Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Relevanta dokument
Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Vid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2015

KÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Vellingebäckarna 2009

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

Vänerns sydöstra tillflöden Alf Engdahl Medins Biologi AB

Vellingebäckarna 2006

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013

Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Nedan finns en sammanställning över projektets kostnader fram t.o.m

Provtagningsprogram 2015

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep

Undersökningar i Bällstaån

RÖNNE Å VATTENKONTROLL

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

Tel: E-post: Tel: E-post:

Rönne å vattenkontroll 2009

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Nedingen analyser 2011

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER Sweco Environment AB

Synoptisk undersökning av Mälaren

Vellingebäckarna 2011

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4,

Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A

Ekologgruppen. april på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A

Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen. Ulf Larsson Systemekologi

Kunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel

Tel: E-post:

Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2017

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

DAG- OCH YTVATTENKONTROLL 2017 GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT

Vattendragskontroll

1995 ISO/IEC Datum Kundnr

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån

Fyrisåns avrinningsområde 2016

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU

Tävlingskalender, trav och galopp 2016 ( ) datum

Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar

Recipientkontrollen i Lagan 2013

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar

Rapport Vellingebäckarna 2012

VELLINGEBÄCKARNA 2004

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%

Ackrediteringens omfattning

/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104

Tyresåns vattenkvalitet

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde

INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 12 BAKGRUND 14 AVRINNINGSOMRÅDET.. 16 METODIK 17

Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden. Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts

Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2010

Kävlingeån. Vattenkontroll Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona april 2008

trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård

Typområden på jordbruksmark

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

Transkript:

Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen. Därför bör man spara träd och buskar utmed ett vattendrag, åtminstone på den södra sidan. 2,3 5,6 7,4 10,6 13,1 12,9 11,7 8,0 Segesholmsån SE6 4,5 7,4 S Gaddaröd 1,1 7,5 6,6 11,3 16,7 14,6 12,4 8,3 4,3 7,7 Biflöde vid Myrestad 1,0 5,5 7,4 10,9 14,6 13,6 11,4 7,0 5,7 7,6 Biflöde från Eljaröds ARV 5,3 6,3 10,9 13,0 14,0 12,7 7,2 7,4 9,1 13,3 14,9 12,7 7,4 4,1 5,5 9,8 13,0 13,0 12,0 6,4 Klammersbäck KL3 6,5 8,6 Mölleån 6,3 8,1 Rörums norra å RN3 5,7 8,1 Rörums södra å RS1 6,8 7,9 Rödingsborg Tommarpsån 0,0 6,5 8,4 13,6 20,4 17,4 14,1 8,0 Tommarpsån TO8 7,7 8,9 Biflöde nedstr Vallagården 0,2 8,3 8,8 14,4 20,6 17,7 14,0 9,2 Tommarpsån TO13 8,5 7,7 Listarumsån Tommarpsån TO14 8,0 8,4 Högvalla Kvarnbybäcken KV1 7,5 9,0 Bro i Skillinge C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 SE6 KL3 RN3 RS1 TO8 TO13 TO14 KV1 2,0-1,0

Konduktivitet (ms/m) Konduktiviteten är ett mått på mängden salter i vattnet, och är ett indirekt mått på förorening. Därför är det bra med en låg konduktivitet, det visar på ett rent vatten. Men en hög konduktivitet kan vara naturlig i ett kalkrikt vattendrag. 37 34 34 36 40 40 40 41 Segesholmsån SE6 25 37 S Gaddaröd 36 32 30 35 35 37 36 36 30 39 Biflöde vid Myrestad 33 29 31 34 38 36 37 39 19 26 Biflöde från Eljaröds ARV 29 33 33 42 39 33 44 18 20 22 30 27 27 19 23 25 30 26 21 29 Klammersbäck KL3 26 43 Mölleån 31 42 Rörums norra å RN3 31 45 Rörums södra å RS1 31 48 Rödingsborg Tommarpsån 59 54 50 57 64 55 57 66 Tommarpsån TO8 75 78 Biflöde nedstr Vallagården 42 37 39 40 51 51 51 51 Tommarpsån TO13 42 55 Listarumsån Tommarpsån TO14 34 48 Högvalla Kvarnbybäcken KV1 81 86 Bro i Skillinge ms/m 100 Österlenåar - konduktivitet 90 80 70 60 50 40 30 20 SE6 KL3 RN3 RS1 TO8 TO13 TO14 KV1 10 0 jan-10 feb-10 mar-10 apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 aug-10 sep-10 okt-10 nov-10 dec-10 2

