MKB-BILAGA 5. Vindkraftprojekt Björnberget Miljökonsekvensbeskrivning för tillståndsansökan. Hydrologi

Transkript

1 MKB-BILAGA 5 Vindkraftprojekt Björnberget Miljökonsekvensbeskrivning för tillståndsansökan Hydrologi

2

3 8H HYDROGEOLOGISK UTREDNING - SCA Hydrogeologisk utredning inför planerad vindkraftpark Projektområde Björnberget, Ånge kommun i Västernorrlands län Foto: Lokbäcken och Möckelbäcken möts i norra delen av Björnbergets projektområde Författare: Jonas Barman Granskad av: Rolf Engelheart

4 1 SAMMANFATTNING SCA Energy AB (SCA) undersöker möjligheten att etablera vindkraftparker inom flera områden i Västernorrlands och Gävleborgs län. Projektområdet för Björnberget som denna hydrogeologiska utredning avser ligger i Ånge kommun i Västernorrlands län. Syftet med denna rapport är att beskriva de hydrogeologiska förhållandena i området samt identifiera eventuella risker som anläggandet av en vindkraftpark kan innebära för hydrogeologin i området. Utredningen utfördes genom skrivbordsstudier samt genom ett platsbesök, där utvalda delar studerades mer utförligt. Projektområdet ligger över Högsta kustlinjen (HK) och blockig morän är den dominerande jordarten. Inom området finns en stor andel myrmarker och en del berg i dagen. Den månggraderade moränen i området medför en låg genomsläpplighet (låg hydraulisk konduktivitet). Grundvattennivån bedöms generellt finnas några meter under markytan i inströmningsområden på höjderna medan den ligger ytligt i utströmningsområdena. Högst grundvattennivåer kan förväntas under försommaren efter snösmältningen och under hösten vid nederbördsrika perioder. Lägst nivå kan förväntas under tidig vår. Det finns inga vattentäkter inom projektområdet, men ett fåtal finns i projektområdets närhet. Projektområdet ligger inom Ljungans och Delångeråns huvudavrinningsområden. Huvudavrinningsområdena är uppdelade i mindre delavrinningsområden, vilka i sin tur kan delas upp ytterligare i mindre områden. Stormyran-Lommyrans Natura 2000-område består av flertalet aapamyrar och ett av bevarandemålen är att bibehålla naturlig hydrologisk regim. Den del av projektområdet som avvattnas mot Stormyran-Lommyran och våtmarkerna i detta område bedöms kräva särskild hänsyn. Det finns också våtmarker, som håller klass två i våtmarksinventeringen, i södra delen av projektområdet som måste beaktas.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1 INLEDNING GEOLOGI HYDROLOGI Grundvattenbildning Grundvattennivå VATTENTÄKTER OCH BEFINTLIGA BRUNNAR AVRINNINGSOMRÅDEN YTVATTEN SKYDDSVÄRDA OMRÅDEN Naturreservat och Natura 2000-områden Naturvärden Våtmarker ANLÄGGNINGSPÅVERKAN OCH ÅTGÄRDER Vindkraftsfundament Vägar, kranplatser och kabelschakt RESULTAT OCH SAMMANSTÄLLNING REFERENSER BILAGA 1. FOTON FRÅN PLATSBESÖKET

6 1 INLEDNING SCA Energy AB (SCA) undersöker möjligheten att etablera vindkraftparker inom flera områden i Västernorrlands och Gävleborgs län. Projektområdet Björnberget som denna hydrogeologiska utredning avser ligger i Ånge kommun. Syftet med denna rapport är att beskriva de hydrogeologiska förhållandena i området samt identifiera eventuella risker som anläggandet av en vindkraftpark kan innebära för hydrogeologin i området. Speciellt känsliga områden inom och invid projektområdet har identifierats och bedömts. Utredningen har utförts genom ett platsbesök den 19:e juni 2012, samt genom studerande och bearbetande av underlagsmaterial, främst från SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) 1, VISS (Vatteninformationssystem Sverige) 2 samt SMHI GEOLOGI Projektområdet ligger cirka m.ö.h. och tillhör södra Norrlands inlands morän- och myrområde. Dominerande jordarter är morän och torv med en liten del berg i dagen. Högsta kustlinjen i området återfinns på ca 200 meter över havet, vilket innebär att moränen i etableringsområdet inte är påverkad av svallningsprocesser orsakad av vågverksamhet utan kan antas vara månggraderad. Dock finns en del isälvsmaterial inom området och i dessa områden kan det återfinnas en del svallat material. Jordarterna studerades vid platsbesöket, i de områden jordlagren blottades, se Figur 1. Jordarten varierar över området med sandig-siltig, sandig och grusig morän som dominerande jordarter. Blockhalten varierar från normal blockhalt till blockrik och storblockig, varav storblockig morän finns i relativt stora delar av området, se Figur 2. Inga sättningsrelaterade problem kan förväntas i denna jordart och det bedöms inte heller finnas någon risk för tjällyftning. Dock måste stabilitetssituationen kring fundamenten utredas med geotekniska prover under detaljprojekteringen. Figur 1 Månggraderad morän dominerar i området 1 Sverige Geologiska Undersökning (SGU), 2 Vatteninformationssystem Sverige (VISS), 3 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI),

