LOK-stödsutredningen

Remiss// dnr RF 2027/12-22 LOK-stödsutredningen Utredningen om framtida LOK-stöd Utredningen: Krister Clerselius, RS (projektgruppens ordförande), Rolf Alm, Simförbundet, Gun Jonsson, Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund och David Lega, RS samt Peter Eriksson, RF (projektledare) Remiss: Remissinstanser: Riksidrottsstyrelsen (RS) har, utan eget ställningstagande, beslutat att utredningen ska skickas på remiss till SF med möjlighet för DF att inkomma med yttranden/synpunkter. Remisstid: Remissvaren ska ha inkommit till RF:s kansli senast den 18 februari 2013. Behandling: Efter remisstidens utgång kommer RS att behandla utredningens förslag och inkomna remissvar och till RF-stämman i maj 2013 framlägga förslag för beslut. Obs! Yttranden skickas senast den 18 februari 2013 (gärna tidigare) till riksidrottsforbundet@rf.se, och peter.eriksson@rf.se Eventuella frågor kring remissen besvaras av Peter Eriksson, RF:s kansli.

1 Utredning om framtida LOK-stöd

2 Innehåll Sammanfattning... 4 Förslag... 4 1 Rapportens upplägg... 7 2 Uppdraget... 8 3 Barnrättsperspektivet... 9 4 LOK-stödet dåtid och nutid... 11 4.1 Dåtid... 11 4.2 Nutid... 12 4.3 LOK-stödet på Riksidrottsmötet... 13 5 Utredningen... 15 5.1 Utredningens förlopp... 15 6 Utredningsdelar... 18 6.1 LOK-stödet i siffror... 18 6.2 Streck för miljoner... 21 6.3 Överläsa tidigare stämmoförslag Gävle 2001... 21 6.4 Undersöka olika kommunala bidragssystem... 21 6.5 Följa pågående process för Idrottslyftet 2013-2015... 22 6.6 Undersöka LOK-stödsnämndens praxis och avgöranden... 23 6.7 Undersöka Norges bidragsmodell... 24 6.8 Undersöka andra stora barn och ungdomsorganisationer, Scouterna och SVEROK... 25 7 Resultat... 27 7.1 Vilken åldersgräns ska bidraget omfatta?... 27 7.2 Ska det vara differentierat bidrag för olika ålderskategorier?... 28 7.3 På vilket sätt säkerställer vi att bidraget är jämställt?... 30 7.4 Gynnar bidraget lagidrotter framför individuella idrotter eller tvärtom?... 31 7.5 Ska bidraget framgent ges för både sammankomster och deltagartillfällen?... 33 7.6 Är det motiverat att funktionshindrade eller andra grupper har en särställning med avseende på bidragsberättigad ålder?... 35 7.7 Ska det införas ett ledarbidrag?... 36 7.8 På vilket sätt kompletterar LOK-stödet Idrottslyftet och vice versa?... 38 8 Synpunkter som RS bör ta med sig... 39 8.1 Tolkning av regelverket... 39 8.2 IdrottOnline... 41

3 8.3 Övriga synpunkter... 41 9 Avslutande synpunkter... 43 Bilaga 1 Direktiv om framtida LOK-stöd... 44 Bilaga 2 Rapport: utredning om framtida LOK-stöd 17 April 2012... 48 Bilaga 3 Rapport: utredning om framtida LOK-stöd 17 April 2012... 51 Bilaga 4 Dokumentation av seminariet Barn och ungdomsidrottens förutsättningar vid Riksidrottsforum 2012... 53 Bilaga 4 Statistik LOK-stödet... 59 Bilaga 5 Idrottslyftets fyra prioriterade områden... 76 Bilaga 6 Rapport till LOK-stödsutredningen ang. LOK stödsnämndens arbete 2006-2012... 79 Bilaga 7 Kommuner... 82

4 Sammanfattning Enligt Riksidrottsstyrelsens (RS) direktiv 2011-10-18 Utredning om framtida LOK-stöd, fick en projektgrupp uppdraget att göra en total genomlysning av LOK-stödet och utifrån det lägga förslag på vilket sätt en verksamhet ska bedrivas för att vara bidragsberättigad i framtiden. I direktivet framgick syfte/mål samt avgränsning och omfattning av uppdraget, vilket i korthet innebar att utredningen skulle förhålla sig till Idrotten Vill, barnrättsperspektivet och den verksamhetsinriktning som föreligger för 2012-2013. Vidare var förutsättningen att bidraget framöver ska ses som ett stimulansbidrag och inte ett kostnadstäckningsbidrag motiverar varför Idrottsrörelsen ska öka i antal aktiviteter och utövare (RF:s mål 2015) Med stöd av direktivet och dess bakgrundsbeskrivning har projektgruppen och utredningens referensgrupp, sammansatt av företrädare från idrotten beaktat och belyst olika frågor. Det har rört frågor som tidigare har diskuterats flitigt på bland annat Riksidrottsmöten (RIM), däribland frågor som rör åldersgräns, jämställdhet, lagidrott kontra individuella idrotter, eventuella ledarbidrag etc. Totalt sett har utredningen berört både detaljfrågor och övergripande frågor där de senare är de som utredningen fokuserat på och valt att lägga förslag kring. Den huvudsakliga information och kunskap som legat till grund för referensgruppsmöten samt utredningen i övrigt har varit statistiska analyser av dagens LOK-stöd, kunskap från tidigare utredningar och stämmor, inspel från LOK-stödsnämnd och LOK-stödsgrupp samt LOK-stödets förhållande till andra bidragsstrukturer. Utifrån denna kunskapsinhämtning och de möten som genomförts under utredningen har en rad olika saker konstaterats. Först och främst är LOK-stödsstatistiken 2010 (och även 2011) med några få undantag identisk med 2004 års statistik, d.v.s. underlaget till streck för miljoner, Det innebär att de idrotter som hade mycket LOK-stöd 2004 fortfarande har det, idrotter med få tjejer då har få tjejer idag etc. Detta visar också att svensk barn- och ungdomsidrott i mångt och mycket har samma karaktär idag som för åtta år sedan. LOK-stödet kan heller inte ta hänsyn till vad olika idrotter kostar då det är omöjligt att beräkna och skapa jämförbarhet mellan våra 69 SF och över 150 olika idrottsgrenar. Den differentiering som skulle vara möjlig att genomföra är en uppdelning i åldersgrupper, som tidigare motioner till RIM föreslagit. För att differentiering ska fungera som signalvärde till föreningarna om vilka grupper som ska premieras krävs dock en ordentlig skillnad mellan olika åldersgrupper. Det är likväl angeläget att arbeta med idrott in i vuxenvärlden. Att åldersspannet förändras till 7-25 år istället för differentiering och likformas med Idrottslyftets målgrupp är därmed utredningens uppfattning. Det ovanstående har även gjort att utredningen valt att fokusera mer mot möjligheten att lyfta fram barnrättsperspektivet genom LOK-stödet bland annat genom att uppmuntra och öka fokus på ledare inom föreningslivet. En åtgärd som indirekt ger en kvalitativ effekt, och som ligger i linje med Idrottslyftet som är den mest kvalitativa satsningen som finns inom barn och ungdomsidrotten. Avslutningsvis bör sägas att detaljer i regelverket, med dess kommentarer, inte är entydiga varför definitionsfrågor eller förtydliganden i kommentarerna till LOK-stödsreglerna är nödvändiga. Dessa behandlas i utredningen mer för att ge en fingervisning åt RS än som förslag på lösningar.

5 Förslag Områden Utredningen har valt att fokusera på de stora övergripande ramarna och har där funnit två områden inom LOK-stödet som föreslås förändras: 1. Åldersgränsen som för närvarande är 7 20 år föreslås, i likhet med vad som gäller för Idrottslyftet, förändras till 7 25 år och därmed följa förordning (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet. I händelse av att förordningen förändras skall motsvarande förändring ske i RF:s Regler för Statligt Lokalt Aktivitetsstöd utan föregående behandling på Riksidrottsmöte eller i Riksidrottsstyrelsen (RS). 2. En bidragsberättigad sammankomst kräver inget medlemskap i föreningen för närvarande ledare. Utredningen föreslår att sammankomstbidraget ersätts med ett ledarbidrag med den innebörden att för en ledare erhålls ett ledarbidrag motsvarande vad som f.n. är 50 procent av det gällande sammankomstbidraget och för ytterligare en ledare ett tillägg om 50 procent av sammankomstbidraget. Ledaren eller ledarna ska vara medlemmar i föreningen och räknas i enlighet med gällande regler som bidragsberättigade oavsett ålder. Förslaget har sin utgångspunkt i att sätta fokus på ledarens uppdrag och premiera grupper med fler ledare inte minst utifrån ett barnrättsperspektiv. Sammantaget föreslås nedanstående paragrafer förändras i LOK-stödsreglerna, här anges också exempel på text som ersätter den tidigare. Utredningen menar att andra kompetenser bör ansvara för en exaktare formulering, dock avser vi med den föreslagna texten att lyfta andemeningen med förslaget. Den formulering som ersätter innehållet i tidigare paragrafer ska ha sin slutgiltiga formulering när handlingarna till RIM 2013 skickas ut. Nuvarande 2 Bidrag utgår för sammankomster och deltagartillfällen som sker i föreningens regi Ersätts med Bidrag utgår för ledare vid sammankomst och för deltagartillfällen i föreningens regi 4 En sammankomst ska vara en ledarledd gruppaktivitet. Ledare ska ha rimliga kvalifikationer och vara utsedd av föreningen samt vara lägst 13 år och kan inte redovisningsmässigt vara ansvarig för flera grupper samtidigt. En sammankomst ska omfatta minst 3 bidragsberättigade deltagare utöver ledare. Bidrag utgår för maximalt 30 deltagare per sammankomst. En sammankomst ska pågå minst 60 minuter och innehålla gemensam samling och avslutning. 4 En sammankomst ska vara en ledarledd gruppaktivitet. Ledare ska ha rimliga kvalifikationer och vara medlem i föreningen samt vara lägst 13 år och kan inte redovisningsmässigt vara ansvarig för flera grupper samtidigt. En sammankomst ska omfatta minst 3 bidragsberättigade deltagare utöver ledare. Bidrag utgår för maximalt 30 deltagare per sammankomst. En sammankomst ska pågå minst 60 minuter och innehålla gemensam samling och avslutning.

6 5 Bidragsberättigade deltagare är barn och ungdomar i åldern 7-20 år som är medlem i föreningen och som aktivt deltar i föreningens idrottsliga verksamhet. Ledare i åldern 13-20 år som leder verksamhet i föreningens regi är bidrags- berättigad. En deltagare får endast räknas en gång per dag och idrott. För deltagare och ledare inom idrott för funktionshindrade (handikappidrott) finns ingen övre åldersgräns. 5 Bidragsberättigade deltagare är barn och unga i åldern 7-25 år som är medlem i föreningen och som aktivt deltar i föreningens idrottsliga verksamhet. Ledare i åldern 13 år och uppåt och som leder verksamhet i föreningens regi är bidragsberättigad. Maximalt två ledare per tillfälle är bidragsberättigade För deltagare inom idrott för funktionshindrade (handikappidrott) finns ingen övre åldersgräns. Administration Föreslagna förändringar bör, enligt utredarna, vara möjliga att genomföra redan till 2014 då IdrottOnline är väl förberett för att hantera både ett ökat åldersspann samt bidrag till ledare. Att kontrollera antalet ledare kräver dock att föreningarna använder sig av närvaroregistrering, d v s registrerar samtliga aktiviteter direkt i IdrottOnline och inte använder sammanställningsblanketten när LOK-stödet söks. Idag registrerar cirka 3 000 föreningar närvaron vid sina aktiviteter i IdrottOnline och fler och fler väljer fortsättningsvis också IdrottOnline. Utredningen baseras på att enbart de föreningar som registrerar sin närvaro i IdrottOnline har möjlighet att erhålla den större summan för ledarbidraget. Primärt eftersom LOK-stödsgruppen har möjlighet att vid behov kontrollera medlemskap på ledaren samt att antalet ledare stämmer med det uppgivna. Sekundärt eftersom det ökar incitamentet för föreningen att gå över till närvaroregistrering. I övrigt bedöms den administrativa nivån beträffande personal inom LOK-stödsgruppen och de kringkostnader som behövs för kontrollverksamheten att vara på samma nivå som tidigare. Förslag Förslag 1: Åldersintervallet förändras till 7-25 år, samt att vid eventuell förändring i förordningen förändras även åldersintervallet inom ramen för LOK-stödet. Förslag 2: Ett ledarbidrag ersätter sammankomstbidraget. 24 kr för två ledare, 12 kr för en ledare med nuvarande fördelning Förslag 3: Den eller de ledare som leder sammankomsten ska vara medlem i föreningen. Förslag 4: De föreningar som väljer att närvaroregistrera sina aktiviteter i IdrottOnline har möjlighet att erhålla ledarbidraget på 24 kr, övriga kan enbart erhålla 12 kr oavsett antalet ledare.

7 1 Rapportens upplägg Kapitel 2 inringar arbetet enligt det direktiv som Riksidrottsstyrelsen (RS) skickade med den 18 oktober 2011 samt preciserar ytterligare uppdragets omfång. Dessutom framgår vad RS ansåg vara vägledande för både utformning av förslaget och för hur förslaget skulle tas fram. Kapitel 3 Ger en förklaring till vad det betyder att ha ett barnrättsperspektiv på verksamheten Kapitel 4 Visar en resumé över hur LOK-stöder har sett ut, hur det ser ut idag, vilka frågor som diskuterats på RIM Kapitel 5 innehåller en beskrivningen av utredningens förlopp med betoning om vilka huvudsakliga frågor som diskuterats. Kapitel 6 Berättar om de utredningsdelar som varit nödvändiga för att skapa sig kunskap om LOKstödet samt omkringliggande strukturer. Kapitel 7 presenterar de resultat som utredningen kommit fram till. Kapitel 8 Ger en avslutande reflektion över arbetet. Kapitel 9 Tar upp frågor som antingen bör bearbetas under våren i samband med att kommentarer till LOK-stödsreglerna ses över eller principiella frågor som har bäring mot andra områden.

8 2 Uppdraget RF-stämman i Uppsala 2011 behandlade motioner från Svenska Friidrottsförbundet och Västerbottens idrottsförbunds med förslag om dels ändring av LOK-stödsregler för att öka antalet tonåringar i verksamheten dels om differentiering av medelsfördelningen av LOK-stödet. Förslag som båda syftade till att premiera verksamhet för ungdomar. RS ansåg att detta var en central fråga för idrotten som aktualiserats i än högre grad då RF i sina verksamhetsplaner för 2008-2009 samt 2010-2011 påtalat detta. Att stödja SF i ambitionen att behålla fler som aktiva genom hela tonårsperioden samt få fler i övre tonåren att stanna i idrottsrörelsen är oerhört viktigt. Dessutom har ett övergripande mål med Idrottslyftet varit att få fler att idrotta högre upp i åldrarna. Samtidigt finns det krav på att barn- och ungdomsidrotten ska bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv, som på RF-stämman 2009 skrevs in i Idrotten vill: Idrott för barn ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv och följa FN:s konvention om barns rättigheter (Barnkonventionen). Dessutom har regeringens mål och syften med statens stöd till idrotten förtydligats i samband med Idrottspropositionen (prop. 2008/09:126), där regeringen slår fast att all verksamhet inom barn- och ungdomsidrotten som får statliga bidrag bör vara förenlig med FN:s konvention om barnets rättigheter. Ett barnrättsperspektiv bör därför ligga till grund för statens stöd till idrotten. Detta sammantaget resulterade i att RF-stämman beslutade att uppdra till RS att genomföra en total översyn av LOK-stödet för beslut på RF-stämman 2013. RS i sin tur uppdrog åt en projektgrupp, via direktivet Utredning om framtida LOK-stöd (bilaga 1) att de i enlighet med RF-stämmans beslut göra en total översyn av nuvarande LOK-stödsregler. Utredningens uppdrag har därmed varit att lägga förslag om på vilket sätt en verksamhet ska bedrivas för att vara bidragsberättigad i framtiden. Utredningen skulle därmed lämna ett betänkande med förslag till regelverk för LOK-stödet till RS senast i december 2012 Följande punkter poängterade RS att utredningen skulle omfatta Utredningen ska ta hänsyn till och beakta den tidigare utredningen Streck för miljoner och LOK-stödsnämndens avgöranden och praxis samt ska i sitt arbete samråda med utredningen om Idéarbetet Idrottsföreningen i framtiden. Utredningen ska utforma sitt förslag till bidragsregler så att det är förenlig med FN:s konvention om barnets rättigheter. Ett barnrättsperspektiv bör därför ligga till grund för regelverket. Utredningen ska vid utformningen av regelverket beakta att LOK-stödet ska vara rimligt att kontrollera utan att kontrollsystemet kostar för mycket. Vidare anförde RS att en referensgrupp (bilaga 2) skulle användas i arbetet och denna skulle ha en bred sammansättning med företrädare från idrotten och tillsättas av ordföranden och GS

