FORSKNING INNOVATION TILLVÄXT No 4 OKTOBER 2011nytt Cyklar för miljön ENLIGT PELLE ENVALL BIDRAR CYKELN TILL BÄTTRE FOLKHÄLSA, LÄGRE ENERGI- ANVÄNDNING OCH HÅLLBAR STADSUTVECKLING Människor eller patent? ENVISA INDIVIDER AVGÖRANDE FÖR INNOVATIONSKRAFTEN ANSER GOOGLES SAMHÄLLSANSVARIGE HÅLLBAR & ATTRAKTIV STAD SAMHÄLLE, NÄRINGSLIV OCH FORSKNING SÖKER GEMENSAMT LÖSNINGEN PÅ ETT GLOBALT PROBLEM ROSTSKYDD FRÅN HAVET SVERIGE SOM FORSKNINGSPARTNER
LEDARE Så här mycket sparar vi i föreningen Vill du ha information till mobilen? SÅ STÄRKER VI SVENSK INNOVATION OM 50 ÅR kommer det att bo fler människor i städer än det idag bor människor på hela jorden. Vi på VINNOVA har ringat in några globala samhällsutmaningar som har behov av nya lösningar och därmed rymmer affärsmöjligheter. Dessa är kopplade till framtidens hälsa och sjukvård, konkurrenskraftig produktion, informationssamhället 3.0 och hållbara attraktiva städer. Frågan är hur Sverige på dessa områden kan bli mer innovativt, hur vi kraftsamlar och ökar vår konkurrenskraft på världsmarknaden. Finns det en formel att ta till? Är det en ekvation som ska lösas? Hur närmar vi oss framtiden utan att fastna i gårdagens kunskaper? Sverige har länge förlitat sig på industrins roll för välfärden och på att storföretagen omsätter den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor till nya produkter och tjänster. Den ökade konkurrensen från andra länder gör dock att svenska storföretag blir allt mindre bundna till Sverige. Företagen förlägger forskning, produktion och distribution till de länder med bäst kompetens och mest fördelaktiga villkor. Den traditionellt nära relationen mellan svenska storföretag och akademin håller på att luckras upp. VINNOVA har inför forsknings- och innovationspropositionen hösten 2012 identifierat sex fokusområden som bör förstärka svensk innovation. Universitet och högskolor måste hitta nya former för samverkan och bli bättre på att Charlotte Brogren stötta forskning som har relevans för näringslivet. Framtiden har helt enkelt inte råd med olika aktörer som spelar ensamma på sin sida av planen mot resten av världen. Här krävs ett helhetsgrepp i form av gemensamma målbilder, prioriteringar och åtgärder. Fler insatser i innovationssystemet bör också spänna över fler sektorer så att små och medelstora företag kan dra nytta av den forskning som bedrivs. Likaså behöver Sverige en strategi för Den traditionellt nära relationen mellan svenska storföretag och akademin håller på att luckras upp. deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram där målet är att svenska aktörer får en så stor hävstång som möjligt för sina investeringar. Offentliga upphandlingar kan också bidra i innovationskedjan till offentlig sektors förmåga att erbjuda förbättrade tjänster. Det går självklart inte att sia om framtiden men vi kan på ett tidigt stadium bestämma hur vi vill ha det. Det är en bra början och gäller inte minst för det här numret av VINNOVA-nytt som fokuserar på framtidens hållbara städer. Charlotte Brogren, generaldirektör, VINNOVA INNEHÅLL NR.4 2011 03 KORT & KONCIST Fordon som undviker krockar, pris till kvinnliga innovatörer och ny forskningsberedning. 06 HÅLLBARA ATTRAKTIVA STÄDER Befolkningstillväxt, fortsatt urbanisering och miljöfrågor ställer nya krav på framtida städer. 11 TANKENS KRAFT ÄR STOR Träna koncentrationsförmågan genom att styra en boll enbart med hjälp av hjärnan. 12 BLÅMUSSLAN ROSTSKYDDAR Ett protein i blåmusslans fot i kombination med nanoteknik ger miljövänligt rostskydd. 13 MÄNNISKAN BAKOM INNOVATIONEN Antalet patent eller andelen innovativa personer vilket smäller högst? 15 SMARTARE SOPRUM Datorstöd vid sopsortering direkt i soprummet ska öka graden återvinning och skona miljön. 16 PROFILEN Sylvia Schwaag Serger om varför Sverige ska ha forskningsutbyte med Kina. REDAKTIONEN: Ansvarig utgivare Charlotte Brogren, VINNOVA Redaktion Anna Cory, VINNOVA samt Anders Nordner och Petra Lodén, Appelberg Art Director Erich Blunck, Appelberg Tryck Edita Västra Aros Papper Arctic Volume Omslagsfoto Susanne Kronholm Adress www.vinnova.se Telefon 08-473 30 00 ISSN 1653-2759 Tidningen ges ut fem gånger per år. För prenumeration: VINNOVAnytt@VINNOVA.se 18 VINNOVA SYNS Under Almedalsveckan lade VINNOVA grunden för framtidens tillväxtmarknader. 19 LÄSTIPS Publikationer från VINNOVA och kalendarium. 2 VINNOVA-NYTT OKTOBER 2011
Kort & Koncist FORSKNINGSMILJARDER TRANSPORTFORUM KVINNLIGA INNOVATIONER UNIK TESTBANA FÖR FRAMTIDENS FORDON Astazero är namnet på en framtida svensk testmiljö som ska skapa bilar som undviker krockar. Anläggningen ska byggas utanför Borås, väntas kosta 350 miljoner och ska vara klar om tre år. Astazero är en förkortning för Active Safety Test Area, och satsningen har stöd från AB Volvo, Volvo Personvagnar, Saab Automobile, Scania, Vägverket, Västra Götalandsregionen, VINNOVA och Tillväxtverket, jämte de två ägarna SP och Chalmers. I anläggningen ska olika trafi ksituationer testas i en verklighetsanpassad miljö. Planen är att anläggningen ska börja byggas under nästa år för att vara redo att tas i bruk under 2014. www.astazero.com ISTOCKPHOTO VINNOVA-NYTT OKTOBER 2010 3
Kort & Koncist 7 000 000 000 istockphoto euro Den 20 juli lanserade EU-kommissionen de nya utlysningarna inom EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling, FP7. Totalt handlar det om närmare 7 miljarder euro i stöd till forskning för att främja innovation för hållbar sysselsättning och tillväxt i Europa. De nya utlysningarna för 2012 har starkare fokus på innovation än tidigare och främjar forskning som tar itu med de stora samhälleliga utmaningarna. Små och medelstora företag prioriteras i årets utlysning med ett paket på nästan 1 miljard euro. Nytt för i år är också att utlysningarna lanseras på EU-kommissionens webbplats Participant Portal, http://ec.europa.eu/research/participants/portal/ page/calls. Mer information finns på www.vinnova.se/fp72012 eller kontakta de nationella kontaktpersonerna för FP7 på www.vinnova.se/ncp ÖkaDE satsningar på FoU inom universiteten istockphoto Enligt scb ökade satsningarna på FoU inom universitet, högskolor och offentlig sektor under 2010. Företagens satsningar på FoU minskade däremot jämfört med 2009. Inom universiteten och högskolorna ökade FoU-satsningarna enligt scb med 1,5 miljarder kronor mellan 2009 och 2010. Det forskningsämne som dominerar är medicin. Det är också detta forskningsämne som ökar mest i absoluta tal, med närmare 600 miljoner kronor. Teknik och naturvetenskap är andra forskningsämnen med höga andelar av FoUintäkterna. Enligt scb:s bedömning minskade företagen sina satsningar på FoU i Sverige från 79,4 miljarder till 77,8 miljarder kronor mellan år 2009 och 2010. Satsningarna på FoU inom offentlig sektor uppgick till 5,5 miljarder år 2010 vilket är en ökning med 500 miljoner. Enligt prognosen står de statliga myndigheterna för hela ökningen. www.scb.se Transportsektorn får forum för innovation istockphoto Om knappt 20 år antas transportvolymerna och antalet resenärer ha ökat med 50 procent. Samtidigt ska transportsystemet vara oberoende av fossila bränslen. Detta ställer höga krav på vår förmåga att förnya systemet. Därför har Energimyndigheten, Trafikverket och VINNOVA tillsammans med intressenter från näringsliv och akademi bildat ett nationellt forum för gemensam strategiutveckling i transportsektorn. Målet är att transportsektorns intressenter ska kunna diskutera och skapa samsyn kring transportsystemets utveckling och behov av utbildning, forskning och innovationsåtgärder. Arbetet leds av Urban Karlström, tidigare generaldirektör för bland annat Vti och senast statssekreterare hos Mats Odell. 4 vinnova-nytt oktober 2011
