taxeringen. Därigenom torde en del deklaranter, som rätteligen borde ha förts till andra gruppen, i stället kommit att räknas till första gruppen, som omfattar personer utan varken bruttoförmögenhet eller bruttoskuld, vilken grupp, såsom tablån visar, innefattar över hälften av hela antalet personer. Den största andelen av såväl bruttoförmögenheten som av bruttoskulden kommer på personer, som ha både bruttoförmögenhet och bruttoskuld och för vilka den senare är mindre än den förra. För denna grupp uppgår bruttoskulden sammanlagt till drygt tredjedelen av bruttoförmögenheten. I fråga om sammanräknad nettoinkomst uppvisar nämnda grupp i det närmaste samma belopp som den i numerärt avseende nästan dubbelt så stora gruppen personer utan varken bruttoförmögenhet eller bruttoskuld. Dessa två grupper svara sammanlagt för omkring tre fjärdedelar av den totala nettoinkomsten. Av tablåns sista kolumn framgår den sammanräknade nettoinkomsten per person. Det lägsta talet ha här personer utan varken förmögenhet eller skuld. Den högsta medelinkomsten uppvisa de personer, vilkas bruttoskuld överstiger bruttoförmögenheten. Detta torde sannolikt sammanhänga med att i denna grupp ingå relativt många personer med högre utbildning, vilkas studieskulder överstiger förmögenheten, ävensom företagare inom handel o. d. med stora varuskulder eller andra skulder. Härför skall närmare redogöras längre fram i samband med analysen av sambandet mellan skuldsättning och yrke. Även personer med bruttoskuld understigande bruttoförmögenheten ha förhållandevis hög inkomst. Däremot uppvisa personer, som ha bruttoförmögenhet men ingen bruttoskuld, låg inkomst; inom denna grupp torde i stor utsträckning de s. k.»småspararna» ingå. Det torde emellertid böra framhållas, att den indelning i sex grupper, som gjorts i tablån, icke är alldeles invändningsfri, i synnerhet på grund av att uppgifterna om bruttoskuld äro osäkra. Det har redan omnämnts, att personer utan bruttoförmögenhet säkerligen i stor utsträckning underlåtit att deklarera sina skulder. Vidare bör nämnas, att under benämningen»bruttoskuld» icke endast inräknats skulder i egentlig mening utan även vissa poster, som vid deklaration få inräknas. I anvisningarna för deklarationsblankettens ifyllande ingår bland annat följande regel:»såsom skuld må upptagas oguldna, på grund av taxering under beskattningsåret eller något föregående år utgående skatter ävensom kapitalvärdet av

25 III. FÖRMÖGENHET, SKULD OCH GÄLDRÄNTA. 13* förpliktelse att utgiva undantagsförmån, pension e. d.». Bland de nämnda posterna är det huvudsakligen en, som har stor betydelse, emedan den berör praktiskt taget alla förmögenhetsägare, nämligen»på grund av taxering under beskattningsåret utgående skatter». Med det beskattningssystem, som gällde vid folkräkningstidpunkten, hade nämligen varje person, som överhuvudtaget var skattskyldig, rätt att bland sina skulder upptaga vissa skattebelopp. I fråga om det beskattningsår, som det i detta avseende är fråga om, nämligen år 1945, fick således i den deklaration, som skulle vara inlämnad senast den 15 februari 1946, avdragas de skatter, som förföllo vid värnskatteuppbördsstämman, 2:a kronouppbördsstämman samt alla tre kommunaluppbördsstämmorna år 1946; den skatt, som ankom på l:a kronouppbördsstämman, skulle däremot inbetalas redan i november 1945 och kunde därför icke, om skattskyldigheten då fullgjorts, avdragas såsom skuld. Samtliga skattebetalare hade således rätt att såsom skuld upptaga större delen av sina skatter. Då kommunalskattedebetsedeln icke tillställdes vederbörande förrän i början av år 1946, förelåg icke ens den möjligheten att samtliga skatter inbetalats i förväg redan före 1945 års slut och att någon skuld således icke fanns. Av det här anförda följer, att bland de personer, som uppgivits ha haft bruttoskuld (vare sig denna varit mindre än, lika med eller större än bruttoförmögenheten) säkerligen finnas åtskilliga, vilkas enda skuld utgjorts av skatter (ev. även av kapitalvärdet å förpliktelse att utgiva undantagsförmån, pension e. d.). Huru många personer detta gäller kan ej avgöras, emedan deklarationsmaterialet icke ger någon upplysning härom. Vidare är det tydligt att ett stort antal personer icke begagnat sin rätt att räkna skatterna såsom skuld; i annat fall skulle antalet personer med bruttoförmögenhet men utan bruttoskuld ej ha kunnat vara så stort. Detta framgår med full säkerhet genom studium av tab. 4 (vilken tabell längre fram ytterligare skall kommenteras); den visar att bland de personer, som uppgivas sakna bruttoskuld, finnas åtskilliga med mycket hög bruttoförmögenhet, och dessa personer måste, även om de saknat inkomst, på grund av förmögenhetens storlek ha debiterats skatt. Det är uppenbart, att ett stort antal personer underlåtit att i deklarationen upptaga under deklarationsåret förfallande skatter såsom skuld. Härav följer icke blott att antalet personer, som uppgivas sakna bruttoskuld blir för högt, utan även att för personer med bruttoskuld skuldbeloppet i många fall blir för lågt angivet. Å andra sidan torde man böra räkna med att bruttoskulden i många fall är för högt uppgiven. Värderingen av tillgångar och skulder kan nämligen vara påverkad av att överskottet av tillgångar är föremål för beskattning. Men medan tillgångarna, som skola specificeras, ofta äro relativt lätta för taxeringsmyndigheterna att kontrollera och eventuellt höja värdet på, är det svårare att konstatera om de uppgivna skulderna, som icke skola specificeras, äro upptagna till för högt belopp. Härav följer, att uppgifterna om bruttoförmögenhet, även om de få anses vara minimibelopp, äro betydligt säkrare än uppgifterna om bruttoskuld. Osäkerheten i fråga om bruttoskuld inverkar även på uppgifterna om

26 14* III. FÖRMÖGENHET, SKULD OCH GÄLDRÄNTA. Tab. A. Förmögenhetsbildning och skuldsättning inom olika befolkningsgrupper. (br.-förm. = bruttoförmögenhet; br.-sk. = bruttoskuld; n.-förm. = nettoförmögenhet; n.-sk. netlo skuld; n.-ink. sammanräknad nettoinkomst)

27 III. FÖRMÖGENHET, SKULD OCH GÄLDRÄNTA. 15* nettoförmögenhet och nettoskuld. Särskilt uppgifterna om nettoskuld lida av stor osäkerhet. Det har redan nämnts, att personer, som sakna bruttoförmögenhet i många fall icke torde uppgiva sina skulder, emedan dessa sakna betydelse för vederbörandes taxering. Personer, som ha bruttoförmögenhet, men för vilka denna understiger bruttoskulden, torde däremot i allmänhet uppgiva skulderna, men då det för taxeringsmyndigheterna är tillräckligt att veta att nettoförmögenhet saknas, torde skuldernas storlek i sådana fall i allmänhet icke bli föremål för någon närmare prövning. I tabellerna 1 3 i tabellbilagan lämnas närmare uppgifter rörande de sex i närmast föregående tablå omnämnda grupperna av deklaranter. I tab. 1 har fördelning skett efter kön, civilstånd och ålder, varjämte uppgifter lämnas för olika typer av familjer med fördelning efter antal barn under 18 år. I tab. 2 finnes fördelning efter näringsgren och socialklass och i tab. 3 efter sammanräknad nettoinkomst. Beträffande samtliga dessa tabeller gäller, såsom framgår av det ovan anförda, att såväl fördelningen på de sex grupperna som beloppsredovisningen lida av vissa brister. Ändamålet med dessa uppgifter är emellertid, såsom i inledningen till denna berättelse berörts, mera att i analysens form ge en överblick över skilj aktigheterna mellan resp. befolkningsgrupper än att i absoluta mått lämna uppgifter om dessa grupper, d. v. s. ha till huvudsakligt syfte att lämna upplysning rörande de olikheter beträffande förmögenhetsbildning och skuldsättning, som råda emellan olika befolkningsgrupper (civilstånd, åldersgrupper, yrkesgrupper, inkomstskikt etc). I detta syfte ha i tab. A en del ur tab. 1 3 hämtade uppgifter sammanställts och meddelats i form av relativa tal, vilka äro avsedda att väsentligen karakterisera hithörande förhållanden. De ovan omtalade bristerna i materialet torde under sådana betingelser icke vara av någon avgörande betydelse vid analysen av uppgifterna. De två första kolumnerna i tab. 1 och 2 beröra de personer, som ej äro upptagna i deklarationsmaterialet. De ojämförligt flesta av dessa personer äro sådana, som icke deklarerat, emedan de varken haft inkomst eller förmögenhet. Emellertid ingå i denna grupp även en del deklaranter, vilkas deklarationer av olika skäl ej kunnat erhållas. En del av de senare äro enligt tolvtedelssamplingens; uppgifter förmögenhetsägare, det vill säga personer med nettoförmögenhet, och deras fördelning efter civilstånd, ålder, yrke m. m. framgår av den andra kolumnen i tab. 1 och 2. Denna grupp av förmögenhetsägare har berörts i närmast föregående kapitel; det gäller nämligen samma personer, som där ha benämnts grupp B. I fortsättningen komma dessa förmögenhetsägare icke vidare att beröras i tabellbilagan, men, såsom i närmast föregående kapitel omtalats, har hänsyn tagits till dem vid uträknandet av i texten och texttabellerna återgivna uppskrivna tal, I tab. A lämnas uppgift om huru olika befolkningsgrupper procentuellt fördela sig på de sex i närmast föregående tablå upptagna grupperna. Av förut angivna skäl bör man ej ur tabellen draga mera vittgående slutsatser rörande den procentuella fördelningen på de sex grupperna inom en viss hefolkningskategori utan i stället huvudsakligen observera olikheterna

28 16* III. FÖRMÖGENHET, SKULD OCH GÄLDRÄNTA. mellan de olika befolkningskategorierna; felen ha under sådana omständigheter icke samma betydelse. Vidare lämnar tabellen för de olika befolkningsgrupperna uppgift om bruttoförmögenhet, bruttoskuld, nettoförmögenhet, nettoskuld och nettoinkomst i medeltal per person ävensom vissa uppgifter om relationen mellan en del av dessa tal. Dessa medeltal ha beräknats på samtliga i befolkningsgruppen ingående personer. Vad först fördelningen efter kön beträffar, visar tab. A att icke mindre än fem sjättedelar av kvinnorna men endast något över hälften av männen sakna såväl bruttoförmögenhet som bruttoskuld. Männen uppvisa betydligt högre medelbelopp än kvinnorna i fråga om både bruttoförmögenhet, bruttoskuld, nettoförmögenhet, nettoskuld och nettoinkomst. Däremot uppvisa kvinnorna högre brutto- och nettoförmögenhet i förhållande till inkomsten än männen, vilket sammanhänger med att skillnaden är betydligt mindre i fråga om förmögenhet än inkomst. Slutligen visar tabellen, att bruttoskulden i förhållande till bruttoförmögenheten är avsevärt större för männen än för kvinnorna. Utvidgas jämförelsen till att även gälla civilstånd, visar tabellen, att de gifta och förut gifta männen samt de förut gifta kvinnorna uppvisa särskilt höga belopp per person i fråga om brutto- och nettoförmögenhet. I fråga om brutto- och nettoförmögenhet i förhållande till nettoinkomsten ha de förut gifta kvinnorna de ojämförligt högsta talen. Beträffande brutto- och nettoskuld per person, nettoinkomst per person samt bruttoskuld i förhållande till bruttoförmögenhet är det däremot de gifta männen, som uppvisa de högsta talen. Vidare visar tab. A, att bruttoförmögenheten kraftigt ökas med stigande ålder. Att denna ökning är starkare än motsvarande ökning av nettoinkomsten, framgår av att bruttoförmögenheten per kronor nettoinkomst uppvisar en stigande serie. Även bruttoskulden ökas till en början med åldern, men i de högsta åldrarna minskas den åter. Vid studium av förmögenhetsbildning och skuldsättning kan det emellertid knappast anses vara tillräckligt att analysera oberoende av varandra fördelningen efter kön och civilstånd och fördelningen efter ålder, emedan ålders- och civilståndsfördelningarna äro intimt sammanknippade med varandra. Då emellertid en analys av hithörande problem efter kön, ålder och civilstånd i kombination av utrymmesskäl icke kunnat göras i tab. A, ha i tablån å nästa sida några viktigare uppgifter sammanställts härom. Då förmögenhetsbildningen inom olika kombinationer av kön, ålder och civilstånd redan delvis behandlats i del III: 2, ha talen i tablån inskränkts till att endast avse skuldsättningen, vilken förut icke behandlats i någon folkräkningsberättelse. Tablån berör dels det procentuella antalet personer med bruttoskuld, dels bruttoskuld per person, dels slutligen bruttoskuld per kronor bruttoförmögenhet. Alla talen ha beräknats på samtliga i befolkningsgruppen ingående personer. Av tablån framgår, att inom varje åldersgrupp skuldsättningen är väsentligt olika för de olika civilstånden såväl beträffande män som kvinnor. På grund av den förut nämnda osäkerhet, som vidlåder uppgifterna röran-

29 III. FÖRMÖGENHET, SKULD OCH GÄLDRÄNTA. 17* de skuldsättningen, torde dock icke alltför vittgående slutsatser böra dragas av tablåns siffror. I tab. A återfinnas uppgifter för familjeföreståndare med fördelning efter antal hemmavarande barn under 18 år. Mest iögonfallande är att de tal, som belysa förmögenhetsbildning och skuldsättning, äro betydligt högre för familjer utan hemmavarande barn under 18 år än för familjer med ett barn; i övrigt stiga talen vid ökat barnantal. Detta förhållande framgår tydligt av ett flertal av de i tabellen meddelade uppgifterna, såsom bruttoförmögenhet, bruttoskuld och nettoförmögenhet per person, bruttooch nettoförmögenhet per kronor nettoinkomst ävensom det relativa antalet personer utan varken bruttoförmögenhet eller -skuld. Ehuru det icke framgår av tabellen kan nämnas, att tendensen är densamma såväl i fråga om bestående äktenskap som, ehuru i mindre utpräglad grad, övriga familjer. Att antalet barn under 18 år stiger vid förbättrade ekonomiska förhållanden sammanhänger bl. a. med att såväl barnantalet som förmögenhetens storlek växer med stigande levnadsålder. Däremot kan det verka förvånande, att makar utan hemmavarande barn under 18 år i förmögenhetshänseende uppvisa högre tal än makar med ett barn. Orsaken härtill är i huvudsak att de förra i jämförelse med de senare i stor utsträckning utgöras av äldre personer. Enligt uppgifter hämtade från tolvtedelssamplingen är nämligen mannens medianålder i de äktenskap, som sakna hemmavarande barn under 18 år, icke mindre än 55 och hustruns 52 år, medan i äktenskap med ett hemmavarande barn under 18 år makarnas medianålder icke är högre än 40 resp. 36 år. I fråga om samboende makar basera sig de i tab. 1 och tab. A meddelade uppgifterna uteslutande på mannens ekonomiska förhåltanden. Det kan emellertid vara av intresse att undersöka förmögenhetsbildning och skuldsättning, om man räknar med makarnas sammanlagda belopp. På dylikt sätt beräknade uppgifter meddelas i tab. B. Redovisningen har här inskränkts till sådana samboende äkta makar, där båda eller endera redovisat bruttoförmögenhet eller bruttoskuld; i det senare fallet dock endast

30 Tab. B. Förmögenhetsbildning och skuldsättning inom bestående äktenskap. 1 (br.-förm. = bruttoförmögenhet; br.-sk. = bruttoskuld; n.-förm. = nettoförmögenhet; n.-sk. = nettoskuld; n.-iuk. = sammanräknad nettoinkomst) 18* III. FÖRMÖGENHET, SKULD OCH GÄLDRÄNTA. ' Hedovisiiingen avser endast samboende äkta makar, där båda eller endera redovisat bruttofönnögenhet eller bruttoskuld, i fallet endera maken dock endast under förutsättning att andra maken redovisat sammanräknad nettoinkomst. s i % av hela -antalet i tabellen ingående samboende gifta män med vidstående antal hemmavarande barn under 18 år. 3 avser samtliga i tabellen ingående samboende gifta män med vidstående antal hemmavarande barn under 18 år. 4 mellan de tal, som uträknats efter å ena sidan makarnas sammanlagda belopp och å andra sidan enbart mannens ekonomiska förhållanden.

