MKB-BILAGA 13. Vindkraftprojekt Gubbaberget Miljökonsekvensbeskrivning för tillståndsansökan. Hydrologi

MKB-BILAGA 13 Vindkraftprojekt Gubbaberget Miljökonsekvensbeskrivning för tillståndsansökan Hydrologi

8H50122.115.107 - HYDROGEOLOGISK UTREDNING - SCA 2012-09-26 Hydrogeologisk utredning inför planerad vindkraftpark Projektområde Gubbaberget, Ånge och Ljusdal kommuner i Västernorrlands och Gävleborgs län Foto: Utgräventjärn i sydöstra delen av projektområdet Författare: Jonas Barman Granskad av: Rolf Engelheart

1 SAMMANFATTNING SCA Energy AB (SCA) undersöker möjligheten att etablera vindkraftparker inom flera områden i Västernorrlands och Gävleborgs län. Projektområdet för Gubbaberget som denna hydrogeologiska utredning avser ligger i Ånge och Ljusdal kommun i Västernorrlands respektive Gävleborgs län. Syftet med denna rapport är att beskriva de hydrogeologiska förhållandena i området samt identifiera eventuella risker som anläggandet av en vindkraftpark kan innebära för hydrogeologin i området. Utredningen utfördes genom skrivbordsstudier samt genom ett platsbesök den 19 juni 2012, där utvalda delar studerades mer utförligt. Projektområdet ligger över Höga kustlinjen och morän är den dominerande jordarten inom siten. Inom de låglänta områdena mellan bergen finns myrmarker och speciellt i områdets sydöstra del finns mycket myrmarker. Andel berg i dagen är relativt liten. Den månggraderade moränen i området medför en låg genomsläpplighet (låg hydraulisk konduktivitet). Grundvattennivån är generellt några meter under markytan i inströmningsområden på höjderna medan den ligger ytligt i utströmningsområdena. Högst grundvattennivåer kan förväntas efter snösmältningen under försommaren och efter nederbördsrika perioder på hösten, medan lägst nivå kan förväntas under tidig vår. Projektområdets västra del ligger inom Ljungans huvudavrinningsområde och de östra delarna ligger inom Delångeråns huvudavrinningsområden. Huvudavrinningsområdena är uppdelade i mindre delavrinningsområden, vilka kan grupperas utefter vilket större vattendrag de mynnar ut i. En liten del av projektområdet mynnar ut i Tillammstjärnens naturreservat som gränsar till projektområdet i nordöst. Det finns inga vattentäkter inom projektområdet, men ett fåtal privata brunnar finns i projektområdets närhet. Sydväst om projektområdet ligger ett grundvattenmagasin i isälvsmaterial. Inom delavrinningsområde 3 finns flera mindre bäckar som mynnar ut i Hedsjöbäcken, vilken löper genom vattenmagasinet.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1 INLEDNING... 3 2 GEOLOGI... 4 3 HYDROLOGI... 5 3.1 Grundvattenbildning... 5 3.2 Grundvattennivå... 5 4 VATTENTÄKTER OCH BEFINTLIGA BRUNNAR... 7 5 AVRINNINGSOMRÅDEN... 10 6 YTVATTEN... 12 7 SKYDDSVÄRDA OMRÅDEN... 15 7.1 Naturreservat och Natura 2000 områden... 15 7.2 Naturvärden... 17 7.3 Våtmarker... 19 8 ANLÄGGNINGSPÅVERKAN OCH ÅTGÄRDER... 20 8.1 Vindkraftsfundament... 20 8.2 Vägar, kranplatser och kabelschakt... 20 9 RESULTAT... 21 10 REFERENSER... 23

