Uppnår vi god avkastning? Vad behöver vi för avkastning? Har vi tillräcklig kompetens inom finansområdet? Har vi en god kontroll över finansförvaltningen? Betalar vi rätt avgifter? Vilka risker tar vi? Hur gör andra? Har vi en betryggande säkerhet? Hur aktiv förvaltning ska man ha? Vilken extern rådgivning ska man ha? 1
TRE LANDSTING I LYCKAT FINANSSAMARBETE KOMMEK 2014 ONSDAG 20 AUGUSTI NICHOLAS PRIGOROWSKY, EKONOMIDIREKTÖR LANDSTINGET SÖRMLAND FREDRIK HOLST, FINANSCHEF LANDSTINGET VÄSTMANLAND 2014-03-13 Grundkarta: SCB 2
FINANSIELLT SAMARBETE VARFÖR? Samarbetar redan i många frågor Regionbildning Pensionsportfölj av strategisk betydelse Ökad betydelse och omfattning Liknande situation och hantering - Vi gör samma saker! Minskad sårbarhet Andra fördelar 3
UTGÅNGSLÄGE PENSIONSSKULD OCH PENSIONSMEDEL PER 2009-12-31: Landsting Pensionsskuld (mkr) Marknadsvärde tillgångar (mkr) Skuldtäckningsgrad (%) Sörmland 4 996 1 231 24,6% Västmanland 5 027 1 581 31,5% Örebro 6 804 418 6,1% Totalt 16 827 3 230 19,2% Not: med pensionsskuld avses total skuld, dvs. skuld i balansräkningen samt ansvarsförbindelse, inkl. löneskatt. Skuldtäckningsgrad är tillgångarnas marknadsvärde som andel av den totala skulden. 4
MER LIKA ÄN OLIKA Sörmland Västmanland Örebro Invånare 277 569 259 054 285 395 Politisk majoritet s + fp + mp s + v + mp s + v + mp Antal anställda 6 343 6 041 8 210 Skattesats 10,77 10,88 11,52 Balansomslutning 5,8 mdr 5,9 mdr 6,2 mdr Soliditet 28 % 27 % 21 % Pensionstillgångar 2,4 mdr 2,5 mdr 1,5 mdr Pensionsskuld 6,3 mdr 6,5 mdr 8,8 mdr Invånare: Q4 2013, källa scb.se 5
SYFTE Samarbetet mellan landstingen ska framförallt höja kompetensen och minska sårbarheten i respektive landstings finansfunktion Säkra ett bredare beslutsunderlag och fördjupad diskussion Intern kontroll 6
Finanspolicy Jämförelser Upphandlingar Finansråd Back-office Verksamhets plan/ berättelse Ansvarsfulla investeringar Löpande kontakter/ utbyte 7
VAD HAR VI GJORT? 2010: Etablering av finanssamarbetet Synpunkter från konsulter Finansråd Årscykel 8
VAD HAR VI GJORT? 2011: Likalydande finanspolicys beslutade Gemensam verksamhetsplan Gemensam mall för nyinvesteringar Studiebesök/erfarenhetsutbyte (Huddinge, Botkyrka, Södertälje) Kartläggning/diskussioner rutiner Gemensam intranätssida 9
VAD HAR VI GJORT? 2012: Avtal backoffice/riskrapportering Utredning alternativa placeringar Gemensam bankupphandling Upphandling värdepapper och fonder Avtal om etisk screening av portföljer Verksamhetsberättelse Gemensamma rutiner avseende etik och borgensavgifter Marknadsföring av samarbetet (ex. ekonomidirektörskonferens) Gemensamma förvaltningsbesök 10
VAD HAR VI GJORT? 2013: Revidering av likalydande finanspolicy Gemensam fondupphandling (utländska aktier) Gemensamma värdepappersaffärer Framtagande av modell för ansvarsfulla investeringar Uppföljning av gemensamt bankavtal Jämförelser av förvaltningsresultat Verksamhetsberättelse Marknadsföring av samarbetet (ex. finansdagarna) Gemensamma förvaltarbesök Fokusområde under året: ansvarsfulla investeringar 11
EXEMPEL 1: GEMENSAM FONDUPPHANDLING Fem landsting (Blekinge, Jönköping, Sörmland, Västmanland och Örebro) Globala aktier: aktiv förvaltning och etiska restriktioner Volym 600-800 mkr Jönköpings modell för upphandling av kapitalförvaltare användes Lyckat resultat 12