Turbiditet (FNU) Turbiditeten visar hur grumligt vattnet är. Ju mer partiklar, desto högre turbidet. Därför är det bra med en låg turbiditet, det visar på ett rent och klart vatten. Hög turbiditet kan det det ofta bli vid häftiga regn och snösmältning på grund av erosion av strandbrinkar mm. 0,5 1,30 1,50 0,70 0,35 0,4 0,5 0,25 Segesholmsån SE6 0,57 1,7 S Gaddaröd 2,5 0,61 9,80 1,60 0,80 0,7 1,0 0,32 0,40 0,26 Biflöde vid Myrestad 3,6 2,00 2,9 3,0 0,78 1,7 1,1 0,36 2,2 1,2 Biflöde från Eljaröds ARV 2,10 2,5 4,6 3,5 2,0 2,4 60,0 10,0 15 12,0 20,0 22,0 11,0 1,4 2,2 4,2 2,7 2,1 3,9 1,2 Klammersbäck KL3 1,30 0,51 Mölleån 0,65 0,38 Rörums norra å RN3 1,30 0,66 Rörums södra å RS1 1,00 0,47 Rödingsborg Tommarpsån 1,5 1,40 7,5 1,60 1,2 2,5 1,8 0,77 Tommarpsån TO8 0,70 3,9 Biflöde nedstr Vallagården 2,4 2,6 2,6 6,5 2,0 2,4 2,4 2,4 Tommarpsån TO13 6,20 1,3 Listarumsån Tommarpsån TO14 2,7 1,5 Högvalla Kvarnbybäcken KV1 1,00 0,79 Bro i Skillinge 20,0 FNU Österlenåar - turbiditet 19,0 18,0 17,0 16,0 15,0 14,0 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 SE6 KL3 RN3 RS1 TO8 TO13 TO14 KV1 för att få 57 rader

Absorbans Absorbans är ett mått på vattnets färg. Man mäter filtrerat vatten vid våglängden 420 nm. Det är oftast bra med en låg vattenfärg, det visar att vattnet är klart och inte innehåller för mycket humus. Hög vattenfärg blir det ofta när vattnet kommer från skogar och mossar. 0,034 0,061 0,048 0,055 0,017 0,020 0,023 0,016 0,041 0,070 0,093 0,055 0,050 0,057 0,072 0,043 0,072 0,130 0,110 0,098 0,043 0,077 0,063 0,037 0,268 0,197 0,231 0,099 0,106 0,096 0,070 0,300 0,379 0,487 0,206 0,359 0,281 0,344 0,239 0,239 0,112 0,199 0,266 0,091 Tommarpsån 0,028 0,045 0,042 0,045 0,045 0,041 0,049 0,030 0,043 0,069 0,064 0,060 0,065 0,058 0,060 0,042 1,200 Österlenåar - absorbans 1,100 1,000 0,900 0,800 0,700 0,600 0,500 0,400 0,300 0,200 0,100 0,000 för att få 57 rader

TOC (mg/l), totalt organiskt kol Halten TOC visar hur mycket organiska ämnen det finns i vattnet. Det är bra med låga halter TOC, det visar på ett rent och syrerikt vattendrag. Höga halter TOC riskerar att skapa syrebrist när de organiska ämnena bryts ner. 4,9 5,8 5,3 6,8 3,5 3,1 3 2,3 5,3 6,3 8,5 6,2 6,9 6,6 7,2 5,2 6,8 8,2 7,3 7,9 4 7 6,1 3,8 13 11 14 9,7 11 9,7 7,9 15 17 21 17 21 21 17 11 13 7,5 12 15 6,3 Tommarpsån 4,8 5,2 10,8 6,6 6 5,1 5,5 4,2 5,9 6,7 6,3 8,2 7,9 7,7 7,2 5,2 mg/l 50 Österlenåar - TOC 48 46 44 42 40 38 36 34 32 30 28 26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 jan-10 feb-10 mar-10 apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 aug-10 sep-10 okt-10 nov-10 dec-10 r att få 57 rader

Syre (mg/l)syremättnad % Syrehalten är viktig för allt liv i vattnet. Syrehalten bör helst vara minst 7 mg/l. Låga syrehalter kan det bli vid utsläpp av syretärande ämnen och vid låg vattenföring. 12,0 11,3 11,0 9,3 8,0 7,4 8,4 10,2 13,8 12,3 11,1 10,2 6,7 9,1 10,0 10,3 12,8 11,6 10,8 9,4 6,7 8,2 9,1 9,5 11,0 9,4 8,7 7,6 5,6 6,6 7,9 11,3 9,9 7,9 7,6 8,6 9,4 11,2 11,4 9,8 7,6 8,5 9,0 9,7 Tommarpsån 13,4 13,2 10,5 10,8 6,0 7,7 8,0 9,0 13,0 12,5 9,1 9,4 7,0 6,8 7,8 8,1 mg/l 15,0 Österlenåar - syrehalt 14,0 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 jan-10 feb-10 mar-10 apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 aug-10 sep-10 okt-10 nov-10 dec-10 r att få 57 rader