9 3 Barnrättsperspektivet I Idrotten Vill berättas på vilket sätt bra idrott ska bedrivas på enligt den samlade idrottsrörelsen. I barnidrotten likväl som i ungdomsidrotten handlar det bland annat om att säkerställa att idrottsverksamheten är lekfull, allsidig och sker på barnens villkor. Ett synsätt som ligger helt i linje med FN:s konvention om barnets rättigheter. Således är en viktig beståndsdel rent ideologiskt att ha kunskap om vad konventionens innebörd är. Idrottsrörelsen måste därmed tolka FN:s konvention om barnets rättigheter för att kunna ha det viktiga barnrättsperspektivet. Först och främst har konventionen funnits sedan 1989 och definierar vilka rättigheter som borde gälla för alla barn t o m 18 års ålder. I nuvarande LOK-stöd stödjs verksamheter för barn och ungdomar mellan 17-20 år samt funktionshindrade oavsett ålder. Dock är det så att de principer som barnkonventionen bygger på likväl kan appliceras och användas för de ovanför berörda åldersgränser. Nyckelordet är här respekt och mänskliga rättigheter. Av den anledning är det angeläget att konventionen inte ses som en uppsättning regler utan som ett förhållningssätt som vi inom idrotten måste anpassa oss till. Det är vidare centralt att förstå att barnkonventionen har sin utgångspunkt i följande: Barndomen har ett värde i sig själv. Barnen är inte bara blivande senioridrottare och framtida medaljörer utan det är dagens aktivitet som är i centrum. Barn behöver ett särskilt skydd. Vi vuxna måste säkerställa detta oavsett på vilken arena barnen befinner sig. Vidare bygger konventionen på fyra stycken huvudprinciper Barnets rätt till likvärdiga villkor. Barnets bästa Barnets rätt till liv och utveckling Barnets rätt att komma till tals Att följa konventionen är således att ha ett perspektiv på verksamheten som utgår ifrån barnets egen rätt till idrott och rätt i idrott, ett barnrättsperspektiv. Att ha detta perspektiv är att betrakta barnen som sin uppdragsgivare och i varje beslut eller åtgärd som involverar barn säkerställa barnets rättigheter. En verksamhet genomsyras av barnrättsperspektivet när: barnets fulla människovärde och integritet respekteras barnets utveckling samt rätt till liv och hälsa beaktas barnet inte diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl barnets bästa, både på lång och kort sikt, uppmärksammas och övervägs i alla beslut som berör dem direkt eller indirekt barnet får möjlighet att säga sin mening och får den respekterad tillräckliga resurser avsätts för att främja barnets rättigheter barn och vuxna har god kunskap om barnets rättigheter Det innebär bland annat att ett tydligt jämlikhets - och jämställdhetsfokus finns insprängt i konventionen. Liksom ambitionen att göra varje verksamhet tillgänglig för alla barn som vill, oavsett

10 nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar. För RF och de olika SF, DF, eller SISU-d samt IF måste dessa organisationer ha kunskap om barnets rättigheter och låta de beslut som fattas vara influerade av detta tänk. Nedan syns frågor som är lämpliga att ställa vid beslut som rör barn och unga (ex på mer precisa frågor) Får beslutet konsekvenser för barn? (Prioriterar vi seniorverksamhet som går ut över barn och ungdomar?) Får det olika konsekvenser för olika barn? (Ligger föreningens turnering på en islamsk högtid?) Har vi tänkt på barnets bästa, sätts barnets bästa först (bygger vi anläggningen utifrån ett enda A-lag eller utifrån de 25 pojk- och flicklagen som nyttjar anläggningen mest?) Blir beslutet bättre för barns utveckling, gynnar vi det? (Måste barnen byta träningsgrupp?) Har vi lyssnat på barn och ungdomar? (har vi ställt frågan om vad barnen tycker om att byta träningsgrupp?) Väger vi in deras åsikter i beslutet? (Om vi inhämtar synpunkter, har barnen möjlighet att påverka valet av träningsgrupp?) Berättar vi för barn och ungdomar hur det blev? (Vilka får först veta vilken turnering som barnen ska åka på?) Slutligen finns det ingen facit i hur organisationer implementerar ett barnrättsperspektiv på en verksamhet, men chanserna ökar om vuxna vågar ställa dessa frågor och blir mer orienterade i hur barn och ungdomar tänker och resonerar. För oavsett vad svaren är på frågorna och oavsett hur vuxna beslutar efter inhämtad information så leder den ökade medvetenheten till bättre villkor för barn och ungdomar. Det leder till större möjligheter att göra både Idrotten Vill och barnkonventionen till verklighet.

11 4 LOK-stödet dåtid och nutid 4.1 Dåtid 1971 kom utredningen från Statens Ungdomsråd med titeln Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet och var således starten på det vi idag allmänt benämner som LOK-stödet. Den arbetsgrupp som jobbat fram utredningen uttryckte följande angående skapandet av ett bidragssystem för lokala föreningar: "Grunden för vår demokrati är att medborgarna har möjlighet att föra fram fria åsikter. Detta innebär inte endast frihet från censur och kontrollåtgärder, utan än mer medborgarnas aktiva medverkan i debatten om samhällsfrågorna. Organisationernas uppgift är att ge medborgarna möjlighet till en sådan medverkan. Det gäller inte minst ungdomsorganisationerna, som ger de unga möjligheter att medverka i samhällets utformning. Föreningsarbete innebär också en träning i att använda demokratins arbetsformer. Verksamheten har även ett stort värde genom att unga människor fostras för kommande uppgifter inom vuxenorganisationer och i olika samhällsorgan. I vårt samhälle, som genomgår snabba och genomgripande förändringar, har ungdomsorganisationerna även en stor social funktion. Föreningsarbetet bidrar till att skapa kontakt mellan människor och ökar förståelsen för andras uppfattningar i etiska, religiösa, kulturella och politiska spörsmål. Utifrån detta synsätt konstruerades ett system som byggde på föreningens sammankomster vilket, enligt utredningen, var planerad aktivitet anordnad av en ungdomsorganisation, i vilken minst fem personer deltog i åldern 12-25 år och skulle omfatta minst en timme. Bidragsbeloppet sattes till 10 kr/sammankomst. Slutligen uttrycktes att följande skulle vara vägledande när det nya bidraget tog sin slutgiltiga form: bidragsreglerna skall ej styra verksamheten vad avser form och innehåll, bidragsgivningen skall vara administrativt enkel, bidraget skall vara ett stöd till de riksomfattande ungdomsorganisationernas lokala verksamhet, riksorganisationerna bör vara huvudmän för verksamheten, bidraget bör vara så utformat, att det medger enkla kompletteringar med kommunala bidrag, bidraget skall utgå i proportion till de lokala avdelningarnas aktivitet. Initialt var Skolöverstyrelsen tillsynsmyndighet men efter ett par år tog Statens ungdomsråd över ansvaret.

12 Under årens lopp har väldigt få förändringar gjorts av bidraget och i huvudsak är de urspungliga idéerna rådande. Det som dock skett under årens lopp förutom förändring av bidragets storlek är nedanstående: Riksidrottsförbundet får ta över ansvaret för bidraget i enlighet med Prop 1989/90:100 Åldersgränsen förändras först till 7-25 år och sedan till 7-20 år Sammankomstbidraget kompletteras med ett bidrag för varje deltagare som deltog i sammankomsten Antalet nödvändiga deltagare för en bidragsberättigad sammankomst sänktes från 5 deltagare till 3. 4.2 Nutid Idag utgår statligt LOK-stöd till föreningar med verksamhet barn och ungdomar mellan sju och 20 år, med undantaget idrott för funktionshindrade för vilken det inte finns någon övre åldersgräns. För att föreningarna ska få ut bidraget krävs att ett aktivitetskort fylls i där antalet deltagare och sammankomster noteras samt att aktiviteten sker i föreningens regi. Kravet för att en sammankomst ska vara bidragsberättigad är att den är ledarledd, att gruppen, utöver ledaren, består av mellan tre och 30 deltagare, att den pågår minst sextio minuter och att den innehåller en gemensam samling och avslutning. Dessutom får deltagaren räknas endast en gång per dag och idrott. Sedan 2008 har det statliga LOK-stödet uppgått till 24 kr per sammankomst och 8 kr per deltagartillfälle. Totalt sett omfattar LOK-stödet 630 MSEK, varav 615 MSEK delas ut till föreningarna. Konstruktionen av stödet är som sagt i princip intakt sedan instiftandet 1971. Kontinuiteten i utformningen av stödet kan vara en av anledningarna till att det är väl etablerat liksom att det av föreningarna upplevs som viktigt för barn- och ungdomsverksamheten. Detta visade inte minst den utredning som RF gjorde under 2004,"Streck för miljoner", av LOK-stödets konstruktion samt effekter, möjligheter och begränsningar. Undersökningen visade att nio av tio föreningar tyckte att LOK-stödet är utformat på ett rättvist sätt och att en överväldigande majoritet var nöjda med stödets utformning. För att administrera systemet använder Riksidrottsförbund idag ca 15 MSEK som dels täcker LOKstödsgruppens kostnader för administration och kontroll av föreningarnas ansökan, dels används för att underhålla och utveckla det digitala ansökningssystemet i IdrottOnline.

13 4.3 LOK-stödet på Riksidrottsmötet Sedan Riksidrottsförbundet fick ta över ansvaret för LOK-stödet har bidraget varit ett av de mest flitigt debatterade frågorna. Nedan följer en kort resumé över de motioner och propositioner som varit aktuella sedan 1989 i Östersund. 4.3.1 1989 i Östersund Korpen motionerade om att även personer äldre än 25 år ska få ekonomiskt samhällsstöd. Korpen yrkade dock inte bifall till motionen på stämman med hänsyn till att inte röra upp en olycklig strid mellan ungdomsidrott och fysisk aktivitet för vuxna och äldre. Motionen avslogs 4.3.2 1995 i Umeå I RS förslag Mer idrott för pengarna till stämman 1995 föreslogs att den övre åldersgränsen för LOK-stödet skulle sänkas från 25 år till 20 år, samt att bidragsgrunden för LOK-stödet endast skulle utgörs av antalet deltagare. Stämman beslutade att uppdra till RS att återkomma till 1997 års stämma med förslag i ärendet. 4.3.3 1997 i Karlstad RS återkom till stämman 1997 med följande förslag till förändrade LOK-stödregler: att maximiåldern för erhållande av statligt lokalt aktivitetsstöd sänks från 25 till 20 år. att stödet ges för verksamhet i ledarledd grupp men att bidragsgrunden endast utgörs av antalet deltagare, vilket betyder att det fasta bidraget per sammankomst slopas. RF-stämman beslutade att maximiåldern för erhållandet av statligt aktivitetsstöd ska vara 20 år, samt att stödet ges för verksamhet i ledarledd grupp och att bidragsgrunden utgörs av antalet deltagare och ett fast bidrag per sammankomst. 4.3.4 1999 i Malmö Skånes Idrottsförbund motionerade om att LOK-stödet endast skall utgöras av antalet deltagare, dvs att bidrag för sammankomster skulle tas bort. RS stödde förslaget, men stämman avslog motionen. 4.3.5 2001 i Gävle Skånes Idrottsförbund återkom med sin motion att LOK-stödet endast skulle utgöras av antalet deltagare. Återigen avslog stämman motionen. Efter diskussioner på stämman 1995 och beslutet vid stämman 1997 ansökte RF direkt till regeringen om att få verkställa stämmobeslutet. Först 2002 hörsammade regeringen RF:s begäran och beslutade att sänka den övre åldersgränsen från 25 år till 20 år. 4.3.6 2003 i Stockholm Basketbollförbundet ansåg att LOK-stödet även ska omfatta ledare över 20 år för att utveckla kvalitén i idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet så att verksamheten främjar en god etik, ökat deltagande, ideellt engagemang, jämställdhet och integration.. RF-stämman valde dock att avslå motionen. Samtidigt biföll stämman Västerbottens Idrottsförbund motion angående ändringar i regelsystemet för sent inkomna ansökningar.

14 4.3.7 2005 i Västerås Stockholms idrottsförbund ansåg att det statliga lokala aktivitetsstödet bör utformas, så att det ger ett bättre stöd till den princip som föreslogs i programutkastet till Idrotten vill För att stimulera ett livslångt idrottsintresse ska vi erbjuda barnen möjligheter att pröva på flera idrotter Barn mår bra av och bör därför uppmuntras att utöva flera idrotter.. Stämman avslog motionen med hänvisning till den utredning av LOK-stödet som då pågick. 4.3.8 2007 i Örebro Återigen motioner Stockholms Idrottsförbund om LOK-stödet utifrån att de vill se förändringar som tar hänsyn till drop-out, för hård elitsatsning etc. Stämman avslog dock motionen utifrån att RS ansåg att LOK-stödet i första hand ska vara ett stimulansbidrag som bygger på aktivitet. Det är idrottsföreningarna som gör idrottsrörelsen. Därför ska föreningar, utan alltför styrande direktiv, stimuleras till att anordna idrottsverksamhet för barn- och ungdomar. Stödet måste, med tanke på dess omfattning, vara enkelt att fördela och lätt att följa upp och kontrollera. I och med den barnoch ungdomssatsning som startade med Handslaget och fortsatte med Idrottslyftet, finns en stor utvecklingsresurs. Som sådan kan den användas i syfte att åstadkomma mer kvalitativa förändringar av barn- och ungdomsidrotten. Även Västerbotten motionerade om att återigen höja åldersgränsen till 25 år vilket stämman avslog. 4.3.9 2009 i Visby Korpen, Sv Flygsportförbundet och Sv Akademiska Idrottsförbund motionerade samtliga om att ändra åldersgränsen för LOK-stödet. Stämman avslog dock motionerna med motiveringen att stödet skulle spädas ut för mycket om det skulle gälla alla åldrar och om gränsen skulle gå vid 25 år, som flygsportförbundet motionerade särskilt om, innebar det en återgång till det gamla. Vidare menade Cykelförbundet att föreningar borde få välja sin egen årsförfallodag samt att stödet enbart borde fördelas på deltagare och inte sammankomster. Motionen avslogs med motiveringarna att administrationen skulle försvåras samt att försöket med att ta bort sammankomster har prövats tidigare utan framgång.

15 5 Utredningen 5.1 Utredningens förlopp Utredningen startade sitt arbete i slutet av december efter att RS fattat beslut om vilka direktiv som skulle ligga till grund för utredningen (bilaga 1). Skyndsamt bestämde projektgruppen att de direktiv som gavs av RS skulle kompletteras och förtydligas med en vägledning av arbetet. Utifrån RS strävan i direktivet fanns det 4 punkter som blev vägledande för arbetet. Dessa förklaras nedan 5.1.1 Verksamheten ska ske utifrån Idrotten Vill och tillika barnrättsperspektivet RF valde att på RF-stämman 2009 skriva in i Idrotten vill: Idrott för barn ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv och följa FN:s konvention om barnets rättigheter. Under 2010 genomförde sedan en arbetsgrupp från RF tillsammans med Barnombudsmannen (BO) en översyn av Idrotten Vill kopplat till barnkonventionen. I denna översyn konstaterades att Idrotten Vill har en stor samstämmighet med konventionen och att de allra flesta artiklar (54) i konventionen har bäring mot idrotten. Således innebär det att våra bidragssystem ska främja verksamhet som bedrivs i enlighet med Idrotten Vill. 5.1.2 Enkel administration är en förutsättning framöver och bidraget ska vara ett stimulansbidrag Allt sedan det statliga lokala aktivitetsstödet infördes 1971 har det varit ett stabilt kvantitativt ekonomiskt stöd till barn- och ungdomsidrotten. I utredningen streck för miljoner utrycktes följande: När det gäller formen på bidraget bestämdes att LOK-stödet inte skulle vara ett kostnadstäckningsbidrag utan ett stimulansbidrag. Anledningen var att det ansågs svårt att avgöra vad som skulle vara bidragsgrundande samt att man, om man lyckades avgöra detta, riskerade att föreningarna enbart utvecklade denna del av verksamheten. Dessutom trodde man att administrationen och kontrollen av ett kostnadstäckningsbidrag skulle bli tidskrävande och besvärlig. Därför gjordes stödet generellt och utformat så att det kunde appliceras på alla de olika föreningar som sorterar in under kategorin ungdomsorganisationer. 5.1.3 Mål 2015 idrottsrörelsen ska ha ökat i antalet aktiviteter och utövare På riksidrottsmötet 2011 fattade stämman beslut om vilka långsiktiga målsättningar som Riksidrottsförbundet ska sträva efter. En av dessa målsättningar är att utifrån nuläget öka antalet aktiviteter och utövare. Vi vet att en betydande del av både aktiviteter och utövare finns inom ramen för de LOK-stödsberättigande föreningarnas verksamhet vilket sätter tryck på att våra bidragssystem ska underlätta och stimulera föreningar att arrangera verksamhet för barn och ungdomar. Detta gäller såväl idrottslyftet som LOK-stödet.

