Utbildning BHV juridik 2016-12-07--08 Agenda Orosanmälan Rutin, Manual Cosmic, anmälningsblankett Informationssäkerhet inom Region Jämtland Härjedalen
Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och politiska avdelningen, 2016-07-07 Regionövergripande rutin (ersätter tidigare lokala rutiner) En enhetlig anmälningsblankett samma blankett användas av alla verksamheter (finns i centuri, hälso-och sjukvård, barnrättsfrågor, och cosmic ledningssystemet samt via cosmic sökord oro/våld i nära relationer länk ) Manual Cosmic orosanmälan
1 kap. Anmälningsskyldigheten NÄR FAR BARN ILLA? NÄR ANMÄLA? KONSULTERA? Skyldigheten att anmäla inträder redan vid misstanke att ett barn far illa. Om det ändå råder osäkerhet kan den aktuella situationen diskuteras med socialtjänsten utan att barnets eller föräldrars identitet röjs. En konsultation får inte medföra att anmälan fördröjs.
När far barn illa? Inte möjligt att tydligt ange när ett barn far illa eftersom det varierar beroende på barnets ålder och förhållanden i övrigt. barn och unga som i sin hemmiljö utsätts för fysiskt, psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse eller som har allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj. Vidare ingår barn och unga som far illa på grund av eget beteende, exempelvis missbruk, kriminalitet eller annat självdestruktivt beteende Mer ledning kring symptom och tecken på att ett barn kan fara illa finns i dokumentet Se och våga handla.
När ska anmälan göras? Misstanke?- Genast anmäla till socialnämnden. Det behövs inga bevis för misstanken att ett barn far illa och anmälaren behöver inte sätta sig in i om socialtjänsten behöver ingripa. Anmälaren utgår från sina egna iakttagelser och sin egen bedömning. Våga fråga - Socialstyrelsen rekommenderar att frågan om våld tas upp i alla ärenden inom barn- o ungdomspsykiatrin. Möjlighet till konsultation- Socialnämnden, barnläk BUP, representant på BUP, chef eller barnombud
2 kap. Praktiskt tillvägagångssätt VID ANMÄLAN ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN 14 KAP. 1 Anmäla hur går det till? Se anvisning: http://centuri/viewitem.aspx?regno=32610 Diarieföring När kan vårdnadshavare informeras? När ska vårdnadshavare ej informeras? 4) Vad händer efter en anmälan?
Diarieföring Alla orosanmälningar ska diarieföras med sekretessmarkering. Ange vem du är som anmäler, dina kontaktuppgifter samt din närmaste chef Anteckna diarienummer på anmälan, kopiera anmälan och skicka originalet till aktuell socialförvaltning. Kopian skickar du/el närmaste chef i förseglat kuvert till Diariet hus 2 plan 3.
Diarieföring forts. Notera diarienummer i journalen i de fall det är aktuellt Funderingar kring diarieföring? kontakta diariet 063-15 30 00 (vxl)
Annan än barnet som är patient FÖRÄLDER, ANNAN? Om det är en förälder/vårdnadshavare som är patient ska anmälan diarieföras och en notering om anmälan och diarienr kan göras i förälderns/den vuxnes journal. Observera att ingen information om barnet dokumenteras i den vuxnes journal. Om barnet inte är patient, kan du inte öppna barnets journal för att journalföra en anmälan - utan att ha träffat barnet.
Varken förälder el. barnet är patient FÖRÄLDER, ANNAN ÄN FÖRÄLDER/VÅRDNADSHAVARE Detsamma gäller då varken förälder/vårdnadshavare eller barnet är patient. I detta fall ska en anmälan göras skickas till aktuell socialtjänst samt diarieföra kopian samt svar från socialtjänsten i samma ärende.
När kan vårdnadshavare informeras? Utgångspunkt är att försöka få föräldrarna att förstå att det finns en oro för barnets situation och att avsikten är att hjälpa och stödja barnet och familjen, samt att hälso- och sjukvården samt tandvården har en anmälningsskyldighet Om det är oklart vilka vårdnadshavarna är, se till att ta reda på det. Det är enbart vårdnadshavare som kan underrättas Man kan lämna anmälan vid sittande bord där både anmälaren, socialtjänsten och föräldrarna tillsammans lämnar in blanketten till Socialtjänsten.
När ska vårdnadshavare inte informeras? När någon av föräldrarna eller en nära anhörig är misstänkt för övergrepp, misshandel och i hedersrelaterade fall. En riskbedömning ska alltid göras innan beslut fattas om att inte informera vårdnadshavare. Socialtjänsten och polisen kan ge vägledning om den anmälningsskyldige kan informera föräldrarna eller inte.
Vad händer efter anmälan? SOCIALTJÄNSTENS UPPDRAG Den som har gjort anmälan kan vända sig till socialtjänsten och få uppgift om resultatet av anmälan. Den information som får lämnas är om en utredning har inletts, inte inletts, avslutats eller redan pågår.
Frågor? Regionjurist : Orosanmälan, övriga juridiska frågor Sanna Othman tel. 063-147586 (27586), 070-3760202 sanna.othman@regionjh.se Våld i nära relationer: Carina Almkvist carina.almkvist@regionjh.se Åsa Mattsson, asa.i.mattsson@regionjh.se
Vårdnadens utövande FB 11 Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren ska därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Lag (1983:47).