STOCKHOLM VATTEN VA AB Avloppsrening

AA-F-BDD-T-0002_00 00 Referensbeteckningssystem - RBS 14 1 (20) STOCKHOLM VATTEN VA AB Avloppsrening RBS Referensbeteckningssystem - RBS Krav och riktlinjer OBS utskrivet dokument utan signatur är arbetskopia För att kunna använda den måste Du vara säker på att det är den senaste utgåvan Senaste utgåvan finns i den digitala handboken

AA-F-BDD-T-0002_00 00 Referensbeteckningssystem - RBS 14 2 (20) DOKUMENTHISTORIK Version Revidering avser Datum Utfärdad av 10 Nytt dokument 2015-03-31 Carl Bylund 11 Större revidering av dokument, se separat revideringsdokument 2015-05-29 Elias Buske 12 Kompletteringar, se ändrings PM RBS och MDD 2015-07-03 Elias Buske 13 Kompletteringar, se ändrings PM RBS och MDD 2015-10-28 Elias Buske 14 Kompletteringar, se ändrings PM RBS och MDD 2016-01-22 Elias Buske

AA-F-BDD-T-0002_00 00 Referensbeteckningssystem - RBS 14 3 (20) Innehållsförteckning Sida 1 Allmänt 4 11 Syfte 4 12 Standarder 4 13 Struktur 4 14 Definitioner 5 2 Funktionsorienterad struktur 5 21 Nivå 1, Anläggningsbeteckning 7 22 Nivå 2, Funktionsavsnitt 7 23 Nivå 3, Objekt 7 24 Nivå 4, Objekt/Produkt 8 25 Nivå 5, Produkt 8 26 Exempel på funktionsbeteckningar 8 27 Sammanfattning 10 3 Signalbeteckning 11 31 Signalnamn 11 32 Exempel 11 4 Placeringsorienterad struktur 12 41 Allmänt 12 42 Beteckningar 12 5 Produktbeteckningar (_) 18 51 Kabelnumrering 18 52 Exempel 18 6 Dokumentation 20 7 Listor 20 8 Skyltar och märkning 20 Bilagor Bilaga 01: AA-F-BDD-T-0002_01-Blockschema Process Bilaga 02: AA-F-BDD-T-0002_02-Stödsystem Bilaga 03: AA-F-BDD-T-0002_03-Objektsbeteckningar Bilaga 04: AA-F-BDD-T-0002_04-Produktbeteckningar Bilaga 05: AA-F-BDD-T-0002_05-Signalbeteckningar Bilaga 06: AA-F-BDD-T-0002_06-Placeringsbeteckningar Bilaga 07: AA-F-BDD-T-0002_07-Placeringsbeteckningar, Bromma Bilaga 08: AA-F-BDD-T-0002_08-Skyltstandard Bilaga 09: AA-F-BDD-T-0002_09-Anläggningsindelning Bilaga 10: AA-F-BDD-T-0002_10-Mediaförteckning

