Plan för Extraordinär händelse Antagen av kommunfullmäktige 2015-xx-xx
0. Förkortningar och definitioner... 3 1. Inledning... 4 1.1 Krisledningsplan... 4 1.2 Kriskommunikationsplan... 5 2. Vad säger lagen?... 6 3. Hur bedrivs arbetet?... 7 3.1 Förebyggande arbetet... 7 3.1.2 Brottsförebyggande Råd... 7 3.1.3 Säksam Z... 8 3.1.4 Jämtlands Räddningstjänstförbund... 8 3.2 Krishanteringsorganisation... 9 3.2.1 Mål för krishanteringsorganisationen... 9 3.2.2 Krisledningsnämnd... 9 3.2.3 Krisledningsgruppen... 10 3.2.4 Stödverksamheter... 11 3.2.5 Samverkande organisationer/råd - POSOM... 11 3.2.6 Externa samverkande aktörer... 12 4. Vad kan inträffa i Ragunda?... 13 4.1 Allmänt om Ragunda kommun... 13 4.1.1 Geografi... 13 4.1.2 Befolkning... 13 4.1.3 Näringsliv... 13 4.1.4 Kommunikation... 14 4.2 Resultatet från Risk- och Sårbarhetsanalysen... 14 5. Vilka åtgärder vidtar Ragunda kommun?... 15 5.1 Åtgärder för ökad krishanteringsförmåga... 15 5.2 Åtgärder för identifiera risker... 15 Övnings- och utbildningsplan... 16 1. Mål... 16 2. Utbildningar... 16 2.1 Krisledningsnämnden... 16 2.2 Krisledningsgruppen... 16 3. Övningar... 16
Kris 0. Förkortningar och definitioner Extraordinär händelse LEH LSO BRÅ POSOM MSB KLN RK RSA WIS VMA Grekiskans krisis och betyder vändpunkt, plötslig förändring, ödesdiger rubbning. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Lagen om skydd mot olyckor Brottsförebyggande Rådet Psykologiskt och Socialt omhändertagande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Krisledningsnämnd Risk- och krishanteringsgrupp Risk- och sårbarhetsanalys Skyddat Webbaserat Informationssystem Viktigt meddelande till allmänheten
1. Inledning Efter de stora händelser som inträffat i Sverige och utomlands har behovet av att planera och förbereda samhället för det som kan ske blivit än tydligare. Det har blivit tydligt att det inte är frågan Om något ska ske utan snarare När det sker. Efter Tsunamin 2004 samt Stormen Gudrun som drabbade Sverige 2005 fattade Sveriges Riksdag beslut om att införa en ny lag - lagen om kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära händelser och höjdberedskap (2006:544) - som reglerar vilket ansvar som Sveriges kommuner och landsting har för att planera och förbereda inför en kommande händelse/kris. Syfte med denna Plan för extraordinär händelse är att beskriva kommunens ansvar enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära händelser och höjdberedskap samt beskriva hur kommunen arbetar för att leva upp till kraven. Planen är ett komplement till Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun. Målet är att kommunen ska vara redo den dag När det händer en större händelse. Organisationen ska vara förberedd, utbildad och övad. Krishanteringsorganisationen ska vara känd samt var och en ska känna till sin roll och sitt ansvar vid krisen. Ragunda kommun har valt att genom aktivt säkerhetsarbete skapa förutsättningar för att identifiera risker och i största möjliga mån åtgärda de samma. Den planering som sker för dessa kända risker ger även en god grund för att hantera det som är svårare att förutse. Denna plan ska ses som ett grunddokument med bakgrund och riktlinjer för krishanteringsorganisationen i det förberedande skedet likväl som i erfarenhetsarbetet efter en händelse. Plan för extraordinär händelse kompletteras av två planer för krisledning respektive kriskommunikation, dessa hanteras på tjänstemanna nivå. 1.1 Krisledningsplan Syfte med krisledningsplanen är att tydliggöra