16 5.1.4 I enlighet med RF-stämmans beslut om en översyn av LOK-stödet samtidigt intensifiera samarbetet med SF i utvecklingsprojekt med målsättning att behålla tonåringar i idrotten. På samma riksidrottsmöte fastslogs att Riksidrottsförbundet i ännu högre grad än tidigare ska arbeta med behålla-perspektivet avseende åldersgruppen (13-19 år). I dagsläget vet vi att 56 procent av alla ungdomar är aktiva i en idrottsförening. För killar är andelen är 60 procent och för tjejer 51 procent. En utgångspunkt är att dessa siffror fram till 2015 ska öka utifrån behålla-perspektivet då vi vet att uppemot 9 av 10 barn någon gång är med i föreningsidrotten. En ökning här skulle också sannolikt innebära att idrottsrörelsen totalt sett ökar i antalet aktiviteter och utövare. Även här finns det en symbios mellan Idrottslyftet och LOK-stödet som bör samverka för att nå största möjliga effekt. 5.1.5 Projektgruppens arbete För att ytterligare rama in utredningen och fokusera på de stora övergripande frågorna valde projektgruppen att initialt ställa upp ett antal frågor som var centrala att beakta och belysa. Väl medvetna om att miljoner andra frågor skulle dyka upp under resans gång var det dock angeläget att utgå ifrån själva syftet med bidraget och fokusera på vilken typ av verksamhet och för vilka som bidraget är till för. Av den anledningen valde projektgruppen att inte explicit formulera exakta skrivningar i regelverket. Utan istället låta texten i regelverket passera RF:s stadgekommitté under hösten 2012 samt våren 2013. Därvidlag innehåller inte utredningen paragraftext. Följande frågor utan inbördes rangordning har dock följt med genom hela utredningen: 1. Vilken åldersgräns ska bidraget omfatta? 2. Ska det vara differentierat bidrag för olika ålderskategorier? 3. På vilket sätt säkerställer vi att bidraget är jämställt? 4. Gynnar bidraget lagidrotter framför individuella idrotter eller tvärtom? 5. Ska bidrag framgent ges för både sammankomster och deltagartillfällen? 6. Är det motiverat att funktionshindrade eller andra grupper har en särställning med avseende på bidragsberättigad ålder? 7. Ska det införas ett ledarbidrag? 8. På vilket sätt kompletterar LOK-stödet Idrottslyftet och vice versa? Projektgruppen har under 2012 därmed försökt att vända och vrida på dessa frågeställningar (och andra som dykt upp under vägen), genom att framförallt använda sig av interna möten (fysiska såväl som telefon) och referensgruppen som i sin slutgiltiga form bestod av följande personer Josef Åhman Stefan Bengtsson Kicki Ronnerberg-Bäckman Karl-Erik Nilsson Jadranka Plese Johanna St:Clair Renard Kenneth Bergbom Jan Kowalski Niclas Bromark Cicki Ericsson Martin Eriksson Svenska Akademiska Idrottsförbundet Svenska Gymnastikförbundet Svenska Ridsportforbundet Svenska Fotbollförbundet Svenska Karateförbundet Svenska Skidförbundet Svenska Tennisförbundet Svenska Friidrottsförbundet Västerbottens Idrottsförbund Smålands Idrottsförbund Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarnas Ungdomsråd

17 Referensgruppen har träffats under totalt tre tillfällen och däremellan har möjligheten funnits att skicka med inspel till utredningen. Denna rätt har även praktiserats av Riksidrottsförbundet LOKstödsgrupp som delgett utredningen med värdefull information rörande bland annat regelverket och komplexiteten att tolka reglerna. Under hand har även två skriftliga rapporter lämnats till RS. Dels i April (bilaga 2) och dels i oktober (bilaga 3). Dessa har legat som grund för att vidimera att utredningen legat i fas. Vidare har projektgruppen på Riksidrottsforum under seminariet Barn och ungdomsidrottens förutsättningar (bilaga x) presenterat utredningen och i enlighet med direktivet ett nästan färdigt förslag. Total fick ca 160 deltagare möjligheten att diskutera LOK-stödet utifrån tre givna frågeställningar: 1. Är det önskvärt att höja åldersgränsen till 25 år? 2. Är det önskvärt att ersätta bidraget för sammankomster med ett bidrag för ledare? 3. Är det önskvärt att differentiera bidragets storlek utifrån åldern på deltagarna? Förutom dessa diskussionsorienterade forum har projektgruppen arbetat med att ta fram material, utredningsdelar, som dels belyser Svensk Idrotts system men framförallt kompletterar bilden vi har av bidragssystem för barn och ungdomar. De utredningsdelar som var särskilt prioriterade var: Aktuell statistik för LOK-stödet och befolkningsmängd Dra lärdomar av tidigare utredningar såsom streck för miljoner Överläsa tidigare stämmoförslag med fokus på Gävle 2001 och framåt Undersöka kommunala bidragssystem Följa pågående process för Idrottslyftet 2013-2015 Undersöka LOK-stödsnämndens praxis och avgörande Undersöka Norges bidragsmodell Undersöka andra stora barn och ungdomsorganisationer, Scouterna och SVEROK (Sveriges roll och konfliktspelsförbund)

18 6 Utredningsdelar 6.1 LOK-stödet i siffror Sammantaget är det mesta sig likt sedan 2004. De idrotter som genererade många deltagartillfällen då gör det fortfarande, de idrotter som hade få tjejer då har det fortfarande och idrotter som hade många ungdomar då har det fortfarande etc. Den enda signifikanta skillnaden är att antalet deltagartillfällen och sammankomster är totalt sett ca 10 % lägre 2010 än 2004. Utan att fördjupa sig för mycket i orsaken till detta är den största anledningen att antalet barn och ungdomar är idag färre än antalet 2004. Detta är ingen fullständig redovisning utan lyfter fram några delar av LOK-stödet. För mer information och fler grafer se bilaga 4 som utgår ifrån de resultat som presenterades i streck för miljoner. Bilagan innehåller förutom uppdaterade resultat även en jämförelse med 2004.

19

20

21 6.2 Streck för miljoner I slutsammanfattningen anges följande kring vad idrottsföreningen har tänkt om LOK-stödets utformning och det bidraget till förslag som utredningen ger 1. Vissa vill sänka den nedre åldersgränsen 2. Vissa vill höja den nedre åldergränsen. 3. Vissa tycker att kvalitet tar stryk av kvantitet då antalet deltagare är en stark variabel i LOK-stödet. Detta system gynnar lagidrotter som inte kräver samma ledartäthet menar vissa. 4. Ytterligare andra tycker att stödet borde omformas till ett kostnadstäckningsbidrag, som tar hänsyn till att olika idrotter kostar olika mycket att utöva Av ovanstående förslag är åldersgränsen med som ett område som projektgruppen har valt att belysa. Både som en återgång till gamla systemet med 7-25 år, men även som en potentiell sänkning av åldern ner till 6 år för att följa skolåldern. Kvalitetsaspekten finns också med som en parameter och på exakt det sätt som streck för miljoner avser med att större grupper/lagidrotter generellt sett har färre tränare per individ. Detta är dock inte bara en kvalitetsaspekt utifrån det rent träningsmässiga utan även utifrån ett säkerhetsperspektiv. Med det menas att grupper med fler än en tränare är bättre rustade om det sker skador på träningen, om det förekommer oegentligheter i allt ifrån mobbning inom gruppen till rena övergrepp. Fler ögon är alltid bättre. Beträffande kostnadstäckning brukar man i den statliga världen skilja på kostnadstäckning eller stimulans med skillnaden att stimulansbidrag är lika oavsett verksamhet medan kostnadstäckning tar hänsyn till hur mycket olika saker kostar. I Idrottens värld och i synnerhet barn och ungdomsidrottens värld skulle det i sådana fall te sig naturligt att föreningar såsom ridsport och ishockey (de dyraste idrotterns enligt RF:s kostnadsstudie 2009) skulle sannolikt erhålla mest pengar eftersom de är dyrast att bedriva. Samtidigt skulle föreningar som bedriver fotboll, friidrott etc. få mindre pengar då dessa idrotter är förhållandevis billiga. 6.3 Överläsa tidigare stämmoförslag Gävle 2001 Utifrån de motioner som under åren har figurerat på Riksidrottsmötet har många av de frågeställningar som beaktats och belysts plockats. Sammantaget har tidigare stämmoförslag, både motioner och propositioner, med något undantag aldrig fått gehör. När det har fått gehör har det oftast varit någon detaljfråga och mer sällan större övergripande förändringar. Detta kan sannolikt förklaras av att föreningar till stor del är nöjda med LOK-stödet, att det upplevs som enkelt och att det är väldigt svårt att överblicka konsekvenserna (om det blir några) av förändringar. 6.4 Undersöka olika kommunala bidragssystem De kommunala bidragssystemen har traditionellt sett påmint väldigt mycket om det statliga och många kommuner har mer eller mindre kopierat det statliga LOK-stödets funktion och form. Det som oftast skiljer är dock smärre justeringar i åldrar, belopp samt i undantagsfall olika bidrag till olika grupperingar. Bland de kommuner som har skillnader i bidragsbelopp till olika åldersgrupper finns

22 ingen klar uppfattning om att skillnader i bidragsbelopp gett upphov till förändrad verksamhet. Vilket delvis kan förklaras av att skillnaderna ofta är väldigt små (Göteborg har 50 öres skillnad mellan barn och ungdomar) och att bidragen i sin helhet ofta står för en liten del av föreningens totala intäkter. Kommunerna tycker dock att det är angeläget att signalera om vad de anser vara viktiga grupper t ex ungdomar eller tjejer. I bilaga 7 återfinns en sammanställning över 100 tillfrågade kommuner. Det är kommuner av skiftande storlek (från 414 invånare i åldern 7-20 år till 113 490 invånare i samma ålder, SCB 2011) och karaktär (storstadskommuner, glesbygdskommuner och allt däremellan). Den redovisar att det är tre av dessa kommuner som valt att ha olika bidrag för killar och tjejer, att 15 kommuner har olika bidrag för olika åldrar och att sju kommuner har begränsningar till antalet aktiviteter som får räknas. För att ta Stockholm Stad (bilaga 7) som exempel har de valt en bidragsform som ska sätta fokus på att inte föreningar ska ha extremt mycket aktivitet för de yngre barnen utan låta barnen prova på fler olika idrotter i fler idrottsföreningar. De upplever inte själva att detta har gett några synbara resultat och ansvariga tjänstemäns tolkningar är att följande hämmar resultatet: För liten ersättning per medlem (bland de lägre i landet) Det statliga stödet lirar inte med deras system utan ger full ersättning för upp till 7 aktiviteter i veckan En tendens bland kommunerna är dock att allt fler ställer krav på kvalitén i verksamheten. Det kan handla om att föreningen måste ha en alkoholpolicy, vara certifierade (miljö) eller uppfylla andra kvalitativa nivåer för att beviljas bidrag. På senare år har även skrivningar kring hur verksamheten ska bedrivas fått fäste. Ett exempel är återigen Stockholm stad (bilaga xxx) som i sina allmänna villkor har följande text Verksamheten får inte strida mot intentionerna i barnkonventionen Inga barn får lämnas utanför och nekas tillträde till lag eller grupper på grund av uppenbar elitverksamhet bedrivs Skrivningen kring barnkonventionen ska delvis ses i skenet av att Idrotten Vill 2009 kompletterades med ett barnrättsperspektiv samt att Sveriges kommuner och Landsting (SKL) utarbetat en handlingsplan för att omsätta barnkonventionen i praktisk verksamhet. Än så länge har dock inte dessa skrivningar gett upphov till några påtagliga effekter för föreningarna. Inga föreningar har utestängts från bidrag eller fått sämre tider på kommunala anläggningar. Det är dock uppenbart att kommunerna genom denna typ av skrivningar vill kvalitetssäkra verksamheten utifrån gemensamma övergripande principer om god idrott. Sannolikt måste dock en bidragsgivare (kommun eller stat) precisera och kvantifiera vad exempelvis en elitverksamhet innebär för att kunna peka på vad en förening gör för fel. 6.5 Följa pågående process för Idrottslyftet 2013-2015 28 augusti 2012 tog RS beslutet om inriktning och ramar för Idrottslyftet åren 2013-2015. I många delar är Idrottslyftet att känna igen från föregående perioder (idrottslyftet år 1-4 samt Idrottslyftet år 5) men i några avseenden har det förändrats. Det av RS beslutade syftet lyder numera: Idrottslyftet ska stärka och utveckla världens bästa barn- och ungdomsidrott så att fler flickor och pojkar väljer att idrotta i föreningar där verksamheten bedrivs utifrån Idrotten vill

23 Utgångspunkten är att bidragsverksamheten ska ha ett tydligare fokus än tidigare på att behålla ungdomar i föreningsverksamhet som genomförs i enlighet med Idrotten Vill. I enlighet med detta beslut kring syftet valde då RS att åldersgruppen 13 25 år ska stå i särskilt fokus, vilket överensstämmer med förordning (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet. Anledningen till denna förändring var att RS ansåg att om föreningarna ska ha ett ökat behålla-perspektiv måste det finnas aktiviteter att se fram emot i föreningen. D v s att 17-åringen ska veta att föreningen bedriver verksamhet även fyra år senare. Idrottslyftets åldersmässiga målgrupp möjliggör dock för förbunden att arbeta med barn och ungdomar i hela spannet 7 25 år och inte bara det särskilda fokusområdet beträffande ålder. RS bestämde även att detta arbete skulle ske inom ramen för fyra prioriterade områden 1. Behålla ungdomar i föreningsverksamhet 2. Rekrytera barn och ungdomar till föreningsverksamhet 3. Utveckla verksamheten så att idrotten gör som Idrotten vill 4. Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer 6.6 Undersöka LOK-stödsnämndens praxis och avgöranden Antal överklagningsärenden som LOK-stödsnämnden behandlat har varierat mellan åren och har mellan 2006-juni 2012 omfattat 109 olika ärenden (bilaga 6). Den enskilt vanligaste grunden för avslag av en överklagan hos LOK-stödsnämnden är att verksamheten inte anses ske i föreningens regi. I denna del är ärenden från ridsportföreningar överrepresenterade och det vanligaste upplägget är att en ridförening utan tillräckligt ansvar och kontroll överlåter till en från föreningen fristående ridskola att bedriva ridlektionsverksamhet för föreningens medlemmar. Föreningen ansöker sedan om LOK-stöd för den verksamhet ridskolan har bedrivit för föreningens medlemmar. Vid granskning uppger föreningen vanligen att den anser sig köpa tjänster ridlektionsverksamhet - från ridskolan. Ibland med inte alltid finns skriftliga avtal mellan föreningen och ridskolan och dessa avtal är av varierande omfattning och tydlighet. Det är också mycket vanligt att eleverna betalar för sina ridlektioner direkt till ridskolan helt utan föreningens delaktighet. Att ridavgiften betalas direkt till ridskolan har av LOK-stödsnämnden tolkats som ett tydligt argument för att ett köp av tjänst inte sker mellan föreningen och ridskolan. Till reglerna för LOK-stöd finns idag kommentarer som syftar till att förtydliga vad regeln innebär. Kommentarerna är generellt sett till hjälp för LOK-stödsnämnden vid tillämpningen av regelverket men med ett undantag. Kommentaren till 2 kap. 2 innehåller en mening som är grund för såväl otydlighet som osäkerhet. Den kommentar som avses är meningen Inget hinder föreligger dock att föreningen i sin verksamhet köper externa tjänster eller utrustning i någon form. Eftersom paragrafen med tillhörande kommentar i allmänhet och meningen i synnerhet vållar stora svårigheter i förutsebarhet har RF:s kansli tagit fram en checklista för hur reglern tillämpats av LOKstödsnämnden hittills. Exemplet är framtaget för ridsportföreningar men kan såklart användas även för andra idrotter. En fråga som än så länge har kunnat hanteras av LOK-stödsnämnden men som kan komma att få större aktualitet i framtiden är frågan om hur föreningsgemensam verksamhet ska hanteras i LOK-