7 4 Figur 2 Stora block är vanliga inom projektområdet Från SGU:s karttjänst visas de jordarter som finns inom området, Figur 3. I figuren kan det utläsas att morän är den dominerande jordarten och att blockhalten är hög, speciellt i de centrala delarna av projektområdet. Vidare visas att det finns gott om torvmarker och en del berg i dagen. I området kring Orrmyran finns en del isälvsgrus.

8 5 Figur 3 Jordarter i Björnbergets projektområde (SGU) 4 Berggrunden i projektområdet bildades under den svekokarelska orogenesen som ägde rum för 1,7 2,9 miljarder år sedan. Inslag av yngre berggrund återfinns också inom området. Sura bergarter som gnejs och granit dominerar men de yngre bergarterna är främst basiska som gabbro, diorit och diabas. Dessa återfinns främst kring Stor-Grundsjön. I södra delen av projektområdet är kvarts-fältspatrik sedimentär bergart dominerande. Det finns inga tillgängliga uppgifter i geologiskt kartmaterial som beskriver berggrundens sprickighet. Vid jämförelse med närliggande områden, bedöms berget i det berörda området uppvisa homogena bergarter med låg sprickighet. 4 SGU s kartgenerator,

9 6 3 HYDROLOGI Bedömningen av områdets grundvattentransport utgår från den hydrologiska cykeln. Detta innebär att nederbörden minus avdunstningen utgör det vatten som kan tillföras som grundvatten eller ytvatten. Denna andel benämns effektiv nederbörd eller avrinning. En mindre del av detta kan rinna av direkt till sjöar och vattendrag men huvuddelen tillförs som markvatten. 3.1 Grundvattenbildning Med grundvattenbildning menas den nederbörd som inte tas upp av växtlighet eller avdunstar, det vill säga den effektiva nederbörd som faller inom ett grundvattenmagasins tillrinningsområde. Enligt SMHI 3 är den genomsnittliga nederbörden i balans med den genomsnittliga avdunstningen och avrinningen under ett normalår (en normal nederbörd i området är cirka 600 mm/år, medan både avrinning och avdunstning är cirka 300 mm/år). Nederbörden är i medeltal högst under juli månad i området kring siten, men även avdunstningen är högst under sommarmånaderna då temperaturen är som högst. Det betyder att grundvattenmagasinen generellt inte fylls på under sommaren, utan fylls på under snösmältningen och av höstregnen. Vid perioder med mycket nederbörd fylls markvattnet i den översta jordmånen på. När detta är mättat rinner vattnet vidare ner i marken och höjer grundvattennivån. Därefter ökar avrinningen, men på grund av att morän, vilket dominerar i området, har låg vattengenomsläpplighet kan det ta från veckor till månader innan nederbörden visas som avrinning. Under vinterns tjäle binds markvattnet, vilket påverkar den hydrologiska cykeln. Avrinningen är som störst under vårens snösmältning, och stabil under resten av året. 3.2 Grundvattennivå Området domineras av månggraderad morän och myrmarker. I myrmarker ligger grundvattennivån nära markytan. I lågpunkter flyter vattendrag vilket tyder på ytligt liggande grundvattennivåer. I den typ av jordart som dominerar i området finns oftast ett lager med mer kompakt morän precis ovan berget, se Figur 4 nedan. Figur 4 Typsektion över jordarterna i området Den månggraderade moränen i området medför en låg genomsläpplighet (låg hydraulisk konduktivitet). Grundvattentransporten sker troligtvis dels i moränen men kan också delvis ske i sprickor i berget trots bedömd låg sprickighet. Den kompakta moränen, med låg vattengenomsläpplighet kan agera som en barriär för grundvattenföringen och slutna akviferer kan finnas i sprickzonerna under detta lager. Moränens mäktighet och egenskaper studeras med geotekniska utredningar under detaljprojekteringen. Den lokala grundvattentransporten sker från höjdområdena till myr- och sankmarker som bildar utströmningsområden. Grundvattennivån varierar över året men i utströmningsområdena är den relativt konstant. I sluttningarna varierar grundvattennivån dels utgående från den lokala hydrauliska

