Breddad rekrytering och inkluderande lärande: Nulägesbeskrivning av arbetet vid Göteborgs universitet

Breddad rekrytering och inkluderande lärande: Nulägesbeskrivning av arbetet vid Göteborgs universitet Datum: 2016-02-08 Arbetsgruppens direktiv En arbetsgrupp har på uppdrag av rektor (2014-09-03) tagit fram följande resultat: 1) En rapport vilken innehåller en nulägesanalys samt en processbeskrivning av området; 2) förslag till en policy, 3) förslag till handlingsplan. Arbetsgruppen har i första hand fokuserat på social snedrekrytering 1 och/eller utländsk bakgrund samt avgränsas till närområdet; Göteborg och Västra Götalandsregionen samt i relation till kön. Som utgångspunkt för detta har inkluderats resultat från en analys som beställts av SCB samt tillgängliga uppgifter och rapporter från UKÄ (fd. HSV) 2. Inledning Göteborgs universitet ska i termer av studentpopulation liksom de anställda spegla samhällets sammansättning 3. Målsättningens intention är att bidra till att forma ett jämlikt samhälle där tillgång till utbildning och kunskap är en demokratisk rättighet. Universitetet har förutsättningar att göra skillnad och ska verka för allas rätt till lika möjligheter vad gäller tillgång till högre utbildning, bildning och livslångt lärande. Arbetsgruppens uppdrag har varit att se över möjligheterna att öka andelen studenter med annan social och utländsk bakgrund i utbildningarna samt att beakta frågan om könsbundna utbildningsval. I ett föregående arbete, summerat i Rapport från arbetsgrupp för alternativt urval 4, beskrivs snedrekryteringens omfattning och orsaker utifrån perspektiven social samt utländsk bakgrund. Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning är omfattande och är särskilt tydlig i de utbildningar som har ett högt söktryck. Barn till föräldrar utan högskoleutbildning är mindre benägna att läsa vidare efter gymnasiet och, i det fall högre studier påbörjas, är mer benägna att söka till yrkesförberedande program. Avseende personer med utländsk bakgrund finns ett samband mellan migrationsbakgrund och social bakgrund vilket i hög grad också förklarar gruppens underrepresentation i högre utbildning. 1 Med social snedrekrytering menas att tillträde till högre utbildning varierar utifrån sociala faktorer såsom 2 Se bl.a. Årsrapport 2014, UKÄ R 2014:7; Uppföljning av lärosätenas arbete med breddad rekrytering 2006-2008, HSV Rapport 2009:18 R. 3 Göteborgs universitet (2015), Policy och handlingsplan för jämställdhet och likabehandling, dnr: V 2015/249 4 Göteborgs universitet (2006), dnr: F1 238/06 Universitetsledningens stab 1 (12) Universitetsplatsen 1, Box 100, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.gu.se

En rapport från UKÄ publicerad under hösten 2015, visade också på omfattande skillnader vad gäller storstadsregioner och landsbygd, där unga människor utanför storstadsområden i betydligt lägre utsträckning väljer att läsa vidare på universitet och högskolor. 5 Universitetets förutsättningar att agera för breddad rekrytering är beroende av flera faktorer som ligger utanför lärosätets direkta påverkan, exempelvis likvärdig utbildning i grund- och gymnasieskola, studenters ekonomiska förutsättningar under studietiden och utbildningars relevans/efterfrågan på arbetsmarknaden, för att nämna ett fåtal. Bakgrund Arbetet med breddad rekrytering till högre utbildning har sin bakgrund i propositionen Den öppna högskolan (2001:02:15). Högskolelagen kom fr.o.m. hösten 2001 att innehålla en paragraf (1 kap. 5 ) för högskolor och universitet att verka för breddad rekrytering. Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning avser förhållandet att barn till föräldrar från vissa sociala grupper oftare än andra barn når högre utbildningsnivåer, t.ex. högskoleexamen. 6 Avseende etnicitet 7 utgår propositionen från benämningen utländsk bakgrund vilken avser personer som är födda utanför Sverige eller är födda i Sverige medan en eller båda föräldrarna är födda utomlands. 8 Personer med utländsk bakgrund har, totalt sett, en svag underrepresentation bland de studerande men gruppen är heterogen och uppvisar variation i representation beroende på bl.a. kön och föräldrars utbildningsnivå samt ursprungsland. Regeringen följde fram till 2012 utvecklingen genom uppdrag till HSV och därefter genom Universitets- och högskolerådet (UHR). Uppföljningen visade 2009 att relativt få lärosäten kunde uppvisa faktiska resultat 9. I rapporten Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2012/13, 2014, kan dock skönjas förändringar där andelen studenter med utländsk bakgrund ökar. Regeringen har 2015-03-13 beslutat att ge Universitets- och högskolerådet i uppdrag att kartlägga lärosätenas arbete med breddad rekrytering 10. Situationen vid Göteborgs universitet Läsåret 2012/13 hade 19 procent av nybörjarstudenterna vid Göteborgs universitet utländsk bakgrund (inresande studenter oräknade). Med utländsk bakgrund avses studenter som är utrikes födda eller vars båda föräldrar är födda utomlands. Andelen motsvarar riksgenomsnittet för högskolenybörjare i landet (19 procent motsvarande 13 000 individer) 11. Andelen bör sättas i relation till fördelningen personer med utländsk bakgrund i Göteborg, i det primära upptagningsområdet för universitetet, Västra Götalandsregionen samt riket i sin helhet. I Göteborg är andelen personer med utländsk bakgrund 32,4 procent (175 331 personer) medan andelen för riket är 21,5 procent (2 095 681 personer) 12. Göteborg, i likhet med övriga storstäder, har en högre andel personer med utländsk bakgrund vilket vägs upp av att mindre orter ofta har en något lägre andel än riksgenomsnittet. För Göteborgs universitets primära upptagningsområde, Västra Götalandsregionen, utgör andelen personer med utländsk bakgrund 21,6 procent (352 515 personer). Vid en jämförelse med upptagningsområdet ligger rekryteringen av nybörjarstudenter med utländsk bakgrund drygt tre procentenheter lägre än upptagningsområdet. 