0 Reviderad 2005.03.04 LOs lilla lathund För funktionärer som arbetar med medlemmarnas försäkringsfrågor Tips och anvisningar för praktisk handläggning av försäkringsärenden
1
2 LOs lilla lathund Författare Eva-Lotta Ramberg, Hotell och Restaurang Facket Lennart Stéen, LO-TCO Rättsskydd AB Textbearbetning Madeleine Randquist, RANDQUIST Textkonsult Författarna och LO-TCO Rättsskydd AB Första upplagan, november 2004
3 INNEHÅLL FÖRFATTARNAS FÖRORD... 5 DEL 1. ARBETSUPPGIFTER FÖR KLUBBAR, SEKTIONER, AVDELNINGAR... 6 1.1 ÄRENDEN SOM AVSER DEN ALLMÄNNA SJUKFÖRSÄKRINGEN ENLIGT AFL... 7 1.1.1 Indragen sjukpenning... 7 1.1.2 Retroaktivt indragen sjukpenning... 8 1.1.3 Omvandling av sjukpenning till sjukersättning... 9 1.1.4 Tidsbegränsad sjukersättning/aktivitetsersättning (tidigare sjukbidrag) och sjukersättning utan tidsbegränsning ( tidigare förtidspension)... 9 1.1.5 Indragen sjukersättning... 10 1.1.6 Avgångsvederlag är en fälla. Risk för nollklassning!... 10 1.1.7 Rehabilitering... 10 1.2 ÄRENDEN SOM AVSER ARBETSSKADEFÖRSÄKRINGEN ENLIGT LAF... 11 1.2.1 Frågor i anslutning till beslut om sjukersättning eller när medlemmen gjort inkomstförlust till följd av arbetsbyte föranlett av arbetsskada... 11 1.2.2 Om försäkringskassan aviserar ett avslagsbeslut... 12 1.2.3 Att uppmärksamma beträffande föredragnings-pm... 13 1.2.4 Personlig inställelse... 16 1.2.5 Efter avslag... 16 1.2.6 Ansökan om rättshjälp från förbundet allmän information... 16 1.2.7 När rättshjälp begärs inför prövning i länsrätt... 17 1.2.8 När rättshjälp begärs efter avslag i länsrätt... 18 1.3 ÄRENDEN SOM AVSER ERSÄTTNING FRÅN AFA-TRYGGHETSFÖRSÄKRING ENLIGT TFA, TFA-KL OCH PERSONSKADEAVTALET PSA... 19 1.3.1 Handläggning av lättare TFA/TFA-KL/PSA-skador... 19 1.3.2 Låg invaliditetsersättning... 19 1.3.3 Inkomstförlust under sjukskrivning p g a arbetssjukdom... 19 1.3.4 Inkomstförlust under sjukskrivning p g a olycksfall i arbetet... 20 1.3.5 Inkomstförlust under sjukskrivning p g a färdolycksfall... 20 1.3.6 Vållandeprövning är förutsättning för inkomstförlust till följd av arbetssjukdom och för olycksfall inträffade före den 1 maj 2001... 20 1.3.7 Söka rättshjälp hos förbundet... 21 1.3.8 Sök rättshjälp även i annat sammanhang såsom vid svårare skador... 21 1.3.9 Överklagan av beslut... 22 1.4 DIVERSE MÖJLIGHETER... 23 1.4.1 Missat att överklaga försäkringskassans beslut?... 23 1.4.2 Trafikskador (med trafikförsäkringspliktigt fordon)... 23 1.4.3 Ersättning vid ekonomisk invaliditet... 23 1.4.4 Olycksfallsförsäkring fritid, TFF... 24 1.4.5 Privata försäkringar?... 24 1.4.6 Anståndstider... 24 1.4.7 Färdolycksfall eller olycksfall i arbetet... 24 1.4.8 Rehabilitering och arbetsskadelivränta... 24 1.4.9 Sveda och värkersättning... 25 1.4.10 Omprövning av livränta... 25 DEL 2. FÖRBUNDETS HANDLÄGGNING... 26 2.1 OM FÖRBUNDETS HANDLÄGGNING... 27 DEL 3. BREVMALLAR, BLANKETTER... 28 3.1 FÖRSÄTTSBLAD OCH HANDLÄGGNINGSJOURNAL FÖR AVDELNINGEN, SEKTIONEN, KLUBBEN... 29 DATUM... 32 3.2 BREVMALLAR FÖR BREV TILL FÖRSÄKRINGSKASSAN... 33
4 3.2.1 Begäran om anstånd med att lämna synpunkter... 33 3.2.2 Begäran om förlängt anstånd för komplettering av uppgifter... 34 3.2.3 Begäran om att försäkringskassan kompletterar sin utredning (1)... 35 3.2.4 Begäran om att försäkringskassan kompletterar sin utredning (2)... 36 3.2.5 Överklagande av försäkringskassans beslut enligt LAF + begäran om anstånd för komplettering... 37 3.2.6 Överklagande av försäkringskassans beslut om indragen sjukpenning + begäran om anstånd för komplettering... 38 3.2.7 Begäran om att få kopia av handlingar... 39 3.3 BREVMALLAR FÖR BREV TILL AFA I ÄRENDEN SOM RÖR TFA, TFA-KL ELLER PSA... 40 3.3.1 Begäran om att få kopia av handlingar... 40 3.3.2 Begäran om uppgift om när besked i ärendet kan väntas... 41 3.3.3 Överklagande av AFAs beslut enligt TFA/TFA-KL/PSA + begäran om anstånd för komplettering... 42 3.3.4 Begäran om prövning av Vållandenämnden... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.4 BREVMALL FÖR BREV TILL FÖRSÄKRINGSBOLAG... 46 3.4.1 Brevexempel att skickas till olika försäkringsbolag för att få relevanta uppgifter... 46 3.5 BREVMALL FÖR BREV TILL LÄKARE M FL... 47 3.6 ANSÖKAN OM RÄTTSHJÄLP I FÖRSÄKRINGSÄRENDE... 48 3.7 ANSÖKAN OM RÄTTSHJÄLP AVDELNINGENS UPPFATTNING... 49 3.8 ANSÖKAN OM RÄTTSHJÄLP KOM-IHÅG-LISTA... 50 3.8.1 Detta ska alltid finnas med... 50 3.8.2 Prövning enligt LAF, dvs lag (1976:380) om arbetsskadeförsäkring... 50 3.8.4 Prövning enligt AFL, dvs lag (1962:381) om allmän försäkring... 51 3.8.5 Prövning hos AFA enligt TFA och AGS... 51 3.8.6 Prövning medlemsförsäkring... 51 3.8.7 Trafikskador... 51 3.8.9 Olycksfall till och från arbetet... 51 3.9 FÖRBUNDETS ANTECKNINGAR... 52 DEL 4. UTREDNINGSTIPS OCH SÖKORDLISTA... 53 4.1 UTREDNINGSTIPS BELASTNINGSSKADOR... 54 4.1.1 Vilka besvär har du?... 54 4.1.2 Beskrivning av hur arbetsuppgifterna utföres i nu aktuellt arbete... 54 4.1.3 Övriga frågor... 56 4.2 SÖKORDSLISTA... 58
5 Författarnas förord Denna lathund riktar sig till fackliga funktionärer som handlägger medlemmars försäkringsfrågor. Lathunden har tillkommit eftersom vi har funnit att det ibland är oklart vad som kan och bör göras lokalt (på avdelningar/sektioner/klubbar) samt vilka handlingar som bör översändas till förbundet för dess övervägande att bevilja rättshjälp m m. LOs lilla lathund innehåller tips om vad man ska tänka på vid lokal handläggning samt tips om vilka handlingar som ska skickas till förbundet vid begäran om rättshjälp. Handläggarna på förbunden känner ofta osäkerhet om de ärenden som man får från avdelningarna går att driva. En anledning till detta är att det kan saknas handlingar och uppgifter. Brist på detta kan leda till avslag på i sig en angelägen och berättigad begäran. Vi försöker med denna lathund tipsa om handlingar och uppgifter som kan ha väsentlig betydelse för bedömningen. Väl så viktigt