2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer



Relevanta dokument
CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

Ungdomar och sociala medier!

TÅL DU INTE ETT SKÄMT?

FN:s konvention om barnets rättigheter

För ett schysst klimat på nätet

Om nätmobbning 2 av 2. Lektionen handlar om kränkningar och trakasserier på nätet. Om nätmobbning 2 av 2. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

Om nätmobbning. En digital lektion från Sida 1 av 9

Om nätmobbning 1 av 2. Lektionen handlar om nättrakasserier. Om nätmobbning 1 av 2. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim.

Elevernas trygghetsplan

Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tre rapporter. Föräldrar Cll barn 9-18 år Barn 0-8 år Barn 9-18 år

Alla i klassen ska trivas!

Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Sverige

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Ett filter i huvet. är bättre än ett i datorn! Hur pratar jag med unga om sexuell utsatthet på internet?

En liten bok om #NÄTKÄRLEK

Barn och internet - Sverige. Kontakt: Angelica Gustafsson & Viktor Wallström Kontakt Novus: Mats Elzén & Anita Bergsveen Datum: 22 juni 2017

Unga, sex och internet. Hösten 2010

UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet

PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING

Ungas nätvardag.... eller varför si,er mobiltelefonen fast i handen?! Mathias Larsson

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

2015 säteriskolan. Arbete Mot Mobbning MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Frågor om nätmobbning

Lindgårdens förskola

Vänner och näthatare

Plan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling för elever

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010

Vi har en plan på Ektorpsringen för att alla ska behandlas lika bra! 2015/2016

Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga.

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog.

Barn och skärmtid inledning!

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Det går att stoppa diskriminering & kränkande behandling

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

Supportgrupper. Jessica Schmidt

OKTOBER Arbete Mot Mobbning MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Föräldrautbildning Schysst på nätet. Åsa Gustafsson

UNG ONLINE En undersökning gjord på uppdrag av Cybercom juni 2018

40 minuter om ungas nätvardag Ett föreläsningsmaterial från Surfa Lugnt

Beckombergaskolan. Beckombergaskolans likabehandlingsplan Läsåret Förkortad och förenklad version

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Diskussionsfrågor <3mig.nu. - Om Internet, trakasserier och livet IRL

Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12

Föräldraskapets nya utmaningar

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för 2016

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete

Förkortad och förenklad version

Barn och medier. En lättläst broschyr

Hur ser ungas nätvardag ut?

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Trygg Idrott. Carina Bäck

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

KIDSCREEN-52. Frågeformulär om hälsa för barn och unga. Föräldraversion

Franserudsskolans likabehandlingsplan

Vad innebär dessa begrepp? DISKRIMINERING TRAKASSERIER KRÄNKNINGAR MOBBNING

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Beckombergaskolans likabehandlingsplan

Delrapport. Attityder till och erfarenheter av kränkningar på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen

LIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA

Mobbning i skolan. Robert Thornberg

SSP Svenska skolan i Paris

Enkätundersökning i samarbete med MSN

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling

Barns och ungas liv på nätet! Lärarhandledning till <3mig.nu med övningar och tips för klassrummet

LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA

ÅRLIG PLAN BLÅ HUSET 2015

Förskolan Akvarellen

Hunnebostrands skola och fritidshems årliga plan mot kränkande behandling och diskriminering

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%

Likabehandlingsplan 2017/18

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling.

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Rudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling år 2015, Logården

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan för Mönsteråsgymnasiet

LINKÖPING VÄRDEGRUNDSGRUPPEN Sophia Karlsson Susanne Larsson Cecilia Söderlund

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

Transkript:

Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar på nätet. Personen kan inte försvara sig själv. Det är inte nätmobbning när det sker på skoj eller skämt. Kriterier: negativt eller elakt beteende, i en relation som präglas av en obalans i styrkeförhållandet mellan parterna, som upprepas och pågår en viss tid Nätmobbing Typer Nätmobbning sker med modern teknik framförallt via Internet. Bilder och film om läggs ut på internet Text Gammalt vin i en ny flaska Utesluten ur gruppen Någon utger sig för att vara någon annan Facebookgrupper-`Vi som hatar Stina Johansson` Hot Nätmobbning skiljer sig från annan mobbning Nätmobbing skiljer sig från annan mobbning Ingen fristad Anonymitet/Oklart för den som utsätts vem förövaren är Spridningen av mobbningen svår att överblicka Vuxna har lite insyn Teknisk expertis Förövaren ser inte offrets reaktion Förövarens status Oklart för den som utsätts vilka åskådarna är 1