24 stödshänseende. Med föreningsgemensam verksamhet menas här verksamhet som bedrivs av en ledare på en plats men som riktar sig till flera föreningars medlemmar. Exempelvis kan fotbollföreningar i äldre pojk/flicklag ha ett för två eller flera föreningar gemensamt lag som därmed tränar tillsammans trots att deltagarna är medlemmar i olika föreningar. Vilken förening äger då rätt att söka LOK-stöd för verksamheten eller kan samma träningstillfälle vara LOK-stödsgrundande i flera föreningar. Hur ska medlemmar med dubbla medlemskap hanteras? Att föreningar, trots påminnelser, inte inkommer med kompletta handlingar och uppgifter för att en prövning av ansökan ska kunna göras torde svårligen kunna avhjälpas med tydligare eller annorlunda regler. Detsamma kan gälla för ärenden som avslås på den grund att ansökan uppgifter som inte kan förklaras av föreningen. Det förekommer att föreningar i efterhand försöker läka brister som funnits i verksamheten som en ansökan avser. Det kan handla om att upprätta avtal med utomstående part i efterhand, att konstuera närvarokort, att i efterhand och efter granskning byta plats för verksamhetens genomförande m.m. Vissa av dessa ändringar kan tolkas som försök att dölja uppenbart felaktiga ansökningar och överklagandet bör på denna grund avslås. Andra ändringar har sin grund i att föreningen har bedrivit verksamhet på ett sätt som de uppfattar ska LOK-stödgrundande och i efterhand blir medvetna om att så inte är fallet. I framtida LOK-stödsregler torde det vara viktigt att klargöra frågan om vad kravet på anordnarskap egentligen innebär samt på vilket sätt och i vilken omfattning köp av tjänst eventuellt kan ske. Ska det vara möjligt för en förening att köpa 100 % av verksamheten från ett bolag? 6.7 Undersöka Norges bidragsmodell Norges Idrottsförbund har haft sin motsvarighet Lokale Aktivitetsmidler (LAM) till LOK-stödet under ett antal år och bidragsreglerna har varit mer eller mindre intakta sedan år 2000. Finansieringen av bidraget sker via ett överskott från deras statliga tipsbolag. LAM fördelas via Norges Idrottsförbund ner till respektive idrottsråd, samfällighetsorganisationer,i varje kommun utifrån hur många invånare (6-19-åringar) det finns i kommunen. Därefter har idrottsråden det slutgiltiga avgörande att fördela pengarna till föreningarna i kommunen. Det innebär således att det finns en massa olika varianter runt om i landet och egentligen finns det inget enhetligt system. Några saker som är värda att notera är att det är enbart i 20 % av kommunerna som föreningarna måste söka dessa pengar. I resterande har man ett automatiskt sätt att fördela pengar på. Dessutom att kontrollen av hur verksamheten bedrivs samt hur föreningarna används sker i huvudsak väldigt lokalt genom idrottsråden men också genom idrottskretsarna som utövar viss tillsyn. Tillsynen sker i sådana fall efter följande bidragskriterier Bidrag kan ges till föreningar som har idrott eller fysisk aktivitet som sitt primära syfte och driver idrottslig verksamhet för barn och ungdomar Föreningar som får bidrag ska vara självständiga och fristående föreningar med uteslutande personliga medlemmar Alla föreningar som uppfyller kriterierna ovan ska få bidrag. Dessutom ska idrottsråden värna om andra föreningar som inte tillhör NIF Medlen ska brukas till aktiviteter för barn och ungdomar och idrottsråden ska säkerställa att minst 1/3 av medlen tillfaller målgruppen Medlen ska betalas ut i sin helhet och inte användas för administration.

25 Speciell hänsyn skall tas till utövare med speciella behov (ex funktionshinder) samt inkludering av barn och ungdomar som i liten utsträckning deltar i organiserad idrott.. Idrottsrådets beslut ska vara offentliga och det ska framgå vilka kriterier som ligger till grund för fördelningen 6.8 Undersöka andra stora barn och ungdomsorganisationer, Scouterna och SVEROK 6.8.1 SVEROK Sveriges roll- och konfliktspelsförbund (Sverok) är Sveriges största ungdomsförbund och samlar 190 000 medlemmar i 1200 föreningar över hela landet. De utvecklar och sprider spelhobbyn där rollspel, lajv, brädspel, figurspel, e-sport och LAN utgör de huvudsakliga verksamheterna. Föreningar som är anslutna till Sverok kan söka ungdomsföreningsbidrag från förbundet som kan användas fritt i verksamheten. Bidraget består av två delar: verksamhetsbidraget som är en fast summa samt ett medlemsbidrag som varierar beroende på antalet medlemmar. För att kunna söka dessa bidrag behöver föreningen ha minst 5 medlemmar och minst 60 % av medlemmarna måste vara i åldern 6-25 år. Hur mycket föreningen kan få i bidrag beror på om det finns en medlemsavgift på minst 50 kr eller inte. Föreningar med medlemsavgift 2000 kr i verksamhetsbidrag och 40 kr per medlem i åldern 6-25. Föreningar utan medlemsavgift 1000 kr i verksamhetsbidrag och 20 kr per medlem i åldern 6-25. För att SVEROK ska kunna betala ut bidragen behöver föreningen lämna in: Årsmötesrapport Datum för årsmötet och kontaktuppgifter till de förtroendevalda. Verksamhetsrapport En kort beskrivning av vad ni har gjort under året. Medlemslista Kan kompletteras allteftersom föreningen får fler medlemmar under året. Dessa uppgifter förs in i förbundets webbaserade föreningsregister ebas. Pengarna betalas bara ut till ett bankkonto som ägs av föreningen. Systemet bygger alltså helt på kvantitativa data och har inga synpunkter på vilken typ av verksamhet och hur ofta den bedrivs. Utgår således helt ifrån medlemskapet och sammanlagt blir det inga stora summor för den enskilda föreningen.

26 6.8.2 Svenska Scoutförbundet Svenska Scoutförbundet är en av Sveriges största ungdomsorganisationer där unga bedriver scouting. De skapar sina egna äventyr, lär sig saker, utvecklar ledarskap och samarbete, åker på läger i Sverige och på andra sidan jorden, träffar kompisar och framförallt - har kul enligt Scoutförbundets hemsida. För att Svenska Scoutförbundet och scoutkårerna ska få söka statsbidrag måste de varje år utföra en granskning av ett urval av de kårer som sökt bidraget. Deras revisorer väljer slumpvis ut vilka kårer som ska granskas och förbundet kan inte påverka denna granskning. Om kåren blir utvald för granskning måste protokoll från årsmötet samt intygen från avgiftsbefriade medlemmar skickas in till förbundet. Vidare måste varje lokalavdelning ha protokoll från sitt årsmöte. Har kåren ansökt om statsbidrag för avdelningar eller patruller är det varje avdelning eller patrull som måste ha ett årsmötesprotokoll. Det är viktigt att dessa papper är klara redan när ansökan skickas in. Föreningsbidrag Bidraget är 1500 kronor per godkänd lokalavdelning och minst 30 kr per betalande medlem som är 6-25 år i en godkänd lokalavdelning. I likhet med SVEROK som också finansieras via ungdomsstyrelsen påverkas de av förordning (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer. Där det bland annat stipuleras att en lokalavdelning alltid måste ha minst fem medlemmar som betalat sin medlemsavgift eller på annat sätt bekräftat sitt medlemskap. Dessa medlemmar ska vara 6-25 år den 31 december det år som ska redovisas. Är man fler än fem medlemmar måste 60 % av medlemmarna vara mellan 6-25 år. I grund och botten är även detta system snarlikt SVEROK och bygger helt och hållet på antalet medlemmar och inte omfattning och intensiteten av verksamheten.

27 7 Resultat 7.1 Vilken åldersgräns ska bidraget omfatta? Ursprungligen var åldersgränsen för LOK-stödsbidraget 12-25 år vilket var satt utifrån det faktum att bidraget var till för att stimulera ungdomsaktiviteter och ge dem en meningsfull fritid. Redan 1977 sänktes dock den nedre åldersgränsen till 7 år vilket kvarstår idag. Den övre åldergränsen kvarstod till och med stämman 1997 då den sänktes till dagens gräns på 20 år. Detta bland annat med anledning av Idrottens val av åldersgränser för barn och ungdomsidrott som sträcker sig till och med 20 år. Denna förändring slog dock inte igenom på en gång utan först 2002 fick RF regeringens godkännande. Åldersintervallet har således alltid varit ett hett om diskuterat område inom LOKstödet. Förordning (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet avseende de statliga stöden, d v s både LOK-stödet och Idrottslyftet anger dock ett åldersintervall av 7-25 år, d v s ett beslut om att förändra åldersintervallet uppåt till samma som i förordningen kräver enbart beslut av Riksidrottsmötet (RIM). Frågan har diskuterats i projektgruppen, har lyfts fram i diskussionerna med referensgruppen samt även diskuterats i gruppformationer vid Riksidrottsforum. Två randvillkor har dock varit väsentliga att ha med i samtliga diskussioner, nämligen 1. En förändring av något i regelverket medför inte att det finns mer pengar att fördela, d v s den stimulans som skulle fördelas avseende aktiviteter i åldern 21-25 år måste tas från det befintliga. 2. Kostnaden för administrationen kopplat till LOK-stödet ska inte ökas. Några av de argument som redovisades för och emot förändring i åldersintervallet är: För Detta är positivt och dessutom bör man sänka lägsta åldern till 5-6 år. Behålla unga vuxna! Senarelagt vuxenblivande. Stödja tanken om idrott hela livet i så fall höj åldern till 25. Synkronisering av LOK och IL angående åldersgränser Solidaritetsfråga mellan olika SF. Samma förutsättningar för alla! Det ä viktigt att tänka större än bara enskilda SF-perspektiv och vad vi har idag. De SF som har huvudsakligen äldre medlemmar, t ex Akademiska, Korpen, Bilsport och Flygsport, m fl har större chans ta del av stimulansbidraget. Anpassning till dagens verklighet där man är student betydligt längre De som kan tänkas förlora på en höjd övre åldersgräns skulle antagligen förlora väldigt lite. Ju fler desto bättre Folkhälsa. Positivt för ledarförsörjning. Förbunden ska kunna bestämma själv. Större åldersspann skapar större förutsättningar för fler förbund.

28 Mot För breddidrotter som Gymnastik, Simning m fl stimuleras man till att utveckla nya verksamheter och stärker idrottsrörelsens konkurrenskraft mot de kommersiella aktörerna Generellt - Bygg om verksamheten för de som inte vill elitsatsa, så idrotten fångar upp äldre ungdom som vill motionsidrotta i IF. Behålla fokus i Svensk idrott för idrottsrörelsens bästa är det bra att höja åldern. Mindre stöd/deltagartillfälle Anläggningar/lokaler är redan hårt belastade A-lags-aktiviteter kan komma att finansieras av LOK-stödspengar. Generellt var majoriteten för betydligt större än mot en förändring och tyngsta argumenten för en förändring är att skapa ett stimulansbidrag till de SF/IF som redan idag genomför aktiviteter i åldersintervallet 21-25 år, men framförallt att de som inte gör det ska stimuleras att se över och komplettera sin verksamhet med detta. Utredningen anser att om SF/IF inte har verksamhet i detta högre åldersintervall kommer tappet i tonåren, där de stora tappen av aktiva idag sker, inte att förändras. Samtidigt är det en viktig signal att samordning med åldrar sker med Idrottslyftet och därmed kan skapa verksamhet som kan ge motivation för den enskildes livslånga intresse och aktivitet i idrott och motion. Utredningen upplever även en övertygande majoritet i det vettiga i att sänka åldersintervallet till 6 år. Utredningen föreslår dock att en sådan förändring, som kräver en ändring i förordningen bör genomföras i 2 steg. Denna rekommendation framställs till Regeringen. De flesta breddidrotter arrangerar redan idag aktiviteter i denna ålderskategori och andra bör stimuleras att göra detta. Skulle Regeringen införa 10-årig skolplikt, inklusive 6-årsklasser, bör denna förändring också genomföras. Konklusion: Åldersintervallet bör förändras till 7-25 år och om förordningen förändras så följer LOK-stödet med 7.2 Ska det vara differentierat bidrag för olika ålderskategorier? Differentierat stöd avseende åldrar var en stor anledning till att denna utredning kom till stånd. Både Västerbottens idrottsförbund och Friidrottsförbundet motionerade om att genomföra detta till stämman 2011. Syftet i deras motioner var att skicka signaler till idrotten att verksamhet som genomförs för ungdomar, 13 år och uppåt, ska premieras. I vissa kommuner (ex Stockholm) finns det idag ett differentierat system som gör just detta. I deras fall har de dock inte sett någon direkt skillnad efter införandet (år 2000) och själva pekar de på två anledningar till varför det inte har slagit igenom För liten ersättning per deltagare (bland de lägre i landet) Det statliga stödet lirar inte med deras system utan det statliga LOK-stödet ger full ersättning för upp till 7 aktiviteter i veckan

29 För att belysa vad som skulle ske på SF-nivå om vi differentierar bidraget utifrån följande premisser visas nedan en tabell över förändringen gentemot idag 1. Både Deltagartillfällen och sammankomster räknas 2. 7-12 åringarna samt 21- åringarna och över får 1 x bidraget 3. 13-16-åringarna får 1,5 x bidraget 4. 17-20-åringarna får 2 x bidraget SF Förändring SF Förändring Akademisk idrott 42% handboll 3% Dart 38% Innebandy 2% Styrkelyft 35% Danssport 2% Tyngdlyftning 31% Golf 1% Dragkamp 31% Sportdykning 1% Biljard 31% Cykel 1% Boxning 22% Bågskytte 1% Amerikansk fotboll 21% Badminton 1% Korpen 21% Brottning 0% Frisbee 19% orientering 0% Issegling 17% Bowling 0% Rugby 15% Bilsport -1% Draghundsport 15% Fotboll -1% Triathlon 15% taekwondo -1% Budo och kampsport 14% Bob och Rodel -1% Rodd 13% Motorcykel och snöskoter -1% Volleyboll 13% Skolidrott -1% Baseboll och softboll 12% Casting -2% Kanot 12% Ridsport -3% Vattenskidor och wakeboard 11% Klättring -3% Friidrott 9% Skridsko -4% Curling 8% Karate -4% Varpa 8% Ringette -5% Squash 8% Bordtennis -5% Bangolf 7% Skyttesport -7% Racerbåt 6% Segling -8% Mångkamp 6% tennis -8% Skidskytte 5% Simning -8% Landhockey 4% Gymnastik -10% Flygsport 4% Judo -10% Ishockey 4% Konståkning -10% Fäktning 4% Skidor -11% Basket 3% handikappidrott -13% Bandy 3% Dövidrott -16% Gång och vandring 3% Boule -23%

30 Idrotter som har stor verksamhet i äldre åldrar premieras således vilket i detta fall lyfter fram en hel del mindre förbund, avseende totala antalet utövare, som inte har jättestor barn och ungdomsverksamhet. Idrotter med stor barnverksamhet däremot hamnar långt ner i listan, gymnastik och simning bland annat. Detta var även en av de tre frågorna som diskuterades på riksidrottsforum 10 nov 2012 (bilaga 4). Dessa diskussioner gav inget entydigt svar på om det är lämpligt att differentiera bidraget utan diskussionsgrupperna var oeniga. Något som även präglat diskussionerna med referensgruppen. Det som framförs är att signalvärdet skulle vara viktigt utifrån det behålla-perspektiv som finns inom bland annat Idrottslyftets arbete. Samtidigt finns det fog för att tro att själva effekten skulle utebli om inte de ekonomiska skillnaderna mellan åldrarna blir kraftig. Samtidigt är utredningens syn att höjningen av åldersgränsen till 25 år till viss del uppväger det motionärerna eftersträvar, d v s en idrott som sträcker sig in i vuxenlivet. Konklusion: Ingen differentiering bör ske beträffande åldrar 7.3 På vilket sätt säkerställer vi att bidraget är jämställt? Jämställdhetsperspektivet (flickors och pojkars lika rättigheter och möjligheter) inom ramen för LOKstödet har diskuterats och analyserats i arbetet. Utöver det har frågor om genus kommit upp när det gäller det senare perspektivet har utgångspunkten varit socialt kön. Genus innebär då de sociala och kulturella föreställningar som är kopplade till det biologiska könet. Något som i sin tur ger olika former av förväntningar på hur pojkar respektive flickor ska vara. För att få svar på frågan om LOK-stödet som stimulansstöd är lämpligt som verktyg för att skapa jämställdhet inom idrotten har utgångspunkten varit den forskning som finns kring hur skolor arbetar med jämställdhet och genus. 7.3.1 Viktig med djup kunskap inte fokusera på kvantifiering Mia Heikkilä (Kunskapsöversikt: Metoder och förhållningssätt för genus i skolan 2011) pekar bland annat ut vikten av att flickor och pojkar får lära sig på samma villkor i skolan. Hon konstaterar också att föreställningar om hur det sociala beteendet hos flickor och pojkar ska se ut stör undervisning och drabbar lärande. Gun-Marie Frånberg (SOU 2010: 83) visar att arbete med såväl jämställdhet och genus har samma syfte: att förändra för att skapa lika möjligheter utan begränsning. Olika modeller syftar till att skapa ökad genusmedvetenhet eller förändra i riktning mot jämställdhet. En problematik med användandet av modeller är att det sällan forskas om både pojkar och flickor samtidigt (SOU 2010:35) vilket gör arbetssätt och metoder osäkra och det är svårt att säkert säga att vald metod kommer att leda rätt. Även om det finns framgångsrika metoder bör man vara medveten om att förändringsarbete kräver stöd, mandat och kompetenshöjning. I de studier som gjorts i skolan framgår vikten av att ledare har kunskap om hur kön spelar roll (Lahelma & Öhrn,2011. Skola och kön. s. 115-132). De visar också att det finns bra metoder för att arbeta med jämställdhet. Dock konstaterar de att det inte finns några generella modeller för att förändra könsmönster i undervisningen. Grupper och skolklasser reagerar inte lika på en modell. Även om idrotten skulle arbeta med modeller för att förändra kön kan detta inte åstadkommas genom LOK-stödet utan kräver specifika insatser. För att förändringar i LOK-stöd ska ge effekt på