AA-F-BDD-T-0002_00 00 Referensbeteckningssystem - RBS 14 4 (20) 1 Allmänt 11 Syfte Meningen med detta referensbeteckningssystem är att samtliga processer, anläggningsdelar, objekt o dyl ska vara enhetligt betecknade och identifierbara för drift- och underhållsenheterna inom hela Stockholm Vatten VA AB Avloppsrenings verksamhetsområde Följande grundkrav bör uppfyllas: Anläggningens delar ska vara märkta för att förhindra förväxling och för identifiering vid inspektion, provning, reparation eller ändring Dokumentation och märkning ska överensstämma Beteckningar och benämningar, sk Metadata, samordnas för att lätt kunna lägga in och hitta rätt dokumentation i arkivsystem Beteckningsstrukturen ska dokumenteras I referensbeteckningssystemet huvuddokument beskrivs referensbeteckningars och referensbenämningars principiella uppbyggnad Förslag till nya referensbeteckningar överlämnas från DP-samordnare till RA för Stockholm Vatten VA AB Avloppsrening för avstämning mot befintliga Uttagna referensbeteckningar ska vara registrerade hos Stockholm Vatten VA AB Avloppsrening 12 Standarder Referensbeteckningssystemet är baserat på SEK Handbok 439, Dokumentation av industriella elanläggningar som i sin tur är framtagen utifrån aktuella svenska och internationella standarder, främst SS-EN 61346 13 Struktur Varje anläggning ska vara strukturerad utifrån huvudaspekterna funktion och placering Som underaspekt används även produktaspekten (understreck _ ) Den funktionsorienterade strukturen beskriver vad systemet eller objektet gör Den placeringsorienterade strukturen beskriver var systemet eller objektet finns Den produktorienterade strukturen som föregås av _, beskriver hur systemet eller objektet är uppbyggt Den struktur som utformats ska kunna redovisas som en hierarkisk trädstruktur där principen består-av/ingåri gäller Beteckningarna enligt denna handling kan endast brytas ner och sorteras enligt principen "består av/ingår i", vid respektive punkt eller vid övergång mellan funktion resp placering, och produkt (_) Placerings- och funktionsbeteckningar kan inte skrivas ihop En produktbeteckning (_) skrivs däremot ihop med funktionsbeteckning, men kan även förekomma som undernivå till en placeringsorienterad beteckning om beteckningen avser ett apparatskåp

AA-F-BDD-T-0002_00 00 Referensbeteckningssystem - RBS 14 5 (20) 14 Definitioner RA Ritningsadministratör för Stockholm Vatten VA AB Avloppsrening MDD Manual Digital Design Stockholm Vatten VA AB Avloppsrening DP-Samordnare Se MDD kapitel 2 2 Funktionsorienterad struktur Funktionsbeteckningen består av: Nivå 1: Anläggningsbeteckning AH respektive AC för Henriksdal respektive Sickla Nivå 2: Funktionsavsnitt enligt bilaga 1 och 2 Processystem och stödsystem, ex BB00 för bioblock, LVBB för Länsvatten bioblock etc Nivå 3: Objektsbeteckning betecknar cistern, pump, ventil etc ex GP01, QN04 etc tillhörande funktionsavsnitt i nivå 2 Nivå 4: Nivå för objekt som hör till ett objekt på nivå 3 Kan även vara en produkt som kopplas direkt mot ett objekt på nivå 3 Nivå 5: Nivå för produkt tillhörande ett objekt på nivå 4, ex en motor till en pump, CM02GP02_MA01 Alla funktionsbeteckningar och tillhörande undernivåer som används är redovisade i denna standard Objekttypsbeteckningar ges med löpnummer så att en unik objektbeteckning (identitet) erhålles Efter löpnummer på nivå 3 kan strecknivå användas för specifika produkter tillhörande objekt Nivå 1 RBS Tabell 22 Anläggning Ex: AH Nivå 2 RBS Bilaga 1 och 2 Huvudprocess Ex: BB01 Stödsystem Ex: LVBB Nivå 3 RBS Bilaga 3 Objekt Ex: GP01 Objekt Ex: CM01 Objekt Ex: GP01 Objekt GP01 Nivå 4 RBS Bilaga 3,4 Produkt Ex: BL01 Objekt Ex: GP01 Produkt Ex: MA01 Objekt Ex: QN01 Nivå 5 RBS Bilaga 4 Produkt Ex: BS01 Produkt Ex: BG01

AA-F-BDD-T-0002_00 00 Referensbeteckningssystem - RBS 14 6 (20) Tabell 2-1 Teckenförklaring namnkonventioner Kod A (a) B (b) S (s) (a ) Förklaring Tvingande alfanumeriskt värde (bokstäver eller siffror) Alfanumeriskt värde kan användas vid behov Tvingande bokstavsvärde Bokstav kan användas vid behov Tvingande siffervärde Siffervärde kan användas vid behov Position kan byggas ut vid behov för alfanumeriskt värde Tabell 2-2 Struktur för funktionsbeteckning Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Anläggningsbeteckning Funktionsavsnitt Objekt _ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Referens Objekt/Produkt Produkt B B B B A A B A S S B A S S _ B A S S RBS Tabell 2-3 RBS Kapitel 22 RBS Kapitel 23 RBS Kapitel 24 RBS Kapitel 25 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Ex: AHBB06CM06GP01_MA01 Ex: AHBB06CM06_BL01