krisledningsorganisationens uppgifter, ansvar och agerande. Samt att vara ett stöd i det initiala arbetet vid krisen. Mål - Planen ska upplevas som ett gott stöd när en större olycka/kris inträffar som berör kommunen och dess innevånare. Krisledningsplanen innehåller bland annat; Rutiner för larmning av krisledningsorganisationen. Beskrivning av ledningsplats och rutiner/checklistor för iordningsställande. Rutiner för stabsarbete Rutiner för stödfunktioner Rutiner för dokumentation av vidtagna åtgärder Rutiner för rapportering till berörda myndigheter Rutiner för samverkan med länsstyrelsen och övriga kommuner i länet
1.2 Kriskommunikationsplan Syfte med kriskommunikationsplanen är att tydliggöra kommunens kommunikation vid kris. Planen ska beskriva mål och syfte med kommunikationen. Målet är att planen ska vara ett gott stöd för kommunikation vid krisen. Kriskommunikationsplanen innehåller bland annat; Beskrivning av organisationen för kriskommunikation. Rutiner för upplysningscentral Kartläggning av målgrupper för kommunikation. Rutiner för information till olika målgrupper. Beskrivning av rutiner för presskonferenser och pressmeddelanden Beskrivning av möjliga kommunikationsvägar. Rutiner för viktigt meddelande till allmänheten, VMA.
2. Vad säger lagen? Kraven på kommunen enligt lagen om extraordinära händelser är följande: Det ska genomföras risk- och sårbarhetsanalyser. Syftet med att genomgöra en risk- och sårbarhetsanalys inom kommunen är att vi ska kunna besvara frågorna; 1. Vad är det som kan inträffa i Ragunda kommun? 2. Varför kan det inträffa och hur ofta? 3. Vilka konsekvenser kan det få för samhället - liv, hälsa och miljö? 4. Vad kan samhället göra för att åtgärda riskerna? Genom kontinuerligt risk- och sårbarhetsanalysarbete får kommunen ett bra underlag till beslutsfattare och verksamhetsansvariga, man ökar möjligheten för att kunna ge rätt information om samhällets risker till allmänheten samt man skapar förutsättningarna för en säker samhällsplanering. Målet är att identifiera de risker som finns inom Ragunda kommun samt kartlägga behov av åtgärder och planera för att hantera det som ej kan förutses/förebyggas. RSA ska utgöra planeringsunderlag i olika processer. Det ska finnas en plan för hantering av extraordinära händelser. Ett av kraven i lagen är att det ska finnas en plan för hantering av extraordinära händelser i kommunen. Den ska uppdateras kontinuerligt och fastställas i varje mandatperiod. Planen ska beskriva hur kommunen planerar för att kunna hantera en extraordinär händelse. Krishanteringsorganisationen ska utbildas och övas. För att förbereda organisationen för saker som kan förutses såväl som för det oväntade bör organisationen övas och utbildas kontinuerligt. Enligt lagen ska det finnas en plan för hur, när och vad som kommunen behöver öva och vilka som behöver utbildningar. Kommunen har geografiskt områdesansvar Kommunen ska verka för att aktörer inom kommunens område agerar för att skapa ett säkert samhälle, minska riskerna och öka förmågan att hantera de samma. Att initiera samverkansråd och dialog med privata företagare och offentliga myndigheter är ett steg i att ta det geografiska områdesansvaret. Kommunen ska via krisledningsgruppen verka för att samordna insatserna i kommunen före, under och efter en händelse Kommunen ska kunna rapportera till styrande myndigheter. Kommunen ska kunna avge lägesrapporter till länsstyrelsen när behov finns, sammanställa och rapportera agerande och erfarenheter efter en händelse.