31 jämställdhet bör detta föregås av långtgående kompetenshöjande insatser exempelvis genom projekt. Idrottlyftsmedel torde då kunna passa bättre. Enligt Mia Heikkilä (2011) krävs det en systematik som involverar alla för att nå jämställdhet i samhället. Hon skriver också att så länge vi är fast i att jämställdhet och genus handlar om att räkna och kvantifiera kommer lite att förändras för våra flickor och pojkar ute i skolorna. Att räkna och kvantifiera är också det verktyg som LOK-stödet erbjuder. Att finna en komplex modell som lägger mer kvalitativa dimensioner bakom inrapportering av stödet skulle bli allt för komplext och kan heller inte garantera en effekt på jämställdheten i idrotten. Konklusion: Det är inte LOK-stödets roll att säkerställa jämställdheten i idrottsrörelsen och därmed är det inte aktuellt att exempelvis ha differentierade bidrag för killar och tjejer. 7.4 Gynnar bidraget lagidrotter framför individuella idrotter eller tvärtom? LOK-stödet gör idag ingen åtskillnad mellan om föreningen bedriver en lagidrott eller en individuell idrott. 1991 förändrades dock stödet från att enbart ge bidrag till sammankomster med minst 5 deltagare eller fler till 3 deltagare eller fler utifrån tanken att många individuella idrotter hade svårt att nå upp till 5 deltagare på grund av deras naturliga träningsgruppsstorlek, ex tennis. Även idag framförs då och då argumentetet att LOK-stödet gynnar lagidrotterna utifrån deras naturliga sätt att bilda grupper och en bild av att lagidrotterna har sämre ledartäthet. Ser man till den statistik som finns tillgänglig existerar finns det en klar tendens att lagidrotter generellt sett får mer pengar per sammankomst. För när vi räknar antalet deltagartillfällen per sammankomst framträder följande tabell för topp 20. SF Deltagartillfällen/sammankomst Dövidrott 14,6 Gång och vandring 13,6 Ishockey 12,9 Boule 12,6 Innebandy 12,1 Skolidrott 11,6 taekwondo 11,1 Ringette 11,0 handboll 10,9 Fotboll 10,8 Boxning 9,6 Bandy 9,4 Basket 9,3 Budo och kampsport 9,3 Gymnastik 9,2 Bangolf 9,1 Bob och Rodel 9,1 handikappidrott 9,0 Judo 9,0 Brottning 8,9

32 I huvudsak finns de stora lagidrotterna med samt några av de större individuella idrotterna, exempelvis gymnastiken som framförallt hamnar högt upp eftersom de har möjlighet att ha stora barngrupper samt truppgymnastik. Frågan är dock om detta är ett bevis på att de individuella idrotterna som grupp missgynnas och om LOK-stödet kan erbjuda bättring? Utredningen har resonerat kring att varje idrott och idrottsgren (ca 200) har sina skilda förutsättningar och att det finns både lagidrotter som drivs i små grupper (goalboll) likväl som det finns individuella idrotter som bedrivs i stora grupper (Gång och Vandring). I det avseendet blir LOK-stödets ursprungliga stimulanstanke avgörande då vi redan konstaterat att LOK-stödet inte ska ses som en kostnadstäckning utan som ett stimulansbidrag för verksamhet som skett. Utredningen har därför inte funnit något samlat grepp som inte snedvrider fördelningen på något annat sätt. För Idrotter som har stora grupper av tradition eller av idrottens natur oavsett om det är en individuell idrott eller en lagidrott gynnas av nuvarande regler eftersom de erhåller mer pengar per sammankomst. Däremot erhåller dessa idrotter mindre pengar per deltagare. Konklusion: Kravet på tre deltagare (exkl. ledare) samt förutsättningarna för sammankomsten bör kvarstå oavsett eventuell snedfördelning.

33 7.5 Ska bidraget framgent ges för både sammankomster och deltagartillfällen? Idag ges ett grundbidrag, ett fast belopp per tillfälle (sammankomst) och ett rörligt bidrag per deltagare (deltagartillfälle). Antalet deltagare per tillfälle är dock maximerat till 30 vilket är en utökning jämfört med hur det såg ut innan 2002 då antalet deltagare var begränsat till 20. Denna konstruktion ses allmänt som ett sätt att kompensera de individuella idrotterna som oftast har mindre grupper och därmed inte samma intäkt per timme. Med utgångspunkt ifrån dagens finansiella flöde i LOK-stödet visas nedan vad som skulle hända om LOK-stödet enbart räknade deltagare och inte sammankomster. Förutsatt att antalet deltagare som är byggt på 2010-års siffror är intakt händer följande med respektive SF:s totalvolym av LOK-stödet SF Förändring SF Förändring Dövidrott 11% Fäktning -5% Ishockey 9% Landhockey -5% Gång och vandring 8% Squash -5% Innebandy 7% Rodd -5% Boule 6% Badminton -6% Bob och Rodel 5% Volleyboll -6% Fotboll 4% Friidrott -6% handboll 4% Casting -6% Skolidrott 4% Amerikansk fotboll -6% taekwondo 4% Dart -6% Ringette 4% Frisbee -7% Karate 2% Curling -7% Boxning 1% Draghundsport -7% Bandy 1% Orientering -8% Rugby 1% Cykel -8% Budo och kampsport 0% Biljard -8% handikappidrott 0% Skyttesport -9% Bangolf -1% Golf -10% Basket -1% Vattenskidor och wakeboard -10% Baseboll och softboll -1% Ridsport -10% Brottning -1% Klättring -10% Triathlon -1% Konståkning -10% Judo -2% Segling -10% Bilsport -3% Flygsport -10% Styrkelyft -3% Racerbåt -10% Skidor -3% Dragkamp -10% Bordtennis -4% Sportdykning -11% Varpa -4% Mångkamp -11% Gymnastik -4% Kanot -11% Tyngdlyftning -4% Skridsko -11% Danssport -4% Bågskytte -11% Bowling -4% Simning -12% Skidskytte -4% Akademisk idrott -19% Korpen -4% Tennis -20% Motorcykel och snöskoter -5% Issegling -24%

34 Idrotter som har stora grupper redovisade vinner således på ett sådant förslag och med några undantag är det företrädelsevis lagidrotter som ligger högt upp i listan. Med beaktande av tidigare opinion kring att individuella idrotter förfördelas i systemet är det inte aktuellt att föreslå en sådan förändring. Dessutom vilket tidigare är beskrivet är förslaget att sammankomster försvinner som bidragsfaktor. Samtidigt ska det dock poängteras att sammankomster som begrepp i regelverket inte kommer att försvinna. För det är fortfarande så att det ska vara en sammankomst i botten. Fjärde paragrafen i regelverket föreslås inte förändras vilket innebär att: En sammankomst ska vara en ledarledd gruppaktivitet. Ledare ska ha rimliga kvalifikationer och vara utsedd av föreningen samt vara lägst 13 år och kan inte redovisningsmässigt vara ansvarig för flera grupper samtidigt. En sammankomst ska omfatta minst 3 bidragsberättigade deltagare utöver ledare. Bidrag utgår för maximalt 30 deltagare per sammankomst. En sammankomst ska pågå minst 60 minuter och innehålla gemensam samling och avslutning. Viktigt att poängtera är utredningen anser att dessa kriterier kan appliceras på s k drop-i-idrott eller drive-in-idrott under förutsättning att deltagarna deltar minst 60 minuter, att samtliga delges instruktion både initialt och vid avslut. Verksamheter såsom föreningsägda gym där enbart en person sitter i kassan är inte att betrakta som en sådan verksamhet. Detta bör dock preciseras i kommentarerna till regelverket. Inte heller det omvända, d v s att slopa deltagartillfällen och enbart räkna sammankomster anses vara aktuellt. Detta eftersom sammankomster försvinner som bidragsdel och att bedömningen är att större grupper ska belönas med större bidrag utifrån en större omfattning av verksamheten. I enlighet med de målsättningar som Idrotten har om antalet utövare finns det ett tydligt signalvärde i att signalera att ju fler individer er förening samlar desto större bidrag. Konklusion: Bidrag bör enbart ges för deltagartillfällen. Sammankomstbidraget ersätts av ett ledarbidrag, men begreppet sammankomst försvinner inte.

35 7.6 Är det motiverat att funktionshindrade eller andra grupper har en särställning med avseende på bidragsberättigad ålder? Denna frågeställning har sin grund i att dels har funktionshindrade idag ingen övre åldersgräns beträffande bidragsgivning och dels har idrottsrörelsen ett uppdrag för att säkerställa allas rätt att vara med. Därmed skulle det vara tänkbart att föreslå att någon av de grupperingar som omfattas av diskrimineringslagen skulle kunna omfattas av särskilda regler. I syfte att lyfta fram deras medverkan inom idrotten. Diskrimineringsgrunderna är som följer: Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Förutom att Idrotten Vill säger att alla har rätt att vara med betonas det att det är centralt för idrottsrörelsen att arbeta särskilt för målgruppen funktionshindrade. Det är många gånger funktionshindret förhindrar personer att delta på samma villkor som de utan funktionshinder vilket kan försvåra att delta i organiserad föreningsidrott. Detta gäller såväl unga som gamla med funktionshinder. I nuvarande LOK-stödssystem är som sagt funktionshindrade oavsett ålder bidragsberättigade och det är ingenting som utredningen kommer att föreslå förändras. Utredningen anser att den text som lyfts fram i Idrotten Vill avseende målet Idrott för alla pekar ut att just denna målgrupp är värd extra omsorg och därmed ska behålla en särställning i beviljandet av bidrag. I avsnittet Idrott för alla (Idrotten Vill) står följande: Målet idrott för alla gäller även personer med funktionshinder. Fysisk träning kan vara särskilt betydelsefull för dessa eftersom deras möjligheter till naturlig rörelseträning ofta är begränsad. För att var och en med funktionshinder ska få möjlighet att idrotta efter sina förutsättningar och ambitionsnivåer krävs anläggningar och sociala gemenskaper som är tillgängliga för alla. Funktionshinder får aldrig glömmas bort vid fördelningen av resurser. Idrottens ledarkurser och utbildningsmaterial måste spegla situationen också för personer med funktionshinder, såväl synliga som osynliga. Bland övriga grupper kan det naturligvis argumenteras att LOK-stödet skulle kunna användas för att säkerställa resurser för grupper av människor som omfattas. Skillnaden som finns är dock att de individer som omfattas av regeln för funktionshindrade i väldigt många fall behöver särskilt stöd i form av extra ledare, anpassade anläggningar osv i högre utsträckning än grupper med individer som har olika kön, ålder, etnisk tillhörighet osv. Och detta är ingen som förändras med åldern. I kombination med att frågan kring övriga grupper inte nämns i varken de motioner som nämnts på RIM eller i diskussioner med referensgrupp föranleder således ingen förändring avseende andra grupper. Därutöver skulle den administrativa delen öka radikalt om exempelvis etnisk tillhörighet skulle kontrolleras. Konklusion: Funktionshindrade bör behålla sin särställning beträffande ålder och inga andra grupper ska tillföras.

36 7.7 Ska det införas ett ledarbidrag? I dagens LOK-stöd är bevis på att ledare finns ett grundläggande krav för att aktiviteten överhuvudtaget ska räknas. En ledare kan i princip vara vem som helst som är över 13 år och som föreningen själv godkänt som ledare. Att ledarkravet fortsatt ska vara grundläggande för att erhålla bidraget är odiskutabelt. Utredningsarbetet kring LOK-stödet har berört två centrala områden säkerställa att verksamheter bedrivs utifrån Idrotten vill, samt utifrån barnrättsperspektivet. Både i projektgruppen och i referensgruppen har det setts som angeläget att via LOK-stödet stärka båda dessa områden. Samtidigt har många frågetecken lyfts kring möjligheterna att med ekonomiska styrmedel nå effekt i aktiviteter av mer kvalitativ karaktär, i synnerhet då bidragets storlek inte kommer att öka. Dessutom ska utredningen ta hänsyn till att föreningarnas inrapportering av LOKstödet fortsatt präglas av enkelhet. Visst är det möjligt att ett bidrag kan stärka ett aktivt arbete kring exempelvis värdegrundsfrågor i föreningslivet, problemet är dock hur värdegrunden följs i verksamheten? Vidare blir det en fråga kring vilka regler som ska gälla, för vem och varför? Hur skiljs rätt insats från en felaktig insats och slutligen: hur ska föreningarna avrapportera? Projektgruppen konstaterar att kvalitativa aspekter lätt resulterar i ett komplexare regelsystem och ökad administration för föreningarna. Det är också svårt att garantera att bidraget får avsedd effekt inom ramen för Idrotten vill. 7.7.1 Från sammankomstbidrag till ledarbidrag? Projektgruppen såg dock en möjlighet att mer indirekt kunna beakta barnrättsperspektivet och Idrotten vill genom en ändring av LOK-stödet. Detta genom att LOK-stödet används som motivation för fler ledare vid föreningarnas aktiviteter där kravet också är att ledaren är medlem i föreningen. De indirekta effekterna kan ses i att fler ledare gör att fler barn blir sedda och fler vuxna kring idrotten kan fungera som stöd eller verka för att förhindra kränkningar och olyckor. Förutom indirekta effekter stärks också den organiserade idrotten och föreningens styrelse har möjlighet att stödja och ställa krav kring ledarens engagemang i verksamheten. Den del av stödet som skulle kunna styras om till ledare är det som idag utgör sammankomstbidraget. Frågan diskuterades med referensgruppen och togs särskilt upp vid Riksidrottsforum 2012 där 20 grupper diskuterade frågan (bilaga 4): Är det önskvärt att ersätta bidraget för sammankomster med ett bidrag för ledare. I sammanställning framgår att nio grupper sagt ja till förslaget, fem har sagt nej sex grupper har inte angett något tydligt svar. De som var positiva har listat många fördelar med fler ledare, flera vill dock behålla sammankomstbidraget och helst få ytterligare bidrag för ledare. Andra är inte fullt lika positiva och ser inga fördelar med en ändring av bidraget. Här nedan redovisas några kommentarer från Riksidrottsforum: Bieffekt att övergrepp/kränkning lättare kan upptäckas och motverkas Vi förutsätter att ledaren tillhör föreningen Två ledare ger högre säkerhet, se alla, förhindra övergrepp, öka kvaliteten. Önskvärt men inte ett krav Kan detta vara en morot till att rekrytera fler unga ledare? Kvalitet och kompetens är ett krav Ser inga fördelar Klubbar som bara har en ledare riskerar att få mindre bidrag

37 Kan det ge signaler att den ideelle ledaren ska få ersättning? Gynnar lagidrotterna Lätt att fuska sig runt Synd att behöva ersätta det ena med det andra Bra med stimulansbidrag för ökad ledartäthet, men får/bör inte vara ett krav, men sammankomstbidraget ska vara kvar Det leders oss till att dagens sammankomstbidrag bör ändras för att påvisa vikten av ledare i föreningens verksamhet. Iden är att antalet ledare ska sättas som ett krav för att en sammankomst ska räknas och de 24 kronor som tidigare gått till sammankomster föreslås nu gå till två ledare som genererar 12 kr vardera i bidrag. Detta skulle på ett kvantitativt sätt ha särskild bäring på följande artiklar i FN:s barnkonvention Artikel 6 1. Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. 2. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Artikel 19 Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård. Förslaget som sådant kommer även att få konsekvenser i IdrottOnline eftersom redovisningen idag inte tar hänsyn till vilka ledarna är såvida de inte är i bidragsberättigad ålder. Idag är det enbart de som närvaroredovisar samtliga sina aktiviteter i systemet (ca 3000 IF) som det går att urskilja vilka som är ledare. Om utredningens förslag emottas positivt innebär det att de föreningar som närvaroredovisar är de enda som har möjlighet att få det högre bidraget. Övriga föreningar där det inte går att urskilja ledarna kommer således inte direkt få möjligheten att erhålla det högre bidraget. Något som kan verka som en morot för fler föreningar att använda systemet fullt ut. Konklusion: Det bör införas ett ledarbidrag som ersätter sammankomstbidraget. 24 kr för två ledare, 12 kr för en ledare med nuvarande fördelning

38 7.8 På vilket sätt kompletterar LOK-stödet Idrottslyftet och vice versa? LOK-stödet och Idrottslyftet är de två absolut största bidragsystemen för barn och ungdomsidrott. Sammanlagt finns det 1 160 MSEK (ca 68 % av statens totala bidrag till idrotten) i dessa bägge system. Det är därmed väsentligt att dessa bidragssystem samverkar för att nå största möjliga effekt hos den enskilda idrottsföreningen. RS har tidigare, bland annat under Riksidrottsmötet 2007, menat att LOK-stödet ska stå för ett kvantitativt grundstöd till idrotten och att Handslaget/Idrottslyftet ska stå för det kvalitativa stödet som förändrar och utvecklar idrotten. Detta märks även i det direktiv som RS gett utredningen eftersom det poängteras att: Utredningen ska vid utformningen av regelverket beakta att LOK-stödet ska vara rimligt att kontrollera utan att kontrollsystemet kostar för mycket. Därvidlag anser utredningen att det är svårt att föreslå att LOK-stödet ska ha en annan funktion än att i huvudsak prioritera den verksamhet som med lätthet kan räknas. Därmed framstår det än tydligare att LOK-stödet är grundstödet och Idrottslyftet utvecklingsstödet. Av denna anledning föreslås det bland annat att LOK-stödets åldersgrupp blir synonymt med Idrottslyftets åldersgrupp, se 7.1. För om åldersgruppen 7-25 år är centralt att utveckla är det också centralt att stötta med ett grundbidrag. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att fördelning av medel inom ramen för Idrottslyftet i mångt och mycket bygger på den redovisning som sker inom LOK-stödet. Detta gör att LOK-stödet och Idrottslyftet än mer lever i symbios och påverkar varandra. Konklusion: LOK-stödet är ett kvantitativt grundstöd som ges för den verksamhet som varit och Idrottslyftet ska utveckla den verksamhet som komma skall. LOK-stödet är även ett mått på hur väl Idrottslyftet genomförs.