AA-F-BDD-T-0002_00 00 Referensbeteckningssystem - RBS 14 7 (20) 21 Nivå 1, Anläggningsbeteckning Funktionshierarkin Anläggningsbeteckningen finns alltid med i en funktionsbeteckning och redovisar till vilken anläggning funktionen eller objektet i fråga tillhör Om flera anläggningar avses används beteckning för Gemensamt avloppsrening Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 NIvå 5 (AH) (BB01) (CM01) (GP01) (BS01) Tabell 2-3 Anläggningsbeteckning Beteckning AA AH AC AB Benämning Övergripande anläggning Henriksdalsanläggningen Sicklaanläggningen Brommaanläggningen 22 Nivå 2, Funktionsavsnitt Funktionshierarkin För funktionsavsnitt ingående i huvudprocessen se RBS bilaga 1 För funktionsavsnitt stödsystem se RBS bilaga 2 I funktionsbeteckningen anges funktionsavsnitt alltid med fyra (4) tecken, undantaget för stödsystem Elförsörjning som använder fem (5) tecken Övergripande nivå för gemensamma funktionssystem betecknas alltid 00, exempelvis FS00 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 NIvå 5 (AH) (BB01) (CM01) (GP01) (BS01) 23 Nivå 3, Objekt Funktionshierarkin Objekt är de sammansättningar av produkter som tillsammans bygger upp funktionsavsnitten på nivå 2 Processanläggningens objekttyper (pump, ventil, cistern etc) betecknas med fyra tecken Pumpar, ventiler och övriga objekt betecknas med två bokstäver följt av två löpnummersiffror, tex AHBB01GP01 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 NIvå 5 (AH) (BB01) (CM01) (GP01) (BS01) Om ett objekt (underobjektet) hör till ett annat objekt (huvudobjektet) kan underobjektets beteckning läggas till efter huvudobjektbeteckningen

AA-F-BDD-T-0002_00 00 Referensbeteckningssystem - RBS 14 8 (20) Beteckningar för objekt tillhörande samtliga funktionsavsnitt redovisas i RBS bilaga 3 24 Nivå 4, Objekt/Produkt Nivå 4 kan redovisa antingen ett objekt (underobjekt) tillhörande ett objekt på nivå 3 (huvudobjekt), eller en produkt tillhörande objektet på nivå 3 För att inte en beteckning ska bli för lång ska inte fler än två objektbeteckningar staplas på varandra, utan samtliga underobjekt fogas direkt till huvudobjektet Avses en produkt ska detta redovisas genom att byts ut mot _ mellan nivå 3 och 4 Detta för att markera att det gäller en produkt och inte ett objekt Funktionshierarkin Nivå 1 (AH) Nivå 2 (BB01) Nivå 3 (CM01) Nivå 4 NIvå 5 (GP01) (BS01) 25 Nivå 5, Produkt På nivå 5 redovisas enbart produkter tillhörande objekt på nivå 4 Funktionshierarkin Nivå 1 (AH) Nivå 2 (BB01) Nivå 3 Nivå 4 NIvå 5 (CM01) (GP01) (BS01) 26 Exempel på funktionsbeteckningar 261 Allmänt Uppdelningen i funktionsbeteckningar är kopplade mot funktionsavsnitt och objektstyper Stödsystem direkt tillhörande huvudprocessen ges beteckning enligt vilken huvudprocess de tillhör Tex får tryckluftssystem (beteckning LT00) som hör till huvudprocess bioblock (beteckning BB00) beteckningen LTBB Övriga stödsystem kopplas på olika sätt, tex per fysisk del i anläggningen eller per aggregat etc Hur respektive system hanteras redovisas i RBS bilaga 2 Funktionsavsnitt tillhörande huvudprocessen redovisas i Bilaga 1, blockschema, till RBS