FOTO NORDISKA MUSEET Salomon August Andrée SVENSKA UPP- FINNAREFÖRENINGEN 125 ÅR I år är det 125 år sedan patentingenjören och ballongfararen Salomon August Andrée grundade Svenska Uppfi nnareföreningen. Det gör SUF till världens äldsta uppfi nnarförening. Detta fi ras med jubileumsfest i Stadshuset och en innovationsmässa på Tekniska Mässan i Stockholm i början av oktober. Föreningens uppgift är att främja uppfi nnarens och uppfi nnandets villkor i samhället genom att vara ett forum för idéutbyte och samverkan mellan uppfi nnande, forskning och näringsliv. www.uppfi nnare.se ISTOCKPHOTO NYTT EUROPEISKT PRIS FÖR KVINNLIGA INNOVATÖRER EU-kommissionen lanserar ett nytt pris, European Union Women Innovators Prize, för kvinnliga innovatörer vars arbete har finansierats av ramprogrammet för forskning och utveckling (FP7) eller ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP). Syftet med priset är att öka allmänhetens medvetenhet om behovet av mer innovation och fler kvinnliga företagare. Tävlingen är öppen för alla kvinnor som någon gång har deltagit i EU:s ramprogram. Målet med det nya EU-priset är att hjälpa och inspirera andra kvinnor att följa i deras fotspår. En oberoende jury från näringslivet och den akademiska världen väljer ut tre vinnare. Prisutdelningen äger rum den 5 december 2011 på Innovation Convention i Bryssel. för svenska småföretag UppåtUndersökningen Två tredjedelar av innovativa småföretagen i Sverige bedömer att de kommer att små och medelstora företag inom tillverk- omfattar 116 innovativa öka sina satsningar på strategiskt utvecklingsarbete enligt en undersökning från uppföljning av en liknande undersökning från ning, tjänster och life science och är en VINNOVA och Entreprenörskapsforum. Men 2009. Jämfört med för två år sedan satsar skillnaderna mellan branscherna är stora. 50 procent av företagen idag antingen mer Life science-företagen uppger att de har eller betydligt mer på strategiskt utvecklingsarbete. En nästan lika stor andel säger sämre förutsättningar att bedriva strategiskt utvecklingsarbete än tillverknings- och sig satsa ungefär lika mycket medan endast tjänsteföretagen. några få procent satsar mindre. Viljan att växa är stark när ekonomin vänder uppåt och därför vi får dessa glädjande resultat, säger Jenni Nordborg, VINNOVA. Kontakt: Jenni Nordborg Jenni.Nordborg@VINNOVA.se UTVECKLING PÅGÅR REGERINGEN UTSER NY FORSKNINGS- BEREDNING Regeringen har utsett en ny forskningsberedning som ska diskutera innehåll och ge råd kring den forskningsproposition regeringen ska lägga hösten 2012. Sverige ska vara en världsledande forskningsnation. Forskningsberedningen är en plats där företrädare för universitet, forskare och näringslivet möter regeringen och diskuterar hur vi bäst kan stå starka i den globala konkurrensen, säger utbildningsminister Jan Björklund som även är ordförande i beredningen. Dessa personer ingår i beredningen: Lars-Eric Aaro, LKAB, Kristina Alsér, Kronobergs län, Charlotte Brogren, VINNOVA, Jan Björklund Helen Dannetun, Linköpings universitet, Charles Edquist, Lunds universitet, Pam Fredman, Göteborgs universitet, Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, ordförande SFF, Anders Hallberg, Uppsala universitet, Martin Ingvar, Karolinska institutet, Leif Johansson, Ericsson, Mille Millnert, Vetenskapsrådet, Bo Rothstein, Göteborgs universitet, Göran Sandberg, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Lisa Sennerby Forsse, Sveriges Lantbruksuniversitet, Marcus Storch, Nobelstiftelsen, Maria Strömme, Uppsala universitet, Lena Treschow Torell, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Harriet Wallberg-Henriksson, Karolinska institutet, Marcus Wallenberg, SEB, Saab AB och Electrolux AB samt Moira von Wright, Södertörns högskola. www.regeringen.se FOTO JANN LIPKA VINNOVA-NYTT OKTOBER 2011 5
tema // Hållbara attraktiva städer När världens storstäder blir allt fler och större får en redan viktig framtidsfråga växande betydelse: Hur ska de bli både hållbara och attraktiva? VINNOVA söker svaret i samarbete med samhälle, näringsliv och forskning. text ÅKE R MALM illustration istockphoto V xande st der kr ver nyt nkande Växande befolkningar i storstäderna har länge varit en av de tydligaste globala trenderna. Idag bor hälften av alla människor på jorden i städer och tillväxten ser ut att fortsätta. Svårigheten är att kombinera den med resurssnålhet och det problemet går inte att lösa med punktinsatser på olika områden. Vi står inför ett antal väldigt stora samhällsutmaningar som kräver systemlösningar. Då är det effektivare att utgå ifrån hela utmaningen i stället för från enskilda teknologier, säger Anne Lidgard som är chef för VINNOVAs avdelning för transport och miljö. VINNOVA har definierat fyra viktiga samhällsutmaningar med Hållbara attraktiva städer som en av dem (se faktaruta). Arbetet med dem ska stimulera näringslivet, forskarvärlden och samhällets olika organ till samarbeten över sektorsgränserna för att skapa nya processer, produkter och tjänster. Om vi i SvERige kan hitta dellösningar på problem som är globala så finns det en marknad för dem. Och det ligger i vårt uppdrag att bidra till tillväxten i landet, säger Anne Lidgard. När det gäller Hållbara attraktiva städer så handlar det förutom resursfrågorna om att ge människor möjlighet att skapa ett bra liv för sig själva och sina familjer. Den ständiga inflyttningen har gjort detta till en allt viktigare fråga för många storstäder. Det gäller att hävda sig i konkurrensen med andra städer för att locka till sig företag och kompetent folk. I begreppet attraktivitet ligger till exempel att både människor och företag gärna flyttar till städer som erbjuder de mest kreativa miljöerna. Men att skapa en attraktiv stad handlar inte bara om teknik, säger Joakim Tiséus, VINNOVAs chefsstrateg på transportområdet. På den punkten instämmer Jonas Brändström som är chefsstrateg på miljöområdet: Den sociala dimensionen blir allt mer betydelsefull. När vi pratar hållbarhet är det viktigt att få med sig människorna, användarna, de som skapar efterfrågan. Då måste lösningarna vara socialt attraktiva. De sociala aspekterna har stor betydelse när VINNOVA bedömer projekten som söker finansiering inom utmaningen Hållbara attraktiva städer. Det måste finnas aktörer i projekten som företräder de framtida användarna, eller någon som har förståelse för användarperspektivet. Det räcker inte bara med att komma med en bra idé, konstaterar Jonas Brändström.