3. Hur bedrivs arbetet? Arbete med krisberedskap tangerar ständigt arbete mot stora olyckor. De lagar som är aktuella är Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) 3.1 Förebyggande arbetet Att vara redo när något oväntat inträffar ställer stora krav på engagemang, analys, övning och utbildning. Enbart en organisation där varje person/befattning har fått möjlighet att testa och utveckla sina färdigheter kan förväntas hantera en händelse effektivt. Kommunen arbetar därför aktivt med att öka risk- och krismedvetenheten hos de anställda. I förlängningen innebär det även att genomföra insatser för att öka allmänhetens kunskap om deras egenansvar och möjlighet att förbereda sig för det oväntade. Kommunens förebyggande arbete bedrivs inom ordinarie organisation. Kommunen har en Säkerhetssamordnare på 50 % för att stötta förvaltningarnas arbete och driva samverkan med andra aktörer. 3.1.1 Risk- och Krishanteringsgruppen Den risk- och krishanteringsgrupp (RK) som finns inom kommunen arbetar aktivt för att kommunen ska vara en trygg och säker kommun att vistas i. Gruppen träffas för att diskutera och arbeta med säkerhetsfrågor och den består av: 1. Kommunchefen 2. Säkerhetssamordnaren 3. Informatören 4. Kommunsekreteraren 5. Bygg- och miljöchefen 6. Samhällsbyggnadsförvaltningens chef 7. Vård- och omsorgsförvaltningens chef 8. Barn- och utbildningsförvaltningens chef 9. Personalchef 10. Ekonomichef 11. IT ansvarig RK är kommunens främsta resurs för att genomföra risk- och sårbarhetsanalyserna samt för att diskutera och arbeta fram rutiner för krishanteringsorganisationen. RK ansvarar för att tillvara ta erfarenheter efter en inträffad händelse. 3.1.2 Brottsförebyggande Råd Ragunda kommun har etablerat ett brottsförebyggande råd, BRÅ, där kommunen tillsammans med polis, företagare, landsting, kyrkan m.fl. samarbetar för att minska brott i kommunen. Verksamheten kommer att bedrivas kontinuerligt och koncentreras på olika aktuella projekt.
3.1.3 Säksam Z 2015-09-21 Säksam Z är Jämtlandsläns samverkansgrupp för säkerhetsfrågor och krishantering. SäksamZ består av samordnare för krishanteringsfrågor inom kommunerna och Regionen. Ragunda kommun är en aktiv medlem och har som mål att via denna grupp kunna skapa underlag för samverkan i krisen och dra nyttiga erfarenheter av inträffade händelser. 3.1.4 Jämtlands Räddningstjänstförbund Ragunda kommun har ett avtal med Räddningstjänstförbundet i Jämtland. Förbundet bistår bland annat kommunen vid framtagande av handlingsplaner och genomförandet av risk- och sårbarhetsanalyser.
3.2 Krishanteringsorganisation Kommunens organisation för extraordinära händelser ser ut som bild 2. Krisledningsnämnd Kommunchef Krisledningsgrupp Samverkande aktörer Länsstyrelsen Jämtland Centrala myndigheter Grannkommu ner o.s.v. POSOM Räddningstjänst Förbundet Jämtland Samhällsbyggnadsförvaltning Vård- och Omsorgsförvaltning Barn- och utbildningsförvaltning Kommunlednings -förvaltning Bild 2. Krishanteringsorganisationen inom Ragunda kommun och dess samverkande parter. Målet är att; 3.2.1 Mål för krishanteringsorganisationen krishanteringsorganisationen ska kunna hantera en händelse snabbt och effektivt, krishanteringsorganisationen ska vara samlad inom två timmar från larm, det ska bedrivas en effektiv omvärldsbevakning, det ska ske samverkan med andra aktörer, kommunens lägesbild ska vara känd och kommunicerad inom organisationen kommunen ska kunna kommunicera och informera via sociala medier, kommunens hemsida ska vara en naturlig kanal för information till allmänheten, kommunens kommunikation ska vara rak, tydlig, lättillgänglig och ärlig, information från kommunen ska komma vid rätt tillfälle och via rätt kanaler, inträffade händelser ska dokumenteras för att underlätta erfarenhetsåterföring, samtliga händelser ska utvärderas och erfarenheter inarbetas i gällande rutiner och dokument. 3.2.2 Krisledningsnämnd Ledamöter ur Kommunstyrelsen är utsedda att vara kommunens Krisledningsnämnd (KLN) i händelse av en kris. Kommunstyrelsens ordförande är tillika KLN ordförande. KLN:s ansvar och befogenheter regleras i reglemente för Krisledningsnämnden (Kf 2013-04-24, 11). KLN har det övergripande ansvaret för att samordna kommunens resurser för att upprätthålla livsviktig försörjning samt för att upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna under en extraordinär händelse.