1 INLEDNING SCA Energy AB (SCA) undersöker möjligheten att etablera vindkraftparker inom flera områden i Västernorrlands län. Projektområdet Gubbaberget som denna hydrogeologiska utredning avser ligger i både Ånge och Ljusdal kommun. Syftet med denna rapport är att beskriva de hydrogeologiska förhållandena i området samt identifiera eventuella risker som anläggandet av en vindkraftpark kan innebära för hydrogeologin i området. Speciellt känsliga områden inom och invid projektområdet har identifierats och bedömts. Utredningen har utförts genom ett platsbesök den 19:e juni 2012, samt genom studerande och bearbetande av underlagsmaterial, främst från SGU (Sveriges geologiska undersökningar) 1, VISS (Vatteninformationssystem Sverige) 2 samt SMHI 3. 3 1 Sverige Geologiska Undersökning (SGU), www.sgu.se 2 Vatteninformationssystem Sverige (VISS), www.viss.lansstyrelsen.se 3 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/nederbord

2 GEOLOGI Projektområdet ligger 390 520 m.ö.h. och tillhör södra Norrlands inlands morän- och myrområde. Dominerande jordarter är morän och torv med en liten del berg i dagen. Högsta kustlinjen i området återfinns på ca 200 meter över havet, vilket innebär att moränen i etableringsområdet inte är påverkad av svallningsprocesser orsakad av vågverksamhet utan kan antas vara månggraderad. Dock finns en del isälvsmaterial inom området och i dessa områden återfinns en del svallat material. Jordarten varierar över området med sandig-siltig, sandig och grusig morän som dominerande jordarter. Blockhalten varierar från normal blockhalt till blockrik och storblockig. Inga sättningsrelaterade problem kan förväntas i denna jordart och det bedöms inte heller finnas någon risk för tjällyftning. Dock måste stabilitetssituationen kring fundamenten utredas med geotekniska prover under detaljprojekteringen. I Figur 1 visas de jordarter som finns inom området, det kan utläsas att morän är den dominerande jordarten. Vidare visas att det finns relativt gott om torvmarker, speciellt i söder och en del berg i dagen. 4 Figur 1 Jordarter i Gubbabergets projektområde 4 Berggrunden i projektområdet bildades under den svekokarelska orogenesen som ägde rum för 1,7 2,9 miljarder år sedan. I projektområdet dominerar kvarts-fältspatrik sedimentära bergarter såsom sandsten och gråvacka. Inom området finns också zoner med yngre ultrabasiska, basiska och intermediära intrusivbergarter. Det finns inga tillgängliga uppgifter i geologiskt kartmaterial som beskriver berggrundens sprickighet. Vid jämförelse med närliggande områden, bedöms berget i det berörda området uppvisa homogena bergarter med låg sprickighet.

3 HYDROLOGI Bedömningen av områdets grundvattentransport utgår från den hydrologiska cykeln. Detta innebär att nederbörden minus avdunstningen utgör det vatten som kan tillföras som grundvatten eller ytvatten. Denna andel benämns effektiv nederbörd eller avrinning. En mindre del av detta kan rinna av direkt till sjöar och vattendrag men huvuddelen tillförs som markvatten. 5 3.1 Grundvattenbildning Med grundvattenbildning menas den nederbörd som inte tas upp av växtlighet eller avdunstar, det vill säga den effektiva nederbörd som faller inom ett grundvattenmagasins tillrinningsområde. Enligt SMHI 3 är den genomsnittliga nederbörden i balans med den genomsnittliga avdunstningen och avrinningen under ett normalår (en normal nederbörd i området är cirka 600 mm/år, medan både avrinning och avdunstning är cirka 300 mm/år). Nederbörden är i medeltal högst under juli månad i området kring Gubbaberget, men även avdunstningen är högst under sommarmånaderna då temperaturen är som högst. Det betyder att grundvattenmagasinen generellt inte fylls på under sommaren, utan fylls på under snösmältningen och av höstregnen. Vid perioder med mycket nederbörd fylls markvattnet i den översta jordmånen på. När detta är mättat rinner vattnet vidare ner i marken och höjer grundvattennivån. Därefter ökar avrinningen, men på grund av att morän, vilket dominerar i området har låg vattengenomsläpplighet kan det ta från veckor till månader innan nederbörden visas som avrinning. Under vinterns tjäle binds markvattnet, vilket påverkar den hydrologiska cykeln. Avrinningen är som störst under vårens snösmältning, och stabil under resten av året. 3.2 Grundvattennivå Området domineras av månggraderad morän och myrmarker. I myrmarker ligger grundvattennivån nära markytan. I lågpunkter flyter vattendrag vilket tyder på ytligt liggande grundvattennivåer. I vissa delar av området finns isälvsmaterial. I den typ av jordart som dominerar i området finns oftast ett lager med mer kompakt morän precis ovan berget, se Figur 2 nedan. Figur 2 Typsektion över jordarterna i området Den månggraderade moränen i området medför en låg genomsläpplighet (låg hydraulisk konduktivitet). Grundvattentransporten sker troligtvis dels i moränen men kan också delvis ske i sprickor i berget trots bedömd låg sprickighet. Den kompakta moränen, med låg vattengenomsläpplighet kan agera som en barriär för grundvattenföringen och slutna akviferer kan finnas i sprickzonerna under detta lager. Moränens mäktighet och egenskaper studeras med geotekniska utredningar under detaljprojekteringen. Den lokala grundvattentransporten sker från höjdområdena till myr- och sankmarker som bildar utströmningsområden. Grundvattennivån varierar över året men i utströmningsområdena är den relativt konstant. I sluttningarna varierar grundvattennivån dels utgående från den lokala hydrauliska konduktiviteten både vertikalt och horisontellt och dels utgående från årstid. Generellt kan man dock