Utmanande finansiering Hållbara attraktiva städer är namnet på en av fyra samhällsutmaningar som VINNOVA definierat och utlyst medel för under rubriken Utmaningsdriven innovation. De övriga tre är Framtidens hälsa och sjukvård, Konkurrenskraftig produktion och Informationssamhället 3.0. Genom att utgå från breda utmaningar i samhället i stället för avgränsade sektorer vill VINNOVA skapa nya samarbeten och partnerskap på innovationsområdet. Ett gränsöverskridande perspektiv på stora samhällsproblem ska leda fram till lösningar som inte Nytt transportsystem minskar trängseln När städer växer och godsflöden förändras hinner transportlösningarna ofta inte med. Nu utvecklar specialister i Göteborg en modell för uthålliga transporter i framtida och befintliga stadsmiljöer. TEXT ÅKE R MALM FOTO GÖRAN ASSNER/JOHNÉR hade varit möjliga med ett traditionellt synsätt. Utmaningen är också global vilket skapar en världsmarknad för svenska innovationsbaserade produkter och tjänster. På sikt kommer hela VINNOVAs arbete att ske med ett utmaningsperspektiv. NÄR STÄDER VÄXER och förändras kan det vara svårt för infrastrukturen att hänga med i svängarna. Inte blir det lättare av att internet och andra digitala system i snabb takt skapar nya köpbeteenden och krav på transporter. En e-tjänst kan man utveckla på några månader, men en bro över Göta älv kan ta över tio år att planera, säger Carl Fredrik Hartung på Volvo Technology. Resultatet blir ofta trängsel i trafiken och sämre miljö, ett stort samhällsproblem i många av världens städer. I projektet Sustainable Urban Transport, under ledning av Lindholmen Science Park, försöker Volvo Technology och andra experter på området (se faktaruta) att hitta lösningar på problemen. Det är transporteffektivitet vi är på jakt efter för att kunna sänka miljöbelastningen och minska trängseln, säger Carl Fredrik Hartung och syftar på godsfrakt. För att öka effektiviteten är det nödvändigt att kategorisera områden efter deras godsflöden och dagbefolkning. Sedan gäller det att skräddarsy lösningar för varje område och då kan så kallade mikroterminaler vara en möjlighet. De täcker en radie i området på maximalt fem kilometer, ofta mindre, där små eldrivna fordon sköter slutdistributionen. Fordonen går aldrig tomma utan tar alltid med sig annat gods i retur, till exempel material för återvinning. Det är inte heller säkert att leverans till dörren är effektivast. Ibland vinner alla på att mottagaren själv hämtar godset på mikroterminalen. NU PÅGÅR ETT PILOTPROJEKT i Lindholmen i Göteborg, men Carl Fredrik Hartung tror att ett skarpt projekt dröjer ytterligare två till tre år. Städernas egna kunskaper och resurser på det här området är väldigt olika, men behoven är ändå uppenbara. Resultaten från pilotprojektet kan skapa affärsmöjligheter både i Sverige och utomlands. Kan man inte ändra infrastrukturen så måste man ändra transportsystemet. Vi hoppas att det blir ett exporterbart systemtänkande där tjänster, viss infrastruktur och tekniska lösningar kan ingå, säger Carl Fredrik Hartung. SUSTAINABLE URBAN TRANSPORT SYFTE: Att bidra till en hållbar stadsutveckling genom att utveckla koncept för effektivare transporter. MEDVERKANDE: Lindholmen Science Park (ledning), Volvo Technology, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs stads trafikkontor och Älvstranden Utveckling AB. TIDSPERIOD: 2010 2013 VINNOVA bidrar till finansieringen av projektet med 4,5 miljoner kronor. VINNOVA-NYTT OKTOBER 2011 7
TEMA // Hållbara attraktiva städer Med cykeln IN I FRAMTIDEN Ökad cykelanvändning kan erbjuda bättre stadsmiljö, mindre trängsel och mer motion. CyCity är ett svenskt forskningsprogram som ska öka kunskapen om cykelplanering och hur cyklister tänker. TEXT ÅKE R MALM FOTO SUSANNE KRONHOLM 8 VINNOVA-NYTT OKTOBER 2011
INVESTERINGARNA i infrastruktur för cyklar ökar i många städer och cyklisterna ställer allt högre krav på säkerhet och framkomlighet. Cykelplanering är inget nytt, men tidigare forskning visar att det är svårt för myndigheterna att skapa lösningar som fungerar för cyklisterna, säger Pelle Envall, doktor i trafikplanering och uppdragsledare vid det internationella analys- och teknikföretaget WSP. kunna satsa på det som Vi måste förstå vad som vållar problem för att är viktigt för människor som använder cykeln. Pelle Envall, doktor i trafi kplanering DET ÄR HÄR CyCity kommer in i bilden. Det är ett forskningsprogram under ledning av WSP där bland andra Gymnastik- och idrottshögskolan, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och KTH också medverkar. Deltagarna är experter på flera olika områden, till exempel stadsplanering, hälsa och beteendevetenskap. Målet är att bidra till ökad cykling, och därmed till hållbar stadsutveckling, ökad folkhälsa, grön tillväxt och minskad energianvändning. För att få mer kunskap om cyklande försåg forskarna ett hundratal cyklister i Linköping med gps-mottagare i en vecka vardera. Sammanlagt loggades 400 resor och dessutom fick alla fylla i en enkät med frågor om vad som varit bra eller dåligt på varje resa. Vi måste förstå vad som vållar problem för att kunna satsa på det som är viktigt för människor som använder cykeln för sina transporter, säger Pelle Envall. STUDIEN VISADE att 90 till 95 procent av de som cyklar har eget körkort och en bil i hushållet. De har två viktiga skäl till att välja cykeln i stället. Det ena är att de sparar tid både på själva resan och på att de får sin motion samtidigt. Det andra är att de gör saker på vägen stannar till i en butik eller lämnar barn på dagis. Då är cykeln ett smidigt alternativ utan parkeringsproblem. Detta måste cykelnätet ta tillvara så att man på ett enkelt sätt kan nå affärer, gå på banken, klippa sig eller vad det nu kan vara, säger Pelle Envall. När projektet är slut 2013 hoppas han kunna erbjuda stadsplanerarna riktiga verktyg för att tillgodose cyklisternas behov: Idag finns datorstöd för trafikplanering av biltrafik och linjedragning av bussar, men motsvarande datorhjälp saknas för den ofta minst lika komplexa cykelplaneringen. PÅ TVÅ HJUL GENOM STADEN SYFTE: CyCity är ett forskningsprogram som ska öka våra kunskaper om cykelplanering och cyklisters preferenser. Det övergripande målet är att bidra till ökad cykling och därigenom till effektivare transportsystem, hållbar stadsutveckling och ökad folkhälsa. TIDSPERIOD: 2010 2013 MEDVERKANDE: WSP, Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), Koucky & Partners, Pro Activity, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Trafikutredningsbyrån (TUB), KTH, Spacescape och flera kommuner. FINANSIERING: VINNOVA bidrar med 14 miljoner kronor till projektet. VINNOVA-NYTT OKTOBER 2011 9