är dock att medlemmen på avdelnings-/klubb-/sektionsnivå ges den hjälp som är möjlig att ge lokalt och som förhoppningsvis kan leda till ett positivt beslut hos såväl försäkringskassan som hos AFA och utan att förbundet behöver bli engagerat. Vi försöker lämna konkreta tips om vad som kan och bör göras och hur det ska gå till. Ovanstående bör leda till bättre service för medlemmarna och en billigare och bättre hantering för förbundet. Eftersom detta är första upplagan av LOs lilla lathund, uppskattar vi om du som använder materialet hör av dig med synpunkter och önskemål inför kommande upplagor. E-posta oss på adresserna nedan! Eva-Lotta Ramberg eva-lotta.ramberg@hrf.net Lennart Stéen lennart.steen@lo10.lo.se Om copyright och tillstånd att använda materialet inom den fackliga organisationen LOs lilla lathund är framtagen av Eva-Lotta Ramberg (Hotell och Restaurang Facket) och Lennart Stéen (LO- TCO Rättsskydd AB och LO-facken i Göteborg). Lathunden får kopieras och distribueras inom den fackliga organisationen men endast i sin helhet och utan ändringar. Kontakta oss för separat avtal om ni vill att lathunden ska ha en mer förbundsspecifik prägel. LOs lilla lathund är copyrightskyddad för att hindra kommersiellt utnyttjande eller annan användning utan avtal med författarna. Lathunden kommer att finnas tillgänglig på internet www.fackjuridik.com
6 Del 1. Arbetsuppgifter för klubbar, sektioner, avdelningar
7 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning- indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan fk meddelar beslut om i sjukpenning och med-lemmen får sjukpenning. Än värre blir det ekonomiskt när medlemmen inte e medges sjukpenning för att fk inte anser honom är oförmögen att arbeta. Värst drabbade blir de arbetslösa ty under denna tid kan han/hon inte stå till arbetsmarknadens förfogande och uppbära a-kassa. De arbetslösa har i avvaktan på fks besked ingen a-kassa och får sedan veta att de inte heller får sjukpenning.de som är anställda får ju sjuklön i fjorton dagar från arbetsgivaren. Lokalt måste den fackliga organisationen bevaka att försäkringskassan prioriterar prövning av sjukpenning och vid avslag medverka till att beslutet överklagas och fks argument mot rätt till sjukpenning bemötes. Ett rimligt krav borde ju vara att försäkringskassan medger sjukpenning under väntetiden dvs fram tills dess att sjukpenningbeslut lämnas. Indragen sjukpenning Det blir allt vanligare att medlemmar får sin sjukpenning indragen av försäkringskassan - kanske till och med efter en längre tids sjukskrivning och utan att rehabiliteringsåtgärder vidtagits. Om medlemmen är arbetslös ska hon/han omgående anmäla sig hos arbetsförmedlingen som arbetssökande. Detta är viktigt! Om medlemmen inte omgående anmäler sig som arbetssökande, sänker försäkringskassan den sjukpenninggrundande inkomsten till noll kronor (0 kr). Detta kallas nollklassning av SGI. Detta innebär att ingen sjukpenning utbetalas vid förnyad sjukskrivning. Det är också viktigt att medlemmen följer arbetsförmedlingens anvisningar. Medlemmen måste övertyga arbetsförmedlingen att hon/han är arbetssökande. Det blir ju inte heller någon ersättning från a-kassan om man inte är inskriven på arbetsförmedlingen. Om medlemmen inte är arbetslös gäller att hon/han vid ett beslut om indragen sjukpenning omgående ska inställa sig på arbetsplatsen. I annat fall kan nollklassning enligt ovan ske. När medlemmen återkommer till arbetsplatsen kanske efter lång sjukskrivning kan
8 åtskilliga komplikationer uppstå. Om ingen rehabiliteringsutredning har gjorts hänvisas medlemmen i regel till sin tidigare arbetsplats och sina tidigare arbetsuppgifter. Om sjukfrånvaron helt eller delvis berodde på arbetsplatsen/arbetsuppgifterna/arbetsorganisationen, är ju denna återgång potentiellt skadlig. Det kan också, exempelvis på grund av annan ohälsa, vara omöjligt för medlemmen att utföra sina tidigare arbetsuppgifter. Läs mer om återgång i arbete och arbetsgivares passivitet m m i LOs bok Åter till arbetet utgiven sommaren 2004 och främst då del 4. 1.1.2 Retroaktivt indragen sjukpenning Detta förekommer men är inte tillåtet. Försäkringskassan måste varsla först att man överväger att dra in sjukpenningen. Om inte ett samtal med handläggarens chef hjälper - överklaga! Om sjukpenningen indragits enligt ovan ska beslutet alltså överklagas med begäran om omprövning. Glöm inte att begära ett tillräckligt långt anstånd (3-6 månader). Gör följande: För att på nytt få sjukpenning. Sök annan läkare för vård och sjukskrivning. Skicka in och begär sjukpenning från nytt sjukskrivningsdatum. Den andra läkaren bekräftar ju den tidigare behandlande läkarens uppfattning om arbetsoförmågan. Bifoga därför även tidigare läkarintyg. Om inte heller nytt läkarintyg för ny sjukperiod medför fortsatt sjukskrivning, ska även det beslutet överklagas. Tips: Begär rättshjälp från förbundet om försäkringskassan meddelar ett fortsatt avslag. Fullfölj överklagan av tidigare beslut om indragen sjukpenning. Efter positivt beslut om sjukpenning för ny sjukperiod och grundat på samma diagnoser, kan beslutet och läkarintyget skickas in till försäkringskassan med begäran om omprövning. Med hänvisning till det nya beslutet bör beslutet om indragen sjukpenning upphävas. Förnyad sjukskrivning och sjukpenning är ju ett argument för att återfå den indragna sjukpenningen. Bemöt även de skäl som försäkringskassan åberopat för beslutet om indragen sjukpenning. Om försäkringskassan t ex åberopat att medlemmen inte medverkat alls eller otillräckligt vid rehabilitering, ska ju detta förklaras exempelvis med att medlemmen var för sjuk (om så var fallet) eller att det fanns svårighet med att följa rehabiliteringsplanen, eftersom det visade sig att denna inte var relevant med tanke på ohälsan. Om medlemmen inte får rättelse hos försäkringskassan, sök rättshjälp hos förbundet.
