Ove Svenson, utvecklingsstrateg 021-39 79 45 2012-10-17 Mötesanteckningar Lärande och Arbetsmarknadsberedningen (LoA) Mötesdatum: 2012-10-12 Tid: 13.00 15.00 Ledamöter Anders Teljebäck, ordförande Malin Gabrielsson, vice ordförande Kerstin Rosenkvist Hans Granlund Rolf Lindgren Carl-Inge Westberg Bengt Jansson Ragnhild Källberg Västerås Landstinget Arboga Fagersta Kungsör Köping Sala Västerås Frånvarande Reijo Tarkka Henning Bask Karin Lindström Britt-Inger Fröberg Tommy Levinsson Hallstahammar Norberg Skinnskatteberg Surahammar Landstinget Ärenden Integration, Sfi Föredragande: Karin Tilly, Elisabeth Bahngoura, Sanela Cerimagic Länsstyrelsen, Kaukko Leppälä Arbetsförmedlingen De föredragande rapporterade om: OH-bilder bifogas Flyktingmottagandet, aktuellt läge och prognos Samverkan samhällsorientering Samverkan sfi med yrkesinriktning Sfx Arosdöttrarna Samverkan sfi och arbetsmarknadsutbildning (Af) Det vi har att vänta är en kraftig ökning av flyktingmottagandet 2013, det handlar om en ökning med över 80% nationellt. För länets mottagande, enligt prognosen, handlar det om en ökning från 650 (2012) till 1900 (3013) en ökning med 192%. Det är främst från Syrien, Afghanistan och Somalia flyktingströmmarna kommer. 8 av länets kommuner har avtal när det gäller ensamkommande flyktingbarn, de två som saknar avtal förväntas teckna inom kort. När det gäller anhöriginvandringen är det mycket svårt att tala om när och hur många som förväntas komma.
Ove Svenson, utvecklingsstrateg 021-39 79 45 2012-10-17 I budgetpropositionen för 2013 finns en rad åtgärder inom integrationsområdet (se bifogad OH). Arosdöttrarna Sfx är sfi med yrkesinriktning riktat till lågutbildade kvinnor. Västerås Folkhögskola är utförare och 8 av länets kommuner köper platser. Arosdöttrarna sfx har hittills drivits som projekt med ett slutdatum 2013-06-30, projektet har visat sig så framgångsrikt att det kommer drivas vidare i reguljär drift av Västerås Folkhögskola. En modell för samverkan i länet för samhällsorienteringen är framtagen av integrationsenheten i Västerås. 7 av länets kommuner har uttryckt sig positiva till deltagande, 3 funderar. Avtal ska formuleras och där efter testkör man. Arbetsförmedlingen har i sitt etableringsansvar upphandlat en rad olika arbetsmarknadsutbildningar mot olika bristyrken. Ett visst problem är att många utbildningar kräver vissa förkunskaper, exempelvis utbildning till bussförare, taxiförare mfl kräver att du har haft svenskt körkort B i minst två år. Ett annat bekymmer är att arbetsmarknadsutbildningarna behöver löpa parallellt med sfi vilket inte alltid är så lätt då det är olika utförare. Af kontra sfi-utförare. Flaskhalsarna enligt Kaukko Leppälä, chef Af, är boende, bristfällig tidigare utbildning samt svårigheterna att parallellägga arbetsmarknadsutb. med sfi. Fortsatt arbete med gymnasiesamverkan. LoA-beredningen har under hela 2012 bearbetat frågan om ett gemensamt gymnasieavtal i Västmanlands län. Ett gemensamt gymnasieavtal i länet skulle innebära att elever, oavsett folkbokföringskommun, kan göra förstahandsval till samtliga kommunala gymnasieskolor i länet, i dag gäller frisök enbart ansökningar till friskolor. En annan aspekt på gymnasieavtal är att programpriset för respektive gymnasieprogram fastställs. Det innebär, för en kommun utan egen gymnasieskola, att man tillämpar den gemensamma prislistan (lägsta pris). Om elevens hemkommun själva har den utbildningen en elev väljer att gå till i en annan kommun är praxis att man räknar ut ett medelvärde mellan hemkommunens pris och det lägsta enligt länsprislistan. I nuläget har avtal knutits med frisöksrätt till samtliga program mellan Västerås, Sala, Hallstahammar och Surahammar. Utöver detta finns vissa avtal som rör enskilda program även mellan andra gymnasieorter i länet. LoA-beredningen har för avsikt att driva frågan vidare för att klarlägga fördelar och nackdelar för länets kommuner