anta att grundvattennivån i moränens högre belägna områden återfinns ett par till några meter under markytan. I utströmningsområdena vid vattendrag, ytvatten och våtmarker återfinns grundvattnet alldeles under markytan. En stor del av nederbörden finns under vinterhalvåret bunden i form av snö. Detta innebär att högre grundvattennivåer kan förväntas under försommaren efter snösmältningen samt under hösten under nederbördsrika perioder. Den låga genomsläppligheten i moränen medför att det kan vara en viss eftersläpning i systemet. Lägst grundvattennivå uppträder generellt under våren före snösmältningen. 6

4 VATTENTÄKTER OCH BEFINTLIGA BRUNNAR Inom projektområdets har inga registrerade områden med goda uttagsmöjligheter av vatten i grundvattenmagasin hittats. Sydväst om projektområdet ligger ett område med isälvsmaterial där uttagsmöjligheten är 5-25 l/s. Vattenmagasinet håller en god kemisk och kvantitativ status 4. I berggrunden är uttagsmöjligheten av grundvatten i större delen av området mindre än 600 l/h 4. 7 Figur 3 Grundvattenföring i området 4 Uppgifter om brunnar i området har hämtats från SGU s brunnsdatabas 5 vilken innehåller uppgifter om över 300 000 brunnar i Sverige. Alla brunnar borrade efter 1976 ska rapporteras in i databasen men även äldre brunnar inventeras och är inlagda. Det finns dock alltid en risk att äldre brunnar inte är med i databasen. Enligt SGU s brunnsarkiv finns det inga brunnar inom projektområdet men ett fåtal invid området. Sannolikt finns fler brunnar vid de fastigheter som ligger invid området, än de som är registrerade i SGUs databas. De brunnar som enligt brunnsdatabasen finns i områdets närhet visas i Figur 4. I Tabell 1 ges information om brunnarna. 4 Vattenmyndigheterna och Länsstyrelserna, http://www.viss.lansstyrelsen.se/ Waters.aspx?waterEUID=SE690793-149572 5 SGU s brunnsarkiv, http://www.sgu.se/sgu/sv/samhalle/grundvatten/brunnar-och-dricksvatten/brunnsarkivet.htm