9 1.1.3 Omvandling av sjukpenning till sjukersättning Vid arbetsoförmåga som är varaktig eller kommer att vara för avsevärd tid (1 år) aktualiserar försäkringskassan omvandling av sjukpenning till sjukersättning. Det framställs ofta som en förmån - men tänk på att sjukersättningen är väsentligt lägre (cirka 64 procent) av inkomsten. Mycket talar för att försäkringskassorna i framtiden kommer att aktualisera sjukersättningsfrågan efter cirka ett års sjukskrivning. Frågan är inte helt enkel. Ett argument för fortsatt sjukpenning kan vara att medlemmen inte har fått erforderlig rehabilitering osv (om nu så är fallet). I gengäld bör beaktas att en flerårig sjukskrivning påverkar beräkningsunderlaget negativt med lägre sjukersättning som följd. Det finns också fackförbund som har avtal om kompletterande ersättning. Endast om medlemmen är säker på att hennes/hans sjukdom är arbetsrelaterad och bör berättiga till arbetsskadelivränta, bör hon/han ansöka om sjukersättning och då samtidigt ansöka om arbetsskadelivränta. 1.1.4 Tidsbegränsad sjukersättning/aktivitetsersättning (tidigare sjukbidrag) och sjukersättning utan tidsbegränsning ( tidigare förtidspension) Tidsbegränsad sjukersättning innebär att omprövning av rätten till denna ska ske efter viss i beslutet angiven tid. Detsamma gäller ersättningsformen aktivitetsersättning, som beviljas unga upp till 30 år. Aktivitetsersättningen är alltid tidsbegränsad. OBS vid tidsbegränsad sjukersättning/aktivitetsersättning ska anställningen alltid finnas kvar, eftersom dessa ersättningsformer inte utgör saklig grund för uppsägning. Sjukersättning utan angiven tidsbegränsning motsvarar den tidigare ersättningsformen förtidspension och därmed kan arbetsgivaren säga upp anställningen. Tips! Om medlemmen anser att de diagnoser som legat till grund för rätten till sjukersättning helt eller delvis är en följd av skadlig inverkan i arbetet och arbetsskada, ska ansökan göras till försäkringskassan om rätt till arbetsskadelivränta. Det är då viktigt att alla diagnoser som påverkar arbetsförmågan anges inför prövningen av sjukersättning men också att det redan då poängteras vilka diagnoser som är arbetsrelaterade och hur stor andel av arbetsoförmågan som dessa utgör. Det kan ha stor betydelse vid den senare prövningen av rätt till arbetsskadelivränta. Det ankommer i första hand på den lokala fackliga organisationen, t ex klubbarna, att bedriva en uppsökande verksamhet så att medlemmar som fått sjukersättning till följd av arbetsskaderelaterade besvär också ansöker om arbetsskadeersättning enligt nedan.
10 Se för övrigt vad som anges under 1.2 arbetsskadeförsäkringen. 1.1.5 Indragen sjukersättning Detta omnämns här, eftersom det troligtvis kommer att bli ett problem i framtiden. I sin jakt på besparingar finns det risk för att försäkringskassan vid omprövning av sjukersättning kommer att hävda att åtminstone en viss restarbetsförmåga föreligger och därför vill sänka omfattningen av sjukersättningen exempelvis till ¾. Men vem får arbete på ¼ och a-kassa?! Det är viktigt att få tag i dessa ärenden innan försäkringskassan har hunnit fatta beslut och då argumentera och påverka. Om en medlem fått indragen sjukersättning helt eller delvis, är det viktigt att överklaga. Vid sänkt sjukersättning är det samtidigt viktigt att medlemmen omgående återgår till sin tidigare arbetsplats eller (om medlemmen är arbetslös) att hon/han omgående anmäler sig som arbetssökande vid arbetsförmedlingen. 1.1.6 Avgångsvederlag är en fälla. Risk för nollklassning! Detta är ett specialproblem som egentligen inte hör samman med sjukfrånvaro men som kan ha stora konsekvenser vid framtida sjukfall. En medlem som lämnar sin anställning med avgångsvederlag har anledning att uppmärksamma reglerna för fastställande av sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Den lokala fackliga organisationen bör råda medlemmen att genast besöka arbetsförmedlingen och anmäla sig som arbetssökande även om någon ersättning från a-kassan inte kan erhållas direkt. Annars kan försäkringskassan vid kommande sjukskrivning hävda att man inte i tid anmält sig till arbetsförmedling som arbetssökande och därför har nollklassats (sjukpenningen sänkt till noll kronor). Det finns en regeringsrättsdom att man ska ansöka inom tre månader från det att anställningen upphört (mål nr 2064-03). Men rådet är att göra det genast. 1.1.7 Rehabilitering Rehabiliteringsfrågorna berörs knappast alls i denna lathund. Anledningen är både att LOs lilla lathund avser försäkringsfrågor och att det sedan sommaren 2004 finns en hel bok som innehåller LOs och förbundens gemensamma fackliga riktlinjer. Boken heter Åter till arbetet och behandlar förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och rehabilitering på ett utförligt sätt. Tänk på att vid arbetsskada enligt lagen om arbetsskadeförsäkring, LAF, är rehabiliteringstiden inte begränsad till ett år utan det avgörande är behovet av rehabilitering
11 för att på nytt tjäna lika mycket som om skadan inte hade hänt. Se även 1.4.8 1.2 Ärenden som avser arbetsskadeförsäkringen enligt LAF Försäkringskassan prövar rätt till arbetsskadelivränta. Denna rätt föreligger om inkomstförlust uppstått motsvarande minst 1/15 (en femtondel) och om varaktig arbetsoförmåga (helt eller delvis) föreligger eller om arbetsoförmågan kan antas komma att bestå ytterligare ett år (till exempel sjukskrivning) eller under arbetsrelaterad rehabilitering eller omskolning eller efter omplacering eller omskolning. Läs mer: Omfattande information om arbetsskador och ersättning vid arbetsskada finns i LOs Skadehandbok. Medlemmen kontaktar ofta avdelningen av olika anledningar, t ex efter erhållen sjukersättning, avslag på begäran om arbetsskadersättning från försäkringskassan eller avslag från AFA angående TFA/TFA-KL/PSA eller hittas vid uppsökande verksamhet såsom MedlemsKvarten m m. 1.2.1 Frågor i anslutning till beslut om sjukersättning eller när medlemmen gjort inkomstförlust till följd av arbetsbyte föranlett av arbetsskada Har AGS-anmälan skett? Om inte så hjälp medlemmen med detta. Anmälan görs vid sjukskrivning och sjukersättning/aktivitetsersättning (dvs vid det som tidigare kallades sjukbidrag eller förtidspension). Särskild blankett finns. För ifyllnadsanvisningar, se Allas Blankettguide (www.alla.lo.se). Anser medlemmen att hennes/hans besvär helt eller delvis är en följd av arbetet, t ex en belastningsskada? Om ja, har arbetsskadeanmälan skett? Arbetsgivaren har blankett och anmälan ska fyllas i tillsammans med denne, skyddsombud och medlemmen. För ifyllnadsanvisningar, se Allas Blankettguide (www.alla.lo.se). Se även 1.2.3 under sammanfattningsvis. Har ansökan om arbetsskadelivränta enligt LAF skett? Om inte, så hjälp medlemmen med detta. Särskild ansökningsblankett finns. För ifyllnadsanvisningar, se Allas Blankettguide (www.alla.lo.se) och försäkringskassans webbplats (www.forsakringskassan.se). Be medlemmen återkomma när hon/han fått föredragnings-pm från försäkringskassan inför beslut i socialförsäkringsnämnden.