att ingå ett gemensamt avtal inom gymnasieskolan. VKL (Ove Svenson) får beredningens uppdrag att kontakta de kommuner som ännu inte har något länsomfattande avtal för att diskutera frågan och lyssna in respektive kommuns perspektiv. Rapport till beredningen i början av 2013. Avsiktsförklaring om samverkan mellan Region Champagne-Ardenne och Västmanland. En avsiktförklaring undertecknades den 28 september mellan de båda regionerna. Avsiktsförklaringen uttrycker, till att börja med, samverkansambitioner inom områdena skola och utbildning, ungdom, turism, ekonomisk utveckling och kultur. När det gäller skola och utbildning planerar VKL en resa till C-A i början av december. Resan riktar sig till skolledare/rektorer inom gymnasieskolan och syftet med resan är att undersöka förutsättningarna för praktikutbyte för elever. Finansieringen av tänkta projekt förutsätts ske via EU-medel. Ett lämpligt EU-
Ove Svenson, utvecklingsstrateg 021-39 79 45 2012-10-17 program på detta område är Leonardo Da Vinci vilken har en sökomgång med en sista ansökningsdag 15 februari där av det relativt korta framförhållningen till avresa. Övriga frågor Malin Gabrielsson lyfte en fråga rörande Ung Företagsamhet (Uf) och dess finansiering, en fråga som även lyfts till VKL;s styrelse 2012-09-06 av Stig Henriksson. Problemet enligt Uf;s regionchef Sara Haffling är den långsiktiga finansieringen. Uf finansieras idag via medel från privata näringslivet och offentliga medel på årsbasis, allt för stor del av de minimala resurser Uf förfogar över går åt till att skrapa ihop projektmedel från medverkande finansiärer. Uf önskar en något mer långsiktig uppgörelse med sina finansiärer. Uf;s verksamhet har utvecklats genom åren från en ren gymnasieinriktning till att nu även omfatta grundskolan från år 5 9. Många av länets kommuner nyttjar Uf men alla är inte med och finansierar (se bilaga). Kommunernas motiv till att inte vara med och finansiera Uf varierar naturligtvis. Ordförande uppmanar beredningens ledamöter att diskutera frågan på hemmaplan -om man anser att Uf;s verksamhet är viktig eller inte. Beredningen tar upp frågan på ett möte i början av 2013. LoA-beredningens handlingar, mötesanteckningar samt utdelade dokument finns från nu att tillgå via VKL;s hemsida under Lärande/arbetsmarknad www.vkl.se Mötestider för 2013 fastställs under presidiekonferensen 25-26 oktober. Ordförande tackade närvarande ledamöter för ett givande möte och förklarade mötet avslutat. För anteckningarna Ove Svenson
Förberedande utbildning och Arbetsmarknadsutbildning för nyanlända
Förberedande utbildning specifikt för nyanlända Utbildning Anordnare Kommentarer Yrkessvenska Hermods Kan kombineras med AUB Orienterande moduler inom vård/omsorg Moduler i svenska för analfabeter och personer med behov av språkstöd i svenska Lernia Hermods Undervisningen ska ske på modersmål Korta vägen Academicum För akademiker Meritportfölj Academedia Inkl yrkeskompetensbedömning
Förberedande utbildning inte specifikt för nyanlända Utbildning Anordnare Kommentarer Grundläggande datautbildning Miroi Allmänförberedande utbildning Kunskapscompaniet Arbetsplatsförlagd utbildning Snart klart med ny upphandling
Arbetsmarknadsutbildning inte specifikt för nyanlända Utbildning Anordnare Kommentarer/krav på förkunskaper Lager-, terminal- och truckförarutbildning Lernia - God fysik - B-körkort eller traktorkort om deltagaren behöver kunna framföra truck på allmän väg - Genomgått testmodul med godkänt resultat. Truckförarutbildning Lernia Vid jobbgaranti - God fysik - B-körkort eller traktorkort om deltagaren behöver kunna framföra truck på allmän väg Restaurang, storhushåll, servering Administrativ utbildning Lernia Lernia - Praktiskt handlag, - intresse för yrkesområdet - förkunskaper motsvarande grundskolenivå i matematik och svenska (med undantag för utbildning för nyanlända invandrare). Ska ha erfarenhet av administrativa yrken.