8 Figur 4 Brunnar vid projektområdet Tabell 1 Brunnar vid Gubbabergets projektområde 6 Nr: Fastighet Djup: Djup till berg: 1 Grundsjön 3:14 58 m 2 m 2 Grundsjön 3:29 40 m i.u. 3 Grundsjön 3:21 70 m 30 m 4 Hedsjö 9:3 60 m 7 m Grundvattenmagasinet sydväst om projektområdet har störst sårbarhet beroende på hög genomsläpplighet i jordmånen och därmed snabba transporter av grundvatten. Det finns en brunn registrerad inom grundvattenmagasinet (nr 4 i Figur 4). Det är troligt att fler fastigheter har brunnar med uttag från vattenmagsinet. Delavrinningsområde 3 mynnar ut grundvattenmagasinet, se Figur 5. Vattenkvalitén bedöms inte kunna påverkas av en vindkraftetablering för någon av de bergborrade brunnarna, eftersom förekommande jordarter i detta område har låg genomsläpplighet och bergrunden har låg sprickighet, vilket medför långa transporttider för grundvatten. Vid ett eventuellt föroreningsläckage inom projektområdet bedöms därför uppehållstiden vara tillräckligt lång för att området ska kunna saneras utan att grund- eller ytvattnet påverkas mer än lokalt.

9 Figur 5 Grundvattentäkt sydväst om projektområdet. De blå pilarna visar flödesriktningen

5 AVRINNINGSOMRÅDEN Gubbabergets projektområde ligger inom två huvudavrinningsområden, se Figur 6. Den västra delen av projektområdet tillhör Ljungans avrinningsområde och den östra delen av området tillhör Delångersåns avrinningsområde. Ljungans huvudavrinningsområde är nästan 13 000 km 2 stort och sträcker sig Ljungadalen i västra Jämtland till Dingersjö, strax söder om Sundvall vid Bottenhavet. I Ljungan som är en reglerad älv förekommer bland annat havsöring, lax, sik och harr 2. Delångeråns avrinningsområde är ca 2 000 km 2 och sträcker sig från Lill-Grundsjön till Hudiksvall vid Östersjön. Delångersån är också reglerad. 10 Figur 6 Projektområdet ligger inom Ljungans och Delångeråns huvudavrinningsområden Området delas upp i 12 mindre delavrinningsområden, vilka kan grupperas upp i fyra grupper utefter vilket större vattendrag de mynnar ut i, se Figur 7. Gränserna för avrinningsområdena fungerar som vattendelare.

11 Figur 7 Projektområdet ligger inom två huvudavrinningsområden och 12 delavrinningsområden, vilka kan grupperas upp utefter vilket större vattendrag de mynnar ut i. De blå pilarna visar flödesriktningen. Delavrinningsområde 1-3 tillhör Ljungans huvudavrinningsområde och mynnar via flera bäckar och sjöar ut i Juåns Natura 2000 område. Delavrinningsområde 4 och 5 mynnar ut i Örsån norr om projektområdet. Delavrinningsområde 6-8 mynnar ut i Stornaggen och vidare till Naggån. Delavrinningsområde 6 mynnar först ut i Lillnaggen. Delavrinningsområde 9 mynnar ut i Hångelån söder om projektområdet.

6 YTVATTEN Lillnaggen ligger delvis inom Gubbabergets projektområde. Lillnaggen har i VISS-portalen klassats med god ekologisk status 2. I sjön utövas ett så kallat put and take fiske, vilket innebär att ädelfisk har planterats in. Långsjön ligger helt inom Gubbarbergets projektområde. Långsjön har klassats med god ekologisk status 2 och här kan abborre och öring fiskas 6. Inom området finns ett flertal tjärn och flera av dem ligger inom områden med klass 2-3 i våtmarksinventeringen. Tjärnen och dess myrmarker bedöms vara viktiga för den naturliga hydrologin i området. Inom Gubbabergets projektområde finns också ett flertal vattendrag vilka har studerats och inventerats vid ett platsbesök, se Figur 8. Flödena har beräknats genom att mäta tvärsnittsarean och hastigheten på vattenflödet i t.ex. en vägrumma. 12 Figur 8 Vattendrag i Gubbabergets projektområde Tabell 2 Vattendrag i Gubbabrgets projektområde Nr. Flöde (l/s) Kommentar 1 < 10 Små biflöden till Örsån. Våtmarkerna kring Örsån har klass 2 i våtmarksinventeringen. Bäckarna mynnar ut i ett våtmarksområde av klass 2. Örsån håller en måttlig ekolgisk status 2. Örsån rinner ut i sjön Hångstaörn vilken är reglerad. 2 10-50 Kackalammsbäcken och tre andra mindre bäckar som mynnar ut i Lillnaggen. Två av bäckarna har sitt ursprung i Lillnaggens naturreservat. Dessa är påverkade av en befintlig 6 Ramsjö fvo, http://www.ljusdal.se/download/18.2865463d120a75674e78000258681/ramsj% C3%B6+fvo.pdf