Ordförande i Krisledningsnämnden eller vid dennes förhinder, vice ordförande bedömer när en extraordinär händelse medför att Krisledningsnämnden ska aktiveras. Ordföranden eller vid dennes förhinder, vice ordförande får på nämndens vägnar besluta i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden. KLN svarar för de politiska beslut som den aktuella situationen kräver. KLN ska besluta i frågor som rör: o den kommunala verksamheten, o större grupper människor, o ställningstaganden som påkallas av grannkommuner och myndigheter m.fl., o prioriteringar och samordning av resurser, o samordning av ledning, o samordning av den interna och externa informationen. KLN har med stöd av lagen om extraordinära händelser (2006:544), rätt att överta hela eller delar av övriga nämnders verksamhetsområden. Detta gäller ärenden som rör: användning av lokaler, utrustning och personal, beordring om stängning och utrymning av verksamheter, övertagande av informationsansvaret i de delar som berör händelsen, kommunala bolags beslutanderätt om kommunfullmäktige utfärdat ägardirektiv. Övertagande av beslutande rätten får göras endast i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. När läget återgått till normala förhållanden ska KLN besluta att de uppgifter man övertagit från andra nämnder ska återgå till ordinarie nämnder. KLN ska vid närmast följande fullmäktigesammanträde redovisa vidtagna åtgärder i form av en sammanfattande rapport. Beslut som avser myndighetsutövning mot enskilda får inte fattas av krisledningsnämnden. Kommunfullmäktige får besluta att KLN:s verksamhet ska upphöra. 3.2.3 Krisledningsgruppen Kommunens operativa arbete vid en extraordinär händelse leds av kommunens krisledningsgrupp. Krisledningsgruppen ska vara verksam inom två timmar från ett larm. Ragunda kommuns risk- och krishanteringsgrupp är grunden för Krisledningsgruppen och kompletteras efter behov. Krisledningsgruppen ska vara en operativ stab som agerar för att motverka negativa konsekvenser av en händelse. Genom att följa händelseutvecklingen i olika media, tillgängliga webbplatser, sociala forum m.m. ska krisledningsgruppen skapa sig en bild av händelsen och ha kunskap att kunna agera utifrån denna. Krisledningsgruppens uppgift är att; - Larma krishanteringsorganisationen
- Bedöma vilka insatser som är aktuella och prioritera ordningen av insatserna - Planera för bemanning som skapar uthållighet - Informera och samverka med andra aktörer inom kommunen - Ansvara för samverkan med externa aktörer och samverkansstöd. - Rapportera till ansvariga myndigheter t.ex. Länsstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. - Kommunicera med massmedia och allmänhet i enlighet med kriskommunikationsplanen. - Hålla KLN uppdaterad och informerad om händelseutvecklingen. - Beslut som kräver politisk förankring ska beredas och föredras för KLN. Ansvarig för krisledningsgruppen är Kommunchefen medan det aktiva arbetet i gruppens leds av utsedd stabschef. Ansvar, mandat, befogenheter, rutiner och mallar för krisledningsgruppens arbete beskrivs i Krisledningsplanen. Rutiner, mallar och riktlinjer för kommunikation vid krisen beskrivs i kommunens Kriskommunikationsplan. 3.2.4 Stödverksamheter En väl tränad och samarbetad organisation ska kunna agera oavsett omständigheter. Arbetet får dock bättre förutsättningar om onödiga hinder inte förekommer. Det finns ett antal centrala stödverksamheter som bör vara aktiva såväl före som under händelsen; 1. IT Att ha fungerade kommunikationer i form av data och telefoni vid en kris ställer krav på att det finns t.ex. reservkraft för servrar, alternativa kommunikationsvägar (Rakel) och personer som kan avhjälpa fel. IT ska även stödja vid t.ex. publicering av information på webben. 2. Kundcenter Eftersom kundcenter i många fall är första kontaktpunkten för den som vill ha tag i information är utbildning, övning och utformning av dess rutiner av största vikt. 3. Service Vid en långdragen händelse kommer kaffet att ta slut, lunch behöva beställas, brev skickas och utskrifter göras. Rutiner och mandat för detta bör finnas. 4. Registrator En stor mängd information hanteras vid en kris, för att denna ska kunna vara tillgänglig såväl inom som utom organisationen är det viktigt med väl utformade rutiner för diarieföring och spridning och hantering av material. För att dessa funktioner ska fungera vid en händelse är det viktigt att förbereda, utbilda och öva personalen. 3.2.5 Samverkande organisationer/råd - POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid en kris ska minska de långsiktiga psykiska konsekvenserna av en händelse. Ragunda kommuns POSOM grupp ska utgöra stöd till drabbade och dess anhöriga för att minska lidande och förebygga långsiktiga konsekvenser av händelsen.