39 8 Synpunkter som RS bör ta med sig Ambitionen med denna utredning var att ta ett samlat grepp om LOK-stödet och ge förslag på de övergripande ramarna. Att helt enkelt föreslå vilken typ av verksamhet som ska vara bidragsgrundande och vad i verksamheten som ska vara bidragsgrundande. 8.1 Tolkning av regelverket Med anledning av ovanstående och för att inte villa bort sig i allt för många detaljer och missa möjligheten att presentera ett förslag som kan diskuteras på RIM 2013 har utredningen valt att låta frågor som kan hänskjutas till tolkningen av regelverket vidare. Det innebär inte att utredningen ignorerat att diskutera frågorna och inte heller att ha åsikter om dessa, men att de inte ingår i utredningens förslag. Däremot anser utredningen att RS bör fatta ett beslut att parallellt med att en proposition till stämman framskrivs genomarbetas kommentererna till LOK-stödsreglerna och fastställs tillsammans med LOK-stödsreglerna efter RIM 2013. Nedan redovisas de uppkomna frågor samt korta kommentarer avseende tolkningen av regelverket. Vilken överklagandeordning bör finnas för föreningen inom ramen för LOK-stödet? Frågetecken har rests från SF angående den gängse ordningen vid överklagan där det hävdats att nuvarande procedur inte uppfyller tillräcklig rättsäkerhet samt att besluten är svåra att förutse. Utredningen har valt att inte undersöka detta närmare utan hänskjuter frågan till RS som en del av arbetet med tolkningen av regelverket. Kan en idrottsförening enbart bedriva sommarlägerverksamhet? Nej, det måste vara en stadigvarande verksamhet där det finns möjlighet att fortsätta om barnet/ungdomen så önskar Hur länge kan man ha Prova-på verksamhet? Enligt nuvarande praxis är det 3 gånger vilket är ett lämpligt antal. Vad är en godkänd LOK-stödsaktivitet utifrån regeln att 70 % ska vara SF-idrott? Vid tveksamma fall bör respektive SF verifiera vad som är SF-idrott. Därutöver ska de övriga 30 % vara naturligt anknuten verksamhet vilket även respektive SF borde kunna verifiera. Exempelvis känns skateboard som en naturlig verksamhet för en snowboardförening men inte för en fotbollsförening. Ska bidrag utgå till ledare för handikappidrott? I enlighet med utredningens förslag innebär det att samtliga ledare (maximalt två per sammankomst) ska kunna erhålla bidrag oavsett ålder. Vad betyder i föreningens regi? Det enskilt vanligaste anledningen till att LOK-stödsansökningar avslås är att verksamheten bedöms ske utanför föreningens regi. Utredningen har begripit problematiken och anser att detta behöver exemplifieras tydligare i kommentarerna Hur sent kan man komma in med ansökan? Bidrag kan inte i något fall utbetalas om ansökan för respektive period har inkommit efter den 15/12 respektive den 15/6 vilket även är fallet idag. Detta behöver inte regleras. Däremot så behövs det förtydligas i kommentererna vad synnerliga skäl betyder.

40 Kan man skicka in en tom ansökan? Nej, minst 25 % av ansökningen bör vara inlämnade. Om exempelvis en förening redovisar en sammakomst och 4 deltagare finns det bara möjlighet att komplettera till 4 sammankomster och totalt 16 deltagare. Vad innehåller en medlemsförteckning? Bör förtydligas i kommentererna. Är alla grenar godkända för LOK-stöd? Enligt förordningen (1999:1177) avses med idrottsverksamhet att däri ingår ett centralt moment av fysisk aktivitet. Det finns grenar där graden av fysisk aktivitet kan ifrågasättas, t.ex. virtuell bilsport (Svenska Bilsportförbundet) eller bridge (Svenska Dövidrottsförbundet). I dagsläget ser dock inte utredningen att det kan finnas någon annan regel än att samtliga grenar officiellt antagna inom ett SF kan och ska godkännas. Vad gäller för skoltid? Aktiviteter på skoltid är inte bidragsberättigade. Om deltagaren har sökt och beviljats ledigt från skolan kan dock bidrag utbetalas, t.ex. för deltagande i skol-dm eller liknande. Men i vissa fall har t o m skolan uppmanat eleverna att ta ledigt så att Skol-IF föreningen kan få möjlighet att söka bidrag. Detta förfarande anses vara tveksamt i och med att skoltid är skoltid och fritid är fritid. Således behöver detta klargöras i kommentererna. På vilka grunder kan en ansökan avslås? Idag har LOK-stödsgruppen emellanåt svårt att veta på vilka grunder som en LOK-stödsansökan kan avslås. Angeläget att detta preciseras, men inte via regelverket som sådant. Om det inte går att utreda utifrån den dokumentation som föreningen bifogat att föreningen bedrivit verksamhet som är kompatibel med 1-10 i LOK-stödsreglerna så ska ansökan avslås är utredningens uppfattning. Kan en förening ha vilken åldersgräns som helst för rösträtt på årsmötet? Det finns exempel på föreningar som i stadgarna angett att medlem som fyller lägst 18 år har rösträtt på årsmötet, men av föreningens 305 medlemmar är det bara 21 som är över 18 år. Kan man stänga ute nästan hela föreningen från att vara med i den demokratiska processen på detta sätt? Utredningen syn är att detta är väldigt tveksamt, men inte grund för att neka LOK-stödsbidrag. Vid sådana fall bör vi hitta ett sätt för LOK-stödsgruppen att rapportera konstigheter för vidare resonemang med aktuellt SF. Under vilket SF redovisar handikappidrottsföreningar sitt LOK-stöd? Framförallt har detta bäring på hur mycket LOK-stöd som Svenska Handikappidrottsförbundet har möjlighet att redovisa som grund för exempelvis SF-bidraget. Eftersom det finns föreningar som både är anslutna till handikappidrottsförbundet och andra SF är frågan relevant. Utredningen har dock inget förslag i nuläget. Kan bidrag ges för drop-in/drive-in verksamhet? Utredningens åsikt är att det borde vara möjligt om verksamheten kan uppvisa att deltagarna deltar minst 60 minuter, att samtliga delges instruktion både initialt och vid avslut. Detta bör dock exemplifieras i kommentarerna.

41 Kan ledare räknas fler än en gång per dag? Ja, under förutsättning att det inte är parallella aktiviter. Svårigheter att förstå ledartillfällen? Många föreningar har svårt att förstå begreppet ledartillfällen. Detta är samma sak som deltagartillfällen bara att man räknar för ledarna istället. Men många föreningar förstår inte detta i ansökan och skriver in helt andra siffror. De förstår inte heller att det är ledarens ålder som avgör vilken åldersgrupp siffrorna ska lägga in på, utan tänker att deltagarna är ju i åldern 7-20 år så då lägger de alla ledartillfällen i gruppen 13-20 år. Detta bör klargöras i kommentererna. Hur ska tolkningen av funktionshinder/funktionsnedsättning ske? Defineras i kommentererna genom exempelvis socialstyrelsens definition: funktionsnedsättning En funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. Funktionshinder Ett funktionshinder är en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen. 8.2 IdrottOnline Eftersom den administrativa hanteringen av bidraget numera sköts via IdrottOnline finns det anledning att fundera över vad det får för konsekvenser och vilka möjligheter som finns inom systemet. Förutom att systemet måste vara anpassat för de förändringar som utredningen föreslår, vilket RS bör undersöka under våren 2013, är utredningen ense om att följande saker bör arbetas systematiskt för: 1. Möjligheten att göra mer detaljerad redovisning där det idag anges deltagartillfällen i olika åldersgrupper (7-12 år, 13-16 år, 17-20 år samt för funktionshindrade även 21 år -). För en bättre och tydligare statistik bör det vara rimligt dra ut statistik för samtliga år år, dvs 7 år, 8 år, 9 år, osv. 2. Ökad användning av hela systemet, d v s att samtliga föreningar registrerar samtliga sina deltagartillfällen i närvaroregistreringen. Utredningen föreslår att detta påskyndas genom att det högre ledarbidraget enbart ges till de föreningar som använder detta. 8.3 Övriga synpunkter Utifrån framförallt LOK-stödsnämndens arbete kan det konstateras att en del av de ärenden som inkommer till dem eller passerar LOK-stödsgruppen säkert skulle kunna undvika. Möjligen är det så att det kan övervägas om rutiner för handläggningen på något sätt bör utvecklas så att distriktsidrottsförbunden (DF) involveras i ett tidigare skede av processen i syfte att hjälpa föreningar med ansökan och granskning. I flera ärenden kan det nämligen tolkas som att bristande

42 föreningskunskap eller bristande regelförståelse ligger bakom de felaktiga ansökningarna som sedan överklagas. Även här skulle möjligen DF:en kunna få en större och roll tidigare i processen. Det är visserligen inte säkert att en ansökan kan beviljas trots DF:ens tidiga delaktighet men det ökar i vart fall förutsättningarna för att föreningen i framtiden ska kunna erhålla LOK-stöd för verksamheten. Det vore även för dessa situationer önskvärt att det ännu tydligare än idag framgår att LOK-stöd är ett bidrag för verksamhet som har genomförts och att brister inte kan läkas i efterhand. Slutligen vill utredningen resa en fråga som aktualiserats allt mer under det gånga året. I media (dalarnas tidning 26 nov 2012 samt metro 11 juni 2012 ) har vi bland annat kunna läsa följande Kultur- och fritidsnämndens ordförande Ola Brossberg (S) säger att de ser allvarligt på de signaler de fått från föräldragruppen: Barn ska få vara barn och hålla på med idrott för att det är kul. Det ska inte vara så att 13-14- åringar kommer hem efter träningen och gråter. Ett villkor för att få föreningsbidrag är att klubben uppfyller kommunens värdegrund. Om inte kan delar av stödet dras in. Vi har ingen anledning att misstro föräldrarna. Det finns barn som mår mycket dåligt i den situation som uppstått, och det är kopplat till en ledare som inte kan sköta dialogen på rätt sätt. Det är inte förenligt med det vi betalar ut föreningsbidrag för. Det är stor enighet kring detta i nämnden. Hammarbys elitsatsning på mycket unga pojkar, som Metro berättade om nyligen, kan bli kostsam. Nu hotas klubben av indragna medlemsaktivitetsbidrag från staden på 270 000 kronor, skriver Södermalmsnytt. Bidraget kräver att alla, framför allt unga får delta i föreningens verksamhet i lika stor utsträckning. Hammarby inventerar sina spelare när de är sex eller sju år och startar sitt elitlag, med tre träningar i veckan, året därpå. Vi måste prata med Hammarby om det här innan vi kan avgöra om detta är fel men det är klart att bryter man mot reglerna så riskerar man alltid att förlora sitt bidrag, säger Kersti Ruthström på idrottsförvaltningen. Utifrån följande och att tendensen att kommunerna alltmer skärper kraven för bidragsgivning bör detta följas noggrant. För vad händer den dagen kommunen gör verklighet av kraven och drar in föreningens kontantbidrag om inte verksamheten sker i enlighet med regelverket? Om en kommun drar slutsatsen att en förenings verksamhet strider mot FN: konvention om barnets rättigheter och Idrotten Vill och därmed drar in bidraget, hur resonerar vi? Kan vi fortsätta betala ut statliga medel till verksamhet som bedöms vara olämplig oavsett vilka som har gjort den bedömningen? Utredningen anser således att RS snarast bör fundera över hur dessa situationer och beslut ska hanteras innan de första fallen dyker upp.

43 9 Avslutande synpunkter En utredning av denna karaktär levererar nästa alltid mer frågor än svar vilket inte är konstigt med tanke på att det är en utredning om ett över 40-årigt system för bidragsgivning. Ett system som till ytan verkar väldigt okomplicerat och lättolkat. Dock är det så att ju mer projektgruppen fördjupats sig i frågorna och bett om inspel från olika håll har omfattningen av frågor i allt högre takt. Det finns alltid minst en till vinkling på LOK-stödsreglerna eller hur de borde tolkas. Detta gör att utredningen i ett tidigt stadium fick lov att rikta in sig på de övergripande ramarna. Och inom dessa kunna konstatera att ska systemet åtminstone på ytan upplevas som enkelt och lättförståeligt är det viktigt att behålla grundstrukturen. Därmed blev utredningen uppgift att föreslå ändringar som på sikt kan bidra till att idrottsföreningen reflekterar över att det är viktigt att verksamheten sträcker sig in i vuxenåldern samt genomförs i trygga och säkra miljöer. Dessutom vilket sista kapitlet, som handlar om vad RS fortsatt bör arbeta med, kommer att vittna om har fokus legat på att avgöra frågor som kan hanteras på ett bra sätt på RIM 2013. Överlag handlar det om att LOK-stödet i så hög grad bör spegla vad vi inom idrottsrörelsen tror på är rimligt att genomföra i föreningen och vilka signaler som det är viktigast att leverera ner till den lokala föreningen. Det är åtminstone enligt utredningens sätt att se på det nästan omöjligt att överblicka de exakta effekterna för vad det ena eller andra spåret resulterar i. För trots allt består en svensk idrottsförenings inkomster av bidrag från flera håll: medlemsavgifter, träningsavgifter, sponsorbidrag etc. vilka sannolikt skulle behöva samköras för att ge bästa effekt på föreningsnivå. Alla bidragsgivare och deltagare skulle behöva ställa samma krav. Med det i beaktandet har det dock varit en upplyftande process att arbeta med och projektgruppen vill rikta ett stort tack till RS som gett oss möjligheten att vara med och påverka utformningen av detta viktiga system. Det har varit ett spännande, roligt och stundom utmanande arbete som säkerligen kommer att emottas på olika sätt. Så oavsett utgången och hur utredningens förslag hanteras är det primära för oss att denna utredning leder till att RIM 2013 lyfter upp LOK-stödsfrågan på en ny nivå. Att tidigare diskussioner samt utredningen bildar en stark grund för att verkligen kunna föreslå ett framtida LOK-stöd. Slutligen riktas även ett stort tack till referensgruppen, RF:s kansli, LOK-stödsgruppen samt LOKstödsnämnden som bistått med kloka invändningar, skarpa förslag och högt i tak. Projektgruppen Krister Clerselius Rolf Alm Gun Jonsson David Lega Peter Eriksson Ledamot RS (projektgruppens ordförande) Ledamot Simförbundet Ordförande Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund Ledamot RS Ansvarig barn och ungdomsidrott RF (projektledare)