10 konduktiviteten både vertikalt och horisontellt och dels utgående från årstid. Generellt kan man dock anta att grundvattennivån i moränens högre belägna områden återfinns ett par till några meter under markytan. I utströmningsområdena vid vattendrag, ytvatten och våtmarker återfinns grundvattnet alldeles under markytan. En stor del av nederbörden finns under vinterhalvåret bunden i form av snö. Detta innebär att högre grundvattennivåer kan förväntas under försommaren efter snösmältningen samt under hösten under nederbördsrika perioder. Den låga genomsläppligheten i moränen medför att det kan vara en viss eftersläpning i systemet. Lägst grundvattennivå uppträder generellt under våren före snösmältningen. 7 4 VATTENTÄKTER OCH BEFINTLIGA BRUNNAR Inom eller i projektområdets närhet har inga registrerade områden med goda uttagsmöjligheter av vatten i grundvattenmagasin hittats. Närmsta isälvsavlagring som har en betydande vattenföring (5-25 l/s) finns sydöst om Mellansjö och nordväst om Juvatssjön, vilka båda ligger sydväst om projektområdet, se de röda inringade områdena i Figur 5. I berggrunden är uttagsmöjligheten av grundvatten l/h i så gott som hela området 4. Figur 5 Grundvattenföring i området 4 Uppgifter om brunnar i området har hämtats från SGU:s brunnsdatabas 5 vilken innehåller uppgifter om över brunnar i Sverige. Alla brunnar borrade efter 1976 ska rapporteras in i databasen men även äldre brunnar inventeras och läggs in. Det finns dock alltid en risk att äldre brunnar inte är med i databasen. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns det inga brunnar inom området men ett fåtal finns invid området. Sannolikt finns det, vid de fastigheter som ligger invid området, fler brunnar än de som är registrerade i SGU:s brunnsarkiv. De brunnar som enligt brunnsdatabasen finns i områdets närhet visas i Figur 6. I Tabell 1 ges information om brunnarna. Vattenkvalitén bedöms inte kunna påverkas av en vindkraftetablering för någon av de bergborrade brunnarna eftersom förekommande jordarter har låg genomsläpplighet, som medför långa transporttider för grundvatten och bergrunden har låg sprickighet. Vid ett eventuellt 5 SGU s brunnsarkiv,

11 föroreningsläckage inom projektområdet bedöms därför uppehållstiden vara tillräckligt lång för att området ska kunna saneras utan att grund- eller ytvattnet påverkas mer än lokalt. Om skogsvägen vid brunn 3 används som infart till projektområdet är denna brunn sårbar. Brunn 5 i byn Grundsjön måste troligtvis beaktas vid en eventuell breddning av länsvägen i korsningen. 8 Figur 6 Brunnar vid projektområdet

12 Tabell 1 Brunnar vid Björnbergets projektområde 5 Nr: Fastighet Djup: Djup till berg: 9 1 Julåsen 3:19 30 m 3 m 2 Julåsen 3:6 85 m 5 m 3 Grundsjön 3: m 2 m 4 Grundsjön 3:14 58 m 2 m 5 Grundsjön 3:29 40 m i.u. 6 Grundsjön 3:21 70 m 30 m 5 AVRINNINGSOMRÅDEN Björnbergets projektområde ligger inom två huvudavrinningsområden, se Figur 7. Den norra och västra delen av projektområdet tillhör Ljungans avrinningsområde och den sydöstra delen av området tillhör Delångersåns avrinningsområde. Ljungans huvudavrinningsområde är nästan km 2 stort och sträcker sig Ljungadalen i västra Jämtland till Dingersjö, strax söder om Sundvall vid Östersjön. I Ljungan som är en reglerad älv förekommer bland annat havsöring, lax, sik och harr 2. Delångeråns avrinningsområde är ca km 2 och sträcker sig från Lill-Grundsjön till Hudiksvall vid Östersjön. Delångersån är också reglerad. Figur 7 Huvudavrinningsområden kring Björnbergets projektområde