31 III. FÖRMÖGENHET, SKULD OCH GÄLDRÄNTA. 19* under förutsättning att andra maken redovisat sammanräknad nettoinkomst. Utom de nyssnämnda med ledning av makarnas sammanlagda belopp uträknade talen innehåller tabellen även uppgifter, som avse enbart mannens ekonomiska förhållanden, och därjämte meddelas differensen mellan de enligt de båda metoderna beräknade talen. Med ledning av tabellen kan exempelvis inhämtas, att bruttoförmögenheten per person i de nämnda äktenskapen ökas med icke mindre än 45 %, om hustruns förmögenhet medräknas; samboende makar ha i detta sammanhang icke räknats som två personer. För nettoförmögenheten är motsvarande tal 56 % och för nettoinkomsten 49 %. Ökningen för bruttooch nettoförmögenheterna är således ungefär lika stor som för nettoinkomsten, vilket har till följd att brutto- resp. nettoförmögenheten per kronor nettoinkomst endast obetydligt ändras, om hustruns belopp inräknas. För bruttoskulden är ökningen 29 %, det vill säga betydligt mindre än för bruttoförmögenheten, vilket medför att bruttoskulden per kronor bruttoföxmögenhet minskas med 11 %, om hustruns belopp medräknas. Det framgår vidare av tabellen, att differenserna mellan de efter båda makarnas och de efter enbart mannens ekonomiska förhållanden beräknade talen bli större i fråga om de äktenskap, som sakna hemmavarande barn under 18 år, än i fråga om dem, som ha dylika barn; detta gäller såväl brutto- och nettoförmögenhet och bruttoskuld som sammanräknad nettoinkomst. Tab. A innehåller vidare fördelning efter yrke. I fråga om näringsgrenarna uppvisa jordbruket och handeln de högsta talen såväl i fråga om brutto- och nettoförmögenhet som i fråga om bruttoskuld, medan samfärdseln och industrien ha de lägsta talen. I fråga om socialklasserna uppvisa företagsledarna i nyssnämnda avseenden de högsta talen, närmast följda av företagarna, övrig förvaltningspersonal har avsevärt lägre tal och arbetarpersonalen de lägsta talen. Av utrymmesskäl har i tab. A någon kombination av näringsgrenar och socialklasser icke kunnat göras. I tablån å nästa sida meddelas emellertid vissa uppgifter med dylik kombination. Då förmögenhetsbildningen i viss utsträckning redan behandlats i del III: 2, har tablån begränsats till att avse skuldsättningen. Talen i tablån ha beräknats på samtliga i befolkningsgruppen ingående personer. Av tablån framgår bl. a., att bruttoskulden per person är särskilt stor för företagare inom handel, vilket torde sammanhänga med att aktiebolagsformen icke förekommer i samma Utsträckning för dessa som för andra näringsidkare. Härigenom komma beträffande handelns företagare bl. a. kortfristiga varuskulder i betydande utsträckning att ingå bland skulderna. Även företagarna inom fria yrken uppvisa hög bruttoskuld per person, säkerligen till stor del beroende på utbildningsskulder. Slutligen innehåller tab. A uppgifter om förmögenhetsbildning och skuldsättning med fördelning efter sammanräknad nettoinkomst. Tabellen visar, att såväl brutto- och nettoförmögenhet som brutto- och nettoskuld regelbundet ökas med stigande inkomst, varvid ökningen är särskilt kraftig i de högre inkomstklasserna. Att förmögenheten i de lägre inkomst-

32 20* III. FÖRMÖGENHET, SKULD OCH GÄLDRÄNTA. klasserna endast tämligen obetydligt ökas vid stigande inkomst, kominer tydligt till synes av de i tabellen meddelade uppgifterna rörande bruttooeh nettoförmögenhet per kronor sammanräknad nettoinkomst. Nämnda tal visa nämligen vid inkomster under kronor nedgång vid stigande inkomst, medan i de högre inkomstklasserna talen åter stiga. Tabellens sista kolumn visar, att vid förbättrade inkomstförhållanden skulderna ökas i något snabbare tempo än förmögenheten. Bruttoskulden per kronor bruttoförmögenhet företer nämligen i stort sett ökning vid stigande inkomst; ökningen torde dock åtminstone delvis bero på de förut nämnda skatteskulderna. Sambandet mellan bruttoförmögenhetens och bruttoskuldens storlek framgår av tab. 4. Tabellen visar mycket stor spridning av talen, och det är svårt att av desamma draga några bestämda slutsatser rörande sambandet mellan förmögenhet och skuld. För underlättande därav ha i tab. C vissa uppgifter sammanställts. Sistnämnda tabell visar bland annat, att det relativa antalet personer utan bruttoskuld starkt sjunker med stigande bruttoförmögenhet, samt att nämnda relativa antal i de flesta förmögenhetsklasser är betydligt större för kvinnor än för män. Bruttoskuldens storlek ökas absolut taget kraftigt med stigande förmögenhet, men i relativt hänseende minskas den i stort sett, även om tendensen knappast är fullt tydligt annat än i de lägsta och högsta förmögenhetsklasserna. Genom att för varje förmögenhetsklass uträkna skillnaden mellan medianerna för bruttoförmögenheten och för bruttoskulden har i tabellen den behållna nettoförmögenheten inom varje bruttoförmögenhetsklass beräknats. Att kvinnorna, som dels i större utsträckning än männen äro skuldfria och dels i allmänhet ha lägre skuld i förhållande till förmögenheten, visa högre nettoförmögenhet än männen, framgår tydligt av tabellen. Exempelvis kan

33 III. FÖRMÖGENHET, SKULD OCH GÄLDRÄNTA. 21* Tab. C. Skuldsättning inom olika förmögenhetsklasser. nämnas, att kvinnor, vilkas bruttoförmögenhet uppgår till kronor, ha en mediannettoförmögenhet på kronor, medan männens motsvarande tal endast utgör kronor. Tab. 5 visar bruttoförmögenhetens och -skuldens samband med nettoinkomsten, medan tab. 6 innehåller likartade uppgifter för nettoförmögenhet och -skuld. I tab. D lämnas-motsvarande uppgifter i form av relativa tal. Här angives den relativa fördelningen efter hruttoförmögenhet och -skuld samt nettoförmögenhet inom de olika inkomstklasserna; i fråga om nettoskuld äro däremot de absoluta talen alltför små för ett sådant sammanställande. Tabellen visar ett tydligt samband mellan å ena sidan inkomstens storlek och å andra sidan storleken av bruttoförmögenheten, bruttoskulden och nettoförmögenheten. Särskilt markerat är detta samband i de högre inkomstklasserna. Vidare framgår, att inom varje inkomstklass de högsta bruttoförmögenheterna, minst kronor, i relativt avseende äro vanligare hos kvinnorna än hos männen, medan bruttoförmögenheter mellan och kronor äro förhållandevis vanligare hos männen. I fråga om bruttoskuld och nettoförmögenhet är tendensen densamma. Om den manliga befolkningen uppdelas på jordbruks- och övrig befolkning, visar det sig att inom de flesta inkomstklasserna bruttoförmögenheter, bruttoskulder och nettoförmögenheter på minst kronor äro i relativt hänseende mera ofta förekommande hos jordbruksbefolkningen än hos övrig befolkning.

34 Tab. D. Procentuell fördelning efter bruttoförmögenhet, bruttoskuld och nettoförmögenhet inom olika inkomstklasser. 22* III. FÖRMÖGENHET, SKULD OCH GÄLDRÄNTA.

35 III. FÖRMÖGENHET, SKULD OCH GÄLDRÄNTA. 23* Av tab. 7 framgår fördelningen efter nettoförmögenhet (i förekommande fall nettoskuld) för personer med olika förvärvskällor. Personer med flera förvärvskällor inräknas under var och en av dessa. I tabellen skiljes på följande förvärvskällor: jordbruksfastighet, annan fastighet, rörelse m. m., tjänst m. m. samt kapital. I»tjänst m. m.» inräknas inkomst från tillfälliga anställningar och uppdrag samt pension, livränta, undantagsförmån eller periodiskt understöd men däremot ej inkomst av militär beredskapstjänstgöring för värnpliktiga och reservbefäl. Rörande avgränsningen i övrigt av de olika förvärvskällorna hänvisas till del VIII: 1 av folkräkningen. Beträffande var och en av de olika förvärvskällorna skiljes på personer med inkomst av ifrågavarande förvärvskälla och personer med förlust därav. Undantag utgör blott»tjänst m. m.», där förlust icke förekommer. Att ett relativt stort antal personer i tabellen uppgivits ha förlust på kapital har sin förklaring i att ränteutgifter, som icke ha samhand med inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet eller rörelse, ha förts under rubriken»kapital». En person med inga eller obetydliga kapitalinkomster men med stora ränteutgifter å exempelvis studieskulder inräknas således bland personer med förlust å kapital. I tab. E meddelas vissa med ledning av tab. 7 uträknade relativa tal. I tabellens övre del lämnas uppgift rörande den procentuella fördelningen efter nettoförmögenhet (i förekommande fall nettoskuld) för personer med olika förvärvskällor. För personer med inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet eller kapital gäller att omkring en tredjedel har en nettoförmögenhet på mellan och kronor och ytterligare en tredjedel på mellan och kronor. Endast några få procent sakna helt nettoförmögenhet eller ha nettoskuld. Någon markerad skillnad mellan män och kvinnor föreligger icke beträffande nämnda tre förvärvskällor. I fråga om personer med inkomst av rörelse är det omkring fjärdedelen av männen och tredjedelen av kvinnorna, som saknar nettoförmögenhet, och i fråga om personer med inkomst av tjänst sakna icke mindre än nära 60 % av männen och 75 % av kvinnorna nettoförmögenhet. Den nedre delen av tab. E visar inkomsten av olika förvärvskällor i medeltal per person inom olika förmögenhetsklasser. Som synes av tabellen, ha de personer, som varken ha nettoförmögenhet eller nettoskuld, den lägsta inkomsten, men såväl vid stigande nettoförmögenhet som vid stigande nettoskuld ökas inkomsten. Detta gäller för var och en av de i tabellen upptagna förvärvskällorna i fråga om såväl män som kvinnor. Exempelvis kan nämnas, att män utan varken nettoförmögenhet eller nettoskuld i medeltal ha en inkomst av tjänst på endast kronor, medan för män med en nettoförmögenhet på minst kronor resp. med en nettoskuld på minst kronor inkomsten av tjänst i medeltal uppgår till resp kronor. Att inkomsten stiger vid ökad nettoförmögenhet kan synas naturligt; icke heller innebär det något motsatsförhållande att detsamma är fallet i fråga om nettoskulden. Personer, som ha flera förvärvskällor, ha i tab. 7 som nämnts inräknats under var och en av dessa. Av tab. 8 framgår huru ofta de olika kombinationerna av förvärvskällor förekomma och huru de olika kombinationsty

36 Tab. E. Personer med inkomst av olika förvärvskällor efter nettoförmögenhet m. m. 1 24* III. FÖRMÖGENHET, SKULD OCH GÄLDRÄNTA. 1 Personer med två eller flera förvärvskällor upptagas under var och cu av dessa.

37 III. FÖRMÖGENHET, SKULD OCH GÄLDRÄNTA. 25* Tab. F. Förmögenhetsbildning och skuldsättning hos personer med olika antal förvärvskällor. 1 1 Såsom förvärvskällor räknas här: jordbruksfastighet, annan fastighet, rörelse m. m., tjänst m. m. samt kapital. Personer, vilkas inkomst enbart utgjorts av realisationsvinst, lotterivinster i utländska lotterier och av restituerade skatter samt beträffande värnpliktiga och reservbefäl av militär beredskapstjänstgöring, ävensom personer med enbart förmögenhet men utan varken inkomst eller förlust ingå ej i redovisningen. ' Avser samtliga i tabellen upptagna personer. " Avser personer med nettoförmögenhet, resp. nettoskuld. perna av förvärvskällor fördela sig efter nettoförmögenhetens resp. nettoskuldens storlek. I tab. F ha vissa med ledning av tab. 8 beräknade tal sammanställts, vilka visa att det finns ett tydligt samband mellan förmögenhetsbildning och förvärvskällornas antal. Av personer med endast en förvärvskälla ha endast 10 % nettoförmögenhet, men av personer med resp. två, tre, fyra och fem förvärvskällor ha resp. 84, 94, 97 och 100 % nettoförmögenhet. Nettoförmögenheten per person med nettoförmögenhet är vid en förvärvskälla kronor, vid två kronor, vid tre kronor, vid fyra kronor och vid fem ej mindre än kronor. Även nettoskulden per person med nettoskuld ökas kraftigt vid ökat antal förvärvskällor. I tabellen lämnas även uppgift rörande nettoförmögenhet per kronor sammanräknad nettoinkomst. Talen ökas här, som synes av tabellen, synnerligen kraftigt vid ökat antal förvärvskällor. En förvärvskälla, som särskilt är av intresse i samband med uppgifter rörande förmögenhet, är inkomst av kapital. I tab. G lämnas vissa uppgifter rörande förmögenhetsförhållandena i fråga om personer med kapital såsom förvärvskälla antingen enbart eller i förening med annan förvärvs-

38 26* III. FÖRMÖGENHET, SKULD OCH GÄLDRÄNTA. Tab. G. Förmögenhetsförhållanden hos personer med kapital såsom förvärvskälla. 1 1 Vid uppdelning ä olika kombinationstyper har hänsyn ej tagits till inkomst av realisationsvinst, lotterivinster i utländska lotterier och av restituerade skatter samt beträffande värnpliktiga och reservbefäl av militär beredskapstjänstgöring. källa. Av tabellen framgår, att knappt 3 % av dessa personer ha haft kapital såsom enda förvärvskälla, och något över 5 % ha utom av kapital endast haft inkomst av pension, livränta, undantagsförmån eller periodiskt understöd. Dessa båda procenttal stiga kraftigt med stigande kapitalavkastning. Av de personer, som ha minst kr. i kapitalavkastning, ha således omkring 13 % kapital såsom enda förvärvskälla och ungefär lika många ha utom av kapital inkomst enbart av pension el. dyl. Att nettoförmögenheten kraftigt ökas vid stigande kapitalavkastning är självfallet för personer med kapital såsom enda förvärvskälla; tabellen visar emellertid, att detsamma gäller även övriga personer med kapitalinkomster. Tabellen visar vidare, att kapitalavkastningens andel av hela nettoinkomsten starkt ökas vid stigande kapitalinkomst. I tab. 9 ha en del uppgifter sammanställts för personer med bruttoskuld, bland annat rörande gäldrånta. I tab. H meddelas vissa relativa tal rörande gäldräntans storlek. Såsom tidigare nämnts ingår bland personer med bruttoskuld ett antal personer, vilkas enda skuld utgöres av vissa.skatteposter, som enligt de vid folkräkningstidpunkten gällande skattelagarna fingo upptagas såsom skuld vid deklarationen. Särskilt gäller detta ett relativt betydande antal personer med låg bruttoskuld. Detta är orsaken till att. såsom tabellen visar, endast en fjärdedel av de personer, som uppgivits ha en bruttoskuld å mindre än 2500 kronor, har betalat någon gäld-

39 III. FÖRMÖGENHET, SKULD OCH GÄLDRÄNTA. 27* Tab. H. Gäldränta för personer med olika förmögenhetsplacering. (br.-förm. = bruttoförmögenhet; br.-sk. = brattoskuld; n.-ink. = sammanräknad nettoinkomst)

40 28* III. FÖRMÖGENHET, SKULD OCH GÄLDRÄNTA. ränta, medan däremot bland de personer, vilkas bruttoskuld uppgått till mellan och kronor, tre fjärdedelar ha haft gäldränta. Vid ytterligare ökad bruttoskuld stiger det procentuella antalet personer, som ha redovisat gäldränta, ytterligare. Tabellen visar vidare, att gäldräntan vid ökad bruttoskuld starkt ökas icke blott per person utan även i procent av den sammanräknade nettoinkomsten, men däremot uppvisar den minskning vid ökad bruttoskuld, om den beräknas i % av bruttoskulden. I tabellen finnes även relativ fördelning efter gäldräntans storlek angiven. I 37 % av fallen har gäldräntan uppgått till mindre än 150 kronor, och i icke mindre än 75 % har den understigit 450 kronor. Minst kronor ha endast 3.7 % av de personer, som betalat gäldränta, haft i' ränteutgifter. Vid ökad bruttoskuld stiger givetvis det procentuella antalet personer med hög gäldränta. Av dem, som ha en bruttoskuld överstigande kronor, ha således över 80 % haft ränteutgifter på minst kronor. Vid en jämförelse mellan å ena sidan gäldräntans och å andra sidan bruttoskuldens storlek måste man emellertid beakta, att medan den förra avser ränteutgifterna under hela år 1945, avser den senare bruttoskulden vid en bestämd tidpunkt, nämligen slutet av nyssnämnda år. Endast i de fall, där bruttoskulden under hela år 1945 varit i det närmaste oförändrad, är det möjligt att göra en direkt jämförelse mellan gäldräntan och bruttoskulden och därigenom beräkna räntesatsen. I de fall däremot, då en större eller mindre del av skulderna återbetalats under år 1945, blir i många fall gäldräntan relativt stor i förhållande till den vid årets slut redovisade bruttoskulden. Ä andra sidan finnas fall, då skulderna ökats under året; gäldräntan blir då för låg i förhållande till bruttoskulden. Vidare måste man beakta, att skulderna ofta till betydande del utgöras av sådana, som icke löpa med ränta, t. ex. varuskulder i rörelse samt de tidigare nämnda skatteskulderna. Dessa förhållanden är orsaken till att tab. H upptager en del kombinationer mellan gäldräntans och bruttoskuldens storlek, som skenbart förefalla att vara orimliga. Ehuru först i nästföljande kapitel bruttoförmögenheternas fördelning på olika slags placeringsobjekt kommer att behandlas, har dock i tab. 9 och tab. H i samband med uppgifterna om gäldräntan en uppdelning efter förmögenhetsobjekt gjorts. Redovisningen har dock inskränkts till de tre slags förmögenhetsobjekt, som ha den största betydelsen vid en undersökning rörande gäldräntan, nämligen jordbruksfastighet, annan fastighet och rörelse. Av tab. H framgår, att bland personer med nettoskuld de, som ha förmögenhetsplacering i rörelse, kunna uppvisa lägre procentuellt antal personer med gäldränta samt lägre ränteutgifter i procent av såväl bruttoskulden som nettoinkomsten än de, vilkas förmögenhet är placerad i fastighet. Mellan de båda slagen av fastighet äro skiljaktigheterna i nämnda avseenden tämligen obetydliga. Om däremot jämförelsen avser gäldräntan per person, uppvisa personer med förmögenhetsplacering i jordbruksfastighet de lägsta talen, närmast följda av personer med placering i rörelse.