5 UKÄ, Rekrytering till högre utbildning från Sveriges län och kommuner, 2015. 6 Prop. 2001/02:15 Den öppna högskolan, s. 29 7 Begreppet etnicitet är dock problematiskt och ska inte användas vidare i universitetets arbete för breddad rekrytering. 8 Ibid, s 31 9 Uppföljning av lärosätenas arbete med breddad rekrytering 2006-2008. HSV: Rapport 2009:18 R 10 Universitets- och högskolerådet (2015), Enkät om lärosätenas arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande. Dnr: VR 2015/65 11 SCB Statistiska meddelanden, UF 20 SM 1403 12 SCB:s register, Befolkningens utbildning version 2015-01-01 (12) 2

Utifrån målsättningen att Göteborgs universitet ska spegla det omgivande samhället i studentpopulationen är det tydligt att det finns en viss snedrekrytering, särskilt i jämförelse med befolkningen i Göteborgs stad. Viktigt att påpeka är dock att andelarna redovisade utgår från befolkningen i sin helhet medan majoriteten av studenterna vid Göteborgs universitet återfinns i åldersspannet 18 till 30. Åldersstrukturen för personer med utländsk bakgrund skiljer sig också åt i jämförelse med befolkningen i sin helhet med en betydligt högre andel personer i åldersspannet 25-54 år 13. Andelen personer med eftergymnasial utbildning i riket är 41 procent i åldersgruppen 25-64 år medan motsvarande siffra för Göteborgs kommun är 51 procent under 2014. Av den utrikes födda befolkningen i åldersgrupp 25-64 år hade totalt 40 procent en eftergymnasial utbildning 14. Även här finns en skillnad mellan storstad, småstad och glesbygd där tillgången till högre utbildning samt en mer diversifierad arbetsmarknad skapar en högre andel med hög utbildning i de större städerna. Vid Göteborgs universitet har 42 procent av nybörjarstudenterna 2014 minst en förälder med akademisk bakgrund, att jämföra med riksgenomsnittet på 37 procent (UKÄ Årsrapport 2014). Att högre utbildning i hög grad reproducerar sociala skiktningar i samhället är väl beforskat. En tredje dimension som bör beaktas i arbetet är frågan om könsbundna utbildningsval. Universitetet har en stor utmaning i att bredda rekryteringen utifrån kön, under 2014 var 65 procent av universitetets nybörjarstudenter kvinnor 15. För att öka kunskapen om situationen vid Göteborgs universitet har en särskild kartläggning av studenternas bakgrund i relation till utbildningsval upphandlats av SCB. Kartläggningen ger en deskriptiv bild av hur universitetets utbildningar görs tillgängliga för studenter utifrån variablerna utländsk bakgrund, inkomst, studievana hem och kommuntillhörighet. Den bild som framträder här stämmer överens med UKÄs rapporter. Dvs den största snedrekryteringen består i att män från studieovana hem är den mest underrepresenterade kategorin totalt sett. Inom vissa utbildningar finns emellertid helt andra obalanser; såsom få kvinnliga studenter vid ITfakulteten, en övervägande del av studenter med utländsk bakgrund på tex apotekarprogrammet. Hänsyn måste tas till dessa variationer och olika utbildningsanordnare kan ha olika målgrupper. Nuläge I korthet kan arbetet med breddad rekrytering vid Göteborgs universitet summeras som varierande i omfattning, innehåll och kvalitet. Delar av verksamheten har ett etablerat, systematiskt och långsiktigt arbete med frågan. Dessa erfarenheter är något som universitetet måste ta tillvara och sprida. Arbetsgruppens analys, baserad på institutionernas återrapportering inom samlad årsuppföljning för 2014, visar att: Tydliga mål och strategier behöver utarbetas universitetsgemensamt. Vad breddad rekrytering innebär behöver klargöras i termer av vilka underrepresenterade grupper som avses och vilka insatser som är ändamålsenliga. Ansvars- och arbetsfördelning behöver klargöras mellan universitetets olika nivåer. Universitet behöver bli bättre på att samordna arbetet och ge förutsättningar för långsiktigt arbete genom att tillhandahålla förutsättningar för en lärande organisation, primärt genom att arbetet bedrivs inom ramen för ordinarie verksamhet. 13 SCB, Rapport: Befolkning efter bakgrund, 2010 14 SCB:s register, Befolkningens utbildning version 2015-01-01 15 Göteborgs universitets Årsredovisning 2014 (12) 3