TEMA // Hållbara attraktiva städer STOCKHOLM BYGGER Ibland kan man tro att det bara är en fråga om ny teknik KLIMATPOSITIV STADSDEL I Norra Djurgårdsstaden ska nettoutsläppen av växthusgaser vara mindre än noll. Samtidigt ska stadsdelen producera mer energi än den förbrukar. Det kräver smarta elnät. TEXT ÅKE R MALM FOTOMONTAGE STOCKHOLMS STAD/AARO DESIGNSYSTEM NORRA DJURGÅRDSSTADEN ska bli ett skyltfönster för svensk miljöteknik och skapa möjligheter för svenska företag att exportera sitt kunnande. När stadsdelen är färdigbyggd omkring 2030 kommer Stockholms stad att ha fått 10 000 nya bostäder och 30 000 nya arbetsplatser. Det är många aktörer inblandade för det här är ju som att utveckla en mindre stad, säger Tomas Gustafsson som är miljö- och hållbarhetsstrateg på Stockholms stads exploateringskontor. Bland annat deltar Stockholms stad i ett projekt tillsammans med Fortum, ABB, KTH, Electrolux, Ericsson med flera. Syftet är att med stöd från Energimyndigheten och VINNOVA utveckla ett smart elnät för Norra Djurgårdsstaden. Trots sin storlek är tanken att den nya stadsdelen ska producera mer energi än den gör av med. Byggnaderna ska vara så kallade passivhus och plushus med egen förnybar energi, till exempel solceller. Tillgång och efterfrågan på el matchas hela tiden mot varandra vilket styr priset i realtid. Det styr i sin tur funktioner i husen som påslagning av diskmaskiner och laddning av elfordon, för att hålla förbrukning och dyra effekttoppar nere. Eventuella överskott levererar byggnaderna tillbaka ut på nätet till marknadspris. Med dagens standard på elnät är det inte möjligt att skapa en sådan elförsörjning och det är då det smarta elnätet kommer in i bilden. Men det handlar inte om några revolutionerande tekniksprång, utan snarare om att ta ett helhetsgrepp och kombinera olika sorters kunnande inom allt från IT till beteendevetenskap. Ibland kan man tro att det bara är en fråga om ny teknik. Men, innovation handlar lika mycket om att få till stånd nya samarbetsformer mellan aktörer och att hitta nya affärsmodeller, sammanfattar Tomas Gustafsson. NY STAD I STADEN VAD: Hållbar stadsdel med 10 000 bostäder och 30 000 arbetsplatser. VAR: I östra utkanten av Stockholm City. NÄR: Byggstart 2011 och klar i etapper fram till 2030. NÅGRA AV MILJÖMÅLEN: Stadsdelen ska vara fossilbränslefri och klimatpositiv (tillför inga växthusgaser). Kretsloppssystem för vatten, avfall och energi. Smarta elnät och mikroproduktion av el. 2,2 cykelparkeringsplatser per lägenhet. 0,5 parkeringsplatser per lägenhet. VINNOVA stöder en förstudie för utveckling av smarta elnät med 5 miljoner kronor. 10 VINNOVA-NYTT OKTOBER 2011
HÄLSOVÅRD Genom mätning av hjärnans elektriska aktivitet kan Mindball Trainer bland annat hjälpa användaren att förbättra sin koncentrationsförmåga. Nu får företaget bakom produkten pengar från VINNOVA för att genomföra en studie för att närmare undersöka effekten av redskapet. TEXT ANNA MATZINGER FOTO INTERACTIVE PRODUCTLINE HJ RNAKTIVITET FLYTTAR BOLLAR MINDBALL TRAINER är, precis som Interactive Productlines övriga produkter, baserad på EEG (elektroencefalografi). I Mindball Trainer ska användaren, med hjälp av sin hjärna, förflytta en boll i en viss riktning på en spelplan. Mekaniken som förflyttar bollen styrs av sensorerna på användarens pannband som mäter hjärnans elektriska aktivitet. EEG är en etablerad teknik som man har känt till sedan 50-talet och som sedan 60-talet också använts inom sjukvården. Forskarna har identifierat ett antal frekvensområden mellan 2 och 60 Hz och också kunnat mäta vilka känslolägen de olika frekvenserna speglar, säger Bitte Hanell, vd på Interactive Productline. FORSKNINGEN har fastställt att en person som producerar en stor mängd hjärnvågor i frekvensen mellan 12 och 16 Hz, som kallas låg beta, är väldigt fokuserad. Det är alltså den frekvens som får bollen på Mindball Trainers spelplatta att förflytta sig framåt mot målet och det känsloläge som användare ska försöka frammana för att bli framgångsrik i träningsmetoden. Mindball Trainer har funnits på marknaden sedan 2005 och har rönt stort intresse bland annat hos terapeuter som arbetar med personer diagnosticerade med ADHD. Försäljningen har varit blygsam varför inga pengar funnits för studier som bevisar det många vittnat om att produkten ger bra koncentrationsträning för både barn och vuxna. Genom stöd från VINNOVA kan en sådan studie nu genomföras. Vi genomför studien på ett antal skolor i Stockholmsområdet, på friska personer mellan 15 och 25 år. Förhoppningen är att resultatet av studien väcker ett sådant intresse att utökade studier kan göras, säger Bitte Hanell. Interactive Productline har pågående patentprocesser över hela världen och Bitte Hanell bedömer marknadspotentialen som mycket god. Om bara varannan skola i Sverige är intresserade har vi en väldigt stor marknad. Ser man sedan till alla länder där vi har pågående patentprocesser är det en mångdubbling av marknaden. Också när det gäller att skapa flera jobb är vi mycket positiva. Tillverkningen sker här i Sverige och om efterfrågan ökar, ökar givetvis våra order i samma takt, säger Bitte Hanell. Kontakt: Mats Jarekrans Mats.Jarekrans@VINNOVA.se TRÄNINGSREDSKAP Mindball Trainer är ett träningsredskap som genom mätning av hjärnvågor hjälper användare att träna sin koncentrationsförmåga. Företaget som står bakom heter Interactive Productlines och grundades 2003 av Bitte Hanell, som också är vd, och Staffan Söderlund. Grundidén är prototypen till ett tvåmannaspel, Brainball, som kommer från The Interactive Institute. Interactive Productlines köpte 2002 rättigheterna att utveckla prototypen till en produkt, Mindball Game, och 2005 tog man alltså fram Mindball Trainer. VINNOVA-NYTT OKTOBER 2011 11