41 IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. 29* IV. Förmögenhetsplacering. Allmän översikt. Deklarationsblanketten upptager under överrubrikea»förmögenhet» 16 olika slags placeringsobjekt. Med hjälp av deklarationerna är det således möjligt att för personer med bruttoförmögenhet uppdela densamma efter sättet för placeringen. Skulle man vid en undersökning av förmögenhetsplaceringen helt hålla sig till blankettens uppställning, finge man emellertid i många fall icke en tillfredsställande uppdelning för belysande av placeringsproblemet i hela dess vidd. Exempelvis upptager blanketten såsom den första kategorien av placeringsobjekt benämningen»fastighet», utan att det framgår om fastigheten är jordbruksfastighet eller annan fastighet och utan man kan avgöra om fastigheten huvudsakligen användes såsom egen bostad eller för drivande av egen rörelse eller om den är uthyrd. Icke heller ger exempelvis rubriken»döda inventarier» upplysning om jordbruk eller rörelse avses. Det har därför varit nödvändigt att med hjälp av bilagorna till deklarationsblanketten göra ytterligare uppdelningar, samtidigt som en del sammanslagningar ha gjorts, för att icke antalet redovisade objekt skulle bli alltför stort. På så sätt ha följande nio typer av placeringsobjekt särskiljts: Jordbruksfastighet m. m. Såsom bruttoförmögenhet placerad i jordbruksfastighet m. m. har räknats dels jordbruksfastighetens eller -fastigheternas taxeringsvärde enligt uppgifterna på den härför använda bilagan (blankett nr 4), dels den förmögenhet, som ifrågavarande personer ha upptagit på huvudblankettens tredje sida under rubrikerna»levande inventarier»,»döda inventarier» och»inneliggande lager av spannmål etc». Annan fastighet. Här ingår värdet av såväl byggnader som tomtmark för alla till»annan fastighet» hänförda fastigheter (blankett nr 6 a) utom sådana, som användas i vederbörandes egen rörelse, samt därjämte i fråga om medlemmar av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag den på vederbörande lägenhet belöpande delen av fastighetens taxeringsvärde (blankett nr 6 e). I vissa tabeller särskiljas uthyrd och ej uthyrd del av fastigheten. Rörelse m. m. Här medräknas värdet av byggnader och tomtmark för fastigheter, som ägas av rörelseidkaren och användas i dennes rörelse (blankett nr 7 a och 8), samt vidare i fråga om rörelseidkare värdet av vissa ä huvudblankettens tredje sida upptagna poster, nämligen»döda inventarier»,»patent- och förlagsrätter, gruvor med uppfordrings- och transportanordningar m. m.»,»inneliggande lager av råämnen, varor, förbrukningsartiklar m. m.» samt»levande inventarier (hästar)». Bankmedel, d. v. s. det belopp, som å huvudblanketten upptages under rubriken»medel innestående hos banker eller andra penninginrättningar». Obligationer, d. v. s. det belopp, som å huvudblanketten upptages under rubriken»obligationer, förlagsbevis o. d.». Fordringar av annat slag, d. v. s. summan av de belopp, som å huvudblanketten upptagas under rubrikerna»fordringar mot säkerhet i inteckning» och»andra fordringar».

42 30* IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. Aktier i svenska aktiebolag. I de fall, där å huvudblankettens tredje sida ett belopp är upptaget under rubriken»aktier, andelar i svenska ekonomiska föreningar, andelar i utländska bolag», skall alltid specifikation finnas antingen å huvudblankettens fjärde sida eller å blankett»nr 1 extra». Med ledning av dessa specifikationer har värdet av aktier i svenska aktiebolag erhållits.»hemmavarande barns förmögenhet», d. v. s. det belopp, som å huvudblankettens tredje sida upptages under rubriken»hemmavarande barns under 21 år förmögenhet, som skall deklareras av mig». Här ingär barns förmögenhet endast i de fall, där barnet icke har så stor inkomst eller förmögenhet att det bör påföras ett till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp av minst 10 kronor; i annat fall skall nämligen barnets förmögenhet deklareras särskilt och ej upptagas i faderns eller moderns deklaration. Annat objekt. Hit räknas det sammanlagda beloppet för de poster å huvudblankettens tredje sida, som hittills ej nämnts, nämligen»automobiler, motorbåtar och andra yttre inventarier för personligt bruk samt smycken»,»kontanter»,»andelar i handelsbolag, kommanditbolag och rederier» och»andra tillgångar, som skola ingå i den skattepliktiga förmögenheten, såsom besittningsrätt till fastighet, livränta eller annan stadigvarande förmån» samt dessutom den del av det under rubriken»aktier, andelar i svenska ekonomiska föreningar, andelar i utländska bolag» upptagna beloppet, som ej enligt vad som förut nämnts räknats till kategorien»aktier i svenska aktiebolag». I vissa specialtabeller ha några av dessa kategorier ytterligare uppdelats. Härför skall redogöras längre fram. I tabellbilagan redovisas förmögenhetsplacering i tabellerna Av dessa äro tabellerna översiktstabeller, tabellerna behandla olika kombinationer av förmögenhetsobjekt, medan tabellerna äro specialtabeller, var och en behandlande en eller ett par viktigare typer av placeringsobjekt. De tre nyssnämnda översiktstabellerna, 10 12, innehålla uppgifter om den förmögenhetsplacering, som karakteriserar olika befolkningsgrupper. I tab. 10 har fördelning skett efter civilstånd och ålder, i tab. 11 efter yrke och i tab. 12 dels efter sammanräknad nettoinkomst och dels efter bruttoförmögenhet. I samtliga dessa tabeller särskiljas män och kvinnor. Var och en av tab består av två avdelningar, av vilka den vänstra innehåller uppgifter rörande antalet personer med bruttoförmögenhet placerad i olika objekt. Därvid ha de personer, vilkas förmögenhet placerats i mer än ett objekt, medräknats i fråga om vart och ett av dessa. Exempelvis har en hemmansägare, som förutom sin gård äger en sparbanksbok med innestående medel samt några premieobligationer, inräknats i var och en av de tre kolumnerna»jordbruksfastighet m. m.»,»bankmedel» och»obligationer», även om de båda sistnämnda placeringsobjekten motsvara en mycket obetydlig del av hans bruttoförmögenhet. Givetvis medför detta, att summan av antalet personer med olika placeringsob-

43 IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. 31* Tab. I. Antalet förmögenhetsägare inom olika befolkningsgrupper efter placeringsobjekt.

44 32* IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. jekt i allmänhet är betydligt större än hela antalet personer med bruttoförmögenhet. I form av uppskrivna tal lämnas i tab. I uppgifter rörande antalet personer med förmögenhet placerad i olika objekt. I fråga om»annan fastighet» finnes i sistnämnda tabell särskild redovisning för personer med förmögenhet placerad i uthyrd del av fastighet, emedan uthyrd och ej uthyrd del av annan fastighet i allmänhet huvudsakligen förekomma inom helt olika befolkningsgrupper. Ej uthyrd del motsvaras nästan helt av hus och lägenheter, som användas såsom bostad (inräknat sommarbostad) åt ägaren och hans familj. Av summaraden till den avdelning av tab. I, som behandlar åldersgrupper, framgår, att icke mindre än personer ha förmögenhet helt eller delvis placerad i bankmedel. I fråga om övriga objekt äro motsvarande tal genomgående lägre, nämligen annan fastighet , jordbruksfastighet , obligationer , aktier och rörelse personer. Huru många personer över 15 år på personer i samma ålder, som ha förmögenhet placerad i olika objekt, framgår av nedanstående tablå, som även innehåller motsvarande uppgifter dels för män resp. kvinnor över 15 år, dels för olika socialklasser m. m. Av tablån framgår exempelvis, att av personer över 15 år ha 151 förmögenhet helt eller delvis placerad i bankmedel. För enbart män är motsvarande tal 204 och för enbart kvinnor 98. För samtliga objekt äro kvinnornas tal betydligt lägre än männens. Sålunda ha endast 11 kvinnor på förmögenhet i jordbruksfastighet, medan männens motsvarande tal är 116. I fråga om de olika socialklasserna kan nämnas, att företagarna uppvisa särskilt höga tal för jordbruksfastighet och bankmedel, medan förvaltningspersonalen uppvisar de högsta talen för bankmedel och obligationer samt arbetarpersonalen för bankmedel och annan fastighet. Familjemedlemmarnas tal äro genomgående små, medan talen för självständiga yrkeslösa äro betydligt större.

45 IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. 33* Tab. J. Relativ fördelning av förmögenhetsägarna inom olika befolkningsgrupper efter placeringsobjekt. 1 1 Talen ha räknats på förmögenhetsägare inom resp. befolkningsgrupp; orsaken till att de vid summering dock genomgående överstiga är att personer, vilkas förmögenhet har placerats i mer än ett objekt, medräknats ifråga om vart ett av dessa. 2 över 15 år. 3 Här ej upptagna näringsgrenar inräknade. 4 bland förvärvsarbetande personer. 5 inräknat personer med nettoförlust.

46 34* IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. Av tab. J framgår huru många av förmögenhetsägare inom olika befoikningskategorier, som ha förmögenhet placerad i olika objekt. Att talen vid summering i horisontell led genomgående överstiga 1 000, sammanhänger, såsom förut nämnts, med att personer med förmögenhetsplacering i flera objekt inräknats under vart och ett av dessa. Av tabellen framgår bland annat att drygt hälften av de manliga och mer än tre fjärdedelar av de kvinnliga förmögenhetsägarna ha förmögenhetsplacering i bankmedel. Av männen ha vidare nästan fyra tiondelar placering i annan fastighet och tre tiondelar i jordbruksfastighet, medan övriga placeringsobjekt för männens vidkommande icke äro lika ofta förekommande. Bland kvinnorna däremot utgör obligationer det näst efter bankmedel vanligaste placeringsobjektet. De flesta objekt, särskilt annan fastighet, obligationer, fordringar av annat slag samt aktier visa, om man bortser från barn under 15 år, med åldern starkt stigande tal; även för övriga objekt är tendensen i huvudsak densamma. Detta sammanhänger med att vid stigande ålder antalet placeringsobjekt per person kraftigt ökas. Av de inom jordbruk med binäringar förvärvsarbetande förmögenhetsägarna ha tre fjärdedelar förmögenhetsplacering i jordbruksfastighet och hälften placering i bankmedel. Inom övriga näringsgrenar visa särskilt bankmedel och annan fastighet höga tal. Inom hela företagargruppen, d. v. s. om uppdelning på näringsgrenar icke sker, ha två tredjedelar av förmögenhetsägarna placering i jordbruksfastighet, medan hälften uppvisar placering i bankmedel. I fråga om övriga socialklasser företer bankmedel särskilt höga tal i detta avseende. Obligationer förekomma särskilt ofta som förmögenhetsobjekt för företagsledarna, något mindre ofta för övrig förvaltningspersonal men betydligt mindre ofta för företagarna och mera sällan för arbetarpersonalen. I fråga om aktier är tendensen densamma ehuru ännu kraftigare accentuerad. I stort sett visar vart och ett av de olika förmögenhetsobjekten såväl vid ökad nettoinkomst som vid ökad bruttoförmögenhet stigande tal, vilket sammanhänger med att antalet förmögenhetsobjekt per person ökas såväl vid ökad förmögenhet som vid ökad inkomst. I fråga om jordbruksfastighet äro talen dock högst i fråga om personer med mellan och kronor i inkomst samt mellan och kronor i förmögenhet, varefter de avtaga vid ytterligare ökad inkomst resp. förmögenhet. Den högra avdelningen av tab lämnar uppgift om huru stora belopp, som placerats i olika objekt. Summan av de i olika objekt placerade beloppen är lika med bruttoförmögenheten. I form av uppskrivna tal meddelas i tab. K uppgifter om de i olika objekt placerade beloppens storlek för de viktigaste av de i tab redovisade befolkningsgrupperna. Motsvarande procentuella fördelning framgår av tab. L. Även i dessa båda tabeller lämnas liksom i tab. I och J särskild redovisning för uthyrd del av annan fastighet. Vad först beträffar hela befolkningen utan uppdelning på olika befolkningsgrupper, så visar summaraden till den avdelning av tab. K, som behandlar åldersgrupper, att icke mindre än omkring 20 miljarder kronor placerats i fastighet, varav omkring 8 V2 miljarder i jordbruks- och drygt

47 IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. 35* Tab. K. Förmögenhet inom olika befolkningsgrupper efter placeringsobjekt. ' över 15 år. s Här ej upptagna näringsgrenar inräknade. 3 bland förvärvsarbetande personer. 4 inräknat personer med nettoförlust.

48 36* IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. Tab. L. Förmögenhet inom olika befolkningsgrupper efter placeringsobjekt, i procent.

49 IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. 37* 11 miljarder i annan fastighet; av sistnämnda belopp kommer omkring hälften på uthyrd del. Vidare kan nämnas, att 6 V2 miljarder kronor placerats i bankmedel och 5 V» miljarder kronor i svenska aktier, medan i rörelse och i obligationer endast 1 2 /g resp. 1 Va miljarder kronor placerats. Observeras bör att redovisningen endast omfattar fysiska personers förmögenhetsplacering. De procentuella talen i tab. L visa, att omkring hälften av befolkningens bruttoförmögenhet placerats i fastighet, varvid jordbruksfastighet representerar en något mindre andel än annan fastighet; det förra slaget av fastighet motsvarar nämligen 21.9 % och det sistnämnda 28.9 % av den totala bruttoförmögenheten. De övriga placeringsobjektens andelar äro samtliga mindre: bankmedel 17.0 %, svenska aktier 14.5 %, fordringar av annat slag än bankmedel och obligationer 7.2 %, rörelse 4.2 %, obligationer 3.4 %,»annat objekt» 2.5 % samt hemmavarande barns förmögenhet endast 0.4 %. Om man därefter övergår till skiljaktigheterna mellan olika befolkningsgrupper och börjar med fördelningen efter kön, visar tab. L, att männen i större utsträckning än kvinnorna ha sin förmögenhet placerad i jordbruksfastighet och rörelse ävensom i ej uthyrd del av annan fastighet eller med andra ord sådana objekt, som i allmänhet ha samband med vederbörandes yrkesutövning eller bostad. Männen ha i genomsnitt ungefär halva bruttoförmögenheten placerad i nämnda objekt, medan i fråga om kvinnorna icke mer än sjättedelen av densamma placerats i desamma. Kvinnorna åter ha i allmänhet relativt stor andel av förmögenheten placerad i sådana objekt, som ägarna i allmänhet huvudsakligen valt i direkt placeringssyfte, såsom aktier, obligationer, bankmedel och uthyrd del av fastighet. Placeringsfördelningen inom olika åldrar är synnerligen olika. Åldersgruppen 0 15 år intager därvid en särställning och skiljer sig i fråga om förmögenhetsplacering avsevärt från övriga åldersgrupper. Det vanligaste placeringsobjektet är för nämnda grupp»fordringar av annat slag», d. v. s. reverser o. dyl., säkerligen i stor utsträckning gällande gentemot nära anhöriga. Därnäst dominerar posten»aktier i svenska aktiebolag», och troligen utgöra aktier i s. k. familjebolag en relativt betydande del av denna post. För övriga åldersgrupper är huvudtendensen, att den relativa andelen av de placeringsobjekt, som ha nära samband med vederbörandes näringsutövning och bostadsfråga, nämligen jordbruksfastighet m. m., rörelse m. m. och ej uthyrd del av annan fastighet, ökas med stigande ålder i de lägre åldrarna och sedan åter minskas. Samma tendens gäller för uthyrd del av annan fastighet, för den i storleksavseende obetydliga gruppen»hemmavarande barns förmögenhet» samt den mera obestämda gruppen»annat objekt». I fråga om bankmedel, obligationer, fordringar av annat slag samt aktier i svenska aktiebolag är däremot tendensen den motsatta. I tab. L har uppdelning skett även efter civilstånd. De skiljaktigheter mellan civilstånd, som där framträda i fråga om förmögenhetsplacering, bero dock i viss mån på olikheter i fråga om de olika civilståndens ålders-

50 38* IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. Tab. M. Förmögenhet inom olika åldersgrupper och civilstånd i kombination efter placeringsobjekt, i procent. 1 Häri ingå fordringar av annat slag än bankmedel och obligationer samt hemmavarande barns förmögenhet Häri inga även förmögenheter, tillhörande förut gifla i åldern år, vilka pa Krund av dessa personers ringa numerär ej specificerats. sammansättning. Därför ha i tab. M uppgifter sammanställts rörande förmögenhetsplaceringen inom olika åldrar, där för varje åldersgrupp skiljes på olika civilstånd. Av utrymmesskäl ha en del sammanslagningar av vissa objekt där skett. Tabellen visar, att inom en och samma åldersgrupp de ogifta gentemot de gifta nästan undantagslöst ha en relativt större del av sin förmögenhet placerad i bankmedel samt i aktier och obligationer, men däremot en mindre del i annan fastighet och rörelse. Vid fördelning efter yrke framgå till en början vissa skiljaktigheter mellan å ena sidan den förvärvsarbetande befolkningen och å andra sidan familjemedlemmar och självständiga yrkeslösa. Sistnämnda båda grupper ha, såsom tab. L visar, placerat mer än en fjärdedel av bruttoförmögenheten i aktier, medan i fråga om den förvärvsarbetande befolkningen aktierna endast utgöra en tiondel av det totala förmögenhetsbeloppet. Samma tendens gäller i fråga om olika slag av fordringar (bankmedel, obligationer och fordringar av annat slag). De båda grupperna av icke förvärvsarbetande befolkning ha således mer än två tredjedelar av bruttoförmögenheten placerad i fordringar av olika slag samt aktier, medan för den förvärvsarbetande befolkningen endast en tredjedel placerats i nämnda objekt. Motsatt förhållande gäller i fråga om jordbruksfastighet och rörelse samt, ehuru i mindre utpräglad grad, annan fastighet.