Samverkan med övrig offentlig sektor, folkrörelser och ideell verksamhet är avgörande för att arbetet ska bli långsiktigt framgångsrikt. Utbildningarnas anknytning till arbetslivet förutsätter också samverkan med näringslivet. Universitetet måste skapa former för att bilda långsiktiga partnerskap. Rekrytering Processen rekrytering syftar till de möjligheter som universitetet har att väcka intresse och vilja till högre utbildning genom informationsinsatser, vägledning och samverkan med övrig skola och bildningsverksamhet. Nuläge Universitet har idag ingen samlad strategi för studentrekrytering bortsett från Vision 2020:s målsättning att aktivt arbeta med breddad rekrytering och stärka kontakterna med skolan. Söktrycket till universitetets utbildningar är generellt högt och har så varit under en längre tid, ett tillstånd som till viss del kan förklara avsaknaden av universitetsgemensam rekryteringsstrategi. De universitetsgemensamma rekryteringsinsatserna fokuserar primärt på att kommunicera universitetets utbildningsutbud och Göteborg som studentstad. Insatserna riktas främst mot presumtiva studenter som nyligen avslutat behörighetsgivande gymnasieutbildning. Medianåldern för nybörjare vid universitet var 21,7 år under 2014 (vilket motsvarar genomsnitt för riket) 16. Rekryteringsinsatserna har olika form men är generellt breda informationsinsatser i dagspress (tryckt och webb), sociala medier och medverkan vid studentmässor. Insatser för breddad rekrytering riktade mot presumtiva studenter har endast kunnat särskiljas inom ramen för enskilda institutioners/fakulteters arbete eller kopplade till enstaka programutbildningar. Grundat på dessa insatser och de erfarenheter som gjorts vid andra lärosäten (se HSV 2009:18 R) kan följande typer av rekryteringsstrategier och insatser vara relevanta att tillämpa i olika sammanhang. Generell rekryteringsstrategi Lärosätets generella rekryteringsstrategi riktas mot en bred målgrupp och utformas på ett sätt som gör information om utbildningarnas innehåll och utformning tillgänglig för så många som möjligt. I detta arbete ingår att beakta bl.a. tillgänglighetsaspekter, informationskanaler, tilltal, språk och visuella uttryck. Exempel på ansatser kan vara att pröva informationsmaterial mot olika testgrupper avseende ålder, social bakgrund och utbildningsbakgrund, att i kampanjer och i möten med presumtiva studenter utmana normen kring vad universitetet är och vilka förväntningar som ställs på den enskilda studenten. Universitetet måste prioritera att sprida informationsinsatser och närvaro till platser och skolor där söktrycket till universitetet är lågt, bl.a. genom samarbete med lokala föreningar och skolor. Av särskild vikt är att det finns utrymme för långsiktigt samarbete med skolornas lärare och studie- och yrkesvägledare samt vägledarcentrum inom Göteborgs stad. Genom att hitta långsiktiga samarbetsformer kan universitet också dra nytta av det omfattande arbete som redan görs inom området inom bl.a. skola och föreningsliv. Andra insatser kan handla om att utveckla möten mellan forskare och allmänhet, anordna öppet hus i universitetets lokaler och att medverka vid bildnings- och samverkansarrangemang (t.ex. Vetenskapsfestivalen, West Pride) samt att göra universitetet synligt för nya målgrupper via web och i sociala medier. Målgruppsanpassning Målgruppsanpassad rekrytering riktar sig specifikt mot grupper eller områden där övergången till högre utbildning är låg. Syftet är primärt att visa på möjligheterna till högre utbildning i bred 16 UKÄ Årsrapport 2014, R 2014:7. (12) 4

bemärkelse samt att väcka ett intresse hos individer vilka annars inte ser högskolan som ett alternativ. Effektiva insatser karaktäriseras ofta av inriktning mot tidiga åldrar, mot elever i grundskola eller till och med förskola. Universitetets studievägledare är en viktig resurs i detta arbete och bör ha omfattande möjligheter att inom ramen för sitt uppdrag ägna sig åt uppsökande verksamhet och utåtriktade aktiviteter kopplade till studentrekrytering 17. Rekryteringsdelegationens slutsatser understryker vikten av insatser i tidiga åldrar genom framförallt ambassadörs- och mentorskapsverksamhet. Delegationens slutsatser pekar därmed på att universitetets egna studenter är en viktig resurs i arbetet för att nå underrepresenterade grupper. Utbildningsspecifik rekrytering Utbildningsanpassade åtgärder för breddad rekrytering utgår ofta från de förutsättningar som råder i den specifika utbildningen/programmet. Insatserna karaktäriseras ofta av riktade insatser för att öka andelen underrepresenterat kön, studenter med utländsk bakgrund eller med annan social bakgrund än majoriteten. Ytterligare exempel är samarbeten med grund-, gymnasie- och folkhögskolor som ses som särskilt intressanta i förhållande till målgrupper. Insatserna varierar från att företrädare för utbildningen (lärare, studenter och studievägledare) besöker enskilda skolor eller andra fora, till att skolklasser ges möjlighet att besöka ämnets eller utbildningens lokaler och ta del av undervisning etc. Det finns även behov av att universitet och andra utbildningsanordnare genomför gemensamma insatser för att attrahera sökande från underrepresenterade grupper till vissa utbildningsområden, exempelvis inom det konstnärliga området. Rekryteringseffekter i befintliga utbildningar Lärarutbildningar samt kompletterande utbildningar för utländska akademiker utgör exempel på utbildningar vilka verkar för breddad