13 skogsväg som löper mellan Lillnaggen och reservatet. Den västra av dem passerar idag genom en vägtrumma med fall i utloppet. 3 Nordligaste: 50 l/s Sydligaste: 10 l/s Ett par bäckar som mynnar ut i Stormyran, vilken håller klass 3 i våtmarksinventeringen. Den nordligaste bäcken är starkt påverkad av skogsbruket. 4 50 Brännbergsbäcken börjar i Stortjärnen och mynnar ut i Långsjöbäcken. Bäcken passerar myrmarker och vid passagen av skogsvägen är omgivningen väl bevarad. 5 500 Musmyrbäcken som har sitt ursprung i Musmyrsdalens klass 3 våtmark. Musmyrsbäcken har ett rikligt flöde. Efter sammanslagningen med Långsjöbäcken är vattenflödet beräknat. Vid platsbesöket visade det sig att området vid passagen av skogsvägen varit översvämmat, se Figur 9. 6 - Långsjöbäcken håller god ekologisk status 2 och övervakas av Gävleborgs län genom ett program kallat Kalkningseffektuppföljning 2. Bäverhabitat finns i bäcken vid passagen av länsväg 736, se Figur 10. 7 < 10 Oxbäcken har sitt ursprung i flera tjärnar och våtmarker av klass 3 i projektområdets södra del. Bäcken har ett stillsamt flöde och det finns spår av bäver vid korsningen med skogsvägen, se Figur 11. Oxbäcken omges av sumpskog och bedöms kunna vara en svår passage för vägdragning. 8 90 Göhällsbäcken startar i Fräkenkällmyran och rinner via några mindre tjärn vidare till Hedsjöbäcken och Hedsjön. En igensatt vägtrumma vid passage av skogsvägen har lett till översvämningar. Hedsjöbäcken och Hedsjön har klassats med god ekologisk status 2. Figur 9 Tidigare översvämningar vid Musmyrbäcken har lämnat död skog efter sig

14 Figur 10 Långsjöbäcken har ett rikligt flöde och det finns spår av bäver vid bäcken. Figur 11 Oxbäcken

7 SKYDDSVÄRDA OMRÅDEN I området har viktiga och känsliga områden identifierats och sårbarheten med avseende för risk för påverkan har bedömts. 15 7.1 Naturreservat och Natura 2000 områden Det finns fem Natura 2000-områden, fem naturreservat, flera planerade naturreservat, samt ett område med naturvårdsavtal inom ungefär en mils radie från projektområdet. Dessa framgår av Figur 12. Stormyran-Lommyran och Språngmyran-Röjtjärnmyran har som bevarandemål att naturlig hydrologisk regim ska råda. Juån skyddas bland annat för förekomsten av flodpärlmussla. Lill- Naggens naturreservat och Tillammstjärnens naturreservat ligger precis i anknytning till projektområdet. Figur 12 Skyddade områden runt Gubbaberget Flödesriktningen och avståndet från projektområdet avgör den möjliga påverkan av hydrologin i de skyddade områdena. Tväringen, Norra Brassberget och Brassberget ligger i ett annat huvudavrinningsområde så hydrologin i dessa områden kan inte påverkas. Stormyran-Lommyran och Språngmyran- Röjtjärnmyran ligger båda uppströms avrinningen från Gubbaberget så dessa områden bedöms inte heller kunna påverkas. I Hagåsens reservatgräns ligger Lomsjöån. Örsån, norr om Gubbaberget, är ett av flera källflöden till Lomsjöån. Mellan dessa finns ett flertal sjöar med stillastående vatten så hydrologin Lomsjöån bedöms inte kunna påverkas av en vindkraftetablering i Gubbaberget.