51 IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. 39* Mellan den förvärvsarbetande befolkningen inom olika näringsgrenar äro skiljaktigheterna i fråga om förmögenhetsplacering synnerligen stora. Jordbruksfastighet m. m. är, såsom väntat, ett placeringsobjekt, som i hög grad intager en dominerande ställning hos de inom jordbruk med binäringar sysselsatta personerna, vilka ha nästan 70 % av sin bruttoförmögenhet placerad i nyssnämnda objekt. Uthyrd del av annan fastighet är starkast företrädd hos personer verksamma inom handel och ej uthyrd del av annan fastighet hos personer inom samfärdsel samt industri och hantverk. Placering i rörelse m. m. förekommer oftast inom näringsgrenarna handel, samfärdsel samt industri och hantverk. Bankmedlen uppvisa högsta talet inom gruppen samfärdsel, medan i fråga om obligationer, fordringar av annat slag, svenska aktier samt hemmavarande barns förmögenhet de högsta talen återfinnas för de inom allmän förvaltningstjänst och fria yrken verksamma personerna. Ännu större äro skillnaderna mellan de olika socialklasserna, vilket framgår av tab. L, där företagsledarna särskilts från övrig förvaltningspersonal. Att jordbruksfastighet och rörelse huvudsakligen förekomma bland företagarna är naturligt. Företagsledarna ha nästan halva sin bruttoförmögenhet placerad i aktier. Det är att förmoda, att det i stor utsträckning är fråga om direktörer i aktiebolag, i vilka de äga hela aktiekapitalet eller en betydande del därav. I fråga om övrig förvaltningspersonal är fördelningen på olika objekt mera jämn; tre objekt, nämligen ej uthyrd del av annan fastighet, bankmedel och svenska aktier, upptaga därvid nästan lika stora andelar av den totala förmögenheten, nämligen mellan en fjärdedel och en femtedel av densamma. I fråga om arbetarpersonalen upptager ej uthyrd del av annan fastighet, d. v. s. huvudsakligen s. k. egna hem och lägenheter i bostadsrättsfastigheter, icke mindre än 43 % av bruttoförmögenheten; därnäst kommer bankmedel med 27 %. Av det anförda framgår, att stora skiljaktigheter i placeringshänseende förefinnas dels mellan olika näringsgrenar, dels mellan olika socialklasser. Ett noggrant studium av hithörande problem fordrar emellertid att undersökningen utsträckes till att även omfatta näringsgren och socialklass i kombination, varvid män och kvinnor böra särskiljas. I tab. N lämnas uppgifter om förmögenhetsplaceringen hos män och kvinnor inom de olika näringsgrenarna med uppdelning på socialklasser. Något särskiljande av företagsledare och övrig förvaltningspersonal har här icke skett. De manliga företagarna inom jordbruk med binäringar ha, såsom tab. N visar, icke mindre än tre fjärdedelar av sin förmögenhet placerad i jordbruksfastighet m. m., medan de kvinnliga endast ha hälften av förmögenheten placerad i nämnda objekt. I fråga om uthyrd del av annan fastighet förekommer det högsta talet (44 %) för kvinnliga företagare inom handel. Beträffande ej uthyrd del av annan fastighet återfunnos särskilt höga tal (45 50 %) för den manliga arbetarpersonalen inom alla näringsgrenar utom jordbruk med binäringar. Rörelse visar högst tal för de manliga företagarna inom industri och hantverk samt samfärdsel. Det framgår dock, att icke ens nämnda företagargrupper ha mycket mer än en fjärdedel av sin förmögenhet placerad i rörelse. Andra före

52 40* IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. Tab. N. Förmögenhet inom olika yrken bland den förvärvsarbetande befolkningen efter placeringsobjekt, i procent.

53 IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. 41* Tab. O. Förmögenhet samt skuld i medeltal per person inom olika yrken bland den förvärvsarbetande befolkningen.

54 42* IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. tagargrupper bland den icke jordbrukande befolkningen ha en ännu mindre andel av förmögenheten placerad i rörelse, exempelvis manliga inom handel 19 %, kvinnliga inom industri och hantverk 15 %, kvinnliga inom samfärdsel 20 % samt kvinnliga inom handel icke mer än knappt 9 %. Bankmedel uppvisa de högsta talen för jordbruksarbetarna, av vilka de manliga ha 51 % och de kvinnliga icke mindre än 69 % av förmögenheten placerad däri. Obligationer samt fordringar av annat slag uppvisa icke särskilt höga tal för någon yrkesgrupp. I fråga om aktier har den manliga förvaltningspersonalen inom handel samt industri och hantverk särskilt höga tal; det bör dock observeras, att företagsledarna ingå i förvaltningspersonalen, och dessa ha såsom tidigare nämnts en mycket stor del av sin förmögenhet placerad i aktier. Uppgifterna i tab. N rörande förmögenhetens procentuella fördelning på olika objekt för olika yrkesgrupper kunna lämpligen kompletteras med uppgifter för samma yrkesgrupper rörande huru stora belopp, som i medeltal per person placerats i olika objekt. Sistnämnda slag av uppgifter finnas i tab. O, som för fullständighetens skull för de olika yrkesgrupperna icke blott lämnar uppgift om huru mycket, som i medeltal placerats i de olika förmögenhetsobjekten, utan även om huru stora belopp i medeltal per person som den totala bruttoförmögenheten, bruttoskulden samt nettoförmögenheten uppgå till. Det bör framhållas, att talen beräknats på hela det i yrkesgruppen ingående antalet personer och icke endast på antalet förmögenhetsägare. Av tab. O framgår först och främst, att inom var och en av näringsgrenarna bland såväl män som kvinnor företagarna undantagslöst uppvisa högre tal än förvaltningspersonalen och sistnämnda grupp likaledes undantagslöst högre tal än arbetarpersonalen i fråga om såväl den totala bruttoförmögenheten som bruttoskulden samt med några få undantag även nettoförmögenheten. Även i fråga om de olika förmögenhetsobjekten är nämnda ordningsföljd mellan socialklasserna regel, även om undantagen äro många; det sistnämnda gäller särskilt i fråga om ej uthyrd del av annan fastighet, bankmedel, obligationer och aktier, där inom flera näringsgrenar förvaltningspersonalen uppvisar högre belopp än företagarna, medan däremot arbetarpersonalen nästan undantagslöst har de lägsta beloppen. Frågan rörande förmögenhetsplaceringen inom olika yrkesgrupper kan även ses ur en annan synvinkel, nämligen huru stor del av det inom ett visst slag av förmögenhetsobjekt placerade beloppet som tillhör personer inom olika yrken. Härom lämnar tab. P upplysning. Denna tabell omfattar såväl den förvärvsarbetande som den ej förvärvsarbetande befolkningen. Tab. P visar exempelvis, att 88 % av det i jordbruksfastighet m. m. placerade beloppet tillhör företagare inom jordbruk med binäringar. Övriga placeringsobjekt äro betydligt jämnare fördelade på olika yrkesgrupper. I fråga om uthyrd del av annan fastighet uppvisa företagarna inom handel det högsta talet; nästan en tredjedel av det i nämnda objekt placerade totalbeloppet tillhör denna yrkesgrupp. I fråga om ej uthyrd

55 IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. 43* Tab. P. Förmögenhet placerad i olika objekt samt skuld efter ägarnas yrken, i procent. del av annan fastighet leder arbetarpersonalen inom industi och hantverk; icke mindre än en fjärdedel av totalbeloppet kommer här på industriarbetarna. Av det i rörelse m. m. placerade beloppet falla 42 % på företagarna inom handel och 32 % på företagarna inom industri och hantverk. Bankmedlen äro tämligen jämnt fördelade på olika yrkesgrupper; de högsta talen uppvisa de självständiga yrkeslösa (23 %) och företagarna inom jordbruk med binäringar (19 %). I fråga om obligationer kan nämnas, att nästan halva beloppet tillhör personer, som icke äro förvärvsarbetan-

56 44* IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. Tab. Q. Förmögenhet inom olika inkomstklasser hos vissa större yrkesgrupper efter placeringsobjekt, i procent. de, nämligen självständiga yrkeslösa, som ha icke mindre än 34 %, och familjemedlemmar, som ha 15 % av det i obligationer placerade beloppet. Även i fråga om aktier äger den ej förvärvsarbetande befolkningen nästan hälften. Tabellen innehåller även motsvarande tal för olika civilståndsgrupper. Såsom synes, uppvisa de gifta männen här genomgående särskilt höga tal. I tab. L meddelas vidare uppgifter rörande placering med fördelning efter förmögenhetsägarnas sammanräknade nettoinkomst. I fråga om personer med relativt låga inkomster kan man knappast påvisa några utpräglade skiljaktigheter mellan de olika inkomstklasserna i fråga om

57 IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. 45* placering, men i de högre inkomstlägena framträda vissa tendenser. Särskilt kan nämnas, att placering i aktier samt i uthyrd del av annan fastighet förekommer i allt större utsträckning ju högre inkomsten är, medan tendensen är den motsatta i fråga om jordbruksfastighet, ej uthyrd del av annan fastighet samt bankmedel. I viss mån sammanhänga dock de nyssnämnda skiljaktigheterna med att fördelningen efter nettoinkomst är väsentligt olika inom skilda näringsgrenar och socialklasser samt dessutom olika i fråga om män och kvinnor. I tab. Q, som lämnar uppgifter rörande förmögenhetsplacering hos den förvärvsarbetande befolkningen efter sammanräknad nettoinkomst, har uppdelning skett dels efter kön, dels i jordbruks- och övrig befolkning samt dels efter socialklasser. Av utrymmesskäl ha dock vissa objekt sammanslagits, och dessutom ha uppgifter beträffande förvaltningspersonalen helt utelämnats. Tabellen visar, att bland de manliga företagarna inom jordbruksbefolkningen den i jordbruksfastighet m. m. placerade delen av förmögenheten minskas vid stigande inkomst, medan däremot en ökning sker i fråga om den i obligationer och aktier placerade förmögenhetsdelen. I fråga om kvinnorna i samma yrkesgrupp är tendensen densamma. I fråga om manliga och kvinnliga företagare inom andra näringsgrenar än jordbruk gäller, att vid stigande inkomst mindre andelar av förmögenheten placeras i rörelse och i bankmedel men större i obligationer och aktier; placering i annan fastighet synes däremot icke ha något utpräglat samband med inkomsten. I fråga om arbetarbefolkningen äro tendenserna icke så tydliga; dock kan man iakttaga, att ökad inkomst synes medföra, att en förhållandevis större del av förmögenheten placeras i annan fastighet men däremot en mindre del i bankmedel. Tab. L innehåller slutligen uppgifter rörande förmögenhetsplaceringens samband med bruttoförmögenheten. Att tendensen här är ungefär densamma som i fråga om fördelningen efter sammanräknad nettoinkomst är naturligt, emedan inkomst och förmögenhet visa stark korrelation. Vid stigande förmögenhet sker placering i förhållandevis ökad utsträckning i uthyrd del av annan fastighet,»fordringar av annat slag», aktier i svenska aktiebolag samt hemmavarande barns förmögenhet men däremot i minskad utsträckning i ej uthyrd del av annan fastighet samt bankmedel. Den i jordbruksfastighet placerade delen av det totala förmögenhetsbeloppet är störst i fråga om de medelstora förmögenheterna. Beträffande rörelse samt obligationer framträder däremot i ifrågavarande avseende knappast någon tydlig tendens. Tab. R visar förmögenhetsägarnas relativa fördelning efter den i olika objekt placerade bruttoförmögenhetens storlek. Av tabellen framgår, att för endast 10 % av de personer, som ha placering i jordbruksfastighet, värdet av jordbruksfastighet m. m. understiger kr. För annan fastighet är motsvarande tal 24 %, för rörelse 50 %, för aktier 58 %, för bankmedel 62 % och för obligationer icke mindre än 86 %. Minst kr placerade i jordbruksfastighet m. m. ha 18 % av de personer, som ha pla-

58 Tab. R. Förmögenhetsägarnas fördelning efter den i olika objekt placerade bruttoförmögenhetens storlek, i procent. 46* IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING.

59 IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. 47* Tab. S. Personer med bruttoförmögenhet efter placeringskombination. 1 1 Vid uppdelning å olika kombinationstyper har hänsyn ej tagits till andra objekt än de sex i tabellens förspalt specificerade. 2 Häri ingå även fordringar av annat slag än bankmedel och obligationer samt ^immavarande barns förmögenhet. 3 Enbart annat objekt än de sex i tabellens förspalt specificerade. cering i nämnda objekt. För aktier utgör motsvarande tal 17 %, för annan fastighet 10 % och för rörelse 8 % men för bankmedel och obligationer endast 3 resp. 2 %. I tabellen medtagas även några speciella typer av vissa objekt, vilka skola behandlas senare i samband med redogörelsen för specialtabellerna (tab ). Kombinationer av förmögenhetsobjekt. I det föregående har skilda befolkningsgruppers förmögenhet uppdelats på olika placeringsobjekt, varvid nio olika typer av dylika objekt särskilts. Därvid har icke skilts på om en person har haft hela sin förmögenhet placerad i ett och samma objekt

60 48* IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. eller om förmögenheten placerats i två eller flera objekt. I tab. 13 och 14 har emellertid uppdelning skett efter olika kombinationer av objekt. Egentligen skulle icke mindre än 511 kombinationer av de 9 objekten kunna förekomma. Genom att ur kombinationerna uteslutits tre objekt, som på grund av sin mera obestämda karaktär ha mindre intresse, nämligen»fordringar av annat slag»,»hemmavarande barns förmögenhet» och»annat objekt», ha kombinationsmöjligheterna kunnat inskränkas till 63, och av dessa förekomma faktiskt alla utom en enda. Observeras bör, att under rubriken»enbart jordbruksfastighet» etc. redovisas även förmögenhet av visst annat slag, nämligen sådan som är placerad i andra objekt än de i tabellernas förspalt specificerade. I tab. S meddelas vissa relativa tal m. m., som grunda sig på de absoluta talen i tab. 13 och 14. De 36 minst ofta förekommande av de 63 kombinationerna ha dock ej medtagits, men dessa omfatta vardera endast några få tiondels procent av samtliga personer med bruttoförmögenhet. Den vanligaste kombinationen är enbart bankmedel, därnäst följa enbart annan fastighet samt enbart jordbruksfastighet m. m. Av hela antalet personer med bruttoförmögenhet representera dessa tre kombinationstyper resp %, 16.9 % och 12.1 % eller tillsammans omkring 50 %. Sedan följa i tur och ordning: annan fastighet + bankmedel med 6.8 %, bankmedel 4- obligationer med 6.5 %, jordbruksfastighet + bankmedel med likaledes 6.5 %, annan fastighet + bankmedel + obligationer med 3.0 %, bankmedel + obligationer + aktier med 2.6 %, jordbruksfastighet + bankmedel + obligationer med 2.1 %, enbart rörelse med 1.9 %, annan fastighet + bankmedel + obligationer + aktier med 1.7 % samt enbart obligationer med 1.3 %. Det bör särskilt påpekas, att i alla de ovannämnda kombinationer, där mer än ett objekt ingår, utgör bankmedel en i kombinationen ingående del. Hos landsbygdsbefolkningen förekomma vissa kombinationer oftare än hos stadsbefolkningen och omvänt. På landsbygden är enbart jordbruksfastighet vanligast, närmast följt av enbart bankmedel, enbart annan fastighet samt jordbruksfastighet + bankmedel. I städerna förekommer däremot oftast enbart bankmedel, varefter följa enbart annan fastighet, bankmedel + obligationer samt annan fastighet + bankmedel. Sammanlagt ha 54.8 % av förmögenhetsägarna hela sin förmögenhet placerad i ett enda objekt, 26.4 % i två, 11.7 % i tre, 3.8 % i fyra samt endast 0.5 i fem eller sex objekt. Splittring på flera objekt är något vanligare i städerna än på landsbygden. Av tab. S framgår vidare den relativa fördelningen av bruttoförmögenheten efter placeringsobjekt för personer tillhörande olika kombinationstyper. Bruttoförmögenhetens fördelning efter storleksgrupper för dessa typer meddelas i tab. 14. Med ledning därav ha i sista kolumnen av tab. S medianförmögenheterna för personer med olika placeringskombinationer uträknats. Det framgår tydligt av de nedersta talen i sistnämnda kolumn, att bruttoförmögenheten är större, ju flera objekt förmögenheten är placerad i.