rekrytering. Lärarutbildningen har under lång tid varit en av de utbildningar som i hög grad speglar det omgivande samhället i förhållande till sin studentsammansättning. Utbildningarna genomförs i samverkan med det omgivande samhället, genom att omfattande delar av utbildningstiden utgörs av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Lärarstudenterna är en given del i många skolors ordinarie verksamhet, de är ett återkommande inslag i undervisningen och kan vara första mötet med en student för många elever. Kompletterande utbildning för utländska akademiker bedrivs vid ett antal fakulteter vid universitetet. Utbildningarna ges som integrationssatsningar med särskilt anslag från regeringen. Antagna till utbildningarna har flerårig utländsk utbildning (utanför EU/EES) samt ofta även yrkeserfarenhet. Antagningsreglerna kan skilja sig åt men generellt sätt krävs bl.a. att sökande har språkkunskaper i svenska och en verifierbar examen. För många legitimationsyrken är en kompletterande utbildning det enda sättet att få inträde till den svenska arbetsmarknaden. Utbildningarna ses som integrationssatsningar i det att de syftar till att främja ett snabbare återinträde i arbetslivet med bibehållen, alternativt stärkt, kompetens inom det yrke som personen haft i sitt tidigare yrkesliv. Utbildningarna är därmed ett exempel på hur negativ social mobilitet kan motverkas. 17 Se Widigson, M. Från miljonprogram till högskoleprogram (2013) Göteborgs universitet, s. 227ff. om behovet av kompensatorisk studievägledning. (12) 5

Antagning Processen antagning syftar till att beskriva de åtgärder som är möjliga att vidta inom ramen för gällande regelverk rörande behörighet och urval samt det stöd och den vägledning som krävs för att stötta sökande i processen. Arbetsgruppen har valt att avgränsa diskussionen till att endast omfatta de åtgärder som ryms inom ramen för behörighet till utbildning genom prövning av reell kompetens och antagning genom alternativt urval. Nuläge Universitetet har idag inget systematiskt arbete för att utveckla nya metoder för antagning genom alternativt urval. Alternativt urval i syfte att bredda rekryteringen tillämpas dock tex inom Personalvetarprogrammet vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap. Det alternativa urvalet innebär att 25 procent av platserna tillsätts av sökande med minst 4 års arbetslivserfarenhet på halvtid. Därutöver används alternativt urval i hög utsträckning inom de konstnärliga utbildningarna. Arbetsgruppens bedömning är att alternativt urval ses som en kostsam och komplicerad antagningsform (tillstånd måste sökas från UHR) som i hög grad är beroende av att institutioner eller programnämnder själva ser nyttan i att tillämpa urvalsformen, att de har rätt kunskap för att skapa passande urvalsformer samt har de nödvändiga resurserna för att finansiera den extra kostnaden. Svårigheterna i dessa tre delar är i hög grad orsakade av att universitetsgemensamma stödresurser saknas (avseende både ekonomiska och personella resurser). Avseende prövning av reell kompetens hanteras ansökningar av utbildningsenheten, konstnärliga fakulteten samt Valiwebb (extern leverantör avseende yrkeslärarprogrammet). Utbildningsenheten tillhandahåller information och vägledning för sökande via webbsidor och i utbildningskatalogen. De lokala regler som gäller för bedömning av reell kompetens finns angivna i universitetets Antagningsordning för utbildning på grund- och avancerad nivå (dnr: V 2014:893). Chefen för utbildningsenheten har delegerats beslutanderätt avseende bedömning av sökandes reella kompetens. HT 2014 inkom totalt 300 ansökning för bedömning (det totala antalet förstahandssökande till grundnivå 2014 var 24 551). Enligt en grov bedömning (baserad på granskning av 25 procent av ansökningarna) beviljades 48 procent behörighet, 11 procent var formellt behöriga och i 41 procent av ansökningarna bedömdes sökande ej ha reell kompetens motsvarande behörighet. Arbetsgruppens bedömning är att både alternativt urval och prövning av reell kompetens är områden som bör utvecklas. I budgetpropositionen för 2016 aviserar regeringen ökade medel till lärosäten för bedömning av reell kompetens, vilket ökar möjligheterna till insatser inom detta område. Behörighet och urval Orsakerna till, framförallt, social snedrekrytering kan till viss del förklaras med de urvalsmetoder som används för tillträde till högre utbildning. Avseende betygsprestationer är det möjligt att utläsa skillnader i betygsprestation utifrån social bakgrund, dvs elever som har en utbildningstradition i hemmiljön erhåller generellt sett högre betyg än elever som saknar detta. Resultatet blir att de utbildningar som har ett högt söktryck, och därmed höga intagningsbetyg, också antar mindre andel personer som saknar utbildningstradition i hemmiljön. Motsvarande fenomen gäller utifrån ett jämställdhetsperspektiv där kvinnor tenderar att ha högre betyg än män. Högskoleprovet är ett urvalsinstrument där personer med behörighet till utbildning ges möjlighet att förbättra sina möjligheter till tillträde. Resultatet från högskoleprovet används för selektion/rangordning inom urvalsgruppen och ökar därmed möjligheterna för den som inte kan söka in på gymnasiebetyg/motsvarande. Provet instiftades som urvalsinstrument för att motverka social snedrekrytering men tenderar att bidra till densamma, primärt när det gäller starkt konkurrensutsatta utbildningar. (12) 6