Juåns Natura 2000 område skyddas bland annat på grund av förekomsten av flodpärlmussla. Långsjöbäcken mynnar ut i Mellansjö som genom Juvatsån och Juvatssjön är sammansluten med Juån. Långsjöbäcken är reglerad vid Sågen vid Mellansjö. Lill-Naggens naturreservat bildades 2009 med syfte att skydda de över 300 år gamla granar och tallar som finns i området 7. Reservatet är 70 ha stort och hyser minst 12 rödlistade arter. Det finns en bäck och ett flertal diffusa vattenflöden som avvattnar området ner till sjön Lillnaggen. Lill-Naggens naturreservat ligger i anknytning till projektområdet, men det finns ingen tydlig avrinning från projektområdet till reservatet, se Figur 13. Inom projektområdet finns en myr som sträcker sig in i naturreservatet, se Figur 13 myren. Myren bör i möjligaste mån undvikas för placering av vindkraftverk och vid utformning av väglayouten. 16 Figur 13 Avrinnings vid Lill-Naggens naturreservat Tillammstjärnens naturreservat är 90 ha stort och ligger även det i anknytning till Gubbabergets projektområde. Reservatet bildades också 2009 och syftar främst till att skydda den naturliga skogen med bland annat gamla sälgar, på vilka rödlistade lavar och insekter lever 8. Inom reservatet ligger Stor-Tillammstjärnen och bäver har påträffats vid den bäck som har sin källa i Tillammsmyrarna. Vattendelaren för huvudavrinningsområdena ligger till stor del mellan reservatet och projektområdet, vilket gör att endast en liten del av projektområdet mynnar ut mot reservatet, se det inringade området i Figur 14. Detta är den enda delen av projektområdet som är sårbart m.a.p. påverkan av hydrologin i naturreservatet. För att skydda hydrologin i reservatet bör en naturlig vattenföring från detta område eftersträvas. 7 Ljusdal kommun, Lill-Naggen Ramsjö, http://www.ljusdal.se/invanare/fritid/natur/skyddadnatur/ramsjo/lillnaggen.4.44a02d2f133dd1bbbd58000217.html 8 Länsstyrelsen Gävleborg, Tillammstjärnen, http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/naturreservat/ljusdal/tillammstjarnen/pages/index.aspx

17 Figur 14 Avrinning vid Tillammstjärnens Natureservat där det inringade området mynnar ut mot reservatet 7.2 Naturvärden En naturinventering är genomförd av Pöyry Swedpower. I denna har olika objekts klassats ur naturvärdessynpunkt. De områden som bedömts ha ett högt naturvärde är markerat med orange i Figur 15 nedan. Dessa kan vara nyckelbiotoper, hänsynsbiotoper eller områden som bedömts ha ett högt naturvärde vid inventeringen eller vid tidigare inventeringar av SCA.

18 Figur 15 Naturvärden Gubbaberget Hydrologins sårbarhet i de naturvärda områden som markerats med siffror i Figur 15 beskrivs nedan: 1. SCA:s hänsynsbiotop som karekteriseras av mycket gammal gran. En bäck rinner genom området och hydrologin i den del av biotopen som ligger invid bäcken bedöms vara sårbart för ett förändrat flöde eller av ett föroreningsutsläpp i bäcken. 2. Två områden med hänsynsbiotoper från naturinventeringen, bestående av en barr-naturskog. En bäck rinner genom det södra området och hydrologin i den del av biotopen som ligger invid bäcken bedöms vara sårbart för ett förändrat flöde eller av ett föroreningsutsläpp i bäcken. 3. Hänsynsbiotop från naturinventeringen med delvis gammal lövskog. Området ligger i en sluttning som avvattnas mot Kackalammsbäcken. Områdets hydrologi bedöms inte vara speciellt sårbart, då inget ytvatten flödar genom området. 4. Hänsynsbiotop från naturinventeringen med äldre tallar. Området ligger uppe på Stortjärnsberget och hydrologin bedöms inte vara sårbar för en etablering utanför naturområdet. 5. Hänsynsbiotop från naturinventeringen med lövrik sumpskog som har en stor andel död ved. Genom området flyter en bäck och området är fuktigt. Hydrologin i området bedöms vara sårbart för ett förändrat flöde i bäcken eller en förändrad avrinning från höjderna ner till sumpskogen. 6. Nyckelbiotop med fuktig granskog och flertalet gamla sälgar. Området har en sårbar hydrologi men då området ligger nära vattendelaren och inte avvattnas från några större områden utanför biotopen bedöms såbarheten för en vindkraftetablering var relativt liten.