POSOM i Ragunda kommun består av en ledningsgrupp samt två stycken stödgrupper - en för Hammarstrand/Bispgården och en för Stugun. Målet med POSOM gruppens arbete är att ge psykologisk och social första hjälp, agera när ordinarie verksamhet inte finns att tillgå, förebygga ohälsa på sikt. POSOM kan kallas in vid en händelse, behovet framställs framförallt från Polisen och Räddningstjänsten när de ordinarie resurserna inte räcker till. Kommunen har en POSOM policy som beskriver POSOM gruppens arbete och som innehåller kontaktuppgifter samt mallar och checklistor för gruppens arbete. 3.2.6 Externa samverkande aktörer Att stå ensam i krisen är inget alternativ. För att stärka den egna organisationen och ha möjlighet att få hjälp med resurser vid krisen krävs en aktiv samverkan med andra aktörer. Informationsutbyte via t.ex. Skyddat Webbaserat Informationssystem, WIS, och Samverkanskonferenser är ett viktigt inslag. Följande aktörer är identifierade som extra viktiga för Ragunda kommun att samverka med: 1. Länsstyrelsen Jämtland 2. Grannkommunerna 3. Privata aktörer t.ex. Vattenkraftsbolagen 4. Centrala myndigheter t.ex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen, Livsmedelsverket, Försvarsmakten och Lantmäteriet. I Jämtlands län har en överenskommelse om samverkan mellan aktörer som har ansvar för att hantera samhällsstörningar i länet tecknats. Syftet med överenskommelse är att skapa förutsättningar för olika aktörer att kunna samverka före, under och efter samhällsstörningar som kräver samordnade insatser. Syftet med att samverka över organisationsgränser är att helheten av vidtagna åtgärder ska möta behoven på bästa möjliga sätt. Resurser ska kunna användas effektivt, så att var och en av aktörerna ska kunna lösa sina uppgifter optimalt. Målet med samverkan kring krishantering är att skapa ökad trygghet och säkerhet för de personer som bor, vistas eller verkar i Jämtlands län.