13 Området delas också upp i 12 mindre delavrinningsområden, se Figur Figur 8 Projektområdet ligger inom två huvudavrinningsområden och delas in i 12 delavrinningsområden, vilka kan delas upp i fyra grupper utefter vilken å de mynnar ut i. Färgen på siffrorna visar grupperingen och de blå pilarna anger flödesriktningen.

14 11 Dessa delavrinningsområden kan grupperas utefter vilket större vattendrag de mynnar ut i. Delavrinningsområde 1-4 mynnar ut i Granån och vidare till Ljungan. Delavrinningsområde 1 mynnar ut i Granån via Hegelån. Delavrinnigsområde 4 mynnar ut i Granån via Gällsjön som ligger inom Gällsjömyran, vilken har klass 1 i våtmarksinventeringen (VMI). Delavrinningsområde 5-7 mynnar ut i Råsjöån och vidare till Ljungan. Inom delavrinningsområde 5 ligger Lokmyran och Djuptjärnsmyran vilka innefattas av myrskyddsplanen. Området är också planerat att bli naturreservat. Stormyran-Långmyrans naturreservat ligger till största del inom delavrinningsområde 6 och 7. Dessa avrinningsområden kräver särskild beaktning, se kap 7.1 Delavrinningsområde 8-10 mynnar ut i Juån, via Juvatssjön. Området kring Juån är Natura område och Juvatssjön är ett planerat naturreservat, se kap 7.1. Inom delavrinningsområde 10 ligger Norra och Södra Lövåsmyran, vilka har klass 2 i VMI. Delavrinningsområde 11 och 12 mynnar ut i Örsån via Stor-Grundsjön. I västra delen av delavrinningsområde 12 ligger Smalmyran, vilken är förbunden med Norra Lövåsmyran. Smalmyran har också klass 2 i VMI. 6 YTVATTEN Inom projektområdet, i delavrinningsområde 11 respektive 12, ligger Lill-Grundsjön och Stor- Grundsjön. Fisket i sjön, liksom i andra sjöar och tjärnar i området övervakas av södra Ljungans ekologiska fiskevårdområdesförening. Fiskevårdsföreningen har ordnat vindskydd och lägerplatser vid ett flertal av sjöarna och tjärnen 2. Via en bäck är Lill-Grundsjön sammanbunden med Stor-Grundsjön, vilken av länsstyrelsen och vattenmyndigheten har klassats med god ekologiskt status 2. Kring sjön ligger ett flertal fritidshus och troligtvis även något permanentboende. Inom projektområdet ligger också ett flertal tjärnar. Kring de flesta tjärnar i området finns myrmarker och områdena bedöms vara viktiga för hydrologin. De större tjärnarna inom projektområdet är Åtjärnen, Ullern, Vittjärnen och Gillertjärnen, vilka alla har avrinning i bäckar och därmed kan räknas som sjöar. Inom projektområdet rinner ett flertal bäckar och mindre åar. De större vattendragen är: Möckelbäcken med ett flertal biflöden ligger inom delavrinningsområde 3. Bäcken mynnar ut i Granån, vilken har klassats med måttlig ekologisk status av länsstyrelsen och vattenmyndigheten 2. Granån är påverkad av flera vägpassager. Hästbäcken med bl.a. Bodmyrbäcken som biflöde ligger inom delavrinningsområde 4. Hästbäcken mynnar också ut i Granån. Hegelån har sitt avrinningsområde norr om projektområdet och ett par biflöden till ån startar i delavrinningsområde 1 inom projektområdet. Hegelån har klassats med god ekologisk status 2. Troligvis kan det finnas bäcköring i Hegelån 6. Portbäcken rinner strax väster om projektområdet. Mindre bäckar från delavrinningsområde 8 och 9 mynnar ut i Portbäcken, vilken har klassats med god ekologisk status 2. Portbäcken mynnar ut i Juvatsån och vidare till Juån. Inom projektområdet finns också ett flertal mindre bäckar, vilka vid ett sitebesök har inventerats och en flödesberäknats. Flödena har beräknats genom att mäta tvärsnittsarean och hastigheten på 6 Dagbladet, Svensken hade kunnat sätta Erikslund på kartan, , svensken-hade-kunnat-satta-erikslund-pa-varldskartan

