Rädda Östersjön! ett hav som förtjänar bättre

Rädda Östersjön! ett hav som förtjänar bättre

Östersjöns innanhav rymmer ett unikt ekosystem med ett fantastiskt djur- och växtliv. Men det är samtidigt ett hav i kris. Havsmiljön är mycket känslig och påverkas av allt som sker i och kring havet. Dels genom övergödning och överfiske men också genom våra egna handlingar. Om det som just nu händer i havet istället hände på land skulle det toppa tidningarnas löpsedlar, TV-nyheternas sändningar och beslutsfattarnas agendor. Men så länge det ser bra ut på den glittrande vattenytan är det få som inser hur allvarlig situationen egentligen är.

I förhållande till all den kunskap som finns om hur illa det är ställt är de vidtagna åtgärderna långt ifrån tillräckliga. Politisk och ekonomisk hänsyn har allt för länge vägt tyngre än hänsynen till växt- och djurlivet i detta känsliga hav. Sättet vi hanterar havet på idag är väldigt splittrat. Det är ett lapptäcke av olika regelverk och ansvariga myndigheter som var för sig saknar kraft att hantera de komplexa utmaningar som Östersjön står inför. Havet går att rädda Det var länge sedan det fanns så goda förutsättningar för att rädda Östersjön. Under den senaste tiden har vi sett en hel del positiva trender. Fiskbestånd som långsamt börjar återhämta sig och halter av övergödande ämnen i vattnet som minskar, för att nämna några exempel. Läget är hoppfullt men Östersjöns framtid balanserar på en knivsegg. Utan samordning kan de framsteg som gjorts lätt gå förlorade. Tillsammans kan vi rädda Östersjön Från och med den 1 juli 2009 är Sverige ordförandeland i EU. Det är ett unikt tillfälle för den svenska regeringen att lyfta Östersjöfrågan internationellt. Den behöver placeras i ett större sammanhang och i ett längre tidsperspektiv. För att få rätsida på problemen med havsmiljön krävs att de folkvalda i de nio länderna runt Östersjön börjar samarbeta på allvar. En integrerad havsförvaltning behövs, med syftet att stå över olika branschers och länders särintressen. EUs jordbruks- och fiskepolitik måste också förändras för att vi ska få ett friskare hav. Visa ditt stöd Stöd WWFs Östersjöarbete och få en båtvimpel eller ett rockmärke. Med Östersjövimpeln kan du visa att du tycker att det är hög tid för våra folkvalda att samordna alla krafter för att rädda Östersjön. Vimpeln skaffar du på ICA eller på wwf.se För att Östersjön ska tillfriskna vill WWF att: det skapas en långsiktigt hållbar fiske- och jordbrukspolitik utan skadliga subventioner att en del av EUs system med sub- ventioner ersätts av ett effektivt miljöprogram för Östersjön de nationella lagstiftningarna för havsmiljön skärps och förtydligas för att bli effektivare det skapas en integrerad havsför- valtning för hela Östersjön