4. Vad kan inträffa i Ragunda? 4.1 Allmänt om Ragunda kommun Ragunda kommun är belägen i den östra delen av Jämtlands län. Ragunda är en liten kommun med ca 5440 innevånare vilket innebär att personkännedomen är stor och så även närheten till såväl medmänniskor, beslutsfattare och samhällsservice. Ragunda kommun bildades den 1 januari 1974 genom sammanslagning av Fors, Ragunda och Stuguns kommuner. Kommunkontoret ligger i centralorten Hammarstrand med drygt 1000 innevånare. De två övriga tätorter är Bispgården i öst och Stugun i väst. 4.1.1 Geografi Ragunda kommun är 90 km från väst till öst och ca 50 km från nord till syd och har en yta på 2.511 kvadratkilometer. Landskapet är mycket varierat och kuperat. Östersund och Sundsvall är de närmaste större städerna. Närmaste stora stad är Trondheim i Norge. Ragunda ligger inom det mellannorrländska bergkullområdet och har en berggrund som huvudsakligen består av gnejser och graniter. Höjderna har relativt plana överytor och branta stup ner mot omgivande lågområden. Granskog och stora långsträckta myrar finns i de lägre, flackare partierna. Genom Ragunda rinner den mäktiga Indalsälven som, liksom biflödet Ammerån, är djupt nedskuren och bildar raviner och branta nipor i dalens finkorniga sediment. Mellan Hammarstrand och Bispgården ligger Döda fallet, den älvsträcka som torrlades när Ragundasjön tappades på sitt vatten 1796. 4.1.2 Befolkning Kommunen är glest befolkad med ca 2 personer per kvadratkilometer. Totalt bor 5 440 innevånare (2014) i kommunen. Ca 40 % av befolkningen bor i tätorter och 19 % i centralorten. Ragunda har en äldre befolkning än riket i dess helhet, och kommunen uppvisar en negativ nettopendling med ca 250 personer 4.1.3 Näringsliv Ragunda kommun har ett rikt och differentierat näringsliv. Basnäringarna finns inom jord-, tjänste- och skogssektorn samt inom industrin. Även turism- och besöksnäringen har visat sig ha en stor betydelse och är under ständig tillväxt. I Ragunda kommun finns en lång tradition av eget företagande. Elproduktionen är stor, kommunens vattendrag bidrar med ca 10 % av landets totala vattenkraftsproduktion. I Indalsälven finns 9 stycken stora vattenkraftverk, ett mindre kraftverk finns även i Gerilån. I Ragunda finns även verkstadsindustri med behov av säker eltillförsel och vattenleverans, samt tjänsteföretag med behov av t.ex. fungerande it- och teleinfrastruktur.
4.1.4 Kommunikation Genom kommunen går Indalsleden - riksväg 86/87 - mellan Sundvall/Timrå och Östersund. Här går det dagliga bussförbindelser med Sundsvall, Östersund och Umeå. Södra delen av Ragunda kommun genomkorsas av järnvägen mellan Ånge och Långsele. En stor del av befolkningen är beroende av bilen som transportmedel. 4.2 Resultatet från Risk- och Sårbarhetsanalysen Under 2015 har kommunens ledningsgrupp bestående av samtliga förvaltningschefer, Kommunchef, och Säkerhetssamordnare diskuterat och analyserat vilka risker som kan orsaka extraordinära händelser inom Ragunda kommuns geografiska område. Analysen har baserats på den analys som gjordes 2011, men har också kompletterats med en del nya förutsättningar. Förvaltningscheferna har genom sin stora verksamhetskännedom kunnat lyfta fram risker, sårbarheter och förändringar som summerats i RSA arbetet. Samma personer deltog även i arbetet 2011. Resultatet av rapporteringarna till Länsstyrelsen under åren 2012, 2013 och 2014 har även varit ett underlag. Våren 2015 har kommunens Fjärrvärmebolag Retab AB uppdaterat sin RSA analys för deras verksamhet. Resultatet av denna har redovisats för kommunen. De mest prioriterade riskerna som framkommit hittills i kommunens RSA arbete är: Scenario 1. Långvarigt Elavbrott 2. Snöstorm/Storm 3. Brand i samhällsviktig verksamhet 1 4. Olyckor Järnväg/Väg 5. Hot och Våld 6. Pandemi 7. Händelse/Olycka inom personalgruppen 8. Problem med dricksvattenförsörjning 2 9. Skandal 10. Skolskjuts Bussolycka 11. Bränslebrist 12. Översvämning 100 årsflöde Av dessa har kommunen valt att arbeta vidare med fem stycken scenarier för att kunna hantera och i bästa möjligaste mån kunna förebygga. Utförlig beskrivning av identifierade åtgärder finns i kommunens RSA rapport. 1 2011 - Brand i särskilt boende nattetid 2 2011 - Vattensabotage.