12 I allmänhet kommer medlemmen självmant om han/hon fått avslagsförslag på sin ansökan om ersättning. 1.2.2 Om försäkringskassan aviserar ett avslagsbeslut Om ett avslag aviseras är det viktigt att begära anstånd och att noga granska försäkringskassans föredragnings-pm enligt följande: (Om ersättning föreslås kan man i allmänhet avvakta försäkringskassans beslut efter prövning i socialförsäkringsnämnden, men se dock vad som anges nedan under diagnoser). Ombudsanmälan Vi anser generellt att varken klubb, sektion eller avdelning bör gå in som ombud. Det finns flera anledningar till detta såsom att det är medlemmens ärende så länge beslut om rättshjälp (hjälp av LO-TCO Rättsskydd) inte medgivits av förbundet samt att ett ombudsåtagande kan uppfattas av medlemmen som om rättshjälp har beviljats. Brev ska skrivas med och för medlemmen men i dennes namn. Ange dock gärna att ni har varit behjälpliga. Anståndsbegäran Försäkringskassan begär i allmänhet svar inom 14 dagar. Begär anstånd så att ni hinner yttra er om vad som anges i detta föredragnings-pm. I vissa delar av landet är det numera bekymmer med att få rimlig anståndstid. Det kan vara lika bra att med en gång motivera varför förlängt anstånd begärs, t ex att man finner att föredragnings-pm saknar vissa uppgifter och därför behöver kompletteras. Vi måste värna om medlemmens anståndstid. Det är medlemmens tid och inte försäkringskassans tid. Försäkringskassan kan ha haft ett år på sig - men medlemmen ska svara helst omgående. Vi ska inte acceptera att försäkringskassan anser att ärendet är färdigutrett. Om ni inte får rimligt anstånd hota med att återkalla ansökan. Om anstånd trots detta inte medges och föredragnings-pm inte ger hopp om bifall till ansökan, blir vårt generella råd att återkalla ansökan, komplettera den medicinskt och/eller tekniskt och gör sedan en förnyad ansökan. PS Om medlemmen inte har samtliga handlingar, begär att få kopior av dessa. (Se brevförslag nr 3.2.7 i Del 3 nedan.) Läs tillsammans med medlemmen noga igenom föredragnings-pm. Innan så sker se till att ni har tillgång till samtliga handlingar som ingår i föredragnings-pm. Om något saknas, uppmana medlemmen att komplettera genom att ta kontakt med försäkringskassan. Se även brevförslag till försäkringskassan, nr 3.2.7 i Del 3 nedan.
13 1.2.3 Att uppmärksamma beträffande föredragnings-pm Vilka diagnoser finns angivna på första sidan? Det händer fortfarande att diagnoser skrivs enbart på latin och inte på svenska. Om så är fallet, begär besked direkt av försäkringskassan om vad diagnoserna avser. Det är oftast samma diagnoser som finns angivna vid prövning om sjukersättning. Men i allmänhet finns på ansökan/beslut om sjukersättning alla diagnoser och krämpor som kan vara aktuella, även de som inte är arbetshindrande. Det är viktigt att diagnoser som inte hindrar arbete tas bort. Bra exempel på detta är besvär som funnits i många år och inte hindrat arbete, t ex diabetes. Lika viktigt är att det klaras ut och påpekas av er - om så är fallet att t ex belastningsbesvären är av sådan omfattning att de i sig själva medför hel arbetsoförmåga. Finns samtliga medicinska handlingar? Ofta saknas handlingar av betydelse, såsom de allra första förda journalerna då besvären visade sig eller skadan hände. Dessa tidiga journaler kan ha stor betydelse för ärendets utgång. I dem kan t ex vara angivet hur besvären har uppstått. Uppmana medlemmen att hos vårdcentral eller sjukhus begära dessa. Det går då fortare och kostar oftast inget. Om avdelningen begär tas oftast ut en kostnad. Journalerna ska sedan läsas, kopieras för egen räkning, kommenteras om så behövs och därefter skickas in till försäkringskassan tillsammans med de övriga handlingar som visar sig vara aktuella. Se även brevförslag till vårdcentral eller liknande, nr 3.5 i Del 3 nedan. Vad finns redovisat om medlemmens arbetsmiljö och risker? I föredragnings-pm finns oftast endast några rader som kanske egentligen inte alls visar det verkliga förhållandet. Detta ska påtalas för försäkringskassan med krav på en utförlig och riktig redogörelse - se nedan. Finns arbetsskadeanmälan som bilaga? Om inte se till att den bifogas. Är den bra ifylld? Om inte, ska den kompletteras! Oklar arbetsskadeanmälan är inget stöd för medlemmen vid prövningen. Skriv gärna ovanför namnteckningarna tillsammans med arbetsledaren/arbetsgivaren - Om ovanstående är vi eniga För yrket väl kända sjukdoms- och andra ohälsorisker Det är viktigt att visa att de aktuella skadorna är vanliga i det yrke eller med de arbetsuppgifter som medlemmen har. Detta för att visa att det inte bara är medlemmen som drabbats. Om ni inte har utförliga uppgifter om detta, vänd er till förbundet och begär att få uppgift om för yrket väl kända ohälsorisker. Om erhållet underlag visar generella skaderisker av det slag som medlemmen har så ska underlaget biläggas till försäkringskassan med övriga handlingar.