61 IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. 49* Tab. T. Personer med bruttoförmögenhet placerad i bankmedel, obligationer eller aktier efter placeringskombination. 1 1 Vid uppdelning ä olika kombinationstyper har hänsyn ej tagits till andra objekt än de fem i tabellens förspalt specificerade. = med bruttoförmögenhet helt eller delvis placerad i bankmedel, obligationer eller aktier. " Premie-, försvars- och sparobligationer samt rikskonto. 4 än de i tabellen specificerade. I tab. 15 lämnas uppgifter rörande förekommande placeringskombinationer för personer med bruttoförmögenhet helt eller delvis placerad i bankmedel, obligationer eller aktier. Bankmedlen ha härvid uppdelats i två grupper, nämligen å ena sidan medel placerade i sparbanker och å andra sidan medel placerade i affärsbanker. Dessa båda typer täcka dock tillsammans icke hela begreppet bankmedel, i vilket ingå även medel placerade i andra penninginrättningar, såsom kreditkassor, lånekassor och sparkassor ävensom tillgodohavande å postgiro. I tab. 15 ha emellertid bankmedel, som ej insatts i spar- eller affärsbanker, icke medtagits. Postsparbanken har inräknats bland sparbankerna. Även obligationer ha uppdelats i två grupper, kallade premieobligationer m. m. och andra obligationer. Till den förra gruppen ha förutom premieobligationer även hänförts s. k. försvarsobligationer samt sparobligationer och rikskonto, d. v. s.

62 50* IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. sådana obligationstyper, som i särskilt stor utsträckning tillhöra ägare av små förmögenheter. I tab. T finnas vissa relativa tal, som bygga på de absoluta talen i tab. 15. Den vanligaste placeringskombinationen bland de här medtagna är enbart sparbanker, därnäst följa sparbanker + premieobligationer, sparbanker + affärsbanker samt enbart affärsbanker. Vidare framgår, att endast 39 % av de i tab. T upptagna personerna ha sin förmögenhet helt placerad i de i tabellen medtagna objekten. Av de personer, som ha räknats till kombinationstypen»enbart sparbanker», har över hälften sin förmögenhet placerad helt i detta objekt, men i fråga om alla andra kombinationstyper har mindre än hälften sin förmögenhet placerad helt i de i tabellen medtagna objekten. Specialuppgifter rörande vissa förmögenhetsobjekt. I det föregående har dels lämnats en allmän översikt av förmögenhetsplaceringen, dels redogjorts för olika kombinationer av placeringsobjekt. Det återstår nu att för de viktigaste objekten lämna vissa specialuppgifter. I tabellbilagan meddelas dylika uppgifter i tab , av vilka var och en behandlar personer med bruttoförmögenhet helt eller delvis placerad i ett visst placeringsobjekt. Tab. 16 berör sålunda jordbruksfastighet, tab. 17 annan fastighet, tab. 18 rörelse, tab. 19 bankmedel samt tab. 20 obligationer och aktier. Specialtabellen rörande jordbruksfastighet, tab. 16, innehåller bland annat fördelning efter åkerarealens storlek. Vidare förekommer en uppdelning på jordbrukare och övriga personer, de förstnämnda med särskiljande av ägare och brukare. Såsom jordbrukare räknas här personer, vilka i yrkeshänseende hänförts till företagargruppen inom egentligt jordbruk ävensom deras familjemedlemmar i den mån dessa ha haft förmögenhet placerad i jordbruksfastighet. Alla andra personer ha däremot räknats till gruppen»övriga personer», vilken grupp således omfattar företagare inom trädgårdsskötsel, renskötsel, pälsdjursuppfödning, annan djurskötsel, ej redovisad jordbruksverksamhet, skogsbruk, fiske samt andra huvudgrupper än jordbruk med binäringar, vidare all förvaltnings- och arbetarpersonal, familjemedlemmar till alla ovannämnda kategorier samt självständiga yrkeslösa. Denna mycket heterogena grupp omfattar emellertid icke mera än 25 % av samtliga de personer, som ha sin förmögenhet helt eller delvis placerad i jordbruksfastighet, medan däremot de övriga 75 % utgöras av jordbrukare. Tab. 16 innehåller bland annat uppgifter rörande antal, sammanräknad nettoinkomst, nettoförmögenhet samt i jordbruksfastighet placerad bruttoförmögenhet. I tab. U meddelas en del av dessa uppgifter i form av relativa tal och därjämte en del andra relativa tal, som bygga på i tabellbilagan icke publicerade uppgifter. Av hela antalet personer med bruttoförmögenhet helt eller delvis placerad i jordbruksfastighet utgöras över 56 % av personer, vilka hänförts till gruppen»ägare» och som ha haft mindre än 20 ha åker. Ägarna av mer än 20 ha åker uppgå blott till knappa 7 %, brukarna av högst 20 ha till 9 %, brukarna av över 20 ha till endast 3 % och gruppen»övriga personer», såsom tidigare nämnts, till 25 %.

63 IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. 51* Tab. U. Personer med bruttoförmögenhet placerad i jordbruksfastighet m. m. Tab. U visar vidare, att, såsom naturligt är, såväl nettoförmögenheten som den i jordbruksfastighet placerade bruttoförmögenheten i medeltal per person starkt ökas med stigande åkerareal och detsamma gäller nettoförmögenheten i förhållande till nettoinkomsten. Att de nämnda talen genomgående äro betydligt högre för ägarna än för brukarna är även naturligt, emedan i de sistnämndas förmögenhet i allmänhet icke ingår någon jordbruksfastighet utan endast levande och döda inventarier, lager o. d.; i vissa fall kan dock exempelvis förekomma, att arrendatorer av större gårdar själva äga någon mindre jordbruksfastighet. Tab. U visar vidare, att det procentuella antalet personer, vilkas bruttoförmögenhet helt placerats i jordbruksfastighet m. m., starkt sjunker med stigande åkerareal. Tabellen redogör även Tör förmögenhetsfördelning hos de personer, som endast delvis ha förmögenheten placerad i jordbruks-

64 52* IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. fastighet. Bland annat framgår, att av de mindre jordbrukarnas förmögenhet en betydande del utgöres av bankmedel. I tab. 16 lämnas även vissa uppgifter rörande de i bruttoförmögenheterna ingående jordbruksfastigheternas taxeringsvärden. Dessa uppgifter gälla emellertid icke samtliga personer med förmögenhet helt eller delvis placerad i jordbruksfastighet m. m. Dels bortgå här brukarna, vilka icke äga någon jordbruksfastighet utan endast inventarier o. d., och dels har i en del fall något taxeringsvärde för fastigheten icke varit fastställt. Dessutom har av tekniska skäl jordbruksfastighetens taxeringsvärde måst uteslutas för vissa personer, som ha haft förmögenhet placerad både i jordbruksfastighet och annan fastighet. Av hela antalet personer med bruttoförmögenhet helt eller delvis placerad i jordbruksfastighet m. m. utgöra de, för vilka taxeringsvärde finnes angivet, i det närmaste 80 %. Dessa sistnämnda ha i tab. 16 fördelats efter taxeringsvärde och åkerareal i kombination. I tabellen meddelas även uppgifter rörande hela värdet av den i jordbruksfastighet m. m. placerade delen av bruttoförmögenheten i kombination med åkerareal. Även de sistnämnda uppgifterna ha begränsats till att endast avse personer med angivet taxeringsvärde; härigenom bli de direkt jämförbara med de förutnämnda uppgifterna om kombination mellan taxeringsvärde och åkerareal. Att ett starkt samband måste finnas mellan å ena sidan åkerarealen och å andra sidan dels den i jordbruksfastighet m. m. placerade delen av brutloförmögenheten och dels jordbruksfastighetens taxeringsvärde är givet, och det framgår även av tab. 16 men ännu tydligare av talen i nedanstående tablå, vari vissa uppgifter sammanställts beträffande personer, för vilka taxeringsvärde för jordbruksfastighet finnes angivet. 1 av hela antalet personer med taxeringsvärde för jordbruksfastighet angivet. s av motsvarande antal personer med bruttoförmögenhet i jordbruksfastighet m. m. 3 Rörande vilka personer som ingå häri, hänvisas till not 3 4 i tab. 16. Tablån visar, att vid stigande åkerareal, såsom nämnts, såväl bruttoförmögenheten i jordbruksfastighet som taxeringsvärdet kraftigt ökas. Taxeringsvärdets ökning synes dock icke vara fullt lika stark som Ökningen

65 IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. 53* Tab. V. Personer med bruttoförmögenhet placerad i annan fastighet. 1 av hela antalet personer med bruttoförmögenhet i annan fastighet. 2 räknat på motsvarande antal personer med bruttoförmögenhet i annan fastighet. 3 Häri ingå fordringar av annat slag än bankmedel och obligationer samt hemmavarande barns förmögenhet. 4 Lägenhet som innehaves av medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag. 5 Häri ingå även sådana fall, där en person haft såväl bostadslägenhet som fastighet av annat slag. av bruttoförmögenhet i jordbruksfastighet, vilket framgår av att det förra värdet i procent av det senare i det stora hela uppvisar någon minskning vid ökad åkerareal. Tablån visar även, att sistnämnda procenttal är något lägre för personer med bruttoförmögenhet helt placerad i jordbruksfastighet än för personer, vilkas förmögenhet endast delvis placerats i jordbruksfastighet. Uppgifter rörande personer med bruttoförmögenhet helt eller delvis placerad i annan fastighet finnas i tab. 17, i vilken tabell dessa personer fördelats i tre grupper, benämnda»enbart bostadslägenhet»,»bostadslägenhet jämte fastighet av annat slag» samt»enbart fastighet av annat slag». Med bostadslägenhet avses här lägenhet, som innehaves av medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag, varmed förstås ekonomisk förening eller aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i att åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda bostäder i hus, som ägas av föreningen eller bolaget. I tabellen skiljes även på egentlig och agglomererad landsbygd samt mindre, medelstora

66 54* IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. och större städer, varvid gränserna ha satts vid resp invånare. Med agglomererad landsbygd avses dels köpingar, dels andra landskommuner, där minst två tredjedelar av befolkningen äro bosatta inom municipalsamhällen eller andra tätorter. I tab. V ha vissa uppgifter sammanställts rörande personer med bruttoförmögenhet i annan fastighet. Den i tab. 17 upptagna mindre gruppen»bostadslägenhet jämte fastighet av annat slag», omfattande endast 1.4 % av samtliga personer med annan fastighet, har här inräknats i den större gruppen»fastighet av annat slag». Däremot ha de personer, som enbart ha placering i bostadslägenhet, särskilts; denna grupp omfattar omkring tiondelen av hela antalet personer med annan fastighet. Av de personer, som enbart ha bostadslägenhet, äro nästan fyra femtedelar bosatta i storstäderna och de flesta av de återstående i de medelstora städerna. Av personer med fastighet av annat slag är däremot över hälften boende på landsbygden. Räknat per invånare uppgå de personer, som ha bruttoförmögenhet i annan fastighet, till följande antal: 1 Lägenhet som innehaves av medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag. 2 Häri ingå även sådana fall, där en person haft såväl bostadslägenhet som fastighet av annat slag. Inom den egentliga landsbygden är, såsom tablån visar, något mer än var tjugonde person ägare av annan fastighet, medan inom den agglomererade landsbygden samt inom de olika storleksgrupperna av städer detta gäller ungefär var tionde. Vidare framgår, att omkring var fyrtionde pecson i storstäderna, var åttionde i de medelstora städerna och var tvåhundrade i småstäderna är ägare av»enbart bostadslägenhet»; på landsbygden förekommer förmögenhetsplacering i bostadslägenheter knappast alls. Av tab. V framgår, att nettoförmögenheten, såväl om den räknas i medeltal per person som om den tages i procent av nettoinkomsten, är betydligt lägre för personer med enbart bostadslägenhet än för personer med fastighet av annat slag, och detsamma gäller även storleken av den del av bruttoförmögenheten, som placerats i annan fastighet. Det framgår vidare, att både nettoförmögenheten och den i annan fastighet placerade bruttoförmögenheten per person äro högre i städerna än på landsbygden. Tabellen visar vidare placeringsfördelningen för de personer, vilkas förmögenhet endast delvis placerats i annan fastighet. Det framgår, att personer med enbart bostadslägenhet ha en relativt stor del av förmögenheten placerad i bankmedel. För personer med fastighet av annat slag än bostadslägenhet förekommer i särskilt stor utsträckning inom den egentliga

67 IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. 55* landsbygden placering i jordbruksfastighet, inom den agglomererade landsbygden placering i bankmedel och rörelse samt i städerna i bankmedel och aktier, varvid särskilt i städer med minst invånare aktiernas andel av bruttoförmögenheten är betydande. Beträffande personer med annan fastighet förekommer i tab. 17 en uppdelning i storleksklasser dels av den i annan fastighet placerade bruttoförmögenheten, dels av den uthyrda delen därav. I fråga om personer med enbart bostadslägenhet förekommer enligt nämnda tabell uthyrd del endast i ytterst ringa utsträckning. I verkligheten torde dock uthyrning av bostadslägenhet förekomma i större omfattning än vad som framgår av tabellen. I många fall har det nämligen icke varit möjligt att särskilja uthyrd del av bostadslägenhet, bland annat emedan genom en överenskommelse mellan skattemyndigheterna och H.S.B. de till nämnda organisation anslutna bostadsrättsföreningarnas medlemmar i stället för den sedvanliga bilageblanketten använt en särskild blankett av mindre typ, som icke medgiver möjlighet att särskilja de bostadslägenheter, som av innehavarna uthyras. Detta medför bland annat, att de i olika sammanhang meddelade uppgifterna rörande uthyrd del av annan fastighet icke kunna anses vara helt korrekta, men då bostadslägenheterna dels endast utgöra en ringa del av all till annan fastighet hänförd förmögenhet och dels endast i relativt obetydlig utsträckning torde vara uthyrda, kan felet knappast vara av någon större betydelse. I fråga om fastighet av annat slag kunna däremot uppgifterna i tab. 17 om uthyrd del anses vara fullständiga. Med ledning av den i denna tabell meddelade uppdelningen i storleksklasser av den i annan fastighet placerade bruttoförmögenheten samt den del av denna, som rör uthyrd del, ha dels den procentuella fördelningen i storleksklasser och dels medianer för bruttoförmögenhet i annan fastighet, såväl totalt som för enbart uthyrd del, beräknats. Den procentuella fördelningen meddelas i tab. R och medianerna i nedanstående tablå, vilken även innehåller vissa andra uppgifter, som beröra uthyrd del av fastighet av annat slag än enbart bostadslägenhet. 1 av motsvarande antal personer med bruttoförmögcnliet i annan fastighet

68 56* IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. Tab. X. Personer med bruttoförmögenhet placerad i rörelse m. m. 1 av hela antalet personer med bruttoförmögenhet i rörelse m. m. 2 räknat på motsvarande antal personer med bruttoförmögenhet i rörelse m. m. 3 Häri ingå fordringar av annat slag iin bankmedel och obligationer samt hemmavarande barns förmögenhet. 4 Företagare inom jordbruk med binäringar samt inom fria yrken. 5 Förvaltnings- och arbetarpersonal, familjemedlemmar samt självständiga yrkeslösa. Av tablån framgår bland annat, att placering i uthyrd del förekommer i mindre utsträckning för personer med bruttoförmögenhet helt placerad i annan fastighet än för sådana med bruttoförmögenhet endast delvis placerad däri, vilket är naturligt, då de sistnämnda i allmänhet ha betydligt större belopp placerade i annan fastighet än de förstnämnda. Mera anmärkningsvärt är att såväl det relativa antalet personer med bruttoförmögenhet i uthyrd del av annan fastighet som den procentuella del av bruttoförmögenheten i annan fastighet, som placerats i uthyrd del av densamma, är mindre i storstäderna än de medelstora städerna, trots att dessa tal i övrigt visa motsatt tendens, d. v. s. stegring desto större samhällen det är fråga om. Orsaken till storstädernas relativt låga tal i dessa avseenden torde åtminstone delvis vara att söka i att de flesta ägare av annan fastighet i storstäderna endast äga villor i städernas utkanter, sommarvillor e. d. Hyreshusen torde däremot icke i så stor utsträckning ägas avenskilda personer utan av bolag, föreningar, institutioner o. d. I de medelstora och mindre städerna, där hyreshusen i allmänhet innehålla färre lä-