EXEMPEL 2: ETIK/ANSVARSFULLA INVESTERINGAR Landstinget strävar efter att vara en ansvarsfull investerare, vilket bland annat innebär att hänsyn till långsiktigt hållbar utveckling ska tas vid investeringar. Konsultavtal med externt screening-företag Egenutvecklad modell för bedömning av hur förvaltarna jobbar med ansvarsfulla investeringar (se nästa sida) 13
LANDSTINGENS MODELL FÖR BEDÖMNING AV ANSVARSFULLA FÖRVALTARE STRUKTUR 1.Vilja 2.Strategi 3.Målsättning 4.Resurser 5.Aktiviteter 6.Uppföljning 7.Resultat Undertecknat PRI (årtal) Uttalat från högsta ledning Early mover Global Compact OECDs riktlinjer Stödjer/ medverkar i andra initiativ Ägarpolicy Policy för ansvarsfulla investering ar (E, S, G) Etisk plattform Andel av totalt kapital som omfattas (%) Förankrad i organisation Offentlig Certifiering Tydlig Mätbar Realistisk Offentlig Interna resurser inom ESG Kommitté/ råd Externa rådgivare Styrelseför ankring Dialog med företag Valberedning Röstning Nya produkter (innovations -grad inom ESG) Etiska fonder Hållbart värdeskapande Swesif Övrigt samarbete Regelbunden/ systematisk Offentlig Hållbarhetsredovisning CSR-rapport PRIrapportering Kunna påvisa effekter Dialog Röstning Påverkan: E, S, G Hållbart värdeskapande 14
GODA EXEMPEL (INOM OMRÅDET ETIK/ANSVARSFULLA INVESTERINGAR HOS LANDSTINGENS FÖRVALTARE) Etisk plattform som omfattar all kapitalförvaltning Hållbart värdeskapande Miljöcertifiering Egen ESG-rating* Screening av ränteprodukter Tydligt engagemang inom utvalda områden Publicering av ståndpunkter inom viktiga områden *ESG = Environmental, Social & Governance. 15
EXEMPEL 3: JÄMFÖRELSER Data t o m maj 2014 16
KVALITATIVA VINSTER MED SAMARBETET Genomarbetad finanspolicy Ökade resurser (gemensamt finansråd) Minskad sårbarhet Utvecklad kontroll och administration Mer ansvarsfulla investeringar Positiv dialog med motparter/finansmarknad mycket bra synpunkter och inspel Med mera 17
KVANTITATIVA VINSTER MED SAMARBETET Gemensamma upphandlingar av aktieindexobligation, fonder, backofficetjänster, etikkonsult och flödesbankstjänster har visat att det finns volymfördelar. Uppskattningsvis sparar landstingen tillsammans ca 2,7 mkr per år jämfört med om ovanstående tjänster handlats upp separat: Område Bankupphandling Upphandling fonder och värdepapper Externa tjänster, konsultstöd Totalt (3 landsting) Besparing (helårsårseffekt) 1,4 mkr 1,1 mkr 0,2 mkr 2,7 mkr 18
FÖR- OCH NACKDELAR MED SAMARBETE + Minskad sårbarhet + Djupare kompetens tillsammans (viss grad av specialisering möjlig) + Dela kostnader och resurser + Erfarenhetsutbyte + Mer uppmärksamhet i marknaden ( kompetensutveckling ) -Geografiska avstånd -Tidsbrist 19
PORTFÖLJERNA IDAG PENSIONSSKULD OCH PENSIONSMEDEL PER 2013-12-31: Pensionsskuld (mkr) Marknadsvärde tillgångar (mkr) Skuldtäckningsgrad (%) Sörmland 6 344 2 355 37,1% Västmanland 6 529 2 544 39,0% Örebro 8 796 1 545 17,6% Totalt 21 668 6 444 29,7% FÖRÄNDRING SEDAN START (FRÅN 2009 TILL 2013): Förändring pensionsskuld 2009-13(mkr) Förändring skuldtäckningsgrad 2009-13 (%) Förändring marknadsvärde tillgångar 2009-13(mkr) Sörmland 1 348 1 124 12,5% Västmanland 1 502 963 7,5% Örebro 1 992 1 127 11,4% Totalt 4 841 3 214 10,5% Not: jämför sid 5 20
TACK! nicholas.prigorowsky@dll.se fredrik.holst@ltv.se 21
Uppnår vi god avkastning? Vad behöver vi för avkastning? Har vi tillräcklig kompetens inom finansområdet? Har vi en god kontroll över finansförvaltningen? Betalar vi rätt avgifter? Vilka risker tar vi? Hur gör andra? Har vi en betryggande säkerhet? Hur aktiv förvaltning ska man ha? Vilken extern rådgivning ska man ha? 22
BILAGA 23
EXEMPEL - MÅNADSRAPPORT 24
25