AA-F-BDD-T-0002_00 00 Referensbeteckningssystem - RBS 14 9 (20) Tabell 2-4 Exempel Beteckning AHBB00 Beskrivning Avser övergripande processavsnittet för Biologisk rening Utrustning gemensam för samtliga bioblock kopplas till BB00 AHBB00GQ01 Avser gemensam processutrustning för Biologisk rening och specifikt kompressor 01, blåsmaskin 1 för processluft till luftningsbassänger ACRH02GQ01 Avser processluftutrustning för Sickla rensgaller och specifikt kompressor 01 som luftsätter kanalen innan samtliga galler i Sickla 262 Beteckning vid sammansatt objekt Vid beteckning av enheter som består av flera olika påbyggda motor-, ventil och instrumentobjekt fogas samtliga underobjekt direkt till huvudobjektet för att inte beteckningen ska bli för lång Nedanstående exempel är enbart principiella exempel och speglar inte faktiskt uttagna referensbeteckningar för någon anläggning Tabell 2-5 Exempel Beteckning Beskrivning AHSA01HM01 Slamavattning 1 och specifik centrifug 1 AHSA01CM01 Slamavvattning 1 och specifikt Cistern 01 AHSA01CM01RN01 AHSA01GP01RN01 AHSA01GP01BF01 AHKE02CM01BF01 AHKE02GP01 AHKE02GP02 AHKE02BF01 Slamavvattning 1 och specifikt Cistern 01 och automatventil 01 tillhörande cisternen Slamavvattning 1 och Pump 1 och automatventil 01 tillhörande pumpen Slamavvattning 1 och Pump 1 och flödesmätare 01 tillhörande pumpen Kemikalie Metanol Cistern 01 och automatventil 01 tillhörande Cisternen Kemikalie Metanol, pump 01 tillhörande gemensam metanolanläggning, kopplad till både cistern 01 och cistern 02 Kemikalie Metanol, pump 02 tillhörande gemensam metanolanläggning, kopplad till både cistern 01 och cistern 02 Kemikalie Metanol, flödesmätare 01 som sitter kopplad till pump 01 och 02 beroende vilken som är i drift Flödesmätaren är gemensam för metanolanläggningen Flödesmätaren i detta exempel grupperas in under funktionen metanol och läggs alltså parallellt med pumpen i hierarkin Alla objekt som tillhör objektet och funktionen cistern grupperas under cistern De objekt som hör till pumpen, som är kopplad till cisternen, och funktionen pumpa grupperas under pumpen Gemensamma objekt som kan användas av flera specifika objekt, ex flödesmätare kopplad till flera pumpar, läggs på gemensam övergripande nivå

AA-F-BDD-T-0002_00 00 Referensbeteckningssystem - RBS 14 10 (20) 27 Sammanfattning Vid uppbyggandet av en funktionsbeteckning gör man förenklat enligt följande: Steg Instruktion Exempel 1 Börja alltid med =AC eller =AH (översta beteckningsnivån Nivå 1) AH 2 Beteckning från RBS bilaga 1 eller 2 ska alltid användas (funktionsavsnitt i Nivå 2) ABBB00 3 Beteckning från RBS bilaga 3 (objekt) används därefter i Nivå 3 och eventuellt i Nivå 4 4 Beteckningar från RBS bilaga 4 (produkter) används på strecknivå efter sista objektet ABBB01GP01RN01 ABBB00GQ01_MA01 Övrigt att tänka på: Punkter används mellan beteckningsnivåerna (förutom mellan objekt och produkt då understreck (_) används Funktionsbeteckningar finns i bilagorna 1 för process och 2 för stödsystem Beteckningar från bilaga 3 och 5 numreras alltid Referensbeteckningen kan ha högst två objektbeteckningar staplade på varandra Samtliga underobjekt fogas direkt till huvudobjektet, t ex AHKE01CM01QM01 för en handventil tillhörande en cistern