Bikupa Fokusgrupper Vad har jag sagt? Vad tycker ni om det? Frågor och funderingar? Årskurs 6 & 9 Tre skolor i sområdet 8 fokusgrupper; 48 elever Studie: Cybermobbning-2010 Hur ofta använder elever internet 21 skolor i sområdet Årskurs 4, 6 & 9 59 % använder internet varje dag 90 % använder internet några gånger i veckan 1404 elever Vad gör de på internet Internetkategori Internetkategori Spel 80 % Kommunikation 60 % Sökmotor 30 % Media 7 % Skolrelaterat 7 % Musik 4 % Handelsplatser 4 % Sport 2 % Övrigt 3 % Frekvenser Utseendefixerade sidor 21 %* Åldersgräns > 10 år 91 % Villkorad åldersgräns > 10 år 61 % Ovillkorad åldersgräns > 10 år 73 % Vad gör de på internet Sociala nätverk 57 % i 4: e klass använder åtminstone ett socialt nätverk De vanligaste sociala nätverken är: Communities (51%) Facebook (49%) Chatt (14%) MSN (14%) Bildagboken (4%), Kamratposten (1%) Blogg (2%) 2

Vad gör de på internet Åldersgräns Utsatta för nätmobbing Internationellt 73 % är inne på sidor som de åldersmässigt är för unga för att vara inne på: Facebook Youtube Google Våldsamma spel Sociala spel Systematisk metaanalys visare att 0.9-70 % har varit offer/förövare för nätmobbing (Berne et al., 2013) Ålder; krökt samband med topp vid 12-14 års ålder (Tokunaga, 2010) Inga systematiska skillnader mellan könen (Tokunaga, 2010) Utsatta för nätmobbing Sverige Utsatta för nätmobbning Studie av Skolverket visar att 1 % är nätmobbade EU KIDS ONLINE visar att : 9 % är mobbade via internet 6 % är mobbade via mobilen ö Årskull 4 Årskull 6 Årskull 9 Någon gång 12.3 %* 6.5 % 6.1 % Två eller tre gånger per månad 1.2 % 1.0 % 0.5 % En gång per vecka 2.4 % 0.3 % 0.5 % Flera gånger per vecka 0 % 0 % 1.7 % Total: Ja någon av frekvenserna 15.9 %* 7.8 % 8.8 % *Det fanns köns och åldersskillnader De som utsätter andra för nätmobbning Vilka är förövare? ö Årskull 4 Årskull 6 Årskull 9 Någon gång 4.2 % 3.7 % 8.7 % Två eller tre gånger per månad 0.3 % 0.3 % 1.5 % En gång per vecka 0.3 % 0 % 0.7 % Flera gånger per vecka 0 % 0.5 % 2.9 % Total: Ja någon av frekvenserna 4.8 % 4.5 % 13.8 %* Det är på många sätt lättare att vara förövare på nätet: Man ser inte den andres reaktion Man kan vara anonym Ojämlikhet i styrka behövs inte Mindre ånger än annan mobbning *Det fanns åldersskillnader (Slonje, Smith,& Frisén, 2012) 3

Bikupa Fokusgrupper Vad har jag sagt? Vad tycker ni om det? Frågor och funderingar? Tror du det är lättare att bete sig aggressivt eller göra opassande saker via mobiltelefonen eller Internet gentemot andra? Om det är så att man beter sig annorlunda gentemot varandra över mobil och Internet, varför blir det så tror ni? Osynlighet Osynlighet Missförstånd Status & makt på nätet Hämnd Missförstånd Status & makt på nätet 4

Hämnd Elever i årskurs 6 & 9 Frågeformulär, 797 elever Tror du det är lättare att bete sig aggressivt eller göra elaka saker gentemot andra via nätet och mobilen än ansikte mot ansikte? Årskurs 6 Årskurs 9 Ja 63 % 84 % Nej 16 % 9 % Vet inte 20 % 8 % Vad tror du det är som gör det lättare att bete sig aggressivt eller göra elaka saker mot andra via nätet och mobilen än ansikte mot ansikte? 59 % svarade osynlighet 35 % svarade missförstånd 30 % svarade status och makt 28 % svarade hämnd Bikupa Problem efter att ha blivit nätmobbad Vad har jag sagt? Vad tycker ni om det? Frågor och funderingar? Problem i skolan; sämre studieresultat, skolkar mer Psykosociala problem; ångest, låg självkänsla, depression Familjerelationer påverkas negativt 5