Kväve, total halt (µg/l) Halten kväve beror mest på läckage från åkermark och avloppsutsläpp. Det är bra med en låg kvävehalt, men det är ovanligt i Skåne. Det mesta kvävet brukar vara i form av nitrat. Kvävehalten kan variera under året efter nederbörd och jordbruksdrift. 2300 2300 2600 1900 2000 1900 1900 2000 Segesholmsån SE6 1800 1600 S Gaddaröd 2200 2000 2600 1500 1200 980 980 950 3600 1200 Biflöde vid Myrestad 1900 1800 1300 1500 1400 1400 1300 1300 1200 780 Biflöde från Eljaröds ARV 2700 3000 2300 1900 2600 1900 2700 1700 980 1500 1400 1700 2000 1100 1200 900 760 840 950 640 Klammersbäck KL3 4000 5200 Mölleån 4500 3800 Rörums norra å RN3 4500 4600 Rörums södra å RS1 2600 2700 Rödingsborg Tommarpsån 3800 4600 4300 3200 2800 2100 2100 2700 Tommarpsån TO8 6500 4000 Biflöde nedstr Vallagården 2300 2700 2700 1600 1800 1600 1500 1400 Tommarpsån TO13 1500 1000 Listarumsån Tommarpsån TO14 2500 750 Högvalla Kvarnbybäcken KV1 5200 2300 Bro i Skillinge µg/l 10000 Österlenåar - kväve 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 SE6 KL3 RN3 RS1 TO8 TO13 TO14 KV1 1000 0 jan-10 feb-10 mar-10 apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 aug-10 sep-10 okt-10 nov-10 dec-10 r att få 57 rader

Fosfor, total halt (µg/l) Halten fosfor beror mest på läckage från åkermark och avloppsutsläpp. Det är bra med en låg fosforhalt, men det är ovanligt i Skåne. Fosforhalten kan variera under året efter nederbörd och jordbruksdrift. 38 30 28 34 49 82 39 47 Segesholmsån SE6 19 120 S Gaddaröd 50 20 86 30 54 50 31 33 18 29 Biflöde vid Myrestad 43 24 25 27 25 45 15 21 22 26 Biflöde från Eljaröds ARV 39 44 61 77 130 140 540 66 94 75 82 110 87 26 21 36 38 39 45 23 Klammersbäck KL3 56 140 Mölleån 39 74 Rörums norra å RN3 31 83 Rörums södra å RS1 23 53 Rödingsborg Tommarpsån 53 20 71 56 110 110 95 58 Tommarpsån TO8 14 590 Biflöde nedstr Vallagården 35 24 22 35 51 82 110 86 Tommarpsån TO13 53 130 Listarumsån Tommarpsån TO14 20 44 Högvalla Kvarnbybäcken KV1 20 54 Bro i Skillinge 200 µg/l Österlenåar - fosfor 150 100 50 SE6 KL3 RN3 RS1 TO8 TO13 TO14 KV1 0 r att få 57 rader

Anmärkningar: Februari 2010: VE 19 kunde inte provtas pga översnöad provpunkt. VE 16 och VE 20 kunde inte provtas pga oplogade vägar. TO 2 var nästan igenfrusen Mycket snö vid provtagningen, -1 och mulet April 2010, flöden: Maj 2010, kommentarer: 250 Här kommer resultatfilen för Österlens VVF, maj. 500 Flöden vid provtagningen var som följer: 800 250 40 600 110 900 20 50 700 100 400 25 SE6 40 800 40 400 80 KL3 30 Provtagaren har även avgivit väderförhållandena MO1 40 som regn och 4C. RN3 60 RS1 70 TO8 50 TO13 50 TO14 120 KV1 80 Juni 2010, kommentarer: Här kommer resultatfilen för Österlens VVF, juni. Följande flöden rapporterades av provtagaren: 200 400 700 40 50 20 600 300 Provtagaren har angivit väderleken som soligt, ca 20 grader. Augusti 2010, kommentarer: Här kommer resultatfilen för Österlens VVF, augusti 2010. Flödena vid provtagningstillfället var som följer: 100 250 400 15 5 10 300 130 Provtagarens kommentar om vädret var: regnskurar, 20 C. September 2010, kommentarer:

Här kommer resultatfilen för Österlens VVF, september. De flöden som noterats vid provtagningen var följande: 150 300 600 25 10 15 400 150 Provtagarens väderobservationer: växlande molnighet, regn de senaste dygnen, 15 plusgrader. Hej! Oktober 2010, kommentarer: Här kommer resultatfilen för Österlens VVF, oktober 2010. Upptäckte vid utsvar ett par udda värden: på så var turbiditeten och fosforhalten ovanligt hög och på TO8 var fosforhalten även det ovanligt hög. Ville bara säga att jag har dubbelkollat och omanalyserat proverna map på dessa parametrar, och det stämmer verkligen. Flödena vid provtagningen var som följer: 150 280 700 20 10 15 400 140 SE6 30 30 60 KL3 25 MO1 40 RN3 50 RS1 50 TO8 50 TO13 40 TO14 100 KV1 70 Provtagares kommentar på följsedel: Mulet ca 10 C