14 Arbetsmiljöverket ger ut föreskrifter för att belysa skaderisker och hur skador ska undvikas. Finns det någon föreskrift tillämplig på medlemmens arbetsmiljö? Är du osäker så ring till Arbetsmiljöverket (tidigare Yrkesinspektionen) och fråga. En viktig föreskrift vad gäller belastningsskador är föreskriften Belastningsergonomi, AFS 1998:1. Påtala vad som är relevant, kopiera och bifoga. Ni ska minnas att försäkringskassan inte brukar åberopa föreskrifter och inte är vana att beakta dessa vid sin bedömning. Det måste vi ändra på! Om medlemmens yrke eller arbetsuppgifter är sådana att visst slag av skada är vanligt och att medlemmen har drabbats av detta slag av skada är det viktigt att det redovisas. Efter att ha visat att arbetet utförs på sådant sätt att det är känt att skador av samma slag som drabbat medlemmen kan uppstå, är det viktigt att medlemmens egen arbetsmiljö redovisas. Se vad vi ovan angav om medlemmens arbetsmiljö och risker. Ovanstående uppgifter om arbetets generella risker och motsvarande risker i medlemmens arbetsmiljö stärker och visar att arbetet är skadligt och att samband finns mellan denna skadlighet och medlemmens skador. Komplettering behövs i de allra flesta fall. Det finns två sätt att göra detta på: Det ena sättet är att ni kompletterar med uppgifter om för yrket eller arbetsuppgifterna kända skaderisker, relevanta för medlemmens skada och uppmanar och begär att försäkringskassan gör en utförlig utredning vad gäller medlemmens arbetsmiljö samt skadlig inverkan och samband. Påpeka för försäkringskassan att viktiga personer att höra är skyddsombud, arbetsledare och även företagshälsovård; läkare och ergonomer(vad gäller belastningsskadorna). Företagshälsovården skall alltid tillfrågas om de har utredning eller kan göra utredning för att klarlägga arbetets skadlighet och samband. Uppmana försäkringskassan att remittera ärendet till arbets- och miljömedicinska kliniken (finns på hemorten eller inom regionen) om utredning vad gäller skadlig inverkan och samband. Fördelen med att begära kompletterande utredning av försäkringskassan är att vi på sikt lär försäkringskassan att göra bättre utredningar. Det andra sättet är att ni kompletterar med uppgifter om för yrket eller arbetsuppgifterna kända skaderisker relevanta för medlemmens skada, redovisar medlemmens arbetsmiljö och visar varför skada uppkom.
15 Viktiga personer för er att höra är skyddsombud, arbetsledare och företagshälsovården läkare och ergonomer(vad gäller belastningsskadorna). Viktiga handlingar att bilägga enligt ovan kan också vara skyddsrondsprotokoll upprättade på den skadades arbetsplats helst vid tiden före skadan och utförd arbetsplatsutredning enligt SAM. Om utredning enligt SAM inte har skett, bör detta anges. Se vållande, avsnitt 1.3.6. Skyddsrondsformulär för olika yrkesgrupper finns och även ställda frågor kring belastningsskaderisker. De kan hämtas från Prevents webbplats, www.prevent.se. Sammanfattningsvis Om ni anser att föredragnings-pm ska kompletteras av försäkringskassan ska önskemål om detta framföras. Alternativ 1 Ni begär att det av er bilagda materialet visande att skador av aktuellt slag uppstår i yrket eller uppstår med detta slag av arbetsuppgifter - ska inskrivas i föredragnings- PM samt att försäkringskassan ska utföra utredning för att visa att medlemmen skadats av samma skaderisker (som förekommer i yrket eller med arbetsuppgifterna). Vid utredningen ska arbetsledare, skyddsombud och företagshälsovård höras. (Försäkringskassans utredning ska givetvis biläggas föredragnings-pm). Se brevförslag nr 3.2.3 i Del 3 nedan. Alternativ 2 Ni begär att det av er bifogade materialet om att skador av aktuellt slag uppstår i yrket eller med detta slag av arbetsuppgifter samt den utredning ni utfört, att medlemmen skadats av samma skaderisker och som visas genom den utförda arbetsplatsutredningen, hörda arbetsledare, skyddsombud och företagshälsovård - ska inskrivas i föredragnings-pm. Se brevförslag nr 3.2 4 i Del 3 nedan. Därutöver gäller: att medlemmen ska ha angivet vilka diagnoser som påverkar arbetsförmågan; att kräva att försäkringskassan på nytt hör sin försäkringsläkare; att kräva att försäkringsläkaren ska ta del av inte enbart de medicinska handlingarna utan även av de uppgifter som avser arbetsmiljön. (Det sistnämnda är tyvärr ingen självklarhet); samt att nytt föredragnings-pm utarbetas och delges medlemmen. Därmed får ni ny möjlighet att komma med kompletterande uppgifter ifall försäkringskassan struntar i eller gör en dålig utredning vad gäller medlemmens arbetsmiljö och dess risker. Se brevförslag nr 3.2.3 och 3.2.4 i Del 3 nedan.
16 Om det nya föredragnings-pm innehåller ett förnyat avslagsförslag och ni har svårt att hitta något nytt att påpeka, så låt socialförsäkringsnämnden besluta. 1.2.4 Personlig inställelse Den försäkrade kan begära att muntligt få redovisa sin uppfattning på socialförsäkringsnämndens möte och innan dess beslut. Generellt är det sällan som detta ger resultat eftersom nämnden arbetar under stark tidspress och alltför kort tid medges för framförandet. 1.2.5 Efter avslag Om medlemmen är missnöjd med beslutet och/eller avdelningen anser att ärendet bör prövas i nästa instans länsrätten - så hjälp medlemmen att överklaga i eget namn. Se brevförslag nr 3.2.5 i Del 3 nedan. 1.2.6 Ansökan om rättshjälp från förbundet allmän information Med ansökan om rättshjälp hos förbundet kan LO-TCO Rättsskydd få uppdrag att företräda medlemmen. När ska rättshjälp begäras? Begär rättshjälp för medlemmen när ärendet behöver överklagas till länsrätt. Handlägg inte ärendet själv i länsrätten. Ärendet är oftast av avgörande betydelse för medlemmens ekonomi och oftast mycket svåra att vinna framgång i. Överklaga enligt 1.2.5. Länsrätten kan vara medlemmens sista chans. Nästa instans efter länsrätten är kammarrätten och där krävs prövningstillstånd. Det är svårt att få. Kammarrätterna i Sverige medger inte prövning av fler än cirka 10 procent av överklagade länsrättsdomar. När medges rättshjälp? Förbundet medger inte alltid rättshjälp. Förbundet medger rättshjälp under vissa förutsättningar: Ärendet har oftast en arbetsrelation och frågan om medlemskap är viktig. Vid bedömningen beakats även: om hyggliga utsikter till framgång finns, om det anses viktigt att rättslig prövning sker (exempelvis därför att skadan/sjukdomen är vanligt förekommande bland medlemmarna)
17 om andra särskilda skäl finns. Om sådana skäl finns, låt förbundet få veta detta. Ju bättre ärendet är kompletterat när det skickas till förbundet desto större är förutsättningen för rättshjälp och framgång för medlemmen. 1.2.7 När rättshjälp begärs inför prövning i länsrätt Försäkringskassans beslut måste överklagas inom två månader Överklaga med en gång och begär anstånd i cirka ett halvår (sex månader) framåt. Bevaka att begärt anstånd har beviljats så att anståndstiden inte går ut under er komplettering av ärendet. Vissa domstolar är negativa till längre anstånd. Anmäl dig inte som ombud, utan hjälp medlemmen att överklaga i eget namn. Se brevförslag nr 3.2.5 och 3.2 6 i Del 3 nedan. Komplettera ärendet Om komplettering inte har skett tidigare enligt vårt tips på föregående sidor inför prövningen hos försäkringskassan, se till att så sker (granska diagnoser, ytterligare medicinska handlingar, arbetsmiljöuppgifter om yrkets generella risker för skada av aktuellt slag samt uppgifter om medlemmens arbetsmiljö.) Komplettering bör ske skyndsamt med tanke på domstolarnas benägenhet att vara återhållsamma med att medge anstånd. Ni kan inte begära att länsrätten ska göra denna utredning. Samtliga handlingar ska vara med Se till att du av medlemmen får för kopiering samtliga de handlingar som hon/han erhållit av försäkringskassan (föredragnings-pm med bilagor och beslut). Se till att de är sorterade i samma ordning som när försäkringskassan skickade ut dem. Om medlemmen även erhållit sjukersättning, kopiera även föredragnings-pm och beslutet för att bilägga. Vi vill nämna att vi i annat sammanhang rekommenderar förbunden att återsända handlingarna till avdelningarna i och för komplettering och för att därefter på nytt skickas till förbundet. Begär förlängning av anståndstid Om arbete med handlingar har tagit stor del av erhållen anståndstid, så begär ytterligare förlängning av denna och om så behövs motivera t ex att ni överväger medicinskt komplettera ärendet. Se brevförslag nr 3.2.2 i Del 3 nedan.