Orsakerna till detta står att finna i det faktum att provet har ett starkt inslag av verbala förmågor, vilket försvårar för den som saknar svenska som modersmål, samt i det att personer med utbildningstradition i hemmiljön tenderar att vara överrepresenterade bland provdeltagarna. De senare tenderar dessutom att genomföra provet flera gånger vilket i sin tur genererar förbättrade resultat. Avseende både betyg och högskoleprov är snedrekryteringens orsaker av den karaktären att de ligger utanför universitetets direkta påverkansområde. Av de urvalsmetoder som anses gynna en breddad rekrytering lyfts ofta urvalsgruppen Folkhögskolebetyg fram som en underutnyttjad möjlighet. Folkhögskolorna tenderar generellt att ha fler elever från grupper som är underrepresenterade i högre utbildning. Dock innebär tillämpningen av urval och antagning genom folkhögskolebetyg att ytterst få av dessa elever ges tillträde till universitetet, primärt för att de konkurrerar om platser i samma urvalsgrupp som de studenter som söker på gymnasiebetyg. Behörighet, reell kompetens och alternativt urval Det utrymme som finns att motverka social snedrekrytering i antagningsprocessen hänförs ofta till områdena behörighet, reell kompetens och alternativt urval. Avseende behörighet finns det utrymme att utforma kraven för särskild behörighet på ett sådant sätt att det kan gynna tillträdesmöjligheterna för underrepresenterade grupper. Förutsättningen är dock att kravet på specifik särskild behörighet är skäligt för utbildningen i fråga, exempelvis att premiera språkkunskaper utöver svenska och engelska inom litteraturvetenskap eller att kräva en viss typ av arbetslivserfarenhet som är relevant för utbildningen i fråga. Om en sökande till utbildning helt eller delvis saknar underlag som stärker de formella förkunskaper som krävs, såsom gymnasiebetyg eller andra intyg, kan den sökande pröva sin reella kompetens för behörighet till utbildningen. Respektive lärosäte prövar reell kompetens för sina utbildningar och granskar då sökandens förkunskaper genom intyg, betyg och/eller bedömningar. Enligt den gemensamma modell som tagits fram för högskolesektorn bedöms personer med tre års arbetslivserfarenhet (efter 19 års ålder omfattande minst 50 %) samt godkända betyg i nedanstående ämnen ha grundläggande behörighet: Svenska/Svenska som andra språk 1, 2 och 3 eller Svenska/Svenska som andra språk A + B Engelska 5 och 6 eller Engelska A Matematik 1a, b eller c eller Matematik A Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap A Möjligheten att pröva reell kompetens omfattar även särskilda behörighetskrav. En person som bedöms ha reell kompetens för grundläggande behörighet behöver oftast även genomföra högskoleprovet för att kunna ta del i urvalsprocessen till utbildningarna. Prövning av reell kompetens erbjuder en möjlighet för personer som av olika anledningar inte har en komplett gymnasieutbildning eller i övrigt inte formellt uppfyller behörighetskraven. Alternativt urval är det redskap som oftast förespråkas för att minska den sociala snedrekryteringen. Möjligheten att tillämpa alternativt urval i dess nuvarande form grundlades i och med propositionen Den öppna högskolan 18 och har sedan dess kommit att omfatta upp till en tredjedel av utbildningsplatserna. Antagningsverktyget infördes i syfte att underlätta lärosätenas arbete för att motverka social snedrekrytering och omfattar möjligheten att pröva sökande utifrån utbildningsspecifika urvalsprov, specifika kunskaper, arbetslivserfarenhet eller andra erfarenheter samt 18 Prop 2001/02:15 Den öppna högskolan (12) 7

andra sakliga omständigheter. Universitets- och högskolerådet tillser formerna för alternativt urval och beviljar möjligheterna att tillämpa urvalsformen i enskilda utbildningar. Följande redogörelse summerar de tre kategorier av beforskade metoder som redovisas i Rapport från arbetsgrupp för alternativt urval vilka har bäring på av UHR uppställda krav: Kognitiva prestationer såsom särskilda antagningsprov inom teknik- och vårdområdet eller arbetsprov för bedömning inom konstnärliga utbildningar. Att bedöma kognitiva prestationer kräver tillgång till instrument som mäter specifika förmågor såsom logisk eller språklig förmåga. Personlighet innebär en lämplighetsbedömning utifrån personlighetsvariabler och tillämpas dels utifrån de personlighetskaraktäristika som en specifik utbildning kräver, (t.ex. empatisk förmåga i vårdyrken) dels karaktäristika som har samband med goda studieprestationer (t.ex. motiverad eller engagerad ). Erfarenheter/biografisk information tidigare erfarenheter och prestationer kan ha en prognosförmåga i förhållande till möjligheten att klara högre studier. Erfarenhet av arbete, föreningsliv och genomförda projekt kan fångas upp genom olika typer av biografisk information och användas för att bedöma lämplighet. Arbetslivserfarenhet är ett typexempel. Arbetsgruppen har inte gjort någon bedömning av hur dessa tre metoder kan eller bör