15 vattenflödet i t.ex. en vägrumma. De inventerade vattendragen visas i Figur 9 och Figur 10. Information om vattendragen visas i Tabell 2 och Tabell 3. Bilder på vattendragen visas i Bilaga 1. Generellt hade vattendragen som är utsatta på terrängkartan ett rikligt flöde vid tiden för platsbesöket. Inventeringen gjordes under en relativt regnig period på försommaren, då flödena troligtvis var högre än medelflödet. I området finns en del mindre bäckar och diken som inte är markerade i terrängkartan. Vattendragen är påverkade av skogsvägar och av skogsbruket. Bäcken vid Lillpockensu var troligtvis uppdämd av vägen och vägtrumman var dränkt i vatten. Denna typ av fördämning påverkar vegetationen kring bäcken, men inga tydliga spår av död vegetation syntes i området. 12 Figur 9 Undersökta vattendrag i Björnbergets norra del Tabell 2 Vattendrag i norra delen av Björnbergets projektområde Nr. Flöde (l/s) Kommentar 1 <10 Flyter genom mindre betongtrumma, vägen skadad vid vägtrumman. 2 - Mindre flöden från bergen i projektområdet mot Hegelån Biflöde till Möckelbäcken rinner genom betongtrumma med fall i utloppet Lokbäcken, ett biflöde till Möckelbäcken flyter genom 1400 mm betongtrumma Möckelbäckens huvudfåra flyter genom en 1200 mm plåttrumma. Rikligt flöde, möjligt att bäcköring förekommer.

16 6 50 Bäck från Orrmyran till Möckelbäcken som flyter genom en 1200 mm betongtrumma. 7 < 10 Mindre bäck i sumpskog som rinner genom vägen i betongtrumma. 8 < 10 Mindre flöde i vägdiket och genom vägen i plåttrumma Möckelbäcken rinner genom 500 mm plåttrumma Möckelbäcken, passage under länsväg, två stora betongtrummor á 1800mm från 50-talet. Långsamt flöde Bodmyrbäcken rinner genom plåttrumma med fall i utloppet som utgör vandringshinder. Vägen har dålig bärighet vid passagen av bäcken. 13 Figur 10 Undersökta vattendrag i Björnbergets södra del

17 Tabell 3 Vattendrag i södra delen av Björnbergets projektområde Nr: Flöde (l/s) Kommentar Hästbäckens passage under länsvägen. Två 1800 mm betongtrummor. Sumpskog mot projektområdet Bäck från Tjädertjärnmyran ner mot Stor-Grundjön rinner genom mindre betongtrumma. Förutom denna bäcken finns ett flertal mindre vattendrag som rinner från projektområdet till sjön Bäck i våtmarksområde som ej påverkats av någon befintlig väg i dagsläget Bäck i våtmarksområde som dämts upp och dränkt vägtrumman. Troligen litet flöde. Flödet har troligvis påverkats av den befintliga vägen, vilken har förstärkts med grovt material, möjligen genomsläppligt. 16 < 10 Liten bäck som rinner genom betongtrumma Bäck som förbinder Lill-Grundsjön och Stor-grundsjön. Flödet är inte påverkat av någon befintlig väg men däremot av skoterleder där stockar lagts ut i bäcken Järnbäcken med ett rikligt flöde genom en 600 mm betongtrumma som har ett fall i utloppet, vilket bedöms kunna utgöra ett vandringshinder. Våtmark av klass 2 i området. 19 < 10 Liten porlande bäck som rinner genom en liten betongtrumma, vilken har gått sönder Bäck från Hundtjärn mot sjön Vandeln Bäck från Källmyran ner mot sjön Vandeln som rinner genom vägtrumma Lövåsbäcken med ett rikligt flöde genom en 800 mm betongtrumma Vattendragen passerar vägarna genom vägtrummor. I vissa passager är vägtrummorna högt placerade så att det blir ett fall ner till vattendraget, se Figur 11. Figur 11 Vägtrumma med fall vid utloppet