69 IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. 57* genheter än i storstäderna, torde däremot enskilda personer oftare vara ägare av husen. Bruttoförmögenhet placerad i rörelse behandlas i tab. 18 och tab. X. Av sistnämnda tabell framgår, att sex tiondelar av de personer, som ha förmögenhet placerad i rörelse, äro bosatta på landsbygden. I yrkeshänseendf är nästan en tredjedel företagare inom handel, obetydligt färre äro företagare inom industri och hantverk, medan däremot mindre än tiondelen är företagare inom samfärdsel. Nettoförmögenheten är, såväl i medeltal per person räknad som i förhållande till nettoinkomsten, störst för gruppen»övriga personer», d. v. s. förvaltnings- och arbetarpersonal, familjemedlemmar samt självständiga yrkeslösa, vilka såsom bisysselsättning idka rörelse. Detta har dock visat sig sammanhänga med att inom denna grupp ingå vissa företagsledare med stor bruttoförmögenhet, vilka ha haft en del av sin förmögenhet placerad i rörelse. Gruppen»övriga företagare», vilken dels omfattar jordbrukare med rörelse som bisysselsättning och dels företagare inom fria yrken, uppvisar den näst högsta nettoförmögenheten, och därefter följa i tur och ordning företagarna inom handel, industri och hantverk samt samfärdsel. I fråga om i rörelse placerad bruttoförmögenhet uppvisa däremot företagarna inom handel det högsta beloppet per person, närmast följda av företagarna inom industri och hantverk. Det framgår vidare, att endast 13 % av de personer, som ha bruttoförmögenhet placerad i rörelse, ha förmögenheten helt placerad däri. Av företagarna inom handel ha till och med mindre än 5 % förmögenheten helt placerad i rörelse. I fråga om förmögenhetsfördelningen för de personer, vilkas bruttoförmögenhet endast delvis placerats i rörelse, kan iakttagas att placering i annan fastighet samtidigt förekommer i stor utsträckning. Det bör i detta sammanhang framhållas att, såsom tidigare nämnts, fastighet för rörelsens behov inräknats i rörelse m. m. och icke i annan fastighet. Inom gruppen»övriga företagare» förekommer placering i jordbruksfastighet i betydande utsträckning, vilket sammanhänger med att denna grupp, såsom nyss nämnts, till stor del består av jordbrukare. I fråga om bankmedel visar tab. X, om den jämföres med tab. U, att nämnda placeringsobjekt icke förekommer i på långt när lika stor utsträckning för rörelseidkarna som för de mindre jordbrukarna. I tab. 18 ha vidare för olika yrkeskategorier en fördelning i storleksklasser gjorts dels beträffande hela bruttoförmögenheten i rörelse, dels beträffande däri ingående fastighet. Med ledning härav ha medianer uträknats, vilka finnas angivna i tablån överst å nästföljande sida, vilken tablå även innehåller vissa andra uppgifter rörande fastighet i rörelse. Såväl i fråga om bruttoförmögenhet i rörelse som fastighet i rörelse är medianen betydligt högre för företagare inom handel än för övriga yrkesgrupper. Att medianen för enbart fastighet i rörelse i fråga om en del grupper är högre än medianen för hela den i rörelse placerade bruttoförmögenheten, sammanhänger med att förstnämnda median beräknats med uteslutande hänsynstagande till personer, som ha fastighet i rörelse. Såsom tablåns första kolumn visar, förekommer för 31 % av de i tablån ingående personerna fastighet i rörelse. Även för enbart företagare inom

70 58* IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. 1 av motsvarande antal personer med bruttoförmögenhet i rörelse ni. m. 2 Företagare inom jordbruk med binäringar samt inom fria yrken. 3 Förvaltnings- oeh arbetarpersonal, familjemedlemmar samt självständiga yrkeslösa. handel är motsvarande procenttal 31 %, medan det för företagarna inom industri och hantverk är omkring 44 % och för företagarna inom samfärdsel så lågt som 17 %. Även i fråga om den procentuella del av bruttoförmögenheten i rörelse, som utgöres av fastighet i rörelse, uppvisa företagarna inom industri och hantverk det högsta och företagarna inom samfärdsel det lägsta talet. Nämnda procenttal är för samtliga yrkesgrupper lägre för personer med bruttoförmögenhet helt i rörelse än för personer med bruttoförmögenhet endast delvis däri. Sedan de tre förmögenhetsobjekten jordbruksfastighet m. m., annan fastighet och rörelse m. m. behandlats, har här nedan en sammanfattning gjorts rörande all placering i fastighet. Såsom av det föregående framgår, utgöras nämligen den huvudsakliga delen av bruttoförmögenhet i jordbruksfastighet m. m., all bruttoförmögenhet i annan fastighet samt en icke oväsentlig del av bruttoförmögenhet i rörelse m. in. av placering i fastighet. Sammanlagt ha mycket stora belopp placerats i fastigheter av olika slag, vilket framgår av följande sammanställning: Vid uträkningen av dessa tal ha vissa approximationer måst göras dels för beräkningen av värdet av sådan jordbruksfastighet, där taxeringsvärde ej angivits, dels för att erhålla en uppdelning på bostadslägenhet och fas-

71 IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. 59* Tab. Y. Förmögenhet hos personer med bruttoförmögenhet placerad i bankmedel, obligationer eller aktier efter fördelningen på dessa placeringsobjekt, i procent. 1 Premie-, försvars- och sparobligationer samt rikskonto. 2 utom de till jordbruksbefolkningen hörande företagsledarna. tighet av annat slag av de personers bruttoförmögenhet, som ha haft båda dessa slag av fastighet. Förutom i de i tablån upptagna förmögenhetsobjekten kan fastighet ingå såsom del även i»hemmavarande barns förmögenhet», vilket objekt dock endast motsvarar en bruttoförmögenhet på miljoner kronor (0.4 % av den totala bruttoförmögenheten). Om detta belopp utproportioneras på de övriga förmögenhetsobjekten, finner man, att sammanlagt icke mindre än miljoner kronor av enskilda förmögenhetsägare placerats i fastighet, varav miljoner kronor i jordbruksfastighet och miljoner i annan fastighet. Om dessa uppgifter jämföras med de i statistiska centralbyråns berättelse»skattetaxeringarna samt inkomstfördelningen inom yrkesgrupper taxeringsåret 1946» publicerade uppgifterna rörande fastighetsvärden, visar det sig, att 50 % av all fastighet tillhör fysiska personer. För enbart jordbruksfastighet resp. enbart annan fastig-

72 60* IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. het bli motsvarande tal 69 resp. 44 %. Den del av jordbruksfastighet, som icke tillhör fysiska personer, utgöres till stor del av skog. Av de två sista tabellerna i tabellbilagan behandlar tab. 19 placering i bankmedel och tab. 20 placering i obligationer samt aktier i svenska aktiebolag. Bland bankmedlen ha medel, placerade dels i sparbanker och dels i affärsbanker specificerats, och bland obligationerna har en grupp utbrutits, benämnd»premieobligationer m. m.», omfattande vissa obiigationstyper, som i särskilt stor utsträckning innehavas av mindre förmögenhetsägare, nämligen premieobligationer, försvarsobligationer, sparobligationer och rikskonto. I båda tabellerna har uppdelning på större yrkesgrupper skett. Do i tab. 19 och 20 angivna talen motsvaras av vissa i tab. Y meddelade procenttal rörande förmögenhetsfördelning för personer med bruttoförmögenhet i bankmedel, obligationer eller aktier. Av sistnämnda tabell framgår bl. a., att av arbetarpersonalens i nyssnämnda objekt placerade bruttoförmögenhet icke mindre än två tredjedelar placerats i sparbanker och sammanlagt betydligt mer än nio tiondelar i banker av något slag. Någon större skillnad mellan jordbruksarbetarnas och den övriga arbetarpersonalens tal finnes icke i ifrågavarande avseende. För alla övriga grupper (utom självständiga yrkeslösa inom jordbruksbefolkningen) har en relativt betydande del av den i de nämnda objekten placerade bruttoförmögenheten utgjorts av aktier. Särskilt kan framhållas, att det i tab. Y angivna procenttalet för placering i aktier för företagsledarna uppgår till icke mindre an 74 % samt för familjemedlemmar och självständiga yrkeslösa inom»övrig befolkning» till 55 resp. 54 %. Däremot uppvisar ingen av yrkesgrupperna några motsvarande höga tal i fråga om placering i obligationer, även om de båda slagen av obligationer sammanföras. I tab. Z lämnas uppgifter rörande huru många personer inom olika yrkesgrupper, som ha hruttoförmögenhet helt eller delvis placerad i bankmedel, obligationer eller aktier, räknat på personer inom motsvarande yrkesgrupp. Av tabellen framgår bland annat, att nästan var fjärde förvärvsarbetande person och likaså nästan var fjärde självständig yrkeslös men däremot mindre än var fyrtionde familjemedlem är ägare av bankmedel. Bland företagarna och företagsledarna gäller detta omkring 40 %, bland övrig förvaltningspersonal 30 % och bland arbetarpersonalen 15 %. Vidare framgår det, att inom samtliga yrkesgrupper flera personer ha placerat medel i sparbanker än i affärsbanker. Särskilt stor differens i detta avseende uppvisar arbetarpersonalen; endast 33 av 1000 hithörande personer ha medel i affärsbanker, medan 116 ha sparbanksmedel. Placering i obligationer förekommer för nästan var tredje företagsledare, för var sjätte å sjunde person tillhörande övrig förvaltningspersonal och företagargruppen och för omkring var trettionde arbetare men icke ens för var hundrade familjemedlem. Inom alla yrkesgrupper har större delen av obligationsägarna åtminstone en del av obligationsinnehavet i form av premieeller därmed jämställda obligationer. Innehav av aktier förekommer i fråga om nästan var fjärde företagsledare, men inom övriga yrkesgrupper är det endast en mindre del som är aktieägare; bland arbetarpersonalen gäller detta exempelvis endast 7 av

73 IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. 61* Tab. Z. Antal personer med bruttoförmögenhet placerad i bankmedel, obligationer eller aktier räknat per 1000 personer tillhörande motsvarande yrkesgrupper. 1 Premie-, försvars- och sparobligationer samt rikskonto. - utom de till jordbruksbefolkningen hörande företagsledarna. Mellan jordbruks- och övrig befolkning förefinnas i fråga om de i tab. Z angivna talen i det stora hela taget knappast några mera betydande skiljaktigheter. Kvinnornas tal äro beträffande samtliga i tabellen upptagna objekt omkring hälften så höga som männens. Fördelningen av de personer, som ha bruttoförmögenhet placerad i bankmedel, obligationer och aktier, efter beloppens storlek framgår av den tidigare omnämnda tab. R. Denna visar exempelvis, att bland de personer, som innehava obligationer, över 60 % ha mindre än 950 kr. placerade däri, och för nästan 87 % uppgår obligationernas värde iill mindre än kr. För enbart premie- och liknande obligationer bli dessa tal något större. I fråga om bankmedel uppvisa 19 % belopp understigande 950 kr. och 62 % belopp under kr. För enbart sparbanker äro motsvarande tal 22 resp. 67 % och för enbart affärsbanker 29 resp. 72 %. överhuvudtaget äro de mindre beloppen talrikare företrädda i fråga om affärsbanker än i fråga om sparbanker. Beträffande aktier kan nämnas, att för en tredjedel av aktieägarna uppgår beloppet till mindre än 950 kr. och för 58 % till mindre än kr. Minst kr. placerade i aktier ha 12 % av aktie-

74 62* IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. Tab. Å. Personer med bruttoförmögenhet placerad i bankmedel. 1 av hela antalet personer med bruttofdrniögenhet i bankmedel. 2 räknat på motsvarande antal personer med bruttoförmögenhet i bankmedel. " Häri ingå fordringar av annat slag än bankmedel och obligationer samt hemmavarande barns förmögenhet. 4 utom de till jordbruksbefolkningen hörande företagsledarna. ägarna; för obligationsinnehavare och personer med bankmedel uppgå motsvarande tal endast till 1 %. Ytterligare uppgifter rörande personer med förmögenhetsplacering i bankmedel lämnas i tab. Å. Av denna tabell framgår bland annat, att av dessa personer två tredjedelar äro män och en tredjedel kvinnor, samt vidare att var och en av de fyra grupperna företagare, förvaltningspersonal, arbetarpersonal och icke förvärvsarbetande befolkning representerar omkring en fjärdedel av de personer, som ha förmögenhet placerad i bankmedel. Nettoförmögenheten i medeltal per person är bland dessa personer särskilt stor för företagsledarna ( kr.) samt för självständiga yrkeslösa, som ej tillhöra jordbruksbefolkningen ( kr.), och minst för arbetarpersonalen inom jordbruket (knappt kr.). I förhållande till

75 IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. 63* nettoinkomsten är nettoförmögenheten störst för familjemedlemmar och självständiga yrkeslösa. Det i bankmedel placerade beloppet per person är störst för självständiga yrkeslösa samt för företagsledarna ( resp kr.) och minst för arbetarpersonalen (4 000 kr); skillnaden mellan jordbruks- och övrig befolkning är i detta avseende obetydlig. Endast en knapp tredjedel av de i tab. Å ingående personerna har bruttoförmögenheten helt placerad i bankmedel; motsvarande tal är större för kvinnor än för män samt mindre för jordbruks- än övrig befolkning. Om de personer, som endast delvis ha sin bruttoförmögenhet placerad i bankmedel, gäller, att jordbruksbefolkningens företagare ha två tredjedelar av förmögenheten placerad i jordbruksfastighet, medan övriga yrkesgrupper i allmänhet i stor utsträckning ha förmögenhet placerad i annan fastighet och i aktier. Medianen för den i bankmedel placerade bruttoförmögenheten utgör kr.; skiljaktigheterna mellan könen och yrkesgrupperna äro i detta avseende ganska obetydliga, vilket framgår av följande tablå, som även innehåller vissa uppgifter om i sparbanker insatta medel. a av motsvarande antal personer med bruttoförmögenhet i bankniedel. 2 utom de till jordbruksbefolkningen hörande företagsledarna. Nästan tre fjärdedelar av de personer, som ha bruttoförmögenhet i bankmedel, ha dessa medel helt eller delvis placerade i sparbanker; postsparbanken har som tidigare nämnts här inräknats. Medianen för i sparbanksmedel placerad bruttoförmögenhet är endast obetydligt lägre än medianen för i alla slags bankmedel placerad förmögenhet. Omkring 60 % av den i bankmedel placerade bruttoförmögenheten utgöres av i sparbanker insatta medel. Ifrågavarande tal är något större för personer med bruttoförmögenhet helt placerad i bankmedel än personer med förmögeneht endast delvis placerad däri. Motsvarande uppgifter för affärsbanker lämnas i följande tablå:

76 64* IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. 'iiv niolsvarande antal personer med bruttoförmögenhet i bankmedel. - utom de till jordbruksbefolkningen hörande företagsledarna. V.\\ dryg tredjedel av de personer, som ha bruttoförmögenhet i bankmedel, ha dessa medel helt eller delvis placerade i affärsbanker. I fråga om arbetarpersonalen gäller detta dock endast var femte person. Mcdianen för i affärsbanker placerad bruttoförmögenhet är något lägre än motsvarande median för sparbanksmedel. Endast 27 % av den i bankmedel placerade bruttoförmögenheten utgöres av medel, som innestå i affärsbanker. Motsvarande tal är mindre för personer med bruttoförmögenhet helt placerad i bankmedel än för personer, vilkas förmögenhet endast delvis placerats i dylika medel. I fråga om personer med förmögenhetsplacering i obligationer lämnas vissa uppgifter i tab. Ä. Nettoförmögenheten i medeltal per person är för dessa personer särskilt stor för självständiga yrkeslösa, som ej tillhöra jordbruksbefolkningen (81000 kr.), för företagsledare ( kr.) samt för företagare inom jordbruksbefolkningen ( kr.). Lägsta talet i detta avseende uppvisar jordbruksbefolkningens arbetarpersonal (9 000 kr.). I procent av nettoinkomsten är nettoförmögenheten däremot störst för jordbruksbefolkningens familjemedlemmar och minst för dennas förvaltningspersonal. Den i obligationer placerade förmögenheten utgör i medeltal knappt kr. och varierar i fråga om de olika yrkesgrupperna mellan något över kr. (självständiga yrkeslösa inom»övrig befolkning») och något under 1000 kr. (jordbruksbefolkningens arbetarpersonal). För samtliga yrkesgrupper gäller, att endast några få procent av de personer, vilka ha bruttoförmögenhet i obligationer, ha förmögenheten helt placerad däri. Bland de personer, vilkas förmögenhet endast delvis placerats i obligationer, förekommer i särskilt stor utsträckning för jordbruksbefolkningens företagargrupp placering i jordbruksfastighet, för övriga företagare placering i annan fastighet, för arbetarpersonalen placering i bankmedel samt för förvaltningspersonalen och för den icke förvärvsarbetande befolkningen placering i aktier, bankmedel och annan fastighet.

77 IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. 65* Tab. Ä. Personer med bruttoförmögenhet placerad i obligationer. 1 av hela antalet personer med bruttoförmögenhet i obligationer. a räknat på motsvarande antal personer med bruttoförmögenhet i obligationer. ' Häri ingå fordringar av annat slag än bankmedel och obligationer samt hemmavarande barns förmögenhet. 4 utom de till jordbruksbefolkningen hörande före- Uigsledarna. Medianen för den i obligationer placerade bruttoförmögenheten uppgår endast till 782 kr., och variationerna mellan yrkesgrupperna äro i detta avseende ganska obetydliga. Detta framgår av tablån å följande sida, som även innehåller vissa uppgifter rörande placering i premieobligationer m. m. Såsom framgår av tablån äro inom samtliga yrkesgrupper de ojämförligt flesta av de personer, som ha förmögenhet i obligationer, ägare av premieobligationer eller liknande (försvars- och sparobligationer samt rikskonto). Medianen för i premie- o. d. obligationer placerad bruttoförmögenhet är endast obetydligt lägre än medianen för i alla slags obligationer placerad bruttoförmögenhel, och för företagargruppen är förstnämnda median till och med något högre än sistnämnda, men det bör observeras, att den

78 66* IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. 1 Premie-, försvars- och sparobligationer samt rikskonto.! av motsvarande antal personer med bruttoförmögenhet i obligationer. :l utom de till jordbruksbefolkningen hörande företagsledarna. förra beräknats med hänsynstagande endast till de personer, som innehava premie- o. d. obligationer. Den i nyssnämnda slag av obligationer placerade bruttoförmögenheten utgör 55 % av den totala i obligationer placerade förmögenheten; för arbetarpersonal och förvaltningspersonal (utom företagsledare) är ifrågavarande tal dock betydligt högre (82 resp. 12%). Nyssnämnda procenttal är väsentligt större för den fåtaliga grupp av personer, som ha förmögenheten helt placerad i obligationer, än för övriga obligationsinnehavare. Rörande personer med bruttoförmögenhet helt eller delvis placerad i aktier i svenska aktiebolag lämnas vissa uppgifter i tab. Ö, vilken visar, att ungefär tredjedelen av de personer, som ha förmögenhetsplacering i aktier, utgöres av kvinnor. Vidare framgår, att en tredjedel tillhör den ej förvärvsarbetande befolkningen och en tredjedel förvaltningspersonalen, medan företagarna uppgå till en dryg fjärdedel och arbetarpersonalen endast utgör 7.5 %. Den i aktier placerade bruttoförmögenheten uppgår till kr. per person. Emellan de olika yrkesgrupperna äro differenserna i detta avseende betydande. Medan företagsledarna ha icke mindre än kr. per person placerade i aktier, är motsvarande tal för jordbruksbefolkningens arbetarpersonal endast något över kr. För kvinnor är ifrågavarande tal betydligt högre än för män. Medianen för i aktier placerad bruttoförmögenhet är väsentligt lägre än det nyssnämnda medeltalet per person. Medan det sistnämnda, som nyss anmärkts, uppgår till kr., utgör medianen blott tiondelen därav eller omkring kr. I fråga om de olika yrkesgrupperna varierar den mellan omkring kr. för företagsledarna och endast 700 kr. för jordbruksbefolkningens företagargrupp.