Arbetsmarknadsutbildning inte specifikt för nyanlända Utbildning Anordnare Kommentarer/ förkunskaper Yrkesförare lastbil Yrkesakademin Genomgått testmodul med godkänt resultat. - Svenskt B-körkort, som ska ha innehafts i minst 2 år, dvs prövotiden ska vara över. - God körvana. - Intresse och förutsättningar, inklusive fysiska förutsättningar, för lastbilsföraryrket och utbildningen. - Ha tillräckliga kunskaper i svenska för att genomföra utbildningen, med eller utan språkstöd. Bussförare Taxiförare Svets och plåt Yrkesakademin Utbildningscenter för kollektivtrafik i Sverige Montico (underleverantör JB) Genomgått testmodul med godkänt resultat. - Svenskt B-körkort, som ska ha innehafts i minst 2 år - Fyllt 21 år - Ha tillräckliga kunskaper i svenska för att genomföra utbildningen, med eller utan språkstöd. - B-körkort och god körvana. - Vara över 21 år och innehaft körkort i minst två år. - Uppfylla medicinska krav - Uppfylla kraven på laglydnad - Genomgått testmodul med godkänt resultat. - Tillräckliga kunskaper i svenska för att klara utbildningen och arbeta som taxiförare, Grundläggande kunskaper inom svenska, engelska och matematik - även teoretiska och praktiska tester - Grundläggande datakunskaper.
Arbetsmarknadsutbildning inte specifikt för nyanlända Utbildning Anordnare Kommentarer Verkstadsteknik JB Kompetens AB Förkunskaper: -Grundläggande kunskaper inom svenska, engelska och matematik, kartläggs genom - Att efter tester och kartläggning bedömts ha förutsättningar att klara av yrkesarbete inom den aktuella industriella sektorn. - Grundläggande datakunskaper. VVS och kylmontör Lernia Gymnasiekompetens eller motsvarande med godkänt betyg i matematik A, engelska A och svenska A/B. Undantagsvis kan kartläggningsveckor där såväl teoretiska som praktiska kunskaper testas ersätta betygen. God fysik. B-körkort. Skogsmaskinförare Utb skog Färna - B-körkort - Förutsätttningar för att kunna arbeta inom yrket bedöms innan utb Serviceutbildning Lernia Har genomfört särskild omgång för nyanlända
Validering nya avtal på gång - inom Bygg- och anläggning Maskin- och kranförare Industriyrken Yrkesförare/bussförare Restaurang och storhushåll
AUB o SFI Af tillhandahåller Aub Kommunen svarar för Sfi-resurs Förutsättning 1: att kommunerna som har deltagare köper Sfi-resurs av anordnarkommun. 2: Att utbanordnaren har platser och att utb är tillräckligt lång
LOA 2012-10-12 - Agenda Inledning Flyktingmottagning aktuellt läge och prognos Sanela Cerimagic, Länsstyrelsen Samverkan Samhällsorientering Elisabeth Bahngoura, Länsstyrelsen Samverkan Sfi med yrkesinriktning Sfx Arosdöttrarna Elisabeth Bahngoura, Länsstyrelsen Sfi i Västerås Samverkan Sfi och arbetsmarknadsutbildning Kaukko Läppäla, Arbetsförmedlingen Samtal
Migrationsverkets prognos (tabellen hämtad ur Migrationsverkets prognos 30 juli 2012) Behov av platser i kommun 2012 2013 Mottagna från MiV:s mottagningssystem 14 000 21 000 varav ensamkommande barn 2 300 2 400 varav ABO 6 700 10 700 varav EBO 5 000 7 900 Kvotflyktingar 1 900 1 900 Direktinresta anknytningar 5 200 15 500 Totalt (nya tillstånd och inresta med tillstånd) 21 100 38 400 Inskrivna med UT 4 600 6 500 Prognos kommunplatser 19 700 36 400