MATERIAL- TEKNIK NATURLIGT ROSTSKYDD Protein från svenska blåmusslor och cerium från Kina är beståndsdelar i ett miljövänligt alternativ till dagens rostskyddsmetoder. I laboratorietester uppvisar det nya materialet mycket goda egenskaper. TEXT ANDERS NORDNER FOTO ISTOCKPHOTO IBLÅMUSSLANS FOT finns ett protein som fångat svenska forskares intresse. Blåmusslans limprotein förhindrar nämligen korrosion på rostfritt stål. Den insikten har forskare vid KTH utnyttjat för att utveckla ett rostskydd för kolstål. Uppdraget att utveckla en rostskyddsprodukt kom från Biopolymer Products som såg möjligheter att kommersialisera forskningsresultatet. I korthet handlar det om att limproteinet bildar en starkare kemisk bindning än oxiderna på ytan av stålet och på det sättet förhindrar korrosion, säger Camilla Fant, projektledare på Biopolymer Products. BIOPOLYMER PRODUCTS och forskarlaget vid KTH har utvecklat en rostskyddande film som förutom limproteinet från blåmusslan också består av nanopartiklar av ceriumoxid. Filmen har visat sig ha utmärkta egenskaper i laboratoriemiljö, men för användning i industriell miljö krävs ytterligare utveckling. En av finesserna med den rostskyddande filmen är att den blir bättre med tiden. Vi letar för närvarande ett produktområde där vi kan ta steget från laboratoriemiljö till en industriell tillämpning, säger Camilla Fant. De frågor projektet söker svar på är bland annat hur filmen ska appliceras på ett tillräckligt snabbt sätt. Kostnaden för den nya rostskyddsmetoden är än så länge oklar. Klart är dock att kostnaden kommer att bero på applikationsmetod. Vi räknar dock med att kostnaden blir ungefär densamma som för andra metoder, exempelvis kromatering, säger Camilla Fant. Tillgången till blåmusslans protein är god. På den svenska västkusten projekteras just nu en pilotanläggning för framställning av musselmjöl till fiskindustrin. Av 100 kilogram blåmusslor går det att framställa upp till tre gram limprotein vilket räcker för att rostskydda 300 kvadratmeter kolstål. Cerium är en så kallad sällsynt jordartsmetall där Kina är en av de största producenterna. HUR PÅVERKAR tillgången till cerium den framtida utvecklingen av rostskyddsfilmen? Jag ser inte det som ett problem. Det handlar om så små kvantiteter eftersom vi talar om en nanofilm. Skulle exporten från Kina upphöra finns det andra leverantörer, säger Björn Strandwitz, vd på Biopolymer Products. Det musselbaserade proteinet kan på sikt ersätta betydligt mer miljöbelastande rostskyddsmetoder som kromatering och fosfatering. Kontakt: Sebastian Axelsson Sebastian.Axelsson@VINNOVA.se GRÖNT ROSTSKYDD Det aktiva ämnet i rostskyddet är blåmusslans limprotein MAP (Mussel Adhesive Protein). Biopolymer Products har patent på framställningen av MAP i Europa och USA. Biopolymer Products har utvecklat en halvautomatisk maskin som tar hand om blåmusslans fot. Resterande delar av musslan kan användas för framställning av fiskfoder och jordförbättringsmedel. Projektet är ett samarbete mellan Biopolymer Products, Kungliga tekniska högskolan, Ytkemiska institutet och Swerea-KIMAB och finansieras av VINNOVAs Forska&Växprogram. 12 VINNOVA-NYTT OKTOBER 2011
Innovationspolitik // utblick Det handlar om människor Det spelar ingen roll hur bra innovationssystem vi har om vi inte också har individer som vägrar att inse att något egentligen inte borde vara möjligt. text nicklas Lundblad foto istockphoto Vi kan ha aldrig så bra forskningsprogram och statliga såddpengar om vi inte också har människor som vägrar att kompromissa när det gäller idéer och visioner. Steve Jobs avgick nyligen som vd för Apple. Tidningsrubrikerna i Silicon Valley var nattsvarta och summeringarna av Jobs karriär bredde ut sig över flera uppslag i tidningarna. Under sin långa karriär har Steve Jobs revolutionerat datorindustrin, filmindustrin och musikindustrin i grunden. Han har förvandlat mobiltelefonin och skapat en helt ny marknad för surfplattor. Apple är ett företag med många talangfulla personer. Men företaget har i stor utsträckning också varit förlängningen av en mans vilja och visioner. Vilka slutsatser borde detta leda till för innovationspolitiken? Enkelt uttryckt ställer innovationspolitiken i dag frågan hur bereder vi marken för nästa Apple? Borde frågan i stället vara hur skapar vi fler Steve Jobs? Ytterst handlar det om ett individfokus eller ett strukturfokus i innovationspolitiken. Vilket bör vara huvudspåret? Det finns flera möjliga svar på den frågan. De finns de som anser att en Steve Jobs aldrig kan skapas, att du föds som en Steve Jobs eller en vanlig människa, och att ett samhälle aldrig kan organisera sig på ett sätt som garanterar att vi får fler entreprenörer. Den synen på entreprenören att entreprenörskap är närmast genetiskt betingat innebär att vi inte bör fokusera alls på att fostra innovativa individer. Möjligen kan vi fånga upp vinnova-nytt oktober 2011 13