18 Ansökan till förbundet Använd förbundets ansökningsblankett. Det är dock viktigt att de av oss ovan angivna handlingarna och uppgifterna är med. Se brevförslag nr 3.6 i Del 3 nedan. 1.2.8 När rättshjälp begärs efter avslag i länsrätt Om medlemmen själv - facket ovetande - drivit ärendet i länsrätten med avslag som följd: se till att medlemmen överklagar beslutet i sitt namn inom två månader och begär anstånd i ytterligare sex månader. Bevaka att begärt anstånd beviljats så att ni inte hamnar i tidsnöd. Komplettera ärendet i enlighet med vad som ovan har angivits men gör det relativt snabbt med tanke på att begränsningar i anståndstiden kan försvåra för LO-TCO Rättsskydd att handlägga ärendet. Bifoga länsrättens dom till de övriga handlingarna och skicka in ansökan om rättshjälp till förbundet. Informera medlemmen om att det är svårt att få prövningstillstånd i kammarrätten, eftersom detta medges enbart i ett fåtal fall.
19 1.3 Ärenden som avser ersättning från AFAtrygghetsförsäkring enligt TFA, TFA-KL och personskadeavtalet PSA TFA/PSA prövar allt det andra som inte ersätts enligt LAF men även bestående inkomstförlust under vissa villkor, bl a att medicinsk invaliditet föreligger och gärna förstärkt med vållande. Se LOs Skadehandbok. 1.3.1 Handläggning av lättare TFA/TFA-KL/PSA-skador Med lättare menar vi skador med kortare sjukskrivningstid och inte så stora följder i form av kvarstående besvär eller ekonomiska förluster. 1.3.2 Låg invaliditetsersättning Om medlemmen inte är nöjd med erhållen ersättning, kan detta ofta bero på att AFA har satt för låg invaliditetsgrad (medicinsk) avseende de kvarstående besvären. Detta kan beror på att invaliditetsintyget inte är rättvisande. För mer information om försäkringsskyddet se LOs Skadehandbok. Fråga medlemmen om hon/han läst det läkarintyg (invaliditetsintyg) som läkaren utfärdat på AFAs begäran. Ofta har medlemmen inte sett det! AFA har beställt det och intygsskrivande läkaren har enbart skickat intyget till AFA och sedan har handläggaren glömt att skicka en kopia till medlemmen. Självklart ska medlemmen få läsa intyget och innan försäkringsbolagets försäkringsläkare yttrar sig. Begär av AFA kopia av läkarintyget. Uppmana medlemmen att noga läsa intyget. Om medlemmen har besvär som inte angetts, t ex störd nattsömn (insomnande och/eller vaknar under natten), stor tablettkonsumtion, eller behov av detta men avstår, nedsatt gångsträcka osv, ska detta påpekas. Om intyget inte är tillfyllest bör behandlande läkaren göra en komplettering. Enbart ett protestbrev till AFA gör inte alls samma intryck. Efter komplettering skickas intyget in till AFA i och för ny bedömning. Det är fortfarande viktigt att medlemmen får läsa de kompletteringar som intygsskrivande läkaren har gjort. 1.3.3 Inkomstförlust under sjukskrivning p g a arbetssjukdom AFA lämnar inte utan vidare ersättning för inkomstförlust vid arbetssjukdom under
20 sjukskrivningstid från TFA/TFA-KL/PSA. Det finns flera krav för att ersättning ska lämnas. Det ska vara en godkänd arbetssjukdom antingen av försäkringskassan enligt LAF eller av AFA enligt den s k ILO-förteckningen och därtill ska den skadade visa att arbetsgivaren vållat skadan (se nedan under vållandeprövning). Läs också mer i LOs Skadehandbok. 1.3.4 Inkomstförlust under sjukskrivning p g a olycksfall i arbetet Ersättning lämnas utan vållandekrav. I begreppet olycksfall i arbetet ingår även skador som inträffar under tjänsteresa. 1.3.5 Inkomstförlust under sjukskrivning p g a färdolycksfall Ersättning lämnas vid trafikolycka från trafikförsäkringsbolag eller från den som vållat skadan t ex till följd av bristande halkbekämpning. Se LOs Skadehandbok. Se även avsnitt 1.4.7 vad gäller färdolycksfall eller olycksfall i arbetet. 1.3.6 Vållandeprövning är förutsättning för ersättning av inkomstförlust till följd av arbetssjukdom och för olycksfall inträffade före den 1 maj 2001 Vållandeprövningen görs av Vållandenämnden. Se LOs Skadehandbok Om vållandeprövning inte tidigare har gjorts I så fall kan vållandeblankett användas framtagen för aktuell arbetssjukdom. Se tidningen allas blankettguide. Det finns blanketter för belastningsskador, kemiska hälsorisker, mobbing och psykskada p g a stress. Det gäller att visa varför skadan hände och hur den hade kunnat undvikas. Därmed hade skadan kunnat undvikas och till följd av detta kan vållande föreligga. Det räcker inte med att skadan har hänt. För olycksfall har AFA en egen blankett, däremot inte för arbetssjukdomar! Se allas Blankettguide. Om vållandeprövning har gjorts men med avslag som följd Läs sista stycket i vållandenämndens utlåtande och oftast hittas där förklaringen till varför vållande inte ansågs föreligga. Ofta anges att medlemmen inte visat var, när men framför allt inte hur och varför skadan skedde och inte heller har angetts hur den hade kunnat förhindrats (förebyggas). Det räcker inte med att skadan har hänt. Om vållandeblankett inte använts tidigare, kan den nyttjas i detta skede. Begäran om omprövning av vållandenämndens beslut
21 Med stöd av de nya uppgifterna kan man begära att vållandenämnden omprövar sitt beslut. OBS! Inför omprövning ska arbetsgivaren ges möjlighet att yttra sig över de nya uppgifter som ni tagit fram. 1.3.7 Söka rättshjälp hos förbundet Detta bör i synnerhet ske vid stor inkomstförlust till följd av långvarig sjukskrivning. Använd dock först vållandeblanketten för respektive sjukdom se Allas Blankettguide - för att få fram klarläggande uppgifter. 1.3.8 Sök rättshjälp även i annat sammanhang, t ex såsom vid svårare skador Med detta förstås skador till följd av olycksfall och sjukdom och som medför långvariga sjukskrivningstider, svåra personskador och som kanske kvarstår, och med stora kostnader och förluster. Det finns åtskilliga ekonomiska intressen att bevaka! Vårdkostnader, anspänning i arbete och fritid, underhållskostnader på fastighet m m Ett riktmärke för svår skada kan vara invaliditet från 10 procent och uppåt (om detta redan angivits av AFA) eller om medlemmen drabbats av omfattande skador och varit eller antas bli långvarigt sjukskriven. Livränta enligt TFA/TFA-KL/PSA Det händer att medlem inte får livränta från försäkringskassan enligt LAF trots arbetsskada. Försäkringskassan kanske inte ens prövar ärendet eftersom förlusten är lägre än 1/15. Om sjukdomen är upptagen i ILO-förteckningen (se LOs Skadehandbok) och t ex är en vibrationsskada eller orsakad av kemiska ämnen ska AFA självständigt pröva även ersättning för inkomstförlust förutom ersättning för ideell skada. Förutsättning för prövning av inkomstförlust är att kvarstående besvär medförande invaliditet föreligger. Om vållande är visat, förstärks denna rätt till ersättning påtagligt eftersom kravet på invaliditetsgradens storlek då inte spelar samma roll. Det händer att medlemmen inte får livränta enligt LAF från försäkringskassan kanske för att försäkringskassan inte ansett att skadlig inverkan i arbetet och samband föreligger. Om sjukdomen finns omnämnd i ILO förteckningen och AFA självständigt har slagit fast att den medför invaliditet ska AFA pröva rätten till livränta. Ju högre invaliditet desto högre förutsättning för livränta i längre tid och kanske fram till 65 år. Om vållande är visat förstärks denna rätt till ersättning påtagligt eftersom kravet på invaliditetsgradens storlek då inte spelar samma roll och prövningen då sker enligt