Överenskommelse om flyktingmottagande 2007-2012 Antal personer i nya överenskommelse 2011 i Västmanlands län, varav anvisningsbara platser i parantes. Överenskommelse för 2011 gäller till dess omförhandling görs. Kommun 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Arboga 30 30 30 30 30 (30) 30 (30) Fagersta 52 52 52 30 30 (30) 30 (30) Hallstahammar 70 70 70 50 50 (30) 50 (30) Kungsör 30 30 30-15 (10) 15 (10) Köping 60 60 60 30 30 (5) 30 (5) Norberg 26 26 26 26 26 (26) 26 (26) Sala 54 54 54 50 50 (40) 50 (40) Skinnskatteberg 30 30 30 30 30 (20) 30 (20) Surahammar 40 40 40 40 40 (40) 40 (40) Västerås 455 536 429 170 250 (0) 250 (0) Totalt 847 928 821 456 551(231) 551(231)
Faktiskt mottagande av flyktingar 2012 Migrationsverkets statistik, 2012-09-30 Kommun Totalt mottagna Antal personer som accepterat anvisning (Af) + mottagna kvotflyktingar (MiV Arboga 11 (30) 0 (30) Fagersta 44 (30) 0 (30) Hallstahammar 26 (50) 11 (30) Kungsör 21 (15) 2 (10) Köping 45 (30) 0 (5) Norberg 8 (26) 5 (26) Sala 47 (50) 28 (40) Skinnskatteberg 13 (30) 1 (20) Surahammar 31 (40) 18 (40) Västerås 68 (250) 0 (0) Totalt 314 (551) 65 (231)
Länstal 2012 och 2013 Länstal 2012 650, varav 232 för anvisning Länstal 2013 1 900, varav 377 för anvisning Inklusive ensamkommande flyktingbarn
Överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn Kommun Start mottagande Platser Asyl Put Arboga - - - - Fagersta april 2010 12 3 9 jan 2012 Hallstahammar 11 3 8 Kungsör - - - - Köping nov 2012 12 3 9 Norberg mars 2011 12 3 9 jan 2011 Sala 9 3 6 Skinnskatteberg okt 2011 12 3 9 Surahammar feb 2008 15 3 12 Västerås Juni 2010 16 4 12 Totalt - 99 25 74 Ålder Kön - - 14 år barn 15 år, syskon 12 år barn - - 16 år barn 16 år barn 16 år pojkar 16 år barn 15 år pojkar Samtliga barn - -
Ensamkommande barn Aktuellt Fortsatt stort och akut behov av asylplatser 3 400 barn kommer att söka asyl under 2012 Tvingande lagstiftning, 1 juli 2013 Nya rekommendationer för åldersbedömning Socialstyrelsen Kortare handläggningstid Ökad omsättning asylplatserna
Satsningar inom integrationsområde Budgetpropositionen 2013 : Anhöriginvandrare omfattas av etableringsinsatser Praktiskt basår och arbetsträning Stimulansbidrag för kommunernas verksamhet med flyktingguider Insatser för snabbare bosättning Jobb- och utvecklingsgarantin i anslutning till etableringsinsatserna
Arosdöttrarna- Sfx Sfi med yrkesutbildning för korttidsutbildade nyanlända kvinnor (Vård och Lokalvård) Modersmålsstöd Åtta kommuner Utbildningen ska finnas kvar Västerås Folkhögskola är anordnare Ca 25 elever kvar vid avslut, 130630 53 elever, varav 25 har A- och B-betyg
Resultat 53 elever, löpande intagning 31 i etablering, 13 introduktion, 9 försörjningsstöd 6 har gått i skola 8 kunde läsa latinskt alfabet, 3 annat alfabet 25 betyg A-kursen + 5 som redan hade A-betyg 2-3 månader 14 betyg B-kursen + 3 som redan hade + drygt 10 snart klara med B 13-15 elever på vardera yrkesutbildningen
Samhällsorientering SO 60 timmar på modersmål enligt förordning Behov att samverka kring små språk Modell för länssamverkan framtagen i projekt SISO av Integrationsenheten Västerås 7 kommuner positiva, 3 har ej bestämt sig Avtalsförslag finns, ska utvecklas Arbetsförmedlingen bör vara med Testperiod