18 15 7 SKYDDSVÄRDA OMRÅDEN I området har viktiga och känsliga områden identifierats och sårbarheten med avseende på risk för påverkan har bedömts. 7.1 Naturreservat och Natura 2000-områden Stormyran-Lommyran är ett Natura 2000-område som ligger precis väster om Björnbergets projektområde. Områdets aapamyrar och brandpräglade skog är syftet med bevarandeplanen. I länsstyrelsens bevarandemål för myrarna står det att Naturlig hydrologisk regim ska råda 7. I bevarandemålet för sjöar och småvatten inom området står det att Intakt hydrologi i strandzonen och skoglig kontinuitet i omgivningen. Delavrinningsområde 6 och 7 mynnar ut i reservatet, se Figur 12. Idag finns det en befintlig skogsväg som löper längs med Natura 2000-området och fortsätter in i projektområdet. Figur 12 Avrinning mot Stormyran-Långmyrans Natura 2000-område sker från delavrinningsområde 6 och 7. De blå pilarna visar flödesriktningen. 7 Länsstyrelsen Västernorrland, Bevarandeplan Natura 2000 Stormyran-Lomyran, , /Bevarandeplaner/stormyran-lommyran-se pdf

19 Juån är också ett Natura 2000-område som främst skyddas för sitt livskraftiga bestånd av flodpärlmussla 8. Även stensimpa och öring finns i ån. Juån anses endast i liten utsträckning vara påverkad av mänsklig aktivitet, vilket främst sker genom närliggande skogsbruk och ett fåtal vägpassager. Delavrinningsområde 8-10 mynnar via ett antal olika bäckar och sjöar ut i Juån, se Figur 13. Avståndet till Juån är relativt långt och flödet går via stillastående vatten i Finntjärnen och Juvatssjön. Juvatssjön har ett högt naturvärde och är ett av många områden väster om Björnberget som planeras bli naturreservat. 16 Figur 13 Juåns Natura 2000 område och Juvatssjön som planeras att bli naturreservat ligger väster om projektområdet 7.2 Naturvärden En naturinventering är genomförd av Pöyry Swedpower. I denna har olika objekt klassats ur naturvärdessynpunkt. De områden som bedömts ha ett högt naturvärde är markerat med orange i Figur 14 nedan. Dessa kan vara nyckelbiotoper, hänsynsbiotoper eller områden som bedömts ha ett högt naturvärde vid inventeringen eller vid tidigare inventeringar av SCA. 8 Länsstyrelsen Västernorrland, Bevarandeplan Natura 2000 Juån, , /Bevarandeplaner/juan-se pdf

20 Figur 14 Naturvärden Björnbergets projektområde Hur hydrologin i de områden som markerats med siffror bedöms kunna påverkas av en vindkraftetablering beskrivs nedan, övriga naturvärden bedöms i stycke 7.1 och 7.3.

21 1. SCA klass 1 skog. Området ligger på en höjd vid vattendelaren i projektområdets ytterkant och områdets hydrologi bedöms därför inte kunna påverkas av en vindkraftetablering. 2. Nyckelbiotop klassad av SCA. Blandskog med mycket död ved. Området bedöms inte vara hydrologiskt sårbart. 3. SCA klass 1 skog. Blandskog med gamla lövträd. Området ligger i norra delen av delavrinningsområde 4 vid vattendelaren och dess hydrologi bedöms därmed inte kunna påverkas av en vindkraftetablering. Dock bör sluttningen nordväst om det naturvärda området till viss del beaktas Våtmarker Inom projektområdet finns enligt våtmarksinventeringen våtmarker av klass 2 och 3. Utanför projektområdet finns våtmarker av klass 1-3 samt områden som ingår i myrskyddsplan, se Figur 15. Figur 15: Karta över klassade våtmarker inom projektområdet och dess närhet Våtmarken av klass 3 i projektområdets nordöstra del ligger kring Möckelbäcken. Området bedöms vara sårbart för vägdragningar i de våta partierna. I Figur 16 visas att det i projektområdets södra del ligger två våtmarker av klass 2, vilket enligt Naturvårdsverket 9 betyder att Ingrepp som påverkar objektens hydrologi bör undvikas. 9 Naturvårdsverket, Våtmarksinventeringen Resultat från 25 års inventeringar, 2009,

22 19 Figur 16 Våtmarker av klass 2 i projektområdets södra del. De blå pilarna visar flödesriktningen En skogsväg löper idag mellan våtmarksområdena i östra delen av projektområdet. Det finns flera våtmarker av klass 1-3 invid projektområdet i nordväst. Flera av dessa är också skyddade av myrskyddsplanen och planeras bli naturreservat, se Figur 17. Enligt länsstyrelsens bedömning är hydrologin i stort sett orörd Naturvårdsverket, Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Västernorrlands län,

23 20 Figur 17 Klassade våtmarker och myrskyddplan nordväst om projektområdet Det finns ett flertal myrar och sumpskogar inom projektområdet som inte klassats i våtmarksinventeringen.