Den systematiska övergödningen går att stoppa Runt Östersjön lever och verkar 90 miljoner människor. Mycket av det som händer på land påverkar också havet på ett eller annat sätt. Hela 80 procent av de föroreningar som rinner ut i Östersjön kommer från vattendrag i de nio angränsande länderna. Övergödningen är ett av de största problemen i Östersjön idag och hela havet visar tecken på storskalig övergödning. Finska viken och Rigabukten är allvarligt drabbade. Övergödning betyder näringsökning i första hand en ökning av ämnen som fosfor och kväve. Tillförseln är cirka 70 000 ton kväve och cirka 30 000 ton fosfor per år. Det motsvarar mer än en fördubbling de senaste 100 åren. Mängderna varierar från år till år bland annat beroende på nederbörd, men har ända sedan 1950-talet varit alldeles för höga. tillförs. Resultatet är att den biologiska produktionen skenar. Ett exempel på detta är den onaturligt kraftiga algblomningen. När den ökade mängden organismer sedan dör faller de ned på bottnen och bryts ner. Denna process förbrukar i sin tur syre, problemen förvärras ytterligare, och havsbottnen dör. Sammanlagt är ett område dubbelt så stort som hela Danmarks yta helt eller delvis drabbat av akut syrebrist. EUs jordbrukspolitik Det finns ungefär 34 miljoner hektar jordbruksmark inom Östersjöns avrinningsområde. Hälften av den ytan finns i Polen. Sverige och Litauen delar på andraplatsen. Jordbruket är den främsta orsaken till övergödningen. Det går dock inte att skylla på den enskilda jordbrukaren. Många gårdar kan naturligtvis göra mer för att minska näringsläckagen, men de flesta jordbrukare arbetar inom ramarna för ett gammalmodigt och omodernt bidragssystem: EUs gemensamma jordbrukspolitik. jordbruket får mest Grunderna för den nuvarande jordbrukspolitiken skapades 1957 i en tid och en värld som såg helt annorlunda ut än idag. Sedan de baltiska staterna och Polen blev medlemmar i EU har en snabb intensifiering skett. Stödet till jordbruket, inom ramen för EUs gemensamma jordbrukspolitik, är med sina cirka 40 procent EUs största budgetpost. Idag går största delen av denna till produktionsstöd, något som inte är hållbart och som leder till en mängd problem. Får denna föråldrade politik utan tillräckligt starka miljökrav fortsätta finns det stor risk för att läckaget ökar igen. WWFs förslag på lösningar WWF kräver att EUs jordbrukspolitik förändras så att bidragsmedel kopplas till höga krav på miljöåtgärder. Jordbrukssubventionerna ska gå till miljöstöd och hållbar regional utveckling. WWF vill att: Sverige fortsätter göra nationella, kraftfulla insatser för att minska näringsbelastningen samtidigt som man verkar för åtgärder såväl regionalt som inom EU såväl Jordbrukdepartementet som Jordbruksverket blir aktiva pådrivande krafter i arbetet för Östersjöns miljö det sker en kraftfull satsning på restaurering av våtmarker, sjöar och vattendrag i odlingslandskapet med syfte att minska övergödningen En dödlig kedjereaktion Näringen hamnar i Östersjön från flera olika källor. Jordbruket står för det största bidraget men också bilismen, orenade avlopp och industrin är medskyldiga. Ökad tillförsel av kväve och fosfor leder till att havets känsliga ekosystem förändras. Många växt- och djurarter kan inte anpassa sig till de snabba förändringarna och drabbas hårt eller går under. Ett fåtal anpassningsbara arter tar då överhand och får extra skjuts av de näringsämnen som