5. Vilka åtgärder vidtar Ragunda kommun? Efter utvärdering av planerade åtgärder 2011 samt genomförd RSA 2015 planerar kommunen att genomföra följande större åtgärder under mandatperioden 2015-2018. Styrdokument för Krisberedskap Ragunda kommun innehåller inriktning av verksamheten. 5.1 Åtgärder för ökad krishanteringsförmåga Reservkraftsinventering tillgång och behov Kommunens samhällsviktiga verksamheter ska inventeras utifrån tillgång och behov av reservkraft. En plan för att förstärka tillgången ska tas fram. Höja medvetandegraden gällande framtagna planer Det finns mycket material men de behöver spridas inom krishanteringsorganisationen, tex dammbrottsplan, kriskommunikationsplan, skolans krisplaner osv. Regionalsamverkansövning Hubbe 1 och 2 Länsstyrelen har initierat en regionalsamverkansövning Hubbe 1 2015 och Hubbe 2 2017. Ragunda kommun har för avsikt att delta i dessa. Stärka allmänhetens egen krishanteringsförmåga Kommunen ska delta i den informationsinsats mot allmänheten som MSB arbetar fram för genomförande under 2016. System för utbildning och övning Kommunen ska anpassa sin utbildning och övning utifrån systemet som tas fram i länet. 5.2 Åtgärder för identifiera risker Arbetet med att analysera eventuell risk för genombrott vid Tjärnviksdalen fortsätter.
Bilaga 3 Övnings- och utbildningsplan 2015-09-21 Övnings- och utbildningsplan 1. Mål Målet med planen är att: Kunskapen om krishanteringssystemet hos politiker och tjänstemän ska vara god. Kommunen ska ha god förmåga att leda arbetet under en kris. Kommunens krishanteringsförmåga ska vara god. Samverkan med andra aktörer ska vara god. Utbildning och övning ska ses som en pågående process, där erfarenheter tas till vara och används i utvecklingen av förmågan. 2. Utbildningar 2.1 Krisledningsnämnden Följande utbildningsinsatser har identifierats för kommunens krisledningsnämnd (KLN): KLN ska ha genomgått utbildning gällande krishanteringssystemet och kommunens ansvar. KLN ska ha fått information om risk- och sårbarhetsanalysarbetet. KLN ska ha kunskap om deras roll och ansvar vid en kris. KLN ska ha kunskap om gemensamma grunder för samverkan och ledning. KLN ska kunna agera vid krisen samt kunna hantera tillgänglig utrustning. 2.2 Krisledningsgruppen Följande utbildningsinsatser har identifierats för kommunens krisledningsgrupp: Krisledningsgruppen ska utveckla sina kriskommunikationskunskaper. KLN ska ha kunskap om gemensamma grunder för samverkan och ledning. Informatören ska ha genomgått kriskommunikationsutbildning. Krisledningsgruppen ska ha fått mediaträning. Krisledningsgruppens bör ha genomgått enklare stabsmetodikutbildning. Krisledningsgruppen ska genomgå utbildning i WIS. 3. Övningar Ragunda kommer att genomföra övningar kontinuerligt under varje mandatperiod. Mål och syfte med övningarna kommer att variera och dess upplägg kommer att planeras i nära samarbete med berörda verksamheter. Scenario för övningarna kommer i första hand hämtas från RSA arbetet men kan även inspireras av saker som sker i vår omvärld. Kommunen har intentionen att genomföra kortare larmövningar under mandatperioden, dessa kan ske dels planerat men även utan förvarning. Syftet med larmövningarna är att testa rutinerna för larmning samt organisationens förmåga att hantera de initiala åtgärderna som behöver vidtas vid en kris.
Bilaga 3 Övnings- och utbildningsplan 2015-09-21 Enligt överenskommelsen mellan MSB och SKL ska kommunens krisledningsorganisation genomföra minst två övningar under en mandatperiod. Kommunens krisledningsnämnd ska övas minst en gång per mandatperiod. Länsstyrelsen Jämtland arbetar fram System för Övning och utbildning Jämtlandslän. Detta ska följas i tillämpliga stycken.