44 Bilaga 1 Direktiv om framtida LOK-stöd Bakgrund RF-stämman i Uppsala 2011 behandlade motioner från Svenska Friidrottsförbundet och Västerbottens idrottsförbunds med förslag om dels ändring av LOK-stödsregler för att öka antalet tonåringar i verksamheten dels om differentiering av medelsfördelningen av LOK-stödet. Förslag som båda syftade till att premiera verksamhet för ungdomar. RF-stämman beslutade med anledning härav och i enlighet med RS utlåtande, att uppdra till RS att genomföra en total översyn av LOKstödet för beslut på RF-stämman 2013. I RS bakomliggande utlåtande anfördes bland annat följande: Det statliga lokala aktivitetsstödet (LOK-stödet) har sedan 1971 varit ett stabilt kvantitativt ekonomiskt stöd till barn- och ungdomsidrotten. Med en samhällsutveckling där fritiden fått allt större betydelse och där den fysiska inaktiviteten ökar är det naturligt att såväl stat som kommuner vill stödja fritidsverksamheter som anses vara positiva för barn och ungdomar. Att stödet har betydelse för verksamheten är det ingen tvekan om. Sedan 1989 är kanske LOK-stödet den enskilda fråga som diskuterats flitigast genom åren på Riksidrottsmöte/RF-stämma. 1989 i Östersund Korpen motionerade om att även personer äldre än 25 år ska få ekonomiskt samhällsstöd. Korpen yrkade dock inte bifall till motionen på stämman med hänsyn till att inte röra upp en olycklig strid mellan ungdomsidrott och fysisk aktivitet för vuxna och äldre. Motionen avslogs 1995 i Umeå I RS förslag Mer idrott för pengarna till stämman 1995 föreslogs att den övre åldersgränsen för LOKstödet skulle sänkas från 25 år till 20 år, samt att bidragsgrunden för LOK-stödet endast skulle utgörs av antalet deltagare. Stämman beslutade att uppdra till RS att återkomma till 1997 års stämma med förslag i ärendet. 1997 i Karlstad RS återkom till stämman 1997 med följande förslag till förändrade LOK-stödregler: att maximiåldern för erhållande av statligt lokalt aktivitetsstöd sänks från 25 till 20 år. att stödet ges för verksamhet i ledarledd grupp men att bidragsgrunden endast utgörs av antalet deltagare, vilket betyder att det fasta bidraget per sammankomst slopas. RF-stämman beslutade att maximiåldern för erhållandet av statligt aktivitetsstöd ska vara 20 år, samt att stödet ges för verksamhet i ledarledd grupp och att bidragsgrunden utgörs av antalet deltagare och ett fast bidrag per sammankomst. 1999 i Malmö Skånes Idrottsförbund motionerade om att LOK-stödet endast skall utgöras av antalet deltagare, dvs att bidrag för sammankomster skulle tas bort. RS stödde förslaget, men stämman avslog motionen. 2001 i Gävle Skånes Idrottsförbund återkom med sin motion att LOK-stödet endast skulle utgöras av antalet deltagare. Återigen avslog stämman motionen. Efter diskussioner på stämman 1995 och beslutet vid stämman 1997 ansökte RF direkt till regeringen om att få verkställa stämmobeslutet. Först 2002 hörsammade regeringen RF:s begäran och beslutade att sänka den övre åldersgränsen från 25 år till 20 år. 2003 i Stockholm

45 Basketbollförbundet ansåg att LOK-stödet även ska omfatta ledare över 20 år för att utveckla kvalitén i idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet så att verksamheten främjar en god etik, ökat deltagande, ideellt engagemang, jämställdhet och integration.. RF-stämman valde dock att avslå motionen. Samtidigt biföll stämman Västerbottens Idrottsförbund motion angående ändringar i regelsystemet för sent inkomna ansökningar. 2005 i Västerås Stockholms idrottsförbund ansåg att det statliga lokala aktivitetsstödet bör utformas, så att det ger ett bättre stöd till den princip som föreslogs i programutkastet till Idrotten vill För att stimulera ett livslångt idrottsintresse ska vi erbjuda barnen möjligheter att pröva på flera idrotter Barn mår bra av och bör därför uppmuntras att utöva flera idrotter.. Stämman avslog motionen med hänvisning till den utredning av LOK-stödet som då pågick. 2007 i Örebro Återigen motioner Stockholms Idrottsförbund om LOK-stödet utifrån att de vill se förändringar som tar hänsyn till drop-out, för hård elitsatsning etc. Stämman avslog dock motionen utifrån att RS ansåg att LOK-stödet i första hand ska vara ett stimulansbidrag som bygger på aktivitet. Det är idrottsföreningarna som gör idrottsrörelsen. Därför ska föreningar, utan alltför styrande direktiv, stimuleras till att anordna idrottsverksamhet för barn- och ungdomar. Stödet måste, med tanke på dess omfattning, vara enkelt att fördela och lätt att följa upp och kontrollera. I och med den barn- och ungdomssatsning som startade med Handslaget och fortsatte med Idrottslyftet, finns en stor utvecklingsresurs. Som sådan kan den användas i syfte att åstadkomma mer kvalitativa förändringar av barn- och ungdomsidrotten. Även Västerbotten motionerade om att återigen höja åldersgränsen till 25 år vilket stämman avslog. 2009 i Visby Korpen, Sv Flygsportförbundet och Sv Akademiska Idrottsförbund motionerade samtliga om att ändra åldersgränsen för LOK-stödet. Stämman avslog dock motionerna med motiveringen att stödet skulle spädas ut för mycket om det skulle gälla alla åldrar och om gränsen skulle gå vid 25 år, som flygsportförbundet motionerade särskilt om, innebar det en återgång till det gamla. Vidare menade Cykelförbundet att föreningar borde få välja sin egen årsförfallodag samt att stödet enbart borde fördelas på deltagare och inte sammankomster. Motionen avslogs med motiveringarna att administrationen skulle försvåras samt att försöket med att ta bort sammankomster har prövats tidigare utan framgång. LOK-stödet idag Idag utgår statligt LOK-stöd till barn och ungdomar mellan sju och 20 år, undantaget idrott för funktionshindrade för vilken det inte finns någon övre åldersgräns. För att föreningarna ska få ut bidraget krävs att ett aktivitetskort fylls i där antalet deltagare och sammankomster noteras samt att aktiviteten sker i föreningens regi. Kravet för att en sammankomst ska vara bidragsberättigad är att den är ledarledd, att gruppen, utöver ledaren, består av mellan tre och 30 deltagare, att den pågår minst sextio minuter och att den innehåller en gemensam samling och avslutning. Dessutom får deltagaren räknas endast en gång per dag och idrott. Sedan 2008 har det statliga LOK-stödet uppgått till 24 kr per sammankomst och 8 kr per deltagartillfälle. Konstruktionen av stödet är i princip intakt sedan instiftandet 1971. Kontinuiteten i utformningen av stödet kan vara en av anledningarna till att det är väl etablerat liksom att det av föreningarna upplevs som viktigt för barn- och ungdomsverksamheten. Detta visade inte minst den utredning som RF gjorde under 2004,"Streck för miljoner", av LOK-stödets konstruktion samt

46 effekter, möjligheter och begränsningar. Undersökningen visade att nio av tio föreningar tyckte att LOK-stödet är utformat på ett rättvist sätt och att en överväldigande majoritet var nöjda med stödets utformning. RF har i sina verksamhetsplaner för 2008-2009 samt 2010-2011 skrivit in uppgiften att stödja SF i ambitionen att behålla fler som aktiva genom hela tonårsperioden samt få fler i övre tonåren att stanna i idrottsrörelsen. Dessutom har ett övergripande mål med Idrottslyftet varit att få fler att idrotta högre upp i åldrarna. RS är därför helt enig med motionärerna om att tonåringar är en prioriterad grupp. Samtidigt visar RF:s kostnadsundersökning från 2009 att ju äldre en aktiv blir, desto dyrare blir han eller hon för föreningen vilket ytterligare ökar betydelsen av de frågeställningar motionärerna tar upp. Och även om LOK-stödet inte i första hand ska ses som en kostnadstäckning utan som ett stimulansbidrag för aktivitet är RS överens med motionärerna om att föreningar är i behov av en extra stimulans för att arbeta med äldre tonåringar. Därmed dock inte sagt att detta stöd nödvändigtvis ska kanaliseras genom LOK-stödet. RS anser att det finns skäl att först göra en total genomlysning av LOK-stödet där denna fråga är en del. Ytterligare en del är det krav på att barn- och ungdomsidrotten ska bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv, som på RF-stämman 2009 skrevs in i Idrotten vill: Idrott för barn ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv och följa FN:s konvention om barns rättigheter (Barnkonventionen). Dessutom har regeringens mål och syften med statens stöd till idrotten förtydligats i samband med Idrottspropositionen (prop. 2008/09:126), där regeringen slår fast att all verksamhet inom barn- och ungdomsidrotten som får statliga bidrag bör vara förenlig med FN:s konvention om barnets rättigheter. Ett barnrättsperspektiv bör därför ligga till grund för statens stöd till idrotten. Översynens uppgift är med andra ord att lägga förslag om på vilket sätt en verksamhet ska bedrivas för att vara bidragsberättigad i framtiden. Samtidigt är det viktigt att regelverket inte innebär en ökad administration för föreningarna. Några centrala frågeställningar i översynen blir: Hur säkerställer vi att verksamheten sker utifrån Idrotten Vill och tillika barnrättsperspektivet? Ska åldersgränsen 7-20 år gälla? Ska LOK-stödet vara differentierat i olika åldrar? Ska både deltagartillfällen och sammankomster räknas? Ska ledare inkluderas i rapporteringen? Översynen av LOK-stödet tangerar delvis Streck för miljoner -utredningen och är ett led i att ta ett samlat grepp över de bidragssystem som finns. Det är viktigt att de två stora statliga stöden för barn och ungdomsidrott, Idrottslyftet och LOK-stödet, tillsammans ger största möjliga effekt för utveckling av barn- och ungdomsidrotten.. Syfte/mål samt avgränsning och omfattning av uppdraget Utifrån RF-stämmans beslut är det RS som har att närmare utforma och fastställa syftet med utredningen.

47 Utredningen ska, i enlighet med RF-stämmans beslut och ovan redovisade bakgrundsbeskrivning, göra en total översyn av nuvarande LOK-stödsregler. Utredningen ska ta hänsyn till och beakta den tidigare utredningen Streck för miljoner och LOK-stödsnämndens avgöranden och praxis samt ska i sitt arbete samråda med utredningen om Idéarbetet Idrottsföreningen i framtiden. Utredningen ska utforma sitt förslag till bidragsregler så att det är förenlig med FN:s konvention om barnets rättigheter. Ett barnrättsperspektiv bör därför ligga till grund för regelverket. Utredningen ska vid utformningen av regelverket beakta att LOK-stödet ska vara rimligt att kontrollera utan att kontrollsystemet kostar för mycket. Utredningen ska till RS lämna ett betänkande med förslag till regelverk för LOK-stödet. Utredningen är en del av RF-organisationen och ska därmed i sitt arbete följa de riktlinjer som gäller för dennas externa och interna information. Tidplan och avrapporteringstillfällen Utredningsarbetet ska påbörjas snarast under hösten 2011 och ha som mål att kunna presentera ett nästan färdigt förslag vid Riksidrottsforum i Stockholm i november 2012. Med beaktande av på forum framförda synpunkter ska utredningens slutbetänkande lämnas till RS i december 2012. Utredningen ska underhand lämna statusrapporter till RS sammanträden i april och augusti 2012. Beslut om ekonomi och resurser RS beslutar ytterst om utredningens ekonomi och resurser. RS presidium utgör styrgrupp för utredningen och beslutar underhand om de frågor som uppkommer vad gäller ekonomi och resurser. Projektgrupp och referensgrupp Utredningen ska ledas av en projektgrupp med följande sammansättning. Krister Clerselius, RS, ordförande David Lega, RS Gun Johnsson, Jämtland/Härjedalen Rolf Alm, Sv Simförbundet Peter Eriksson, projektledare Referensgrupp som ska ha en bred sammansättning med företrädare från idrotten tillsätts av ordföranden och GS, förslagsvis med representanter från följande förbund: Sv Fotbollförbundet Sv Karateförbundet Sv Gymnastikförbundet Sv Skidförbundet Sv Cykelförbundet Sv Handikappidrottsförbundet Sv Friidrottsförbundet Sv Akademiska Idrottsförbund Sv Tennisförbundet Sv Ridsportförbundet Sv Konståkningsförbundet Repr från Ungdomsrådet

48 Bilaga 2 Rapport: utredning om framtida LOK-stöd 17 April 2012 Med utgångspunkt från direktivet 1 om framtida LOK-stödet redovisas här statusen för utredningen. Sammanfattat befinner sig utredningen väl i fas med den tidplan som direktivet la fast i oktober. Vilket konkret innebär att inga förslag på ny utformning är fastställda, men att den information som utredningen kräver är inhämtad. Arbetsgång Arbetet sattes igång under hösten i och med att projektdirektivet preciserades och förtydligades. Detta gjordes genom att markera vad som ska vara vägledande för utredningen samt vad som ska beaktas och belysas initialt. Vägledande för utredningen har varit att Verksamhet som ska stödjas ska ske utifrån Idrotten Vill och tillika barnrättsperspektivet Enkel administration är en förutsättning framöver. Bidraget ska vara ett stimulansbidrag. Målet för 2015 idrottsrörelsen ska ha ökat i antalet aktiviteter och utövare ska vara stödjande. Den i verksamhetsinriktningen för 2012-2013 I enlighet med RF-stämmans beslut om en översyn av LOK-stödet samtidigt intensifiera samarbetet med SF i utvecklingsprojekt med målsättning att behålla tonåringar i idrotten. ska vara stödjande. Följande har beaktats och belysts hittills Åldersgränsen 7-20 år Differentierat stöd avseende åldrar mm. Jämställdhet Lagidrott/individuell idrott Deltagartillfällen och sammankomster Funktionshindrade eller andra grupper med undantagsregler Ledarbidrag LOK-stöd i förhållande till Idrottslyftet Arbetet har hittills haft karaktären av att samla in information och på olika sätt samla in synpunkter och statistik. Projektgruppen har haft 3 fysiska möten samt telefonmöten och däremellan mailkontakt. Därutöver har projektgruppen mött en referensgrupp vid två tillfällen. En referensgrupp bestående av följande personer: 1 Bilaga 1

49 Josef Åhman Gärmund Sandberg Kicki Ronnerberg-Bäckman Karl-Erik Nilsson Jadranka Plese Johanna St:Clair Renard Kenneth Bergbom Jan Kowalski Niclas Bromark Christina Ericsson Martin Eriksson GS, Akademiska Idrottsförbundet Vice ordförande, Gymnastikförbundet Verksamhetschef, Ridsportforbundet Ordförande, Fotbollförbundet Vice Ordförande, Karateförbundet Vice förbundsdirektör, Sv Skidförbundet Vice ordförande, Tennisförbundet Styrelseledamot, Friidrottsförbundet DF-chef, Västerbotten DF-chef, Smålandsidrotten Ledamot, Ungdomsrådet Referensgruppen har fått diskutera de frågor som projektgruppen ansett att utredningen ska belysa samt beakta och har även haft möjligheten att komma med egna inspel under arbetets fortskridande. Den information och kunskap som legat till grund för dessa referensgruppsmöten samt utredningen i övrigt har varit LOK-stödsstatistik från 2010 relaterat till 2004 då förra utredningen streck för miljoner genomfördes Kunskap inhämtad från streck för miljoner Tidigare stämmoförslag från Gävle 2001 och framåt Några olika kommunala bidragssystem, däribland Stockholm. LOK-stödsnämndens praxis och avgöranden LOK-stödsgruppens tankar om regelverket och administrationen Idrottslyftets utvärderingar och process mot 2013 Norges Idrottsförbund bidragssystem SVEROK och scouternas bidragssystem. Utifrån den kunskapsinhämtning som genomförts och de möten som har hållits inom ramarna för projektet kan följande särskilt skönjas och hänföras som intressant för fortsatt bearbetning. I princip är LOK-stödsstatistiken 2010 en karbonkopia av 2004 med några undantag. Det innebär att de idrotter som hade mycket LOK-stöd 2004 har det idag, de idrotter med få tjejer då har få tjejer idag etc. LOK-stödet kan inte ta hänsyn till vad olika idrotter kostar utifrån att bidraget ska vara ett stimulansbidrag och att det är orimligt att beräkna och skapa jämförbarhet mellan våra 69 SF och över 150 olika idrottsgrenar.

50 Åldersdifferentiering är den differentiering av bidraget som är mest sannolik och enklast att genomföra. Ska differentiering genomföras måste det vara ordentlig skillnad mellan de differentierade grupperna. Detta för att skapa tydliga signaler till föreningarna om vilka grupper som bör premieras. Barnrättsperspektivet kan förstärkas genom att strama åt ledardelen av LOK-stödet. Krav på två ledare per grupp. Centralt att LOK-stödet går i linje med de kvalitativa satsningarna, Idrottslyftet, inom barn och ungdomsidrotten. Detaljer i regelverket och kommentarer är inte glasklara och ett antal definitionsfrågor återstår. Utredningen framöver Ett referensgruppsmöte återstår innan sommaren och iden är att till det mötet presentera en skiss på ett framtida LOK-stöd. Med förbehållet att det enbart är de stora vida ramarna som presenteras och diskuteras. Referensgruppen bör få möjlighet att ta ställning till eventuella övergripande förändringar men inte grotta ner sig i enstaka detaljer. Således vill projektgruppen betona att detaljerna och det exakta regelverket varken kan eller bör preciseras i nuläget. Detta då LOK-stödets regelverk i sig är väldigt öppet för olika tolkningar idag och exceptionellt viktigt att detta blir ett tydligt regelverk för den enskilda föreningen och dess företrädare. Regelverket tillsammans med de övergripande ramarna kommer därför upp till RS den 2 oktober 2012 i enlighet med projektdirektivet.