24 8 ANLÄGGNINGSPÅVERKAN OCH ÅTGÄRDER Hydrogeologin i ett projektområde för vindkraftsetablering riskerar att påverkas vid anläggande av vägar, kranplatser, fundament och vid kabelförläggning. Nedan beskrivs några exempel på tekniker för att minimera påverkan Vindkraftsfundament Grundvattennivån varierar i området och varierar över tiden, men troligtvis kan länshållning för fundamenten bli nödvändigt vid vissa positioner. Då morän dominerar i området blir påverkan främst lokal. Vid länshållning i permeabla jordarter finns risk för att grundvattennivån i området kring schakten påverkas. Vid anläggande av fundament, bör risken för spill av bränsle, hydrauloljor och dylikt beaktas. Detta gäller särskilt i närheten av vattendrag och särskilt i delavrinningsområde 5, 6 och 7 vilka mynnar ut i Stormyran-Långmyrans Natura 2000-område och de skyddade myrarna norr om detta. Detta gäller även i området kring klass 2 våtmarkerna i södra delen av projektområdet. 8.2 Vägar, kranplatser och kabelschakt Morän dominerar i området, vilket utgör en bra grund för vägarna. Jordmäktigheten varierar över området och troligtvis kommer sprängningsarbeten att utföras. Det bör undvikas att anlägga väg genom en våtmark, men i de fall det krävs finns generellt två tekniker; utskiftning eller flytande vägkropp. För de vägar och kranplatser där det finns risk att vattendämningar bildas bör ytliga diken anläggas. Dessa ska även förhindra höga vattenstånd i vägkroppen. Vid byggnation i sluttningar med ytligt grundvatten och där vägarna byggs längs med sluttningarna bör överdiken anläggas med fall mot lågpunkter där vattengenomströmning kan säkerställas med vägtrummor eller genomsläppligt material. I övriga områden kan diken undvikas eftersom dessa riskerar att dränera ut det naturliga grundvattnet. Vattentransporten ska säkerställas vid vägpassage av vattendrag. Om befintligt skogsvägnät utnyttjas kan antalet nya passager minimeras. Vid breddning och justering av befintliga vägar är det viktigt att funktionen och kapaciteten på befintliga väggenomföringar bibehålls. Vid anslutning till befintliga vägar är det viktigt att vägdikenas funktion säkerställs. Vägarna bör förläggas nära höjdryggar och vattendelare till så stor del som möjligt. Genom att undvika dragningar genom myrar minskas inte bara risk för hydrogeologisk påverkan utan man kan också minska kostnaderna. Mellan varje vindkraftverk och till transformatorstationen ska elledningar dras. Generellt förläggs elkablarna längs vägarna men om andra sträckningar används är det viktigt att ledningsgravarna utförs väldränerade samt att eventuella vattendragspassager sker på tillräckligt djup så att fördämning undviks. Där kabelschakter ligger i omedelbar närhet till myrmark kan vattentransport ske i kabelgraven även efter det att den har igenlagts, eftersom kringfyllnadsmaterialet är permeabelt. Effekten att kabelgraven riskerar att dränera ett våtmarksområde kan undvikas med hjälp av strömningsavskärande fyllning i kabelgraven. Vid vägpassage över bäckar med naturvärden känsliga för flödesstörningar kan det tillses att den naturliga botten och flödet bibehålls genom att t ex en halvtrumma anläggs.