22 skadeståndslagen och utan villkorsbegränsning om förlustens storlek. Livränta från trafikförsäkringsbolag och ansvarsförsäkringsbolag Prövning sker enligt skadeståndslagen och således inte enligt de villkor som finns i TFArespektive PSA-avtalen. Om bestående inkomstförlust görs till följd av skadehändelsen och skadan, ska livränta lämnas. Den livränta som försäkringskassan kan komma att lämna får då avdragas från den livränta som ska lämnas av försäkringsbolaget. Omprövning av livränta Det händer att medlem efter kanske flera år med arbetsskadelivränta konstaterar stor inkomstförlust vid jämförelse med den inkomst som skulle ha gällt om hon/han hade haft om kvar i arbetslivet. Anledningen till detta är att livräntorna från 90talet inte höjts i samma takt som inkomstutvecklingen utan enbart efter basbeloppsförändringarna. Omprövning kan inte ske av arbetsskadelivräntan hos försäkringskassan. Däremot finns möjlighet till omprövning hos försäkringsbolagen vid ansvarsskada, trafikskada och hos AFA (TFA, TFA-KL och PSA). Denna möjlighet har klarlagts genom dom i Högsta domstolen den 25 maj 2004, nr T1356-02 och den är en följd av att ersättning lämnas enligt skadeståndslagen. Förutsättning är att en väsentlig förändring i de förhållanden som låg till grund för beslut om livränta skett, dvs i detta sammanhang att en väsentlig inkomstförlust har uppstått. Då detta innebär en stor kostnadsökning för försäkringsbolagen kan vi trots HD-domen räkna med motstånd, men reell möjlighet finns. Medlemmar som således gör en väsentlig förlust ska vända sig till försäkringsbolagen och begära prövning. Vad som är en väsentlig förlust är inte i dagsläget i rättspraxis klarlagd. Se även artikel i tidningen "Alla" nr 3-2004, sid 75. 1.3.9 Överklagan av beslut Om TFA meddelar att man tagit slutlig ställning, ska överklagan ske inom 6 månader. Om PSA meddelar att man tagit slutlig ställning, ska överklagan ske inom 2 månader. I annat fall går rätten till överklagan och därmed ändring förlorad. Se brevförslag nr 3.3.3 i Del 3 nedan.
23 1.4 Diverse möjligheter 1.4.1 Missat att överklaga försäkringskassans beslut? Fått avslag i domstol? Missat överklaga försäkringskassans beslut? En regeringsrättsdom har klarlagt att man kan begära prövning igen. Detta eftersom försäkringskassan inte är en domstol. Referera till regeringsrättens dom nr RÅ 2002 ref 61 och begär prövning. Förutsättningen för fackets medverkan vid begäran om prövning och hopp om framgång bör vara att försäkringskassans beslutsunderlag kan förbättras i enlighet med vad vi skrivit tidigare. I annat fall blir det troligen fortsatt avslag. Fått avslag på begäran om ersättning enligt AFL och LAF vid prövning i domstol Länsrätt, Kammarrätt och Regeringsrätt? Genom Regeringsrättsdom 4952-02 har det klarlagts att ny prövning hos försäkringskassans kan begäras t ex om arbetsskadelivränta även om begäran avser samma skadefall som tidigare prövats och avslagits. Förutsättning för ny prövning är att ersättning begärs för ny period. Om prövning avsett t ex från 95.09.01 och framåt och domstolen meddelat avslag 00.05.31 kan begäran om ersättning anges att gälla från 00.06.01. Skriv till försäkringskassan och åberopa Regeringsrättsdomen ovan och begär ny prövning. Förutsättning för framgång är givetvis att nya sakuppgifter framförs t ex visande arbetets skadlighet och /eller samband mellan sjukdom/olycksfall och kvarstående besvär och arbetsoförmåga. I annat fall torde det ju inte vara lönt att begära ny prövning. 1.4.2 Trafikskador (med trafikförsäkringspliktigt fordon) Personskador till följd av trafikolyckor till och från arbetet, tjänsteresor och i arbetet är arbetsskador enligt LAF. Trafikolyckor medför ofta svåra personskador och behov finns därför av hjälp med att klarlägga berättigade anspråk och för förhandling. Förbunden brukar medge rättshjälp för personskada uppkommen vid färdolycksfall eller i tjänsten. Försäkringsbolagen brukar svara för rättshjälpskostnad upp till visst belopp. 1.4.3 Ersättning vid ekonomisk invaliditet Flera förbund har grupplivförsäkring med sjukkapital som medlemsförsäkring (tillvalsförsäkring). Om medlemmen har tecknat en sådan försäkring, kan efter långvarig
24 sjukskrivning utbetalning ske. Kontrollera med förbundet eller med försäkringsbolaget Folksam och anmäl! 1.4.4 Olycksfallsförsäkring fritid, TFF I de flesta förbund finns Trygghetsförsäkring-fritid, TFF, bland medlemsförsäkringarna. Åtminstone en del av försäkringen brukar vara obligatorisk medlemsförsäkring (dvs ingå i medlemsavgiften). Hjälp medlemmen vad gäller olycksfall på fritid. Anmäl till Folksam som är försäkringsgivare för TFF. 1.4.5 Privata försäkringar? Det händer att medlemmarna har privata försäkringar som gäller inte bara på fritid utan även på arbetstid. Uppmana medlemmen att kontrollera och i så fall anmäla. 1.4.6 Anståndstider Det händer att försäkringskassan krånglar och inte vill medge rimlig tid för yttrande över eller för komplettering av föredragnings-pm. Hota med att återkalla ansökan och anstånd kommer troligtvis att medges. Se avsnitt 1.2.2. 1.4.7 Färdolycksfall eller olycksfall i arbetet Vid olycksfall i arbetet lämnas ersättning från AFA-TFA/TFA K-L/PSA för hela den uppkomna inkomstförlusten. Det är därför viktigt att personskada som uppkommit till följd av olycksfall i arbetet registreras som detta och inte som färdolycksfall. Gränsdragningsproblematik föreligger. Om olycksfallet inträffat väl framme på arbetsplatsen t ex på av arbetsgivaren tillhandahållen parkeringsplats eller på väg till vårdtagare inom hemtjänsten kan mer än väl olycksfall i arbetet och inte färdolycksfall föreligga. Det gäller att detta framgår i arbetsskadeanmälan och i anmälan till AFA enligt TFA/TFA-KL/PSA. Vid trafikolycka med trafikförsäkringspliktigt fordon vid resa i tjänsten kan även AFA reglera och ersätta skadan. Om det är ett färdolycksfall men inget trafikförsäkringspliktigt fordon är inblandat, måste vållande visas för rätt till ersättning för inkomstförlust. Vållande se avsnitt 1.3.6. 1.4.8 Rehabilitering och arbetsskadelivränta Försäkringskassorna har (för närvarande) den attityden att man inte vill pröva rätten till arbetsskadelivränta vid yrkesinriktad rehabilitering/omskolning för kortare tid än ett år. Då försäkringskassorna sällan medger yrkesinriktad rehabilitering/omskolning längre än så innebär detta att mycket få fall blir prövade.