INFORMATIONS- TEKNIK Varje år stjäls varor för över 700 miljarder kronor i världen. Snattarna hittar ständigt nya sätt att ta bort larmtaggarna för att stjäla varor utan att larmet aktiveras. Svenska Secure Logistics säger sig ha en intelligent lösning på problemet. TEXT KARIN MYRÈN FOTO SECURE LOGISTICS Vi borde mäta hur många Steve Jobs vi har. Inte hur många patent vi ansökt om. Nicklas Lundblad, artikelförfattaren som arbetar med samhällsfrågor på Google. dem i innovationssystem och stödja dem, men det är inte säkert att det fungerar. Det finns också de som anser att alla kan bli Steve Jobs att det handlar om alltifrån hur ett samhälle belönar framgång till hur skolan är utformad. Den synen borde leda till att vi fokuserar mindre på innovationssystem och strukturer och mer på individers möjlighet att följa sina drömmar och ingivelser. Mindre konformism och slätstrukenhet överlag leder till mer kreativa individer och vi kan skapa ett samhälle som präglas av öppenhet och mångfald. Jag tror på det andra perspektivet, och det betyder att jag tror att en innovationspolitik måste ha ett delvis annat fokus än det fokus som vi ser i EU:s innovationsunion eller USA:s innovationsagenda. Om frågan är hur vi kan se till att människor förverkligar sig själva, betyder det att vi inte kan lösa ut frågan om innovation från frågan om individuell frihet i samhället. DET RISKERAR FÖRSTÅS att politisera innovationspolitiken ordentligt. Om vi säger att innovationspolitiken är beroende av att samhället garanterar individens frihet, har vi också sagt att innovation fordrar demokrati. Vi kan också slutligen röra oss bort från gamla mått kring innovation, som antalet patent. I stället för att se på antalet patent när vi mäter en nations innovationsförmåga borde vi se på hur många personer som driver egna företag. På den individuella friheten och medborgares rättigheter. I korthet: vi borde mäta hur många Steve Jobs vi har. Inte hur många patent vi ansökt om. Innovation handlar om människor. Det riskerar att göra innovationspolitik väldigt svårt. Och väldigt viktigt. DE STÖLDSKYDD som finns idag för att förhindra att larmtaggarna tas bort är dyra, klumpiga och enkla att ta bort. De gör det också svårt att se och känna på varorna i butiken. Det menar Sten Wandel, grundare av Secure Logistics, som gett sig in på en global jättemarknad med systemet TamperSeal. Det är inte ett lås som många andra larm utan fungerar som ett sigill som gör att larmet aktiveras när en förpackning öppnas, säger han. Produkten som ska larmas placeras tillsammans med en sensor i en lufttät plastpåse som vakuumförseglas. Om någon öppnar förpackningen reagerar sensorn och skickar en radiosignal till en kommunikationscentral med information om var och vid vilket objekt larmet har aktiverats. DÄRIFRÅN KAN olika åtgärder vidtas. Allt från att en sirén börjar ljuda, till att en videokamera zoomar in tjuven och skickar ett videoklipp på honom eller henne till butiksvaktens smartphone. Det är säkrare än de flesta larm som finns och hindrar inte produktexponeringen. I samarbete med ett amerikanskt förpackningsföretag och ett svenskt företag som utvecklar system för övervakningskameror har en prototyp av TamperSeal-systemet testats i en svensk butik. Syftet med testet, som delvis finansieras via VINNOVAs Forska&Väx-program, är att verifiera systemet i butiksmiljö utifrån teknisk funktionalitet samt undersöka hur det upplevs av personal och kunder. EN EVENTUELL framtida produktion sker i Sverige men blir volymerna större flyttas den till Kina. Produktutvecklingen, som involverar ett tiotal personer på deltid, stannar i Sverige. Att ett svenskt företag kan nå så långt och konkurrera TJUVARNAS ÖVERMAN )))))) Intelligent larm överlistar tjuven med internationella jättar inom stöldskydd beror mycket på tillgången till rätt kompetens, bland annat inom trådlös kommunikation, förklarar Sten Wandel. TamperSeal bygger på ett gott samarbete mellan näringsliv och akademisk forskning, konstaterar han. Till god hjälp var ett VINNOVA-projekt på högskolorna i Borås och Lund. Det handlade om säker logistik och säkra transporter. Det gjorde att vi kom i kontakt med de viktigaste intressenterna, säger Sten Wandel. Kontakt: Björn Österlind Bjorn.Osterlind@VINNOVA.se Secure Logistics Sweden ägs av TamperSeal med säte i Halmstad. TamperSeal bildades 2010 när Secure Logistics Sweden i Lund och Lepton Radio i Halmstad slogs samman. Verksamheten leds av Mats Johnsson och Sten Wandel. Systemlösningen skyddas av fyra patent och bygger på forskning vid Lunds universitet (VINNEX-centret NGIL) och Högskolan i Halmstad (CERES). År 2010 belönades systemet med första pris i Swedish Embedded Award. 14 VINNOVA-NYTT OKTOBER 2011
Källsortering // INFORMATIONSTEKNIK SORTERA MERA Hur ska vi få fler att källsortera sina sopor? Projektet Interaktiva Återvinningsrum syftar till ökad återvinning och att stimulera ett mer hållbart beteende. TEXT PETRA LODÉN ILLUSTRATION ANN-SOFI MARMINGE 3 NÄR STUDENTER på Designhögskolan genomförde en studie om sopsortering framkom det att hälften av dem som svarade känner sig tveksamma till att sortera sopor eller tror inte att återvinning fungerar. Tillsammans med Handelshögskolan vid Umeå universitet och IT- kommunikationsföretaget FältCom håller de nu på att utveckla en interaktiv tjänst som ska göra återvinning mer attraktiv. Målgruppen är bostadsrättsföreningar. I soprummet monteras en datorskärm där de boende får information och tips om sopsortering. Tre stadsdelar har utsetts till pilotområden och under hösten installeras demonstratorer. Hösten 2012 beräknas tjänsten finnas tillgänglig. Projektet är en del av VINNOVAs program Var Dags IT. Kontakt: Rebecka Engström rebecka.engstrom@vinnova.se 1 När de boende går in i soprummet tänds automatiskt en bildskärm. 2 Bildskärmen, en pekskärm, är kraftig och stabil. 3 På skärmen kan det till exempel finnas information om vad som kan källsorteras och informationsgrafik som visar statistik över hur bostadsrättsföreningens avfallshantering har förbättrats. 4 Skärmen kan också visa meddelanden om hur intjänade pengar har investerats. 5 Eventuellt kommer en funktion att läggas till där den som sopsorterar kan be att få information skickad till sin e-post eller mobiltelefon. 1 4 2 Så här källsorterar du Så här mycket sparar vi i föreningen 5 Glas Metall Plast Kartong Batterier Varför ska jag sortera? Vill du ha information Vad händer med soporna? till mobilen?