7.3 Våtmarker I södra delen av Gubbabergets projektområde ligger ett flertal våtmarker som har klass 3 i VMI:n. Utanför projektområdet finns våtmarker av klass 2, se Figur 16. 19 Figur 16: Karta över klassade våtmarker inom projektområdet och dess närhet

8 ANLÄGGNINGSPÅVERKAN OCH ÅTGÄRDER Hydrogeologin i ett projektområde för vindkraftsetablering påverkas vid anläggande av vägar, kranplatser, fundament och vid kabelförläggning. Nedan beskrivs några exempel på tekniker för att minimera påverkan. 20 8.1 Vindkraftsfundament Grundvattennivån varierar i området och varierar över tiden, men troligtvis kan länshållning för fundamenten bli nödvändigt vid vissa positioner. Då morän dominerar i området blir påverkan främst lokal. Vid länshållning i permeabla jordarter finns risk för att grundvattennivån i området kring schakten påverkas. Vid anläggande av fundament, bör risken för spill av bränsle, hydrauloljor och dylikt beaktas. Detta gäller särskilt i närheten av vattendrag och speciellt i delavrinningsområde 3 som mynnar ut i grundvattentäkten sydväst om projektområdet. 8.2 Vägar, kranplatser och kabelschakt Morän dominerar i området, vilket utgör en bra grund för vägarna. Jordmäktigheten varierar över området och troligtvis kommer sprängningsarbeten att utföras. Det bör undvikas att anlägga väg genom en våtmark, men i de fall det krävs finns generellt två tekniker; utskiftning eller flytande vägkropp. För de vägar och kranplatser där det finns risk att vattendämningar bildas bör ytliga diken anläggas. Dessa ska även förhindra höga vattenstånd i vägkroppen. Vid byggnation i sluttningar med ytligt grundvatten och där vägarna byggs längs med sluttningarna bör överdiken anläggas med fall mot lågpunkter där vattengenomströmning kan säkerställas med vägtrummor eller genomsläppligt material. I övriga områden kan diken undvikas eftersom dessa riskerar att dränera ut det naturliga grundvattnet. Vattentransporten ska säkerställas vid vägpassage av vattendrag. Om befintligt skogsvägnät utnyttjas kan antalet nya passager minimeras. Vid breddning och justering av befintliga vägar är det viktigt att funktionen och kapaciteten på befintliga väggenomföringar bibehålls. Vid anslutning till befintliga vägar är det viktigt att vägdikenas funktion säkerställs. Vägarna bör förläggas nära höjdryggar och vattendelare till så stor del som möjligt. Genom att undvika dragningar genom myrar minskas inte bara risk för hydrogeologisk påverkan utan man kan också minska kostnaderna. Mellan varje vindkraftverk och till transformatorstationen ska elledningar dras. Generellt förläggs elkablarna längs vägarna men om andra sträckningar används är det viktigt att ledningsgravarna utförs väldränerade samt att eventuella vattendragspassager sker på tillräckligt djup så att fördämning undviks. Där kabelschakter ligger i omedelbar närhet till myrmark kan vattentransport ske i kabelgraven även efter det att den har igenlagts, eftersom kringfyllnadsmaterialet är permeabelt. Effekten att kabelgraven riskerar att dränera ett våtmarksområde kan undvikas med hjälp av strömningsavskärande fyllning i kabelgraven. Vid vägpassage över bäckar med naturvärden känsliga för flödesstörningar kan det tillses att den naturliga botten och flödet bibehålls genom att t ex en halvtrumma anläggs.