Nätmobbning Kropp & utseende Utsatta för utseenderelaterad nätmobbning Finns det ett samband mellan nätmobbning och kroppsuppfattning? Hur många elever är utsatta för utseenderelaterad nätmobbning? Tycker elever att nätmobbning handlar om offrets utseende? Finns det några könsskillnader? Någon gång eller oftare Årskurs 4 Årskurs 6 Årskurs 9 11, 9 % 13, 1 % 21, 7 % Är elever som använder sociala nätverk mer missnöjda med sin kropp och sitt utseende än de som inte gör det? Vanligt att nätmobbning gäller offrets utseende Nätmobbning och Kroppsuppfattning Årskurs 6 Ofta eller alltid Årskurs 9 Ofta eller alltid Flickor mobbade av flickor 63, 5 % 51, 7 % Flickor mobbade av pojkar 37, 9 % 53, 1 % Pojkar mobbade av pojkar 26, 3 % 29, 8 % 10-15 åringar som är utsatta för mobbning har sämre kroppsuppfattning De är mer missnöjda med: utseendet vikten Det finns könskillnader: flickor som är utsatta var mer missnöjda med utseendet än pojkar som var utsatta Pojkar mobbade av flickor 18, 7 % 29, 4 % Konsekvenser av kroppsmissnöje Sociala nätverk och Kroppsuppfattning Ätstörningsproblematik Depression Ångest och oro Sämre sexuellt fungerande Flickor (10 år) som är inne på sociala nätverk är mer missnöjda med utseendet än flickor som inte är inne på sociala nätverk Pojkar (10 år) som är inne på sociala nätverk är mer nöjda med vad de tror andra tänker om deras utseende än pojkar som inte är inne på sociala nätverk. Överträningsproblematik Kroppsförändrande beteenden Body Dysmorphic Disorders (BDD) 6

Negativa kommentarer om kropp & utseende Sociala nätverk: Facebook Instagram Twitter Chattar Bloggar Negativa kommentarer om: Vikt Kläder Internationellt Olika tekniska lösningar vanligast Passiva strategier är vanligt Berätta för kompisar är vanligt Ovanligt att berätta för vuxna Make-up Ansiktet Elever i årskurs 6 & 9 Berätta för vuxna vanligaste förslaget, speciellt föräldrar (40%) och lärare (20%) Öppen fråga i frågeformulär, 729 elever Hur skulle du göra om du blev nätmobbad för att få stopp på det? Ovanligt förslag i internationella studier med äldre barn. Där är olika tekniska lösningar vanligast Konfrontation näst vanligaste förslaget (26%) Ignorera tredje vanligaste förslaget (17%) Ovanligare förslag: Berätta för en kompis (3%) Rapportera (6%) Tekniska lösningar (7%) Vet inte (7%) 7

Ålderskillnader Könskillnader Berätta för vuxna föreslås oftare av yngre barn än äldre barn Berätta för kompisar föreslås oftare av äldre barn än yngre barn Viktig kunskap vid utformandet av prevention och interventionsåtgärder Berätta för någon föreslås oftare av flickor än pojkar Att hämnas, genom att mobba tillbaks traditionellt föreslås oftare av pojkar än flickor Kan bero på genus-roller, flickor socialiseras in i att tala mer om sina känslor och inte använda fysiskt våld Skillnader emellan utsatta elever och inte utsatta elever Bikupa Konfrontation i forumet där nätmobbningen sker föreslås oftare av utsatta elever än av elever som inte är utsatta De som utsatts angav mer sällan förslaget att berätta för vuxna, trots att majoriteten av dem berättat Vad har jag sagt? Vad tycker ni om det? Frågor och funderingar? Är utsatta elever rädda för att få restriktioner gällande datoranvändning om de berättar? Om man drabbas Om man drabbas Prata med någon vuxen Prata med någon på skolan Det finns två lagar som ska skydda från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan. Skollagen (6 kapitlet) och Diskrimineringslagen Det är Barn och elevombudsmannen BEO och Diskrimineringsombudsmannen som kontrollerar att lagarna följs 8

Om man drabbas Polisanmäla grovt förtal - olagliga kränkningar förtal olaga hot Hur gör vi kränkningar på nätet och via mobilen till vårt gemensamma ansvar? Gemensamt ansvar Vad kan skolan göra? Föräldrar Skola Ansvariga för sajter Ungas röst Unik position och en viktig roll för att ta itu med nätmobbning Äldre elever kan vägleda yngre elever Övriga aktörer för barn & ungdomar Vad är inte skolans bord? Vad kan föräldrar göra? Nätmobbning som sker mellan personer som inte går i samma skola Bevaka det som händer på Internet Mindre naiv användning av de nya sociala medierna Många vuxna lastar över ansvaret på de unga själva, prata med barnen istället Att be ett barn sluta använda internet är som att be ett barn sluta vara med på rasten 9

Nätet positivt för unga Bikupa Ungdomar använder Internet framförallt för att socialisera. Vuxna framförallt för att hitta specifik information Mötesplats för likasinnade Internet ger fantastiska möjligheter när det gäller identitetsarbetet. Man kan på nätet testa sina åsikter, lära sig att diskutera och argumentera för det man tror på Vad har jag sagt? Vad tycker ni om det? Frågor och funderingar? Kontaktuppgifter: Email: sofia.berne@psy.gu.se Telefonnummer: 031-786 16 62 10