användas vid alternativt urval vid universitetet men anser att de kan ligga till grund för diskussion om hur ett alternativt urval kan utformas inom specifika kurser och program. Kognitiva prestationer samt yrkeserfarenhet är vedertagna urvalsmetoder vid alternativt urval medan lämplighetsprövning utifrån personlighetsvariabler är mindre beprövat och bör utformas med försiktighet och etiskt hänsynstagande. Stöd och retention Diskussionen om stöd och retention avser de åtgärder som lärosätet kan vidta för att främja genomströmning samt etablering i arbetslivet efter avslutade studier. De åtgärder som här diskuteras omfattar inga målgruppsanpassade åtgärder riktade mot studenter från underrepresenterade grupper, utan stödet ska vara möjligt att erhålla för alla studenter. Nulägesanalys Universitetet har idag flera funktioner som har ett uttalat uppdrag att ge utbildningsanknuten service och stöd till studenter 19. Utifrån målsättningen breddad rekrytering är det primärt språkhandledning, studievägledning och pedagogiska ansatser i utbildningarna som är av särskild betydelse för att främja en god genomströmning av studenter i kurser och program. Språkhandledningen är idag en etablerad och väl utnyttjad resurs vid samtliga fakulteter. Möjligheten till språkhandledning ger förutsättningar för studenter att utveckla sitt språk och sitt skrivande mot de krav som ställs i utbildningen. Handledningen ger även vägledning avseende studieteknik och muntlig presentation. Universitetets centrala studievägledning har under perioden 2014-2015 genomgått en förändring mot nya arbetssätt och organisering. Möjligheten till generell studievägledning på central nivå har begränsats till att omfatta perioder föregående sista ansökningsdag på vår- och hösttermin. Målsättningen är att möjligheten till såväl ämnesspecifik som generell studievägledning ska finnas vid respektive 19 Här diskuterar endast stöd och service kopplat till utbildningens innehåll, ej frågor som anknyter till studiesocial hälsa kopplat till studentarbetsmiljö, studenthälsovård etc. (12) 8

institution. Den centrala studievägledningen har som uppdrag att samordna kompetensutveckling för studie- och karriär vägledning samt att organisera och arbeta för aktiva nätverk inom området. Effekten av det nya uppdraget och arbetssättet har ännu inte utvärderats. Avseende utveckling av en inkluderande högskolepedagogik förekommer lokala utvecklingsprojekt inom enskilda kurser och program samt ett pågående arbete att integrera normkritiska perspektiv i de högskolepedagogiska kurserna. Sammantaget kan sägas att dessa tre områden/delar utgör merparten av det generella stöd som erbjuds i syfte att främja en god genomströmning i kurser och program. Därutöver pågår ett omfattande arbete på fakultets- respektive institutionsnivå med bl.a. mentorskapsprojekt, alumniverksamhet, karriärvägledning och utveckling av tvärvetenskapliga kurser i syfte att bredda rekryteringen. Vid sidan av generellt stöd och service till studenter bör även beaktas de erfarenheter som finns i tillgänglighetsarbetet för studenter med funktionsnedsättning. Särskilt avseende alternativa examinationsformer, tillgänglig pedagogik och bemötande (se Förslag, Systematiskt arbete med tillgänglighet vid Göteborgs universitet, 2015). I övrigt har arbetsgruppen fokuserat på fyra områden där universitet kan utveckla medvetna strategier som särskilt kan stärka studenter från underrepresenterade grupper: Högskolepedagogik, Arbetslivsanknytning, Språkhandledning och Studievägledning. Högskolepedagogik En god pedagogik i undervisningen är det främsta verktyget för att säkra genomströmningen i utbildningarna. Ett av resultaten från kartläggning av studenternas bakgrund (Hänv. SCB) är att studenter med föräldrar utan högskoleutbildning har en lägre genomströmning än studenter vars föräldrar har en akademisk utbildning. Resultatet kan jämföras med forskning om prestationer i grundoch gymnasieskola där föräldrars utbildningsnivå anses ha en kompensatorisk effekt i förhållande till studenternas studieprestation, dvs. barn till föräldrar med hög utbildningsnivå presterar generellt bättre i grund- och gymnasieskolan (Ref). Möjligheten för universitetet att kompensera för studenternas individuella förutsättningar ligger primärt i undervisningssituationen och i förmågan att ge en inkluderande och tillgänglig utbildning. Att utveckla och pröva olika typer av pedagogiska metoder är därför ett sätt att möta de behov som en heterogen studentpopulation för med sig. Göteborgs universitets policy för pedagogisk utveckling samt det pedagogiska idéprogrammet utgör centrala verktyg för ett sådant arbete. De högskolepedagogiska kurserna utvecklas och erbjuds vid enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL-enheten) vilken får sitt uppdrag från utbildningsnämnden. En prioriterad del är genomförandet av det pedagogiska idéprogram som ska säkerställa den pedagogiska excellensen inom universitetets lärarkollegium. I detta arbete finns ett mål att utveckla en mer tillgänglig högskolepedagogik genom bl.a. normkritisk pedagogik och tillämpning av normkritiska perspektiv i undervisningen. Vad som idag saknas inom PIL-enhetens verksamhet