Fisken, och fisket, kan räddas Rapporter om Östersjöns fiskbestånd har under den senaste tiden visat positiva signaler. Dessa framsteg ger en möjlighet att vända den negativa trend vi sett under många år. Men bara om länderna i regionen agerar både klokt och långsiktigt. Det rådande fisketrycket är fortfarande totalt sett för högt och i obalans med tillgången på fisk. Dagens fiskeflotta är ungefär dubbelt så stor mot vad som är hållbart i relation till fiskbestånden. Fångsterna av torsk och andra kustlevande arter är därför små för varje båt och leder till dålig lönsamhet. Såväl fisken som fisket i Östersjön drabbas också fortfarande av tjuvfiske. Det påverkar den vetenskapliga rådgivningen och missgynnar arbetet med att uppnå hållbara bestånd och en fungerande fiskeriförvaltning. EUs fiskepolitik Fisket i Östersjön styrs till övervägande del av EUs politik som hittills karakteriserats av allmän kortsiktighet. Kvoterna för flera fiskarter i Europas vatten sätts fortfarande betydligt högre än vad de vetenskapliga studierna rekommenderar. Nästan 90 procent av Europas kommersiella fiskbestånd är idag överfiskade. Det har i sin tur medfört en minskning i mängden landad fisk inom EU och en ökad import från områden utanför EU. Genom att premiera kortsiktigt ekonomiska och sociala intressen, före det långsiktigt ekologiska, har fiskepolitiken inte bara haft negativ påverkan på miljön. Det har även underminerat det ekonomiska intresse som den skulle beakta. Resultatet är att alla till slut står som förlorare. Överdimensionerad flotta En procent av EUs totala budget går idag till fiskesubventioner. Den största delen går till omstrukturering av fiskeflottorna i medlemsländerna, bland annat skrotning av fiskebåtar. Utan subventioner skulle många europeiska fiskeflottor inte vara lönsamma. De flesta går med förlust eller gör en för låg vinst. Många europeiska fiskeflottor upprätthålls med konstgjord andning genom skattebefrielser och ersättningsstöd. Detta har lett till att EUs totala fiskeflotta är för stor. De fördelade kvoterna ger då inte den lönsamhet som näringen behöver, och detta lockar i sin tur indirekt till ett utbrett svartfiske. Reformer ger hopp Runt Östersjön har flera länder nu påbörjat en minskning av sina flottor, men processen är långsam. I kombination med detta måste även kontrollsystemen utvecklas för att radikalt minska den illegala handeln med fisk. Överkapacitet och bristande kontroll är två systemfel som måste bort från fiskeriförvaltningen för att vi ska uppnå ett hållbart fiske. En grundläggande reform av fiskeripolitiken är påbörjad och den kommer att pågå under de närmaste åren. Det ger en unik möjlighet att en gång för alla forma en fiskeripolitik där fisket förvaltas utifrån ett ekosystemperspektiv. Förvaltningen ska baseras på fiskets effekter på miljön och på vad ekosystemet mäktar med. Endast då kan vi säkra en hållbar resurs som långsiktigt ger lönsamhet till fiskenäringen. WWFs förslag på lösningar WWF kräver att EUs fiskepolitik ändras så att fisket i Östersjön och övriga EUvatten genom ett ekosystemtänkande blir långsiktigt hållbart. WWF vill att: fisket förvaltas genom fleråriga och effektiva förvaltningsplaner. Målet ska vara att hålla en nivå på bestånden som säkrar att de är långsiktigt livskraftiga. fiskeflottan anpassas till ett balanse- rat uttag av fiskbestånden. fiskenäringen ska vara ekonomiskt självbärande med optimal lönsamhet. subventioner skall kopplas till krav på miljöåtgärder till exempel användning av skonsamma och selektiva fiskeredskap. en effektiv kontroll och strikt efter- levnad av de regler som finns verkställs i regionen. tydlig spårbarhet av fisken från bå- ten till tallriken blir obligatorisk.