51 Bilaga 3 Rapport: utredning om framtida LOK-stöd 17 April 2012 Med utgångspunkt från direktivet 2 om framtida LOK-stödet redovisas här statusen för utredningen. Sammantaget befinner sig utredningen väl i fas med den tidplan som fastställdes i oktober. Det innebär att inriktningen på ett stämmoförslag är skisserat om än inte fullständigt. Hänt sen sist Vid förra rapporten 3 kunde utläsas att den största delen av informationsinsamlandet hade genomförts och enbart mindre kompletteringar återstod. Dessa har inhämtats och bearbetats varvid huvudelen av tiden har nyttjats för att diskutera de olika frågeställningar som funnits i utredningen. Både initialt beskrivna frågeställningar och frågeställningar som dykt upp under vägen har passerat utredningen. Därför har referensgruppen träffats ytterligare en gång för att i huvudsak bearbeta de sedan tidigare intressantaste spåren och få möjlighet att skicka med medskick till utredningen. Vidare har samtliga SF genom de SF-dialoger som genomförts under april månad särskilt fått möjlighet att yttra sig om följande två frågor. Är det önskvärt att kravet på antalet ledare för bidrag utökas? Är det önskvärt att stimulera föreningarna att arbeta mer med ungdomar (13-20 år) och därigenom höja bidraget till denna kategori? Projektgruppen har förutom deltagande i ovanstående nämna sammanhang sammanträtt fysiskt vid två tillfällen samt haft telefonmöten och mailkontakt under denna period. Ett förslag till framtida LOK-stöd har därmed påbörjats och grunden är ett system som skall vara igenkänningsbart, men att följande specifikt föreslås att förändras. Åldergränsen som i dagsläget är 7-20 år föreslås i likhet med Idrottslyftets remissförslag förändras till 7-25 år och därmed följa förordning (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet som stipulerar att bidrag kan utbetalas till verksamhet för barn och ungdomar mellan 7-25 år Kravet för en bidragsberättigad sammankomst är i dagsläget en ledare som inte behöver vara medlem i föreningen. Detta föreslås förändras till att ledartäthet premieras och att medlemskapet blir centralt. Vidare har följande frågeställningar ännu icke avgjorts i utredningen På vilket sätt ska ledardelen premieras? Ska det vara ett villkor för aktiviteten? Ska ett ledarbidrag ersätta sammankomstbidraget? Ska fler ledare ge upphov till mer pengar? Ska utredningen föreslå en differentiering av bidraget baserat på åldrar och i sådana fall hur stor ska skillnaden vara? Därutöver har utredningen behandlat frågor som är mer av formaliakaraktär och har bäring gentemot LOK-stödsreglerna och hur LOK-stödsgruppen samt LOK-stödsnämnden tolkar desamma. I dessa frågor har utredningen sammanställt ett förslag till nya LOK-stödsregler som stadgekommittén i september ser över. 2 Bilaga 1 3 Bilaga 2

52 Utredningen framöver Enligt direktivet ska regelverket tillsammans med de övergripande ramarna redovisas till RS den 2 oktober 2012 vilket även kommer att ske. Förslaget som RS kommer att få ta ställning till kommer att innehålla de stora övergripande ramarna samt ett förslag till medföljande LOK-stödsregler. Det är viktigt att poängtera att LOK-stödsreglerna som reglerar hur föreningen ska söka, vad som ska bedömas osv inte är del av ett stämmobeslut. Utan dessa fastställs i särskild ordning efter RIM-13 då de allmänna förutsättningarna för LOK-stödsbidraget är beslutat.

53 Bilaga 4 Dokumentation av seminariet Barn och ungdomsidrottens förutsättningar vid Riksidrottsforum 2012 Fråga 1 Är det önskvärt att höja åldersgränsen till 25 år? Ja Nej Kommentar 1 Och sänkas till 5 år. Och ta bort kommungränser. Det är komplicerat att söka LOK när man är verksam i olika kommuner. 1 Vad händer med unga vuxna? Behålla unga vuxna! Som förbund: Nej. Stöd till 18. Samarbete mellan skolidrotten och föreningar Klockslag för LOK? Dagtid (skola) skolidrottsförening 1 Vilken riktning vill Idrotten ta? sätt åldern utifrån detta. Gäller att inte tänka utifrån ett SF-perspektiv. Stödja tanken om idrott hela livet i så fall höj åldern till 25. Differentiering (olika belopp för olika åldrar) administrationen kan fungera i och med IdrottOnline Ska en individ kunna räknas 7 ggr per vecka? Hur rikta mot andra som deltar mera sporadiskt? 1 Synkronisering av LOK och IL angående åldersgränser Solidaritetsfråga mellan olika SF. Samma förutsättningar för alla! Anpassning till dagens verklighet där man är student betydligt längre. De som kan tänkas förlora på en höjd övre åldersgräns skulle antagligen förlora väldigt lite. 1 + Ju fler desto bättre + Folkhälsa + Senarelagt vuxenblivande + Positivt för ledarförsörjning - Mindre stöd/deltagartillfälle - Anläggningar/lokaler 1 + Behålla medlemmar + Rekrytera ledare + Breddidrotter tex motorsport + Hålla nere konstader för studenter + Gymnastik utveckla nya produkter/verksamheter - Fler dela på samma pott - Mindre resurser var och en (gymnastik och simning förlorare) 1 Ett ökat bidrag stimulerar folkhälsan. Ekonomiska argument för den egna individens kontra arbetslöshet Stärker idrottsrörelsens konkurrenskraft mot de kommersiella aktörerna Känsla att LOK-bidrag jämnar ut lagidrotter/individuella idrotter. Ökat bidrag stimulerar till att arrangera aktiviteter för ungdomar i högre åldrar. 1 Pengar styr hjälpa att vilja behålla. Jobba mot tapp. Förbunden ska kunna bestämma själv. Större spann skapar större förutsättningar för fler förbund. 1 1 Om det är samma pott Nej! Nya pengar i potten Ja! Kan skilja mellan idrotter. Vissa har mest äldre medlemmar. Det kan vara ett + för dessa.

54 Risk? A-lags-aktiviteter kan komma att finansieras av LOK-stödspengar. Vad är LOK-stödets grundtankar? Angeläget att öka aktiviteten i åldern 20-25 år. Kanske inte med LOK-stödet Hur blir konsekvenserna för verksamheter för 7-20? Vad är syftet att vidga åldersgrupperna för LOK? 1 I åldern 13-25 behövs resurserna mest. 1 LOK-stödet ska gälla för ungdomar t.o.m 20 år! En enig grupp ser inte varför LOKstödet ska innefatta seniorer. Ungdoms-tappet Sker ju mest i åldern 16-19 år (ca) Naturligt att följa idrottslyftets ålder. Behålla fokus i Svensk idrott för idrottsrörelsens bästa är det bra att höja åldern. Viktigare att höja till 25 än att sänka till 5 (för att nå våra gemensamma mål). Argumentet starka för att de ska ligga kvar. 1 Ja med 7 mot 1 Ja: Synka med IL Tappet är viktigt att stoppa. Bra att hålla kvar upp till 25 år. Synka med förordningen för idrottens stöd 6-25 år (skolår 0 = 6-åringar) Bygg om verksamheten för dem som ej vill elitsatsa, så att idrotten fångar upp äldre ungdom som vill motionsidrotta i IF Nej: Kakan som LOK delar på blir mindre. Oeniga om 25-årsgränsen Ungdomsbegreppet bör problematiseras i ett större sammanhang inom idrotten (ex idrotten vill) om ungdomsbegreppet ska ändras 1 7-25 ja 6-25 ja + stannar kvar längre i idrotten Föreningen stimuleras till att arbeta produktivt till att behålla medlemmar - ej bidrag till vuxna - urvattnar systemet mindre bidrag/medlem Sänk åldern till 6 år så det följer skolåldern alternativt för yngre barn som deltar i motorisk träning oavsett verksamhet 1 Kan vara bra för att sända signaler för att skapa aktiviterer för att behålla ungdomar längre - Vilka grupper drabbas? 2 Är det önskvärt att ersätta bidraget för sammankomster med ett bidrag för ledare? Ja Nej Kommentarer Red kommentar? Signalvärden? Effekt? Vad vill föreningen ha? 1 7 sek per individ. 10 sek per ledare upp till 3 st. 1 3 deltagare varav en i bidragsberättigad ålder! Fler ledare kan vara bidragsberättigade, men då som deltagare värda i nuläget 8 sek/tillfälle. Tas ej ur sammankomstbidraget! Max antal bidragsberättigade ledare 3! Eventuellt trappa

55 SuperBRA med flera ledare. OK bra med stimulans-bidrag för ökad ledartäthet, men får/bör inte vara ett krav, men sammankomstbidraget ska vara kvar ej ersättas. Det är en självklarhet att ledare är medlem i föreningen. 1 Viktigt att stimulera flera ledare kreativa lärprocesser trygghetsfrågan. Vad är en ledare? Ansvarig ledare enkel att definiera. Var går gränsen? Materialförvaltare? Föräldrar? Bra förslag, känns klokt. kanske kan begränsa den kreativa LOK-redovisningen. Eller ger den en ny yta för kreativ redovisning utifrån punkten ovan vad är en ledare? Inte för hög åldersgräns för att räknas som ledare (13?) 19-åring leder nybörjargrupp med 40-åringar. Hur fungerar det om dem man leder ska vara yngre? 1 Systemet borde istället stimulera Drop in och pröva på. Ledarstimulans viktigt med inte genom LOK-stödet Antal sammankomster/aktivitetsnivån är viktig. Ändras verkligheten om sammankomstbidraget tas bort? Alla barn behöver bli sedda i sin idrottsutövning. Det kräver ledare. Kan vi med pengar (relativt små) styra över föreningarnas engagemang att rekrytera fler. Hur påverkas fördelningen av LOK-stödet mellan lagidrotter och individuella idrotter/små grupper. Vi tror förslaget gynnar lagidrotter. Synpunkter för Ja: Endast utbildade ledare minst plattformen eller motsvarande. Värdefullt med fler vuxna i gruppen Synpunkter för Nej Klubbar som bara har en ledare riskerar att få mindre bidrag Kan det ge signaler att den ideelle ledaren ska få ersättning? Vi förutsätter att ledaren tillhör föreningen. 1 Två ledare positivt på många sätt + Barnrätt + Ledarrekrytering + Vikarier + Kvalvitet/kompetens - drabbar mindre föreningar?? Trappan viktig. 1 ledare x kr, 2 ledare y kr osv. Belöna utbildningsnivån? 1 Ur barnrättsperspektiv en trygghet med fler ledare, vilket bör premieras. Med tanke på uppmärksammade övergrepp är det bra om det finns flera ledare kring de aktiva. Viktigt att premiera ledare med tanke på att det finns en ledarbrist inom idrotten. Sammankomstbidraget och en ledarpremiering bör finnas parallellt. Svårt att säga ja eller nej Definition? Vad är en ledare? Pappan/mamman som hjälper

56 till. Kvalitet på ledare! Olika från idrott och idrott, förening och förening om vilket system som är bäst 2 ledare ger högre säkerhet. Se alla. Förhindra övergrepp. Öka kvaliteten. Önskvärt men inte ett krav. Drömmen att föreningen kan välja vilket arbetsbelastning. Synd att behöva ersätta det ena med det andra. Skapa glädje genom att vara fler ledare Få föreningar och organisationer att arbeta med ledarfrågan/ledarbristen. Bieffekt att övergrepp/kränkning lättare kan upptäckas och motverkas Stötta idrotter med behov av stor ledartäthet I remissen kan även frågan ställas enligt följande: Kan sammankomstbidraget ökas med effekten att deltagarbidraget minskas? Ska förhållandet ledare/barn premieras? Är 1 ledare på 10 barn mer värt än 1 ledare på 5 barn? och vad är en ledare? Åldersmässigt! Krav på utbildning? SF:s ansvar! 1 Ja, det är önskvärt. 4-5/aktivitet. Både och = inte ersätta! Kan detta vara en morot till att rekrytera fler unga ledare? 1 Ja, bra ur ett barnrättsperspektiv. Ser fler, säkerhetsaspekt, får in fler som vill bli ledare Men krav på utbildning behovs SISU får utbilda fler Idrottslyftsfinansiering + kommunalt stöd Kan bli tufft i omställning för små IF Huvud ledare + assisterande Kan stötta varandra som ledare Lagom ansvar kan motivera fler att ta ledaruppdrag 1 Kombinera med utbildning för ledare (stegutbildning) Lätt att fuska sig runt 1 Nej, det är inte önskvärt. Då måste ledare definieras. 1 Ej önskvärt att ersätta sammankomsterna. Däremot premiera genom att inräka alla ledartillfällen som bidragsgrundande. 1 Ser inga fördelar. 1 Vi finner inga argument för att ledarbidrag (som ersättning för sammankomst) ska ge de effekter (bl.a barnrättsperspektiv) som önskas. Vi bör finna annat system för detta Skaffa utveckla behålla ledare Är det önskvärt att differentiera bidragets storlek utifrån åldern på deltagarna? Ja Nej Kommentarer Red kommentar 1 Too complicated! 1 Eventuellt differentierade bidrag. I så fall prio på åldern 13-17 år.

57 1 Ska det göras ska det göras ordentligt! Tex 5/10/5 kr för 7-12/13-16/17-20 Hur gör man detta utan att öka administration? Måste kopplas automatiskt mot personnummer 1 Ingen förändring i praktiken! Tröghet i förening!? 1 Typ. Utred! 1 Signalvärdet troligen viktigare än den effekt det ger ekonomisk i IF? Är behålla perspektivet viktigt i det äldre åldersspannet borde det kanske synas även i LOK-stödet. VAD VILL SVENSK IDROTT? 1 Om vi vill prioritera vissa grupper kan en differentiering av bidraget vara ett sätt att styra detta. Differentiering under den ålder som vi ser att vi tappar ungdomar. 1 Nollsummespel någon förlorar Svårt att rättfärdiga differentiering Värdegrund? Avvakta utvärdering IL 2013-15, behållaperspektiv, 7-25 1 Vill man stimulera ett behållaperspektiv med inriktning mot vissa åldrar är det bättre att göra det genom andra projekt, tex fokus på IL Om LOK-stödet ska vara ett kvantitativt stöd, bör man inte värdera åldrar olika. Det säger emot sig självt. Ska inte använda kvalitativa incitament för ett kvantitativt bidrag. Differentiering efter få in minoritetsgrupper Njae Allmän differentiering skapar orättvisor mellan förbunden. Förbunden får själva välja fokus. Viktigt för att hålla kvar de över 15 år Mer resurser krävs ju äldre barnen blir. 1 Gör LOK-stödet så enkelt som möjligt. Inga differentieringar. Använd IL istället för resurskrävande åldersgrupper 1 BRA att satsa på de åldrar där många slutar att idrotta i förening. Möjlighet att ge extra LOK-stöd till åldrar 16-20 år. Föreningen pushas att ta hand om denna grupp (socialt mm) Viktigt att det inte blir mindre för de yngre. Då vi lägger grunden för livslångt idrottande Högre mellan 20-25 Extra: Föreningar som selekterar 6-åringar ska inte få LOKstöd Äldre barn/ungdomar kräver mer av föreningen i form av utbildade ledare och engagemang. De kan i sig motivera högre bidrag till tex 13-20. Men å andra sidan så måste konsekvenserna för den yngre gruppen 7-12 beaktas om bidraget sänks. 1 Nej, ej önskvärt. Motiv bl a att IL pekar ut målgrupp att behålla. Tror ej att differentiering ger effekter. Någon kommun har provat och plockat bort igen. 1 Nej, det är inte önskvärt

58 Vi kan via idrottslyftet supportera/behålla äldre ungdomar. 1 Klubben måste klara att prioritera och SF agera 1 Enkelhet i administration viktigt. Genomförda undersökningar visar ingen effekt kring differentiering. Då krävs stora skillnader av stöd. 1 Alla är lika mycket värda 1 Det är verksamheten som är viktigast. Viktigare med ett enkelt system. Övrigt LOK-stödsmodellen känns anpassad till lagidrotter En timme är olika mycket i olika idrotter,tex innebandy en hel träning kontra Tex segling man hinner bara till bryggan.

59 Bilaga 4 Statistik LOK-stödet på följande sidor återfinns de statistikdelar som utredningen Streck för miljoner använde sig av för att beskriva LOK-stödet. Samma statistiska uppgifter har använts för att beskriva LOK-stödet idag och innehåller uppgifter från LOK-stödsåret 2010 som bedöms vara fullt gångbart för att beskriva verksamheten idag (Annars finns 2011 års verksamhet i skrivande stund tillgängligt).

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73