AA-F-BDD-T-0002_00 00 Referensbeteckningssystem - RBS 14 11 (20) 3 Signalbeteckning 31 Signalnamn Signalnamn används för att identifiera signaler resp kretsar för styr och övervakning i styrsystem samt i anläggningsdokumentationen Signalnamnen består i grunden av funktionsbeteckningen signalen gäller, med tillägg av en beteckning för signalen, enligt RBS bilaga 5 För att skapa signalbeteckningen läggs ; (semikolon) till efter objekten i funktionsbeteckningen En signalbeteckning får ej bli längre än 24 tecken då styrsystemet (Siemens PCS7) på avloppsreningen har en begränsning på max 24 tecken Signalhierarki Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 NIvå 5 Nivå 6 (AH) (BB01) (CM01) (GP01) (BS01) (Cst) 32 Exempel Här är exempel på signalnamn för en pump som hör till renshantering Tabell 31 Exempel på signalnamn Beteckning AHBB01GP01 AHBB01GP01;CSt AHBB01GP01;ERun Beskrivning Objekt Driftorder, start Driftsvar, i drift

AA-F-BDD-T-0002_00 00 Referensbeteckningssystem - RBS 14 12 (20) 4 Placeringsorienterad struktur 41 Allmänt Historiskt har det använts olika system för placeringsorienterad struktur Därför har ett övergripande beteckningssystem framtagits för att passa på alla reningsverken En placeringsorienterad beteckning beskriver enbart en volym i anläggningen, helt oberoende av dess funktion eller processteg Samtliga volymer i anläggningen kan beskrivas med en unik placeringsbeteckning i fem hierarkiska nivåer Likt funktionsbeteckningen anpassas beteckningens längd (antal inkluderade nivåer) beroende på användningsområde Många volymer har också en populärbenämning för att snabbt känna igen och hitta en viss anläggningsdel Vid placering av nytt objekt i ett rum som har en äldre och en ny rumsbeteckning gäller att det nya objektet alltid ges den nya rumsbeteckningen Förändringar i äldre placeringsbeteckningar samt förslag till nya beteckningar ska alltid skriftligen godkännas av RA innan de används För uttagna placeringsbeteckningar se RBS bilaga 6 och 7 42 Beteckningar Struktur för placeringsbeteckning enligt tabell nedan Tabell 4-1 Struktur för placeringsbeteckning Driftplats Anläggningsdel Våningsplan Delområde Utrymme 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Referens B B RBS Tabell 4-4 B S S RBS Tabell 4-5 S S RBS Tabell 4-6 S S RBS Kapitel 424 S S RBS Kapitel 425 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Struktur: BBBSSSSSSSS Exempel: HEB02100508 Avses alla delar för en viss nivå används tecken 00 för att markera detta Tex Innebär anläggningsdel B00 samtliga anläggningsdelar i huvudnivå 2 (B)