men som är ett allt mer utvecklat inslag i undervisningen är frågan om kamratlärande, dvs studenter lär studenter. Kamratlärande är ett allt vanligare inslag i högskolan och införs ofta i syfte att ge nya studenter en introduktion och ett inledande stöd i utbildningen. Undervisningsformen, eller metoden, är framgångsrik i grund- och gymnasieskola och visar på goda effekter när det gäller uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter 20. Att även betrakta kamratlärande som en del av det högskolepedagogiska uppdraget och att därmed erbjuda utbildning och utveckla metoder inom området är ytterligare ett sätt att stärka arbetet för en inkluderande utbildning. En utveckling av kamratlärande som del av högskolepedagogiken bör utformas utifrån de erfarenheter som universitetet 20 Vetenskapsrådet, Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering, 2015 (12) 9

redan har inom bl.a. mentorskapsprogram. En viktig lärdom från mentorskapsverksamheten är vikten av långsiktiga satsningar som tillåts att utvecklas gradvis. Arbetslivsanknytning En generell slutsats om underrepresenterade gruppers studieval är att de i högre grad än genomsnittet söker sig till utbildningar med tydlig arbetslivsanknytning, dvs yrkesförberedande program eller utbildningar med hög efterfråga på arbetsmarknaden. Vikten av att lärosäten tydligt kommunicerar utbildningarnas mål och yrkesprofil är även något som Högskoleverket betonar som en framgångsfaktor i arbetet för breddad rekrytering 21. Universitetet har idag en decentraliserad hantering av frågan om utbildningarnas arbetslivsanknytning med stort utrymme för fakulteter och institutioner att själva skapa förutsättningar inom området. Av de utbildningar som redan har en stark arbetslivsanknytning hör flera av de yrkesförberedande programmen inom Sahlgrenska akademin, Utbildningsvetenskapliga fakulteten samt Handelshögskolan. Flera av dessa utbildningar är omgärdade av legitimationskrav för yrkesutövning samt långvariga praktikperioder och verksamhetsförlagd utbildning. Yrkesförberedande program har generellt sett goda förutsättningar för en hög representation av underrepresenterade grupper men undantag finns. De yrkesförberedande program som har ett mycket högt söktryck uppvisar färre studenter från hemmiljöer med gymnasieexamen som högsta utbildningsnivå (ref SCB). Handelshögskolan har vid sidan av de yrkesförberedande programmen även en utvecklad verksamhet för karriärvägledning och kontakter med arbetsgivare. Drygt 77 procent av handelsstudenterna var 2011 etablerade i arbetslivet efter att ha tagit examen i företagsekonomi eller nationalekonomi 2009/10. Etableringen för examinerade inom humaniora och teologi samt konstnärliga utbildningar (genomsnitt samtliga lärosäten) var för samma år 53 respektive 35 procent 22. En generell trend för att stärka arbetslivsanknytningen är att införa praktikperioder inom utbildningsprogram samt att ge möjlighet till praktik även för studenter som läser fristående kurser. Vid universitet finns bl.a. möjligheten till praktik för ej programanslutna studenter inom humaniora och samhällsvetenskap. Denna typ av satsningar kan antas stärka arbetslivsanknytningen och även bidra till intresse från studenter från underrepresenterade grupper. Generellt är dock de utbildningar som har en låg arbetslivsanknytning också de utbildningar som har lägst andel studenter från underrepresenterade grupper (utifrån bl.a. föräldrars utbildningsbakgrund). Att på olika sätt stärka arbetslivsanknytningen är därmed en viktig del i att också bredda rekryteringen. Möjliga åtgärder kan vara att universitetet utökar samarbetet med arbetsgivare för praktikplatser, att utbildningar med svag yrkesprofil arbetar för att stärka koppling till yrken genom fler adjungerade lärare och samarbeten med verksamheter som kan utgöra framtida arbetsgivare för studenterna. Detta arbete måste också beakta samarbeten med skolans studie- och yrkesvägledare eftersom yrkes- och karriärval i allt högre grad villkoras innan högskolan. Ytterligare en aspekt är att tydliggöra vilka förutsättningar som gäller i olika utbildningar och att visa på hur enskilda utbildningar förbereder studenter för en viss typ av arbetsliv. Ett tydligt exempel ges inom de konstnärliga utbildningarna där studenterna i hög grad övergår till ett arbetsliv som egenföretagare på en arbetsmarknad präglad av kulturpolitiska satsningar i både offentlig och privat regi. Språkhandledning Språkhandledningen initierades i och med Rekryteringsdelegationen och det arbete som denna föranledde vid universitet och högskolor. Det stöd (projektmedel) som då kom universitetet till godo var bl.a. riktat för språkstöd. Många av de språkstödsinsatser som initierades vid lärosäten blev kvar och idag finns det någon form av språkhandledning vid de flesta högskolor och universitet. 21 HSV, Uppföljning av lärosätenas arbete med breddad rekrytering 2006-2008 22 UKÄ, Rapport 2013:11, Etableringen på arbetsmarknaden 2011 Examinerade läsåret 2009/10 (12) 10