79 IV. FÖRMÖGENHETSPLACERING. 67* Tab. Ö. Personer med bruttoförmögenhet placerad i aktier. 3 av hela antalet personer med bru t to förmögen het i aktier i svenska aktiebolag. - utom de till jordbruksbefolkningen hörande företagsledarna.

80 2 Tab. 1. I bottensamplingen ingående personer efter kön, ålder, civilstånd och antal barn under

81 18 år samt efter bruttoförmögenhet och bruttoskuld, hela riket, den 31 december

82 4 Tab. 2. I bottensamplingen ingående personer efter yrke samt efter

83 bruttoförmögenhet och bruttoskuld, hela riket, den 31 december

84 6 Tab. 3. I deklarationsmaterialet upptagna personer efter sammanräknad nettoinkomst

85 samt efter bruttoförmögenhet och bruttoskuld, hela riket, den 31 december

86 8 Tab. 4.Ideklarationsmaterialet upptagna personer efter bruttoförmögenhet

87 och bruttoskuld i kombination, hela riket, den 31 december

88 10 Tab. 5. Personer med bruttoförmögenhet, resp. bruttoskuld efter

89 sammanräknad nettoinkomst, hela riket, den 31 december

90 12 Tab. 6. I deklarationsmaterialet upptagna personer efter nettoförmögenhet, resp.

91 nettoskuld samt sammanräknad nettoinkomst, hela riket, den 31 december

92 14 Tab. 7. I deklarationsmaterialet upptagna personer efter förvärvskällornas 1 Personer, vilkas inkomst enbart utgjorts av realisationsvinst, lotterivinster i utländska lotterier och a^ ävensom personer med enbart förmögenhet men utan varken inkomst eller förlust ingå ej i redovisningen haft inkomst av realisationsvinst m. m. (jämför not 11 i förening med inkomst av annan förvärvskälla,

93 avkastning 1 samt nettoförmögenhet, resp. nettoskuld, hela riket, den 31 december restituerade skatter samt beträffande värnpliktiga och reservbefäl av militär beredskapstjänstgöring, 2 Avser även personer, som icke redovisat vare sig inkomst eller förlust. 3 Här redovisas personer, som varvid beloppen avse inkomsten av förstnämnda slag.

94 16 Tab. 8. I deklarationsmaterialet upptagna personer 1 efter olika förvärvskällor i 1 utom personer med enbart förmögenhet men utau varken inkomst eller förlust. 2 De här nedan upp not 1 i tab. 7) i förening med inkomst av annan förvärvskälla. 3 Här redovisas personer, som haft in som personer, som haft inkomst enbart av realisationsvinst m. m.

95 17 kombination samt nettoförmögenhet, resp. nettoskuld, hela riket, den 31 december tagna kombinationstypcrna inbegripa även personer, som haft inkomst av realisationsvinst m. m. (jämför komst enbart av realisationsvinst m. m. 4 Här redovisas såväl ovan ej specificerade kombinationstyper

96 18 Tab. 9. Personer med bruttoskuld efter gäldränta i kombination

97 med bruttoskuld m. m., hela riket, den 31 december

98 20 Tab. 10. Personer med bruttoförmögenhet efter kön, ålder och civilstånd samt

99 bruttoförmögenhet och dennas placering, hela riket, den 31 december

100 22 Tab. 11. Personer med bruttoförmögenhet efter yrke samt efter

101 bruttoförmögenhet och dennas placering, hela riket, den 31 december

102 24 Tab. 12. Personer med bruttoförmögenhet efter sammanräknad nettoinkomst,

103 bruttoförmögenhet och dennas placering, hela riket, den 31 december

104 Tab. 13. Personer med bruttoförmögenhet efter placeringskombination, hela riket, den 31 december

105 27

106 Tab. 14. Personer med bruttoförmögenhet efter placeringskombination och bruttoförmögenhetens storlek, hela riket, den 31 december 1945.

107 29

108 30 Tab. 15. Personer med bruttoförmögenhet helt eller delvis placerad i bankmedel, 1 1 med undantag av medel i andra banker Un sparbanker och affärsbanker. ' Vid uppdelningen i kombimie-, försvars- och sparobligationer samt rikskonto. 4 Häri ingå även fordringar av annat slag än bank

109 obligationer eller aktier efter placeringskombination, hela riket, den 31 december Pre- nationstyper har hänsyn endast tagits till de i förspalten redovisade förmögenhetsobjekten. medel och obligationer samt hemmavarande barns förmögenhet.

110 32 Tab. 16. Personer med bruttoförmögenhet helt eller delvis placerad

111 i jordbruksfastighet m. m., hela riket, den 31 december

112 34 Tab. 17. Personer med bruttoförmögenhet, helt eller delvis

113 placerad i annan fastighet, hela riket, den 31 december

114 36 Tab. 18. Personer med bruttoförmögenhet helt eller delvis

115 37 placerad i rörelse m. m., hela riket, den 31 december

116 38 Tab. 19. Personer med bruttoförmögenhet helt eller delvis

117 39 placerad i bankmedel, hela riket, den 31 december *

118 40 Tab. 20. Personer med bruttoförmögenhet helt eller delvis placerad

119 i obligationer eller aktier, hela riket, den 31 december

120 42 Bilaga 1. Instruktion för codesättning av deklarationernas förmögenhetsuppgifter. Primärlistorna. Ur tolitedelssamplingen har var fjärde primärlista 1 och var fjärde primärlista 2 utsorterats. 1 Dessa listor äro i övre högra hörnet märkta med ett rött B efter det löpande sidnumret. För den s. k. bottensamplingen skall nu upprättas en ny lista nedan kallad lista B II upptagande samma personer, som äro angivna på ovannämnda par av primärlistorna 1 och 2, och med uppgifter om dessa personers förmögenhetsförhållanden. Det är emellertid att märka, att personnamn och fastighetsregisterbeteckningar icke skola införas på B Il-listan utan endast det löpande sidnumret och de personnummer, som vederbörande erhållit på primärlistorna. Det är därför av största vikt, att personerna på B Il-listan upptagas i exakt samma ordning som på primärlistorna. Från primärlista 1 överföras följande coder och uppgifter till lista Bil: Det löpande sidnumret i övre högra hörnet jämte bokstavsbeteckningen B. Församlingens i förekommande fall även stadens samt länets namn. Den i övre vänstra hörnet med blyerts utskrivna coden, vilken överföres till raden under det löpande sidnumret på B Il-listan. Personnummer i kol. 1. Uppgifterna om födelseår skola oförändrade överföras från lista 1 kol. 7 till lista B II kol. 2. Dock skall samtidigt undersökas i kol. 13 på primärlista 1, huruvida där finnas införda siffrorna 8 eller 9 eller något bråktal, vari 8 ingår. Är så förhållandet, innebär detta, att ifrågavarande person icke är svensk medborgare, vilket markeras i kol. 2 på lista B II genom att y utsattes över första siffran i födelseårtalet. Coden för civilstånd överföres oförändrad från lista 1 kol. 10 till lista B II kol. 3. Från lista 1 kol. 17 skola till lista B II kol. 4 överföras ufbildningseodens tredje, fjärde och femte siffror, varvid tredje siffran placeras i kolumnen för skolbildning och fjärde och femte siffrorna i kolumnen för yrkesutbildning. Har endast x utsatts i kol. 17 eller är kolumnen blank, utsattes x för både skolbildning och yrkesutbildning i kol. 4 på lista B II. Finnes x utsatt efter tredje siffran i kol. 17, utsattes x för yrkesutbildning i kol. 4 på lista B II. Deklarationsmaterialet. Alla övriga uppgifter, som skola införas på lista B II, hämtas ur deklarationerna. (Från primärlista 2 skall således överföring till lista B II icke äga rum. Primärlistorna 1 och 2 skola likväl bevaras parvis ordnade till stöd för den codesättning, som tidigare utförts på lista B I.) Följande blankettyper i deklarationsmaterialet komma till användning: Huvudblankett, omfattande fyra sidor med huvuddelen av förmögenhetsuppgifterna på sin tredje sida. 1 Härmed avses de två såsom manuskriptunderlag för codebcteckningar avsedda exemplaren av den i tre exemplar upprättade lista, som utförts på grundval av församlingsfioksutdragcts nominativa förteckningar över befolkningen (se \ idare del 111:1, sid. 2*).

121 Formulär nr 1 extra för specificeringen av banktillgodohavanden, obligationer och aktier. Specificeringen av dessa förmögenhetsposter är dock ofta införd på huvudblankettens fjärde sida. Bilaga rörande inkomst av jordbruksfastighet (Bilaga till A, formulär nr 4) för dem, som ha inkomst av jordbruk eller skogsbruk. Bilaga rörande inkomst av annan faslighet (Bilaga till B) för dem, som äga bostadsfastigheter o. dyl. Denna bilaga förekommer dels som formulär nr 6 a, avsett för dem, som äga byggnader eller tomtmark eller bådadera i förening, och dels som formulär nr 6 e, avsett för dem, som äga endast bostadslägenheter. Bilaga rörande inkomst av rörelse (Bilaga till C) för dem, som driva rörelse av något slag. Denna bilaga förekommer dels som formulär nr 7 a, avsett för rörelse utan ordnad bokföring, och dels som formulär nr 8 a, avsett för rörelse med ordnad bokföring; har sistnämnda blankett använts, skall till densamma finnas fogad en avskrift av rörelsens utgående balanskonto. En allmän regel är, att om en person har redovisat inkomst under A, B, C, D eller G på huvudblanketten, har han också förmögenhet eller skulder. När en sådan person icke redovisar tillgångar eller skulder på huvudblanketfens tredje sida, måste därför ledningen rådfrågas. Såväl på huvudblanketten som på bilagorna rörande inkomst av annan fastighet och rörelse finnas längst till höger två kolumner. I den ena stå den skatts<kyldiges egna uppgifter, i den andra taxeringsnämndens ändringsanteckningar. Då taxeringsnämnden gjort anteckningar i sin kolumn, är det dessa belopp, som skola överflyttas till B H-listan. Någon gång avse dock anteckningarna föregående års förmögenhetsförhållanden. Alla uppgifter i deklarationerna äro strängt konfidentiella. Avrundningen av beloppen på lista B II i kol De olika förmögenhets- och skuldbelopp, som skola överflyttas till lista B II från deklarationerna, måste, innan de införas på listan, avrundas till jämna 100- eller tal kr., enär endast 3 ibland endast 2 siffror få användas vid beloppens utskrivande i listans kolumner. Härvid går man tillväga på följande sätt. I kolumner med 3 siffror: Belopp mellan 10 och 949 kr. codas enligt följande schema: kr.: yoo; kr.: yol; kr.: y02 o. s. v. För belopp mellan 950 och kr. skall avrundning ske till närmaste tal kr. Emellertid skall även 100-talssiffran införas i kolumnen, men den skiljes från den övriga coden med ett tvärstreck. Enär 100-talssiffran erhålles genom avrundning till närmaste 100-tal kr. och talssiffran genom avrundning till närmaste tal kr. och klassgränserna således icke alltid sammanfalla, måste i codningsschemat gälla den regeln, att om ett belopp faller mellan 500 och 549 kr., skall 100-talssiffran 5 understrykas när den införes i kolumnen. Man får alltså följande schema: kr.: 001 0; kr.: 001 1; kr.: 001 5; kr.: 002 5; kr.: o. s. v. Belopp mellan och kr. avrundas till närmaste tal kr., och 100-talssiffran angives icke. Schemat blir således: kr.: 100; kr.: 101 o. s. v. Belopp om kr. och däröver avrundas till närmaste tal kr., och denna avrundning markeras med y över sista siffran. Schemat får följande utseende: kr.: 100; kr.: 101 o. s. v. 43

122 44 I kolumner med 2 siffror: Belopp mehan 10 och 949 kr. codas enligt nedanstående schema: kr.: yo; kr.: yl o. s. v. Belopp mellan 950 och kr. avrundas till närmaste tal kr. Även 100- talssiffran anges efter avrundning till närmaste 100-tal kr., men den skiljes från den övriga coden med ett tvärstreck. För 100-talssiffran gäller, att om ett belopp faller mellan 500 och 549 kr., skall 100-talssiffran 5 understrykas, då den införes i kolumnen. Schemat blir alltså följande: kr.: 01 0; kr.: 01 1 o. s. v. Belopp om kr. och däröver avrundas till närmaste tal kr., och denna avrundning markeras med y över sista siffran. Schemat blir således: kr.: 10; kr.: 11 o. s. v. Finnes intet förmögenhetsbelopp att införa i en kolumn, utsattes ett tvärstreck, om ej annat angives. Vid skildringen av codningsuppgiften kolumn för kolumn anges nedan även det antal siffror, som skall ingå i coden framför tvärstrecket. Efter tvärstrecket sättes alltid endast en siffra. Förmögenhetsbeloppens bestämmande och införande på lista B II. Brultoförmögenheten är angiven på huvudblankettens tredje sida vid rubriken isumma tillgångar». Beloppet införes i kol. 5 med 3 siffror. Saknas bruttoförmögenhet, skrives x i kol. 5, och kol lämnas blanka. Nettoförmögenheten, som även angives på huvudblankettens tredje sida vid rubriken»behållen förmögenhet», skall också införas i kol. 5 med 3 siffror. Coden utskrives ovanför bruttoförmögenhetscoden. Föreligger nettoskuld, d. v. s. att skulderna äro större än»summa tillgångar», utsattes x över första siffran. Finnes varken nettoförmögenhet eller nettoskuld, utsattes x över bruttoförmögenhetscoden. Värdet av jordbruksfastighet med levande och döda inventarier samt lager införes i kol. 6 med 3 siffror och erhålles genom att tre olika poster på huvudblankettens tredje sida summeras med en post på bilaga till A. På huvudblanketten äro angivna»levande inventarier»,»döda inventarier», och»inneliggande lager (vid jordbruk med binäringar och skogsbruk)». På bilaga till A i blanketthuvudet är den fjärde posten angiven vid rubriken»taxeringsvärde... summa kronor». Finnas flera bilagor till A, skola alla bilagornas taxeringsvärden medräknas i summan. Stundom är taxeringsvärdet icke angivet på bilagan utan överst på huvudblankettens tredje sida. Värdet av annan fastighet (än jordbruksfastighet) införes i kol. 7. Det totalvärde, som här avses, skall gälla byggnader och tomtmark, vilka icke användas i jordbruk, skogsbruk eller rörelse, samt bostadslägenheter, som innehas med»bostadsrätt» eller liknande. Värdet av dylika tillgångar återfinnes i blanketthuvudet på bilaga till B enligt formulär nr 6 a vid rubriken»taxeringsvärde: kr...» och enligt formulär nr 6 e vid rubriken»härav belöper på lägenheten kr...». Om flera bilagor till B finnas, skola de olika taxeringsvärdena summeras. Stundom är taxeringsvärdet icke angivet på bilagan utan överst på huvudblankettens tredje sida. Om bilaga till B är upprättad enligt formulär nr 6 e, eller det eljest framgår, att»fastigheten» utgöres av endast bostadslägenhet, skall y utsättas över andra siffran i kol. 7. Om det fallet inträffar, att en person äger både fastighet i egentlig mening och bostadslägenhet, utskrives likväl y över andra siffran i det belopp, som införes i kol. 7, d. v. s. summan av bostadslägenhet och fastighet av annat slag,