AA-F-BDD-T-0002_00 00 Referensbeteckningssystem - RBS 14 13 (20) Tabell 4-2 Exempel på placeringsbeteckningar Driftplats Anläggningsdel Plan Delområde Utrymme Beteckning HE B01 10 02 08 HEB01100208 HE B06 45 15 00 HEB06451500 HE D12 00 15 -- HED120015 Tabell 4-3 Förklarande exempel på placeringsbeteckning Beteckning Beskrivning HEB01100208 Henriksdal, Huvudnivå 2, Anläggningsdel 01, Plan 10, Delområde 02, Utrymme 08 HEB06451500 HED120015 Henriksdal, Huvudnivå 2, Anläggningsdel 06, Plan 45, Delområde 15, Alla utrymmen Henriksdal, Huvudnivå 4, Anläggningsdel 12, Alla plan, Delområde 15, Alla utrymmen 421 Driftplats Anläggningar grupperas som driftplatser Fristående driftplats ges beteckning efter de två första bokstäverna i driftplatsnamnet Underliggande driftplats ges beteckning där första bokstaven ärvs från huvuddriftplats och andra bokstaven är förstabokstaven i underliggande driftplatsnamn Placeringshierarkin Driftplats (HE) Anläggningsdel (C32) Våningsplan (10) Delområde (01) Utrymme (15) Apparatskåp (A21) Tabell 4-4 Beteckningar driftplats och fastighetsbeteckningar Beteckning Benämning Fastighet HE Driftplats Henriksdal Reningsverket 1 HS Driftplats Sickla Slamstationen 1 HD Driftplats Danviken Södermalm 11:23 SL Driftplats Sofielund Gladö 76:5 BA Driftplats Åkeshov Rötkammaren 1 BN Driftplats Nockeby Nockeby 1:34

AA-F-BDD-T-0002_00 00 Referensbeteckningssystem - RBS 14 14 (20) 422 Anläggningsdel och huvudnivåer Alla anläggningar är indelade i huvudområden, kallade anläggningsdelar Alla anläggningar är också indelade i huvudnivåer, se bild nedan Beroende på vilken huvudnivå en anläggningsdel tillhör tilldelas denna en första bokstav (Huvudnivå 1, Anläggningsdel A etc) Efter bokstaven har varje anläggningsdel ett löpnummer 11-99 Jämna tiotal anger en grupp av anläggningsdelar Exempel: Anläggningsdel B30 är aggregerat B31-B39 Placeringshierarkin Driftplats (HE) Anläggningsdel (C32) Våningsplan (10) Delområde (01) Utrymme (15) Apparatskåp (A21) För redovisning av anläggningars indelning i anläggningsdelar och huvudnivåer, se bilaga Bilaga 09 Anläggningsindelning Tabell 4-5 Beteckningar anläggningsdel och nivåtillhörighet Anläggningsdel Huvudnivå Henriksdal Sickla AXX-AXX 1 Markplan, ovan markyta - BXX-BXX 2 Nivå för organisk mottagning - CXX-CXX 3 Nivå för huvudprocess, bioblock mm - DSS-DSS 4 Nivå för inlopp nedan huvudprocess - Figur 42 Schematisk redovisning, anläggningsdel och nivåtillhörighet

AA-F-BDD-T-0002_00 00 Referensbeteckningssystem - RBS 14 15 (20) 423 Våningsplan Ett våningsplan definieras inom en anläggningsdel Huvudplanet, tex gångplan, definieras som plan 10 Plan 10 för anläggningsdel 02 behöver inte ligga på samma absoluta höjd som för anläggningsdel 03 Placeringshierarkin Driftplats (HE) Anläggningsdel (C32) Våningsplan (10) Delområde (01) Utrymme (15) Apparatskåp (A21) Tabell 4-6 Beteckningar för våningsplan Våningsplan Förklaring 00 Samredovisning av samtliga plan i en anläggningsdel 01-09 Är de plan som visar installationer i bassänger, kanaler osv(i berg) I byggnad är det källarplan 10 Visar huvudplan (oftast gångplan) i berg och marknivå i byggnad 11-88 Plan ovan huvudplan 89 Är alltid de plan som visar taket oavsett hur många våningar byggnaden har Takplan används för byggnad som befinner sig utomhus och i berg 90-99 Fri att använda Tabell 4-7 Typer av våningsplan Typer Underplan Grundplan Plan Ovanplan Installationsplan Takplan Förklaring Är det plan som visar byggnationer under mellanplan, tex bergsförstärkning pålning osv Benämning används i berg Är det plan som visar byggnationer under mellanplan, tex bergsförstärkning pålning osv Benämning används i byggnad Är de plan nedan och ovanför ovanplan som inte är under-, grund-, installations- eller takplan Visar gångplan i berg och marknivå i byggnad Fri att använda Är alltid de plan som visar taket oavsett hur många våningar byggnaden har Takplan används för byggnad som befinner sig utomhus och i berg 424 Delområde