25 9 RESULTAT OCH SAMMANSTÄLLNING 22 Projektområdet ligger inom Ljungans och Delångeråns huvudavrinningsområden. Projektområdet är uppdelat i 12 delavrinningsområden, vilka kan delas in i fyra grupper utefter vilken å de mynnar ut i. Stormyran-Lommyrans är ett Natura 2000-område som ligger precis väster om projektområdet. Norr om detta ligger Djuptjärnmyran och Lokmyran, ett myrkomplex med våtmarker av klass 1-3 i VMI. Flera av dessa myrar innefattas av myrskyddsplanen och planeras att bli naturreservat. Dessa områden skyddas delvis för sin hydrologi och måste beaktas vid en vindkraftetablering. Sydväst om projektområdet ligger Juåns Natura 2000 område med förekomst av bl.a. flodpärlmussla. Det finns vattendrag inom projektområdet som mynnar ut i Juån, men de går via en tjärn och en sjö. I delavrinningsområde 1 finns ett par biflöden till Hegelån, i vilken det kan finnas bäcköring. I projektområdets södra del ligger klass 2 våtmarker och öster om projektområdet ligger en klass 1 våtmark. Inom projektområdet finns en del områden med höga skogliga värden, men hydrologin i dessa bedöms inte kunna påverkas av en vindkraftetablering. Projektområdet ligger över Högsta kustlinjen och morän är den klart dominerande jordarten. Stora block förekommer i stora delar av området. Jordmäktigheten är varierande och ytligt berg återfinns i vissa delar av projektområdet. Bergarterna bedöms vara homogena med både sura och basiska bergarter. I hela området finns stor andel myrmarker. Våtmarkerna som är markerade på terrängkartan bedöms generellt ha låg bärighet. Årsnederbörden är ca 600 mm, med störst nederbörden i juli. Årsavrinningen är ca 300 mm. Den månggraderade moränen i området medför en låg genomsläpplighet (låg hydraulisk konduktivitet). Grundvattennivån är generellt några meter under markytan i inströmningsområden på höjderna medan nivån ligger strax under markytan vid utströmningsområdena. Högst grundvattennivåer kan förväntas under försommaren och hösten och lägst nivå under tidig vår. Det finns inga vattentäkter och inga brunnar inom projektområdet, men det finns ett fåtal brunnar i områdets närhet enligt SGU s brunnsinventering. Troligtvis finns det en hel del brunnar i projektområdets närhet som inte registrerats i inventeringen. Det finns två sjöar inom projektområdet, Lill-Grundsjön och Stor-Grundsjön. Dessutom finns ett flertal tjärnar. Flera av tjärnen är stora och har ett vattenutbyte från bäckar, vilket gör att de kan räknas som sjöar. Det finns ett system av bäckar i projektområdet. I norra delen av projektområdet ligger Lokbäcken som är ett av flera biflöden till Möckelbäcken. Möckelbäcken har av länsstyrelsen och vattenmyndigheten klassats med god ekologisk status. I projektområdets centrala delar ligger flera bäckar som går ihop i Hästbäcksmyran och rinner vidare till Granån. Grånån har också klassats med god ekologisk status. Tre mindre bäckar har sitt utlopp i norra Stor-Grundsjön. Järnbäcken och Lövåbäcken har sitt ursprung i våtmarkerna i projektområdets södra del. Norr om Portberget startar ett biflöde till Portbäcken, väster om projektområdet. Portbäcken har även den klassats med god ekologisk status. Flertalet av bäckarna är idag påverkade av skogsvägar där vattentransporten sker i vägtrummor. Områdets hydrologiska sårbarhet har bedömts och visas i Figur 18. Sårbara områden är våtmarker, sumpskogar, områden kring hydrologiskt viktiga bäckar, områden med avrinning mot naturområden med sårbar hydrologi samt områden med genomsläppliga jordarter.

26 23 Figur 18 Bedömd hydrologisk sårbarhet inom projektområdet (de blå pilarna visar avrinningsriktningen)

27 24 10 REFERENSER 1. Sverige Geologiska Undersökning (SGU), 2. Vatteninformationssystem Sverige (VISS), 3. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), meteorologi/nederbord 4. SGU s kartgenerator, 5. SGU s brunnsarkiv, 6. Allt Fiske, 7. Dagbladet, Svensken hade kunnat sätta Erikslund på kartan, , 8. Länsstyrelsen Västernorrland, Bevarandeplan Natura 2000 Stormyran-Lomyran, , 9. Länsstyrelsen Västernorrland, Bevarandeplan Natura 2000 Juån, , Naturvårdsverket, Våtmarksinventeringen Resultat från 25 års inventeringar, 2009, Naturvårdsverket, Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Västernorrlands län,