Språkhandledningen vid Göteborgs universitet ligger idag inom ASK Enheten för akademiskt språk. Den vänder sig till samtliga studenter och är tillgänglig på svenska och engelska. Motsvarande handledning finns även tillgänglig för anställda. Språkhandledningen för studenter finns idag vid samtliga fakulteter men varierar i omfattning beroende på hur mycket medel som varje fakultet tillför verksamheten. För studenter är handledningen utformad för att bygga upp en progression i språkstödet, från att använda ett akademiskt språk till att bygga upp text, referenser och att ge utlopp för kritiskt tänkande och analys i texter etc. Detta genomförs succesivt under de två första terminerna. De studenter som deltar i språkhandledningen har varierande bakgrund och behov. Studenter i behov av stöd för att klara sina studier hänvisas regelbundet till handledningen för vägledning. Språkhandledningen uppfyller därmed ett konkret behov hos många studenter och bidrar till kvalitet och genomströmning i utbildningarna. Den uppfyller även en orienterande funktion för de studenter som är nya i sina program/utbildningar eller i akademin genom att tillhandahålla en introduktion till de grundläggande formerna/verktygen för högre utbildning samt en social kontext där det är möjligt att ställa frågor och diskutera utan att befinna sig i en student/lärare (examinator) kontext. I ett försök att knyta handledningen närmare till enskilda utbildningar finns även en medveten strategi att få studenter och lärare att arbeta tillsammans med dessa frågor. Att programutbildningarna ser språkhandledningen som ett viktigt komplement för att höja kvaliteten i utbildningarna samt öka genomströmning/minska avhopp är ett pågående utvecklingsarbete och för närvarande har bl.a. ämneslärarprogrammet ett mer omfattande samarbete där delar av språkhandledningen integreras i utbildningen. Ett behov som kvarstår är att knyta ASK och PIL-enheten närmare varandra. Lärosätets uppdrag är att ta vid där gymnasieskolan slutar och det finns ett behov av att minska gapet genom en god högskolepedagogik och att tidigt tillgängliggöra de redskap som studenterna är i behov av. Universitetet lägger stor vikt vid att samtliga lärare har genomgått de högskolepedagogiska kurserna men det finns även andra åtgärder som kan genomföras för att studenterna ska uppleva en större trygghet i den akademiska miljön. Ytterligare områden där ASK och PIL behöver närma sig varandra rör blended learning och e-learning som tidigare visat sig vara framgångsrika i att nå ut till andra studenter än de som tillhör normen. Vidare behövs ett utvecklingsarbete i formulering och användning av utbildningarnas lärandemål. Distansen mellan lärandemål, betygskriterier och utbildningens innehåll måste minska. Studievägledning Studievägledning är, som nämnts ovan, möjligt inom respektive ämnesområde och i mer generell karaktär. Den generella studievägledningen fyller funktionen av att dels vägleda presumtiva studenter in i studier, dels ge nya vägar för den student som ser behov av att hitta nya riktningar i studierna. Båda aspekterna är viktiga utifrån målsättningen breddad rekrytering. Studievägledningen fyller ett särskilt viktigt behov för de studenter (inkl. presumtiva) som kommer från en bakgrund utan koppling till högre utbildning. Den ger stöd och handledning kring studieval och möjligheter inom olika utbildningar för de som saknar denna typ av erfarenheter i sin direkta närhet. En Policy för studie- och karriärvägledning antogs 2015-02-02 (dnr: V 2014:378) vilken ska vägleda det centrala och lokala arbetet. En målsättning i arbetet är att verka för breddad rekrytering. För den lokala studievägledningen, vid institution, LUN och Sahlgrenska akademin, ska handlingsplaner upprättas för arbetet och åtgärderna ska återrapporteras till utbildningsenheten årligen. En viktig målsättning för arbetet är att studievägledning ska ses som en resurs under utbildningstiden, inte minst ur pedagogiskt hänseende. Inom vissa utbildningar finns redan idag ett samarbete där studie- och karriärvägledare utgör ett inslag i ordinarie utbildning, bl.a. vid Handelshögskolan rörande seminarier och workshops kring självledarskap, karriär och interkulturella färdigheter. I övrigt anordnas (12) 11

bemötandeutbildningar i dessa frågor för både personal och studenter. Utbildningsenheten stöder även arbetet med olika typer av studentstöd. Förteckning över arbetsgruppens medlemmar: Carina Carlund universitetsadjunkt, Institutionen för svenska språket; verksam inom Centrum för urbana studier Emma Corkhill kommunikatör, Konstnärliga fakultetskansliet (t.om. 2014-12-31) Marina Degel Studentrepresentant Kristina Durgé sektionen för arbetsgivarfrågor; personalenheten Gró Einarsdóttir Studentrepresentant Samuel Heimann sektionen för arbetsmiljö och likabehandling; personalenheten; sekreterare Jenny Hultén kommunikatör, kommunikationsenheten Helena Lindholm prorektor, ordförande Maria Norrström kommunikationsansvarig, Externa relationer; Handelshögskolan (fr.o.m. 2015-02-20) Jenny Peters universitetsadjunkt, Juridiska institutionen (t.om. 2015-02-20) Henrik Sjövall proprefekt, Institutionen för medicin, professor i invärtesmedicin och klinisk nutrition Tove Westerberg avdelningsdirektör, Lärarutbildningsnämndens kansli Johan Öberg forskningsrådgivare, Konstnärliga fakultetskansliet (fr.o.m. 2015-01-01) (12) 12