AA-F-BDD-T-0002_00 00 Referensbeteckningssystem - RBS 14 16 (20) Eftersom en anläggningsdel kan ha relativt sett stor geografisk utbredning delas varje anläggningsdel (huvudområde) in i delområden Ett delområde kan innehålla flera plan och utrymmen Delområden får inte överlappa varandra eller sträcka sig över gränsen mellan två anläggningsdelar För indelning av anläggningsdelar i delområden, se Bilaga 09 Anläggningsindelning Placeringshierarkin Driftplats (HE) Anläggningsdel (C32) Våningsplan (10) Delområde (01) Utrymme (15) Apparatskåp (A21) 425 Utrymme Utrymme motsvarar enskilda utrymmen, tex ett rum men kan också vara en definierad del av en större öppen volym Ett utrymme kan sträcka sig över flera plan; utrymmet tilldelas då ett våningsplan, tex den lägsta nivån Utrymmet kan däremot aldrig sträcka sig över två delområden Varje utrymme måste ha ett definitivt och unikt rumsnummer Placeringshierarkin Driftplats (HE) Anläggningsdel (C32) Våningsplan (10) Delområde (01) Utrymme (15) Apparatskåp (A21)

AA-F-BDD-T-0002_00 00 Referensbeteckningssystem - RBS 14 17 (20) Tabell 4-8 Utrymmesbeteckningar Beteckning Beskrivning HEB12100508 Henriksdal, Huvudnivå 2, Anläggningsdel 12, Plan 10, Delområde 05, Utrymme 08 HED22100210 Henriksdal, Huvudnivå 4, Anläggningsdel 22, Plan 10, Delområde 02, Utrymme 10 Ett utrymmes populärbenämning, tex Apparatrum 1 kan anges som utrymmets Benämning 426 Apparatskåp Apparatskåp för gemensamma styrsystem skall märkas enligt principen placeringsorienterad struktur och ges en beteckning inom respektive rum från vänster till höger För en fullständig beteckning läggs beteckningen för apparatskåpet till efter den placeringsorienterade beteckningen Placeringshierarkin Driftplats (HE) Anläggningsdel (C32) Våningsplan (10) Delområde (01) Utrymme (15) Apparatskåp (A21) Tabell 4-9 Beteckningar för apparatskåp Driftplats Anläggningsdel Plan Delområde Utrymme Apparatskåp Skåpsbenämning BB BSS SS SS SS BSS Apparatskåp BSS Tabell 4-10 Exempel apparatskåp Driftplats Anläggningsdel Plan Delområde Utrymme Apparatskåp Beteckning HE A13 10 02 08 A07 HEA13100208A07 HE D27 15 05 11 A27 HED27150511A27 HE B38 10 01 25 A30 HEB38100125A30 Kopplingsutrustning Kopplingsutrustning benämns enligt följande Tabell 4-11 Kopplingsutrustning Benämning Högspänningsställverk Lågspänningsställverk Transformator Ställverksfack Elcentral