Östersjöns framtida hälsa kräver långsiktig planering och samordning Under tusentals år har vi betraktat havet som oändligt. Vi kunde segla på det i evigheter och fortfarande upptäcka nya hav. Vi kunde fånga så mycket fisk vi ville och det fanns alltid mer. Vi kunde slänga vårt avfall direkt i havet och det försvann. Dessvärre förekommer fortfarande detta synsätt i vårt förhållande till havet. Vi är alla beroende av havet och de ekosystemtjänster det förser oss med. Runt Östersjön lever omkring 90 miljoner människor i 9 länder. Det är många sektorer som påverkar och påverkas av Östersjöns miljö allt från sjöfart och fiske till utvinning av mineraler och olja, energiproduktion, turism och rekreation. År efter år har konkurrensen om havets begränsade utrymme och resurser ökat. Vi närmar oss en punkt där det totala trycket från våra aktivi- teter når gränsen för vad ekosystemet klarar av. Det är ett hot, inte bara mot havets växt- och djurliv, utan även mot de ekologiska processer och naturresurser vi alla är beroende av. När olika intressen gör anspråk på samma begränsade resurs leder det allt oftare till konflikter. integrerad HAVSFÖRVALTNING Problemet är att det sätt vi hanterar havet på är väldigt splittrat. Vi har i åratal försökt lösa Östersjöns problem ett och ett, sektor för sektor, departement för departement och land för land. De två sektorer inom politiken som har störst påverkan på havet jordbruk och fiske hanteras separerat från miljön. Det har resulterat i ett lapptäcke av regler och ansvariga myndigheter, internationellt och nationellt i Östersjöns 9 länder. Ingen myndighet har fått helhetsansvar och mandat att kunna hantera de komplexa utmaningar som Östersjön står inför. För att komma tillrätta med Östersjöns problem behövs en mer integrerad havsförvaltning. Den bör omfatta alla sektorer, länder och administrativa nivåer och ha möjlighet och mandat att göra nödvändiga avvägningar mellan deras ofta olika intressen. Sverige kan hjälpa till På land har vi länge tillämpat fysisk planering för att besluta vilka områden som ska nyttjas för till exempel bostäder, vägar och rekreation, och vilka områden som ska fredas för naturvård. Samma planering behövs för havet. En sektorsövergripande havsplanering för Östersjön, som utgår från vad ekosystemet tål, skulle både gynna miljön och den ekonomiska utvecklingen. Just nu pågår ett antal politiska processer, både nationellt och internationellt, som ger en unik möjlighet att införa en mer integrerad havsförvaltning, inklusive havsplanering. EUs strategi för Östersjön, som kommer att antas under Sveriges EUordförandeskap hösten 2009, är en unik möjlighet för Sveriges regering att driva denna fråga framåt. WWFs förslag på lösningar WWF kräver att EUs strategi för Östersjön bidrar till en mer integrerad havsförvaltning. WWF vill därför att: nödvändiga åtgärder inom jordbruk och fiske inkluderas i strategin, och därigenom säkra att EUs jordbruksoch fiskepolitik integreras med miljöpolitiken en övergripande process för havs- planering av Östersjön etableras, baserad på regionalt överenskomna principer ansvaret för genomförandet av stra- tegin läggs på högsta politiska nivå i Europeiska rådet.

Det här kan du göra själv för att hjälpa Östersjön att friskna till Ät fisk som inte är hotad. Hämta WWFs konsumentguide Fisk till middag? på wwf.se Tvätta med miljömärkta och fos- fatfria tvätt- och diskmedel. Fosfat göder Östersjön Använd färre engångsbestick -tallrikar och -grillar, och släng skräpet på miljöstationen så håller du naturen ren Töm inte båttoaletten eller avlopps- vattnet i havet Välj miljöanpassade fordon och bränslen på land och till sjöss Använd inte giftig bottenfärg på båten Byt ut båtens gamla tvåtaktsmotor mot en fyrtaktare Använd miljöanpassade rengörings- medel, hygienartiklar och andra vätskor. Lämna förpackningar och överblivna produkter till återvinning

Producerad av Hasse och Lasse Bild sid 4: Foto Anders Modig Illustration torsk sid 5: Pedagogisk information Alla andra bilder: Foto Lasse Burell Genom att bidra till Östersjöarbetet och bära rockvimpeln eller hissa båtvimpeln kan du visa att du vill se konkreta åtgärder för att Östersjön ska krya på sig. Allt för att kommande generationer också ska kunna njuta av bad, fiske, segling och andra naturupplevelser. Skaffa vimpeln hos din ICA-handlare eller beställ den på wwf.se Världsnaturfonden WWF är med sina närmare fem miljoner supportrar en av världens ledande ideella miljö- och naturvårdsorganisationer. WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen genom att: Bevara världens biologiska mångfald Verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt Minska föroreningar och ohållbar konsumtion Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel 08-624 74 00 Fax 08-85 13 29 info@wwf.se wwf.se