9 RESULTAT Projektområdet ligger inom Ljungans och Delångeråns huvudavrinningsområden. Projektområdet är uppdelat i 12 delavrinningsområden. Delavrinningsområdena kan delas in i fyra grupper utefter vilket större vattendrag de mynnar ut i. Lillnaggens naturreservat och Tillammstjärnens naturreservat gränsar till projektområdet i nordöst. Vattendelaren mellan huvudavrinningsområdena ligger till stor del mellan reservaten och projektområdet. Sydväst om projektområdet ligger ett grundvattenmagasin i isälvsmaterial. Inom delavrinningsområde 3 finns flera mindre bäckar som mynnar ut i Hedsjöbäcken, vilken löper genom vattenmagasinet. Projektområdet ligger över Höga kustlinjen och morän är den dominerande jordarten. Jordmäktigheten är troligtvis liten på höjderna och ytligt berg i dagen återfinns i vissa delar av projektområdet. I projektområdets sydöstra del finns ett myrkomplex med våtmarker av klass 3 i VMI:n. Årsnederbörden är ca 600 mm, med störst nederbörden i juli. Årsavrinningen är ca 300 mm. Den månggraderade moränen i området medför en låg genomsläpplighet (låg hydraulisk konduktivitet). Grundvattennivån är generellt några meter under markytan i inströmningsområden på höjderna medan nivån ligger strax under markytan vid utströmningsområdena. Högst grundvattennivåer kan förväntas under försommaren och hösten och lägst nivå under tidig vår. Det finns inga brunnar inom projektområdet, men det finns ett fåtal i områdets närhet enligt SGU s brunnsinventering. Troligtvis finns det en hel del brunnar i projektområdets närhet som inte registrerats i inventeringen. Sjön Lillnaggen ligger delvis inom projektområdet och Långsjön ligger helt inom området. Dessutom finns ett flertal tjärn och system av vattendrag. Flertalet av bäckarna är idag påverkade av skogsvägar där vattentransporten sker i vägtrummor. Områdets hydrologiska sårbarhet har bedömts och visas i Figur 17. Sårbara områden är våtmarker, sumpskogar, områden kring hydrologiskt viktiga bäckar, områden med avrinning mot naturområden med sårbar hydrologi samt områden med genomsläppliga jordarter. Det finns endast områden som bedömts ha en viss hydrologisk sårbarhet inom projektområdet. Dessa områden ligger främst i projektområdets södra del. Grundvattenmagasinet sydväst om projektområdet bedöms vara ett hydrologiskt sårbart område. 21

22 Figur 17 Bedömd hydrologisk sårbarhet inom projektområdet (de blå pilarna visar avrinningsriktningen)

10 REFERENSER 23 1. Sverige Geologiska Undersökning (SGU), www.sgu.se 2. Vatteninformationssystem Sverige (VISS), www.viss.lansstyrelsen.se 3. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), http://www.smhi.se/klimatdata/ meteorologi/nederbord 4. SGU s kartgenerator, http://maps2.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html 5. Vattenmyndigheterna och Länsstyrelserna, http://www.viss.lansstyrelsen.se/ Waters.aspx? watereuid=se690793-149572 6. SGU s brunnsarkiv, http://www.sgu.se/sgu/sv/samhalle/grundvatten/brunnar-ochdricksvatten/brunnsarkivet.htm 7. Ramsjö fvo, http://www.ljusdal.se/download/18.2865463d120a75674e78000258681/ramsj% C3%B6+fvo.pdf 8. Ljusdal kommun, Lill-Naggen Ramsjö, http://www.ljusdal.se/invanare/fritid/natur/skyddad natur/ramsjo/lillnaggen.4.44a02d2f133dd1bbbd58000217.html 9. Länsstyrelsen Gävleborg, Tillammstjärnen, http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/sv/djuroch-natur/skyddad-natur/naturreservat/ljusdal/tillammstjarnen/pages/index.aspx