AA-F-BDD-T-0002_00 00 Referensbeteckningssystem - RBS 14 18 (20) 5 Produktbeteckningar (_) Hur produktbeteckningen används i funktionsbeteckningar beskrivs i kapitel 2 Produktbeteckningen kan användas som undernivå till en funktionsbeteckning, men även till en placeringsbeteckning om placeringsbeteckningen avser ett apparatskåp Den produktorienterade beteckningen inleds alltid med _ och kallas för strecknivån På denna nivå redovisas objektets produkter (komponenter, fysiska delar, hård- eller mjukvara) samt tillhörande kablar Då även denna nivå kan behöva undernivåer ska dessa skiljas åt av ett understreck För lista med produktbeteckningar, se RBS bilaga 4 51 Kabelnumrering Produktbeteckningar för kablar anges i RBS bilaga 4 Kablar som är helt knutna till ett objekt numreras med objektnamnet och produktbeteckning från bilaga 4, t ex AHMB04GM01_WD01 Kablar som är gemensamma för fler objekt numreras med objektnamnet för spridningspunkten, och tillägg från bilagan, t ex AHMB04GM01_XD01_WD11 Efter spridningspunkten numreras de med maskinobjektnamnet och produktbeteckningen AH kan utelämnas på själva kabelns märkning Tex MB04GM01_WD01 Följande beteckningar och löpnummerserier ska användas för kabelnumrering WBxx Kabel för spänning >1000 V ac eller >1500 V dc WDxx Kabel för spänning 1000 V ac eller 1500 V dc WFxx Kabel för elektrisk signaltransport (tex AS-i-kabel) WExx Kabel för följejord Kablar numreras i nummerföljd från matande punkter Buskablar numreras från master Följejord numreras likt buskabel Parallella kablar får samma beteckning På fysisk märkning numreras dock kablarna med ett tillägg av punkt och löpnummer, tex WD011, WD012 o s v Kabellistor skall utföras i eller kunna exporteras till MS Excel och innehålla data enligt gällande mall 52 Exempel När en produktbeteckning (_) införs är det ett absolut krav att den betecknade produkten/enheten endast tillhör eller betjänar objektet på den ovanliggande nivån En tryckvakt eller ett gränsläge, som förreglar en motor, ska beteckningsmässigt knytas till objektet Tabell 5-1 Exempel för ventil 1 vid kemberedning 1 Beteckning AHKE01CM01 Beskrivning som även består av:

AA-F-BDD-T-0002_00 00 Referensbeteckningssystem - RBS 14 19 (20) AHKE01CM01QM01 AHKE01CM01QM01_BG01 Magnetventil Gränsläge (stängd/öppen hanteras i signalnamn och/eller som attribut) Tabell 5-2 Exempel, beteckning för nivåmätning Beteckning AHKE01BL01 AHKE01BL01_KF01 AHKE01BL01_BL01 Beskrivning Nivåmätning, som även består av: Transmitter (vid kombinerad givare/transmitter används beteckning för transmittern) Givare (vid kombinerad givare/transmitter används beteckning för transmittern) En produktbeteckning kan även ha undernivåer, som avskiljs med understreck: AHMB04GM01_XD01_WD01 Exempel på produktbeteckning som undernivå till en placeringsbeteckning som avser apparatskåp: HEC31100207A11_XD01 Kopplingsplint i apparatskåp

AA-F-BDD-T-0002_00 00 Referensbeteckningssystem - RBS 14 20 (20) 6 Dokumentation All dokumentation ska betecknas enligt Stockholm Vatten VA AB Avloppsrening MDD som till stor del är baserad på SEK Handbok 439 För vissa projekt tillämpas även en projektanpassad MDD Tillämpliga delar av anläggningsdokumentationen bör även i övrigt utformas enligt SEK Handbok 439, Dokumentation av industriella elanläggningar Här avses särskilt dokumentationen för elanläggningarna Den översta beteckningsnivån för funktion respektive placering ska alltid finnas med i filnamn och digitala sammanställningar På handlingar kan i vissa fall den översta beteckningen, som gäller för alla övriga beteckningar, anges bara en gång För att redovisa var ett funktionsorienterat objekt eller dess tillhörande produkt är placerad bör gällande placeringsbeteckning anges i dokumentationen 7 Listor Listmallar enl ök med RA 8 Skyltar och märkning Alla objekt, apparater och kablar ska vara märkta med skyltar som är väl synliga och lätt läsbara Är komponenten så placerad att läsavståndet blir för stort för bekväm avläsning ska märkningen dubbleras Skyltmallar redovisas i RBS bilaga 08 Vid märkning och skyltning med placeringsbeteckning bör det normalt vara underförstått inom vilken anläggning man befinner sig och den översta nivån i beteckningen kan därmed oftast uteslutas