profilen // Sylvia Schwaag Serger Sommarprataren Sylvia Schwaag Serger är ansvarig för internationella strategier på VInnova. Och få torde vara bättre lämpade med sin kinesiskamerikansk-tyska bakgrund brinner hon både för internationellt utbyte och möjligheter till samarbete över gränserna. TEXT anna matzinger FOTO susanne kronholm Många av de företag vi arbetar med säger att Kina är oumbärligt för deras framtida verksamhet. Innovation nyckeln till for
I ditt sommarprogram kallade du dig och din bror för fuskkineser vad menade du med det egentligen? Asch, det var väl mest ett försök att vara smålustig och driva lite med bilden av kineser som piratkopierar. Vi är inte 100 procent äkta, helt enkelt. Du började på VINNOVA i januari 2008. Vad var det som lockade med jobbet? Det var främst två saker. Det ena är att jag tror att innovation är en absolut nödvändig förutsättning för att Sverige och Europa ska kunna behålla sin välfärd och sitt välstånd. Det andra är att jag när jag bott i bland annat Kina har sett hur mycket de satsar på innovation och jag vill genom internationellt samarbete ge Sverige samma chanser. Er uppgift är att bygga nätverk mellan aktörer och främja svenskt deltagande i internationell forskning och utveckling. Hur går det till rent konkret? Antingen är det så att regeringen har skrivit avtal med ett land om att man ska samarbeta inom forskning och utveckling och vi får i uppdrag att verkställa det avtalet, det vill säga hitta lämpliga aktörer och former för samarbete. Eller så ser vi bland dem vi arbetar med, företag, institutioner och så vidare, att det finns ett behov av stöd och strukturer för att komma vidare i ett internationellt samarbete. Och då försöker vi hjälpa till att ordna sådana. mycket starkt av hur det går för Kina, det gäller oss och det gäller hela övriga världen. Kina har många problem att lösa, som miljöförstöring och brister i sjukvården, och då tycker jag att det är bättre att vi är med och försöker hjälpa dem, och oss, att hitta lösningar. Dessutom kommer vi att se många globala utmaningar där Kina är en central aktör, som till exempel energieffektivisering, och där måste vi ha Kina med oss annars kommer inte de problemen att kunna lösas. Men är det inte lite av en motsättning att se en totalitär stat som innovativ? Visst finns det problem på den fronten. De har ett utbildningssystem som inte uppmuntrat människor att tänka självständigt och det finns mycket korruption. Men staten är samtidigt väldigt pragmatisk och visar det sig att något är lönsamt så satsar man väldigt mycket pengar på det. Och mycket av innovationen kommer också underifrån. Ni arbetar också mycket med Indien är det stor skillnad på de två länderna? Den uppenbara likheten är att de båda är väldigt stora marknader som åtnjutit en mycket hög tillväxt i många år. Men där slutar likheterna. I Kina har de offentliga investeringarna spelat stor roll för innovationen, i Indien kommer de flesta initiativ från den privata sektorn. I Indien kan offentliga beslut ta väldigt lång tid. Det problemet har man, på gott och ont, inte i Kina. personalia Namn: Sylvia Schwaag Serger ÅlDEr: 43 Bor: Malmö FAMIlj: Man och två barn. UTBIlDNINg: Fil.dr. i ekonomisk historia, London School of Economics, master i internationella relationer, Johns Hopskins School of Advanced International Studies. LäSEr: Just nu många böcker om Kina, konsthistoriedeckare. livsfilosofi: Att vara öppen för nytt och vara generös. DET här driver MIg: Att göra skillnad. Man kan ju förstå att Sverige vill arbeta med större nationer som Indien och Tyskland, men finns det intresse av att samarbeta med oss? Absolut! Det händer ofta att andra länder kontaktar oss för att de vill hitta relevanta partners att samarbeta med i Sverige. Det kan vara att man inom allt från IT till sjukvård identifierat Sverige som ett framgångsrikt land och vill samarbeta eller komma hit och lära sig mer. Ni arbetar en del med Kina, som ju är en totalitär stat. Ska vi verkligen använda svenska pengar där? Man ska inte vara naiv när man närmar sig länder som Kina. Det finns många skäl till att samarbeta men också många orsaker att inte göra det. Men jag tycker inte att vi kan blunda för att Kina blir en allt viktigare aktör. Många av de företag vi arbetar med säger att Kina är oumbärligt för deras framtida verksamhet. Detsamma gäller i forskningsvärlden. Dessutom kommer vi att påverkas aktuella internationella samarbeten Samarbete med Brasilien inom högteknologi och innovation. I oktober 2009 startade Brasilien och Sverige ett partnerskap för samarbete inom högteknologi och innovation. Ett av målen med partnerskapet är att starta gemensamma tekniska och industriella projekt där FoU och innovation är viktiga komponenter. Under samarbetet ska även flera samarbetskonferenser, så kallade Innovation Labs, arrangeras. Samarbete med Indien inom embedded systems, hälsovård och IT-användning. Satsningen är en del i det pågående samarbetet mellan VINNOVA och det indiska regeringskansliet. Projekten kommer att pågå i tre år. Projektdeltagarna finansieras av både VINNOVA och indiska motparten. Samarbete med Japan inom multidisciplinär biovetenskap. VINNOVA bedriver tillsammans med Stiftelsen för Strategisk Forskning sedan 2005 ett bilateralt forskningsprogram med Japan Science and Technology (JST). Samarbete med Kina inom IKT. VINNOVA medverkar i ett samarbetsprogram inom ramen för Sino-Swedish Strategic Cooperative Programme on Next Generation Networks. Sju projekt har drivits med de främsta forskarna inom området och industrin har deltagit i styrgrupper. Just nu pågår diskussioner kring en eventuell fortsättning. tsatt välfärd 17 vinnova-nytt oktober 2011 17
1 vinnova information vi 2011:09 VINNOVA SYNS VÄLBESÖKTA VINNOVA-SEMINARIER Under årets Almedalsvecka på Gotland arrangerade VINNOVA tre mycket välbesökta seminarier. I samband med detta lanserades broschyren Utmaningar för svensk innovationspolitik sex områden i behov av insatser. GRUNDEN FÖR FRAMTIDEN 1 Tydligare ansvar för nyttiggörande vid lärosätena 2 Nya samverkansprogram mellan akademi och näringsliv I ALMEDALEN 3 Infrastruktur för verifiering, test och demonstration 4 Ökad forskning och innovation i små och medelstora företag TEXT OCH FOTO ANNA CORY I VINNOVAs seminarier under Almedalsveckan deltog bland andra Salvatore Grimaldi, Kristina Alsér, Stefan Lövgren och Peter Honeth. VINNOVA har identifierat sex riktade insatsområden för en effektivare innovationspolitik. Dessa områden svarar mot viktiga samhällsutmaningar och forskningsområden som kan förnya svenskt näringsliv och lägga grunden för framtidens tillväxtmarknader. De sex områdena är: 5 Strategi för deltagande i EU:s forskningsoch innovationsprogram 6 Program som stimulerar offentlig innovationsupphandling Utmaningar för svensk innovationspolitik 123456 sex områden i behov av insatser SEMINARIE 1 Samhällsutmaningar som drivkraft för stärkt innovationsförmåga Globala samhällsutmaningar kräver innovativa lösningar men innebär affärsmöjligheter. Företag i Sverige måste vässa förmågan till innovation, entreprenörskap och samarbete i den globala konkurrensen. VINNOVAs strategiska inriktning bidrar till att koppla samman och katalysera olika aktörers insatser. Under seminariet presenterades flera goda exempel på hur viktiga samhällsutmaningar varit en drivkraft för innovationer. Deltagarna diskuterade även framtida möjligheter och hinder. Deltog gjorde bland andra Salvatore Grimaldi, Grimaldi Industri AB, Ulf Dahlsten, Europeiska