25 Vårt tips är att arbetsskadelivränta begärs vid rehabilitering/omskolning enligt ovan och att avslagsbeslut överklagas. Det är av vikt att få positiv rättspraxis. Sök gärna rättshjälp. Ett beslut att arbetsskada enligt LAF föreligger betyder - även om det blir avslag på begäran om arbetsskadelivränta under rehabiliteringstid rätt till prövning och ersättning från AFA enligt TFA/TFA-KL/PSA. 1.4.9 Sveda och värkersättning Rätt till sveda och värkersättning vid arbetssjukdom har försämrats från 2003. Vid lång sjukskrivning kan det röra sig om ett betydande skattefritt belopp. Försämringen gäller från den 1 maj 2003 (TFA), den 1 september 2003 (PSA) respektive den 1 november 2003 (TFA K-L). Om vållande visas får medlemmen ersättning för sveda och värk. Mot bakgrund av arbetsmiljölagen och dess krav på arbetsgivaren är det inte så svårt att hitta vållande och därmed rätt till ersättning. Se LOs Skadehandbok. 1.4.10 Omprövning av livränta Livränta även från TFA/TFA-KL/PSA, från trafikförsäkrings- och ansvarsförsäkringsbolag. Se vad vi skrivit under avsnitt 1.3.8.
26 Del 2. Förbundets handläggning
27 2.1 Om förbundets handläggning Förbundet har den viktiga och svåra uppgiften att avgöra om rättshjälp ska medges. Ju mer utförliga uppgifter, desto lättare är det att ta ställning för eller emot rättshjälp. Därför har avdelningarnas, sektionernas och klubbarnas uppgifter så noga redovisats här i Lathunden. Kunskaper om medlemmarnas generella skaderisker är en viktig arbetsuppgift för förbunden. Sådan kunskap finns tillgänglig främst genom statistikenheten hos Arbetsmiljöverket samt hos AFA-trygghetsförsäkring efter datakörning. Om sådan statistik inte finns, bör förbunden arbeta för att sådan framtages. Hos AFA bör förbundsvisa datakörningar begäras och t ex avse de specifika belastningsskaderisker som finns exempelvis hos kockar och kokerskor. Uppgifterna behöver inte alls vara kopplade till vissa företag utan ska avse yrkesgrupper. Dessa uppgifter torde i framtiden få stor betydelse vid prövning huruvida skadlig inverkan förelegat. Sjukgymnaster/ergonomer har skrivit examensuppsatser, ofta om belastningsskador. Uppsatserna kan beställas hos Arbetslivsinstitutet. Arbetslivsinstitutet har ett bra bibliotek och kan skicka artiklar m m. Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket har ett Ansvarsbibliotek för medicin som kan ge medicinsk information med koppling till yrken. De yrkesmedicinska klinikerna i Sverige kan också ge information. Om ofullständiga handlingar tillställes förbundet är vår rekommendation att handlingarna återsändes till avsändaren t ex avdelningen kompletterat med brev om vilka uppgifter som saknas. Det bör för klubbar, sektioner och avdelningar påpekas hur viktigt det är att samtliga handlingar erhålles för att spara tid och förbundskostnader och att handlingarna är sorterade enligt förbundets önskemål se ansökan om rättshjälp. Ofta kan en promemoria från försäkringskassan innehålla flera sidor men det är inte ovanligt att sidor saknas. Förbundet bör överväga att bevilja rättshjälp i följande situationer: Om möjligheterna till framgång känns påtagliga. Om ärendet berör känd yrkesskaderisk och kanske flera medlemmar och det är av vikt att få prövning till stånd och ändrad rättspraxis. Om andra särskilda skäl finns. Ett sådant är att det är av stor ekonomisk vikt för den skadade att få prövning till stånd.
28 Del 3. Brevmallar, blanketter
29 3.1 Försättsblad och handläggningsjournal för avdelningen, sektionen, klubben Avsnitt 3.1 innehåller dels försättsblad och dels journalblad. Avsikten är att det skall bli lättare att hålla ordning på de handlingar som skickas respektive mottages och de beslut som fattas. På försättsbladet noteras allmänna uppgifter, anståndsuppgifter, ärendeslag, personuppgifter och vad medlemmen är missnöjd med. På journalbladet anges datum för mottagna handlingar och vad de avser. Handlingen noteras in i journalen i den datumordning som de erhålles och förses med siffra. Denna siffra anges i ärendebilagan. Beslut skrivs in direkt under journalblad.
30 Avdelningens/ klubbens anteckningar Diarienummer... Ärende Ankom avd. Handläggare Beslut f-kassa Sänt förbund Arbetsplats Avslut Sign. Adress Postnummer och postadress Skyddsombud/ kontaktperson Telefon Telefon skyddsombud Avtalsområde Gällande fr o m Försäkringsbolag Juridisk innehavare Organisationsnummer Anstånd begärt den Anstånd begärt hos Anstånd beviljat den Ärendeslag Personuppgifter Personnummer Efternamn, Förnamn Utdelningsadress Telefon Telefon arb Postadress Yrke/ sysselsättning Lön Anställd den Slutat den Arbetstid Vilket beslut är medlemmen missnöjd över?... Varför är medlemmen missnöjd?... underskrift handläggare