Antiemetika Jan Kehr 1.) Vad är antiemetika effektiva mot definitioner orsaker 2.) Trigger inputs emetiska banor kräkcentrum kräkreflexen 3.) Antiemetika verkningsmekanismer biverkningar behandling
Emesis At least after death you're not nauseous. Woody Allen in Sleeper Illamående (nausea) en subjektiv upplevelse, en önskan att kräkas eller en smärtfri men obehaglig förnimmelse från svalget och mag-tarm-kanalen som ger upphov till känslan att man snart behöver kräkas Kväljningar en torr kräkning, en kräkning utan vätska Kräkningar (emesis; från grek. emeo = att kräkas; jag kräks ) det moment då maginnehållet stöts ut genom munnen, en reflex
Illamående en varnande funktion skapar motvilja - motorik avtar i mag-tarm-kanalen, ventrikel slapp och innehållet i tolvfingertarmen (duodenum) förflyttas tillbaka till magsäck (retroperistaltik) - minskad utsöndring av magsyra och ökad salivavsöndring minskar frätskador - kallsvettighet, takykardi, blekhet
Kräkningar en försvarsmekanism kroppen gör sig av med giftet - föregås vanligen av en kväljning (inandning mot stängd glottis) som flyttar innehåll från tolvfingertarm och magsäck - andningsmusklerna kontraherar, övre esofagussfinktern och diafragman runt esofagus förslappas - utstötandet beror på kontraktion av den raka och de yttre sneda bukmusklerna - övertryck i thorax
Orsaker - Patofysiologiska; förstoppning, ulkus, infektion, autonom dysfunktion - Cancerutlösta; hjärnan och levern (metastasering) - Metaboliska; uremi, hyperkalcemi - Behandlingsrelaterade; cytostatika, strålbehandling, analgetika, kirurgi postoperativt - Smärta - Migrän - Psykologiska; skräck, ångest, betingat illamående - Matrelaterade; alkohol, matförgiftning, frosseri - Rörelseutlösta; åksjuka, vestibulär neurit - Graviditet morning sickness
Kräkreflexen Input - stimulus (triggers) - detektorer - afferenta impulser kräkcentrum koordinatorn Output - efferenta neuron - verkställande organ - kräkning
vestibularapparaten farynx högre hjärncentra kräkcentrum medulla oblongata mag-tarm-kanalen area postrema kemoreceptor-triggerzonen
Emetiska Detektorer mag-tarm-kanalen - kemiska receptorer; slemhinneirriterande ämnen - mekaniska receptorer; störningar i motilitetsmönstret, överfull magsäck och tolvfingertarm - afferent information via vagusnerven till kräkcentrum area postrema/ kemoreceptor-triggerzonen - emetiska substanser i blodbanan (även CSF) - utanför blodhjärnbarriären vestibularapparaten - rörelse - via cerebellum till kräkcentrum högre hjärncentra - sensorik, minne - ej detektorer i egentlig mening
5-HT 3 - receptorns roll vid kräkning 5-HT 3 receptor antagonist - odansetron Kräkning - en reflexmässig tömning av magsäcken genom matstrupe och mun
Transmittorer serotonin frisättning i tarmslemhinnan, area postrema dopamin area postrema substans P nucleus tractus solitarius opioids area postrema acetylkolin och histamin impulsöverföringen från vestibularapparaten
Receptorer vestibulo-cerebellära afferenter muskarin histamin H1 Cerebellum area postrema dopamin D2 serotonin 5-HT3 neurokinin-1 µ opioid muskarin 4th ventricle Dorsal motor nucleus of the vagus and nucleus ambiguus neurokinin-1 serotonin 5-HT3 dopamin D2 histamin H1 muskarin neurokinin-1 muskarin histamin H1 Nucleus tractus solitarius serotonin 5-HT3 dopamin D2 mag-tarm
Grupper av Antiemetika - Antikolinerga - Antihistaminer lättare illamående - Dopamin D2 receptor antagonister: måttligt illamående - 5-HT3 receptor antagonister: svårt illamående - Kortikostereoider: måttligt illamående - Benzodiazepiner: lättare illamående - Cannabinoids - Substans P/Neurokinin-1 receptor antagonister
Antikolinerga Exempel: skopolamin (Scopoderm) plåster Verkningsmekanism/Aktionsplats: blockerar centrala muskarin receptorer (afferenta banor) i vestibularapparaten/cerebellum, även nucleus tractus solitarius och nucleus ambiguus (också area postrema men ej effektivt mot illamående som utlöses här)
Antihistaminer Exempel: cyklizin (Marziné), prometazin (Lergigan) Verkningsmekanism/Aktionsplats: blockerar centrala histamin H1 receptorer i vestibularapparaten/cerebellum, nucleus tractus solitarius, dorsal motor nucleus of the vagus, men ej area postrema, antikolinerga egenskaper bidrar också
Dopamin D2 antagonister Exempel: metoklopramid (benzamid) (Primperan), proklorperazin (fentiazin) (Stemetil), haloperidol (butyrofen) (Haldol) Verkningsmekanism/Aktionsplats: blockerar dopamin D2 receptorer i area postrema (också nucleus tractus solitarius), metoklopramid blockerar även 5- HT3 (hög dos), fentiaziner och butyrofener också muskarin och histamin receptorer, ökad motorik i ventrikel pga dopaminreceptor blockad bidrar också till antiemetisk effekt (speciellt metoklopramid)
Serotonin 5-HT3 antagonister Exempel: ondansetron (Zofran), granisetron (Kytril) Verkningsmekanism/Aktionsplats: blockerar 5-HT3 receptorer centralt i nucleus tractus solitarius och area postrema, och perifiert genom att 5-HT frisättning från tarmslemhinnan (enterokromaffincellerna) blockeras vid vagala afferenta nervändar i tunntarmen
Kortikostereoider Exempel: dexametason (Decadron, Dexacortal) Verkningsmekanism/Aktionsplats: hämning av prostaglandinbindning (stabilisering av cellmembran och därmed minskad genomsläpplighet i BBB? förhindrar cerebrala ödem?)
Benzodiazepiner Exempel: alprazolam (Xanor) Verkningsmekanism/Aktionsplats: binder GABA A site och ökar GABAs inhiberande effekt på hjärnan, psykologisk anti-emetisk effekt (ångestdämpande, sedation, amnesi)
Övriga Cannabinoids: används ej i Sverige, oklar verkningsmekanism, används vid cytostatika-inducerat illamående Substans P/Neurokinin-1 receptor antagonister: aprepitant (Emend), helt ny verkningsmekanism, blockerar neurokinin-1 receptorer i nucleus tractus solitarius, används vid cytostatika-inducerat illamående, effektiv både vid akut och sent illamående, blockerar ett brett spektrum av emetiska substanser