kommissionen, Anders Nyberg, Näringsdepartementet och Katarina Pellin, Malmö stad. SEMINARIE 2 Framtida samverkan kring strategiska innovationsområden Utvärderingar visar att forskningssatsningar i samarbete med industrin blir bättre. På seminariet diskuterade VINNOVA i samverkan med Teknikföretagen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, Unionen, Jernkontoret, Skogsindustrierna, Innovationsbron, RISE och Forska!Sverige framtida samverkan kring strategiska innovationsområden för ökad forskningskvalitet, kommersialisering och en stärkt svensk konkurrenskraft och samhällsnytta. Deltog gjorde bland andra Peter Honeth, Utbildningsdepartementet, Stefan Lövgren, IF Metall, Lars-Eric Aaro, LKAB och Karin Markides, Chalmers. SEMINARIE 3 Hur kan småföretagen höja sin konkurrenskraft? Under seminariet presenterades resultaten av en ny undersökning om FoU-investeringar i innovativa små och medelstora företag, utförd i samarbete med Entreprenörskapsforum. Har företagen råd att satsa på nya, innovativa lösningar som gör att de stärker sin konkurrenskraft i den internationella konkurrensen? Deltog gjorde bland andra Ingemar Nilsson, riksdagsledamot (S), Hans Rothenberg, riksdagsledamot (M), Eugen Steiner, HealthCap, Oscar Lundin, Ung Omsorg och Kristina Alsér, Kronobergs län. 18 VINNOVA-NYTT OKTOBER 2011
VINNOVA RAPPORT VR 2011:09 PETER KEMPINSKY - KONTIGO AB VINNOVA Information VI 2011:08 VINNOVA ANAlys VA 2011:08 Faugert & Co u tvärdering a B - t e C hnopolis group VINNOVA RA pport VR 2011:03 Stig Berild 1 vinnova information vi 2011:09 LÄSTIPS I VINNOVAs senaste publikationer kan du bland annat läsa om hur Sverige ska stärka sin innovationskraft och om ehälsa. ATT UTVECKLA ÖPPNA INNOVATIONSARENOR ERFARENHETER FRÅN VINNVÄXT ATT UTVECKLA ÖPPNA INNOVATIONS- ARENOR Rapporten redovisar de tolv VINNVÄXTinitiativens satsningar på infrastrukturer som ska främja innovation och förnyelse. Det handlar om testbäddar, pilotanläggningar, demoanläggningar, living labs och prototypverkstäder, men också om mobiliseringsprocesser för att stimulera aktörer att samverka kring innovation och kommersialisering. Inventeringen är en nulägesbeskrivning från 2010 och början av 2011 med rekommendationer hur man kan öka värdeskapandet från dessa satsningar på öppna innovationsarenor. UTMANINGSDRIVEN INNOVATION VINNOVAs nya strategi för att stärka svensk innovationskraft. EFFEKTANALYS AV STARKA FORSKNINGS- & INNOVATIONS- SYSTEM Denna sammanfattande publikation analyserar tillkomst och utveckling av fem forsknings- och innovationssystem (FoI-system) samt långsiktiga effekter av deras verksamhet under perioden 1990 2009. VINNOVA RA pport VR 2011:04 hälsa genom e ehälsorapporten 2010 förnamn efternamn trade gothic Bold 9 pt Christina Johannesson & MoniC a Winge UTMANINGSDRIVEN INNOVATION VINNOVAs strategi för att stärka svensk innovationsförmåga och skapa nya hållbara lösningar för näringsliv och offentlig verksamhet Sammanfattning EffEktanalyS av Starka forsknings- & innovationssystem HÄLSA GENOM E ehälsa får allt större politisk betydelse, dels på grund av kraftigt ökande kostnader och behov inom vård och omsorg, men också för dess möjligheter som tillväxtområde, både nationellt och internationellt. Rapporten resonerar kring möjliga kritiska faktorer som påverkar utvecklingstakten, för att sedan kunna identifiera vilka eventuella särskilda insatser som behövs för att stärka innovationssystemet vård och omsorg med avseende på informationssystem och e-tjänster som kan skapa värde för individen/patienten. Visioner och Verklighet några reflexioner kring ehälsostrategin för Vård och omsorg VISIONER OCH VERKLIGHET Rapporten tar upp ett antal angelägna problemområden och frågeställningar med koppling till ehälsa inom vård och omsorg. Ett syfte är att peka ut angelägna strategiområden med inriktning på innovation, men framför allt att inspirera till fortsatt engagemang och intresse för ehälsoområdet. Samtliga rapporter beställs eller laddas ner på www.vinnova.se/publikationer Utmaningar för svensk innovationspolitik 123456 sex områden i behov av insatser UTMANINGAR FÖR SVENSK INNOVATIONS- POLITIK Sverige måste utveckla och driva en ambitiös innovationspolitik med målet att vi fortsätter att vara ett av världens mest attraktiva länder för forskning, utveckling och innovation. Broschyren presenterar sex viktiga utgångspunkter för detta och inom vilka områden VINNOVA ser behov av insatser. KALENDARIUM OKTOBER 11 12 MEDICINTEKNIKDAGARNA Årlig nationell mötesplats i Linköping inom medicinsk teknik och IT för aktörer verksamma inom sjukvård, forskning och företag. Arrangeras av Svensk förening för medicinsk teknik och fysik (MTF) tillsammans med Linköpings universitet och Östergötlands läns landsting, Vetenskapsrådet, VINNOVA och Stiftelsen för strategisk forskning. www.trippus.se/eventus 30 1 24 HOUR BUSINESS CAMP Evenemanget går ut på att skapa och lansera en webbaserad verksamhet på 24 timmar. Arrangeras av.se (Stiftelsen för Internetinfrastruktur), VINNOVA och Future Position X. www.24hbc.se NOVEMBER 15 17 KVALITETSMÄSSAN Cirka 4 000 besökare väntas till årets Kvalitetsmässa om verksamhets- och samhällsutveckling på Svenska Mässan i Göteborg. www.kvalitetsmassan.se 16 17 MÖTESPLATS SAMHÄLLSSÄKERHET Konferens och mässa som samlar forskare, innovatörer, myndigheter och organisationer för att diskutera samhällssäkerhet. www.msb.se DECEMBER 5 6 INNOVATION CONVENTION EU-kommissionen arrangerar Innovation Convention i Bryssel inom ramen för initiativet Innovation Union. www.ec.europa.eu/research VINNOVA-NYTT OKTOBER 2011 19
TILL SIST // Återvinning RÅVAROR I DVALA I marken under många av världens städer ligger råvaror värda miljoner färdiga att återvinnas. Bara i Sverige ligger koppar, i form av gamla el- och teleledningar som inte längre används, för 30 miljarder kronor nergrävda. Forskare vid Linköpings universitet utreder hur återvinningen kan gå till. TEXT ANDERS NORDNER ILLUSTRATION SYM CITY FOTO ISTOCKPHOTO GAMLA EL- och stadsgasledningar som inte längre används, finns det någon framtid för dem? Projektet Städer som gruvor, som leds av Joakim Krook vid Linköpings universitet, studerar frågan närmare. Projektet har undersökt fem infrastruktursystem i Norrköping. Resultatet visar att det bara där finns 5 000 ton metaller som inte längre används. Av detta är 600 ton koppar till ett värde av omkring 36 miljoner kronor. Med dagens råvarupriser lönar det sig inte att gräva upp Forskare utreder om det från ett enda grävhål går dra ut kablarna. metaller i form av oanvända ledningar utan att samtidigt utföra arbeten på omkringliggande infrastruktur. PROJEKTET syftar därför också till att hitta alternativa metoder att utvinna metallen, exempelvis genom att dra ut ledningarna ur marken, för att göra återvinningen lönsam. Vem är det då som äger dessa gamla oanvända ledningar? I vissa fall är det ganska oklart. Annars handlar det om kommunen, något elbolag eller någon telefonoperatör. Stadsgasnätet i Norrköping ägs till exempel av Tele2, säger Joakim Krook. Enligt Joakim Krook krävs ett samarbete mellan ägare av infrastruktur och metallåtervinnare för att den här typen av projekt ska bli lönsamma. STÄDER SOM GRUVOR Kontakt: Rebecka Engström, Rebecka.Engstrom@VINNOVA.se Projektet är ett samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet och Statistiska centralbyrån samt Stena Metall, Tekniska verken i Linköping och Norrköpings kommun. I Sverige produceras varje år totalt cirka 300 000 ton koppar.