123 men därtill utsattes y även över första siffran. Totalvärdet av annan fastighet utskrives i kol. 7 med 3 siffror. Värdet av den del av annan fastighet, som uthyres till annan än ägaren, skall anges i kol. 8. Emellertid kan detta belopp icke erhållas direkt ur deklarationerna, utan man måste beräkna ett approximativt värde, som svarar mot hyrornas andel i bruttointäkten från annan fastighet. Bruttoinkomsten av hyror anges på bilaga till B vid rubriken»intäkter 2. a) Hyror». Totala bruttointäkten av annan fastighet anges på bilagan vid rubriken»summa intäkter». Ett approximativt värde på den uthyrda delen erhålles med användning av följande beräkningsmetod: hyresintäkt X taxeringsvärde bruttointäkt Exempel: En person äger en fastighet, taxerad till kr. Enligt bilagan utgör hyresintäkten kr. och bruttointäkten från fastigheten kr. Värdet av den uthyrda delen utgör således X = = kr Det erhållna beloppet införes i kol. nr 8 med 3 siffror. Finnes ingen hyresintäkt angiven på bilagan, utan ägaren disponerar hela fastigheten, utsattes tvärstreck i kol. 8. I rubriken till kol. 8 angives, att endast värdet av uthyrda delen av annan fastighet där skall införas. Rubriken är dock ofullständig. För ägare av jordbruksfastighet skall i kolumnen införas taxeringsvärdet för jordbruksfastigheten, som anges på bilaga till A i blanketthuvudet. Beloppet införes med 3 siffror, och över den andra siffran utsattes y. Om det fallet skulle inträffa, att en person har både jordbruksfastighet och annan fastighet och den sistnämnda helt eller delvis uthyres, utsattes värdet av den uthyrda delen av annan fastighet i kol. 8, och över andra siffran i kol. 6 utskrives y. I detta fall utsattes ingen code för jordbruksfastighetens taxeringsvärde. Värdet av fastighet eller del av fastighet, som användes i rörelse, samt av inventarier, lager, patent- och förlagsrätter m. fl. liknande tillgångar i rörelse skall angivas i kol. 9 med 3 siffror. Beloppet erhålles genom summering av flera poster, nämligen fastighetens värde, som återfinnes i blanketthuvudet på bilaga till C (formulär 7 a och 8 a) vid rubriken»taxeringsvärde å egen fastighet i rörelsen», samt följande poster på huvudblankettens tredje sida:»döda inventarier etc»,»patent- och förlagsrätter, gruvor etc.» och»inneliggande lager (i rörelse) av råämnen etc». I de fall, där hästar användas i rörelse, skall även posten»levande inventarier (... hästar)» medräknas. (Observera att döda och levande inventarier, som användas i jordbruk, skola ha redovisats i kol. 6. De medräknas således icke här.) När formulär nr 8 a kommit till användning vid upprättandet av bilaga till C, händer det, att inga förmögenhetsuppgifter införts på huvudblanketten. I sådana fall bör ledningen rådfrågas. Värdet av fastighet eller del av fastighet, som användes i rörelse, skall även anges separat i kol. 10. Beloppet erhålles, som ovan nämnts, i blanketthuvudet på bilaga till C. Använder rörelseidkaren icke egen fastighet i rörelsen, utsattes tvärstreck. Fastighetsvärdet anges med 3 siffror. Totalvärdet av varje persons bankmedel, vari inräknas tillgodohavanden i såväl banker som liknande inrättningar, skall anges i kol. 11 med 3 siffror. Beloppet 45

124 46 återfinnes på huvudblankettens tredje sida vid rubriken»fordringar: a) medel innestående hos banker etc». I kol. 12 skall med en siffra anges den del av banktillgodohavandena, som innestår hos postsparbanken. På huvudblankettens fjärde sida eller på formulär nr 1 extra skola samtliga banktillgodohavanden vara specificerade under rubriken»i. Medel innestående hos följande banker etc». Enär endast en siffra får användas, skola följande avrundningsregler gälla: Om tillgodohavande i postsparbanken y icke finnes, utsattes tvärstreck. Är beloppet mellan 10 och 49 kr., utsattes Ö, mely lan 50 och 149 kr. 1 o. s. v. Är beloppet kr., codas 1, mellan och kr., codas 2 o. s. v. Belopp, som uppgå till kr. och däröver, torde icke förekomma i detta sammanhang. I kol. 13 redovisas med 2 siffror beloppet av banktillgodohavanden i alla sparbanker inklusive postsparbanken. Beloppet skall framgå av förutnämnda specifikation på huvudblankettens fjärde sida eller på formulär nr 1 extra. Endast belopp, som innestå i banker, vilka benämnas sparbanker, skola medtagas. Belopp i»kreditkassor»,»lånekassor»,»sparkassor» och liknande medräknas ej. Har vederbörande tillgodohavanden hos flera olika sparbanker eller på flera»räkningar» i samma sparbank, summeras dessa tillgodohavanden. Postgirotillgodohavande redovisas i kol. 11, men inräknas ej i kol. 12 eller 13. Banktillgodohavanden i affärsbanker skola anges i kol. 14 med 2 siffror. Specifikationen av dessa tillgodohavanden skall återfinnas tillsammans med tidigare omtalade banktillgodohavanden på huvudblanketten eller formulär nr 1 extra. Med»affärsbanker» avses penninginrättningar, i vars namn ingår ordet»bank» men icke»sparbank». Inrättningar för kreditgivning eller sparande, som icke kallas banker, skola således ej medräknas. Även här gäller, att tillgodohavanden på flera»räkningar» eller i flera banker skola summeras. Totalvärdet av obligationer är angivet på huvudblankettens tredje sida vid rubriken»fordringar: b) obligationer, förlagsbevis o. d.». Beloppet införes i kol. 15 med 3 siffror. I kol. 16 införes med 3 siffror värdet av den del av obligationsinnehavet, som utgöres av premieobligationer m. m. Hit räknas premie-, försvars- och sparobligationer samt rikskonto. Uppgift om innehav av dylika obligationer erhåller man på huvudblankettens fjärde sida eller på formulär nr 1 extra, där obligationerna skola vara specificerade under rubriken»ii. Obligationer, förlagsbevis o. d.» "Värdet av de olika obligationsposterna skall här vara infört i kolumnen för»värde vid beskattningsårets utgång». Såsom försvarsobligationer räknas obligationer, som äro betecknade såsom»försvarsobligationer», samt svenska statsobligationer, som tillhöra något av följande statslån: 1940 års 4 % (första försvarslånet), 1941 års 3 % och 4 % (andra försvarslånet) samt 1942 års 3 % och 3 % % (tredje försvarslånet). Värdet av fordringar av annat slag än bankmedel och obligationer erhåller man genom summering av två poster på huvudblankettens tredje sida, rubricerade»fordringar: c) fordringar mot säkerhet i inteckning» och»d) andra fordringar». Summan införes i kol. 17 med 3 siffror. På huvudblankettens fjärde sida eller på formulär nr 1 extra under rubriken»iii. Svenska aktier, andelar i svenska ekonomiska föreningar etc.» skall innehavet av aktier i svenska aktiebolag vara specificerat med värdet angivet i kolumnen längst till höger. De belopp, som ange värdet av dylika aktier, summeras och summan införes i kol. 18 med 3 siffror.

125 De återstående förmögenhetsposterna på huvudblankettens tredje sida, som icke blivit särskilt redovisade i kol. 9 18, skola därpå summeras. Summan, vilken avser all placering i annat objekt, anges i kol. 19 med 3 siffror. Hit föras följande poster:»automobiler, motorbåtar etc»,»kontanter»,»aktier, andelar i svenska ekonomiska föreningar, andelar i utländska bolag» efter avdrag av det värde å aktier i svenska aktiebolag, som införts i kol. 18,»Andelar i följande handelsbolag, kommanditbolag och rederier» samt»andra tillgångar, som skola ingå i den skattepliktiga förmögenheten etc». För barn, som ha förmögenhet men icke blivit självständigt taxerade, skall målsmannen uppge värdet av barnets förmögenhet på huvudblankettens tredje sida under rubriken»hemmavarande barns under 21 år förmögenhet etc». Värdet av hemmavarande barns förmögenhet införes i kol. 20 för målsmannen med 2 siffror. Då codesättning skett i kol. 6 20, kontrolleras genom summering, att de avrundade beloppen i kol. 6, 7, 9, 11, 15 och tillsammans ge det belopp, som införts i kol. 5 såsom code för bruttoförmögenheten. Om så ej är fallet, ändras sistnämnda belopp. Den totala skuldsumma, som åvilar en person, skall vara angiven på huvudblankettens tredje sida vid rubriken»avgår: Skulder». Beloppet införes i kol. 21 med 3 siffror. Sedan skuldsumman införts, kontrolleras att nettoförmögenheten (eller nettoskulden) i kol. 5 anger skillnaden mellan bruttoförmögenheten och totala skuldbeloppet. Om så ej är fallet, ändras sistnämnda belopp. Finnes ej något skuldbelopp att införa i kol. 21, skrives x. Finnes gäldränta (se nedan) men ej skuldbelopp, codas OyO. I denna kolumn skall vidare markeras det fallet, att vederbörande är dödsbodelägare, då en förmögenhet, som tillhör ett oskift dödsbo, fördelats på de efterlevande. Markeringen sker genom att y utsattes över första siffran. Finnes ej skuld, y skrives x. För personer, vilkas skuldbelopp ligga mellan 10 och 949 kr., vilka enligt vad tidigare nämnts erhålla en code, vars första siffra är y, codas dock x över första siffran för dödsbodelägare. All gäldränta, som en person erlagt under året, skall vara angiven på huvudblankettens andra sida vid rubriken»g 2. Avgår: (Mina samtliga ränteutgifter under året ha utgjort kr...)». Beloppet avrundas till 100-tal >kr. och införes i kol. 22 med 2 siffror enligt följande system: Belopp mellan 1 och 49 kr. codas 00, mellan 50 och 149 kr. codas 01 o. s. v. Belopp mellan och kr. avrundas till tal kr., vilket markeras med y över sista siffran. Ett sammanlagt gäldräntebelopp om kr. codas alltså 11. Belopp över kr. avrundas till tal kr., varvid y sättes över såväl första som sista siffran. Ofta förekommer det, att det sammanlagda räntebeloppet icke angivits vid ovannämnda rubrik, trots att skulder finnas och gäldränta erlagts. Det blir då nödvändigt att undersöka nedan angivna rubriker på huvudblanketten och bilagorna, enär gäldräntebelopp kunna vara upptagna under dem. Huvudblanketten: sid. 1. E.»Avdrag yrkas för följande kostnader etc.» samt sid. 2. G.»Avgår: b) gäldränta etc.» Bilagan rörande inkomst av jordbruksfastighet:»avdrag, I. 7. Räntor» a) och b). Bilagan rörande inkomst av annan fastighet: Formulär nr 6 a.»avdrag, 1. Ränta etc» samt formulär nr 6 b.»avdrag, 2. Ränta etc». 47

126 48 Bilagan rörande inkomst av rörelse: Formulär nr 7 a.»rörelsen påföres för: 8. c) ränta etc...». Har 'formulär nr 8 a använts, rådfrågas ledningen. Finnes ej gäldränta att ange i kol. 22, utsattes tvärstreck. Särskilda listor för samboende äkta makar med förmögenhet. Förutom förutnämnda B Il-listor skola särskilda listor upprättas för vissa samboende äkta makar. (Samboende äkta makar ha såsom civilståndscode i kol. 3 i lista B II siffran 3 för mannen och siffran 4 för hustrun.) I följande fall skola samboende äkta makars förhållanden redovisas på särskilda listor: 1) Båda makarna ha bruttoförmögenhet eller -skuld. 2) Ena maken har bruttoförmögenhet eller -skuld, och andra maken har inkomst. För bedömande av de samboende äkta makarnas ekonomiska förhållanden användas icke blott deklarationerna utan även uppgifterna på primärlista 3\ Även om således endera maken icke har deklaration, men det framgår av primärlista 3, att vederbörande har inkomst eller förmögenhet tillika med andra maken, skola dessa makar redovisas på de särskilda listorna. Eftersom oftast blott några få personer på en primärlista äro samboende äkta makar med ovannämnda ekonomiska förhållanden, kan man här inte upprätta listor, som svara mot ett visst löpande sidnummer i samplingen, utan det blir nödvändigt att sammanföra personer med olika löpande sidnummer på samma lista. De särskilda»äkta-make-listorna» skola utmärkas genom att beteckningen SM skrives med rödpenna på raden för löpande sidnumret ävensom de löpande sidnummer, som listan svarar emot, t. ex. (190 B SM ( 194 B (198 B Om samtliga personer, som äro upptagna på listan, tillhöra samma församling, skall församlingsnamnet (ev. stadsnamnet) och blyertscoden under löpande sidnumret utskrivas i listhuvudet på vanligt sätt. Länsnamnet placeras alltid i listhuvudet. Omfattar däremot listan personer från flera församlingar, måste församlingsnamn (ev. stadsnamn) och nyssnämnda blyertscode utskrivas på listans rader. Löpande sidnummer utsättas alltid i kol. 1 över de personer, som tagits från samma lista. De löpande sidnumren på SM-listan utskrivas med fyra siffror, och y över tredje siffran utsattes y. Exempel: B. För de äkta makar på B Il-listorna, som även redovisas på SM-listorna, utsattes i B Il-listans vänstra marginal y för mannen och x för hustrun. Från lista B II överföras till SM-listan mannens nummer i kol. 1, mannens födelseår och nationalitet i kol. 2 samt mannens civilstånd (alltid 3) i kol. 3. Mannens och hustruns sammanlagda nettoförmögenhet eller nettoskuld införes i kol. 4 under rubriken»skolbildn., avlagd examen». (Utbildningscoden behöver icke överföras till SM-listorna. Genom att man använder kol. 4 för nettoförmögenhet och nettoinkomst [se nedan], kan man utnyttja det redan tryckta B H-jformuläret även till SM-listorna.) Nettoförmögenhetens belopp erhålles på huvudblankettens tredje sida vid rubriken»behållen förmögenhet». Nettoskuld i stället för nettoförmögenhet föreligger, då posten vid rubriken»avgår: Skulder» överstiger posten»summa tillgångar». Skillnaden mellan dem är i sådant fall nettoskulden. 1 Härmed avses det av länsstyrelserna ifyllda exemplaret av den i tre exemplar upprättade lista, som utförts på grundval av församlingsboksutdragets nominativa förteckningar över befolkningen (se vidare del 111:1, sid. 2*).

127 Ha båda makarna nettoförmögenhet, summeras nettoförmögenhetsbeloppen. Har den ena nettoförmögenhet och den andra nettoskuld, tages skillnaden mellan dessa. Föreligger nettoskuld som slutsumma, markeras detta med x över första siffran. Summan införes i kol. 4,»skolbildn., avlagd examen», med 3 siffror och dessutom med 100-talssiffran efter tvärstreck såsom på B Il-listorna. Finnes ej nettoförmögenhet eller nettoskuld, skrives xx i kolumnen. Mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomster, som äro angivna på huvudblankettens tredje sida i deklarationerna, summeras, och summan införes i kol. 4 under rubriken»längre yrkesutbildn.» med 4 siffror efter avrundning till 100-tal kr. enligt följande system: Mellan 10 och 49 kr. skrives 0000, mellan 50 och 149 kr o. s. v. Är den sammanräknade nettoinkomsten angiven med 0, innebär detta stundom att underskott föreligger, d. v. s. att den skattskyldiges ekonomiska verksamhet under året gått med förlust. Förlusten utgör skillnaden mellan posten»underskott å förvärvskälla», och posten»sammanräknad nettoinkomst». Ha båda makarna nettoförlust, summeras beloppen. Har den ena nettoinkomst och den andra nettoförlusl, skall skillnaden mellan beloppen anges. Blir slutsumman nettoförlust, markeras detta genom att y utsattes över första siffran. Finnes varken nettoinkomst eller nettoförlust, skrives x. Inträffar det fallet, att ena maken har deklaration men icke den andra, ehuru det framgår av primärlista 3, att båda ha förmögenhet eller att den ena har förmögenhet och den andra inkomst, codas på följande sätt: När den make, som saknar deklaration, har inkomstuppgift i kol. 12 på primärlista 3 men icke förmögenhetsuppgift i kol. 18 på primärlista 3, utsattes den deklarerande makens nettoförmögenhet eller nettoskuld i kol. 4,»skolbildn.», och makarnas sammanlagda nettoinkomst i kol. 4,»yrkesutbildn.». Därpå anges bruttoförmögenhets- och skuldförhållanden i övriga kolumner, såsom de framgå av den deklarerande makens deklaration. När den make, som saknar deklaration, har både inkomstuppgift i kol. 12 och förmögenhetsuppgift i kol. 18 på primärlista 3 eller enbart förmögenhetsuppgift i kol. 18, summeras den i kol. 18 i tal kr. angivna nettoförmögenheten med den deklarerande makens nettoförmögenhet, och summan införes i kol. 4,»skolbildn.». Nettoinkomstuppgiften i kol. 12 summeras med den deklarerande makens nettoinkomst, och summan anges i kol. 4,»yrkesutbildn.». Därpå utsattes x i kol. 5, och kol lämnas blanka. I kol. 21 skrives yy och i kol. 22 tvärstreck. I kol. 5 införes summan av makarnas bruttoförmögenheter. Finnes ej bruttoförmögenhet, skrives x. I kol på SM-listan införas de belopp, som tidigare angivits för mannen eller hustrun på B Il-listan. Ha båda makarna belopp i samma kolumn, summeras dessa, varvid man bör räkna med de oavrundade beloppen i deklarationerna. Skulle det fallet förekomma, att exempelvis mannen har jordbruksfastighet, medan hustrun har annan fastighet, vilken helt eller delvis uthyres, utsattes y över andra siffran i kol

128 50 LISTA B II Församling Län Primärlista till 1945 års folk- BOTTEN-

129 51 räknings partiella undersökningar SAMPLINGEN Bilaga 2. Stad Löpande sidnr.

130

131

132