SFI mot bransch med modersmålsstöd MiROi (Klassrum och Individuellt anpassade studier) Modersmål: Arabiska och Somaliska Handel och administration Hotell och turism Omvårdnad IT Lernia (Individuellt anpassade studier) Modersmålsstöd: Arabiska och Somaliska Barn och fritid El och energi Lager och logistik Handel och administration Hotell och turism Industriteknik Storhushåll VVS och fastighet Omvårdnad Lokalvård 2012-10-11 Vuxenutbildningscentrum
Folkuniversitetet (Klassrum) Service Turism Restaurang Handel Försäljning Hushållsnära tjänster Vård och omsorg SFI mot bransch Eductus (Individuellt anpassade studier) Barn och fritid Omvårdnad Handel och administration Lager och Logistik Lokalvård Fastighetsskötsel Hotell och turism Nyföretagande Storhushåll, restaurang, café Teknik och IT Hantverk Industri 2012-10-11 Vuxenutbildningscentrum
Alfabetisering Lernia (Klassrum) Eductus (Individuellt anpassade studier) Alfabetisering med modersmålsstöd Lernia (klassrum) Modersmål: Arabiska och Somaliska Eductus (Individuellt anpassade studier) Modersmål: Arabiska, Somaliska, Kurdiska, Thai, Engelska, Franska, Spanska, Swahili, Persiska 2012-10-11 Vuxenutbildningscentrum
SFI Lernia (Klassrum) Eductus (Individuellt anpassade studier) Frimanska Akademiker och Hälsospåret 2012-10-11 Vuxenutbildningscentrum
Prislista Sfi kostnad per närvarotimme. 2012-2014 Kartl.Adm Summa Sfi för analfabeter med modersmålstöd Klassrumsundervisning 37:- 3:- 40:- Individuellt anpassade studier 39:- 3:- 42:- Sfi för analfabeter utan modesmålsstöd Klassrumsundervisning 30:- 3:- 33:- Individuellt anpassade studier 35:- 3:- 38:- Enbart Sfi undervisning Klassrumsundervisning 28:- 3:- 31:- Individuellt anpassade studier 32:- 3:- 35:- Sfi mot bransch med modersmålsstöd Klassrumsundervisning 28:- 3:- 31:- Individuellt anpassade studier 40:- 3:- 43:- Sfi mot bransch utan modersmålsstöd Klassrumsundervisning 32:- 3:- 35:- Individuellt anpassade studier 35:- 3:- 38:- Sfi för akademiker egenregi Klassrumsundervisning 35:- 3:- 38:- Individuellt anpassade studier 39:- 3:- 42:- Sfi rehabspår egenregi Klassrumsundervisning 55:- 3:- 58:-
Finansiering av UF Västmanland Bilaga till Ung Företagsamhet Kommunala verksamhetsbidrag för 2012 Arboga 26 570 kr Fagersta (via NVU) Företagarcentrum i Sala Avslag Hallstahammar 30 350 kr Kungsör Avslag Hänvisning till interkommunala bidrag Köping 49 810 kr Norra Västmanlands utbildningsförbund Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås 20 000 kr (via NVU) (via FtgC i Sala) (via NVU) Avslag 300 000 kr Kompletterande bidrag har sökt av resp. kommun i NVU. Där Fagersta hittills behandlat ärendet och gett bifall. Summa 426 730 Summan kommer att justeras något för det kompletterade bidraget från kommunerna i NVU. Övriga för 2012 Landstinget 2012 Nationellt bidrag för 2012 Nationellt bidrag för 2012 Övrigt (Almi Mälardalen) Summa 85 000 kr 115 974 kr Stödet består av medel från Skolverket som fördelas via Ung Företagsamhet i Sverige. 18 000 kr Stödet består av medel från Ungdomsstyrelsen som fördelas via Ung Företagsamhet Sverige. 30 000 kr avtal för 2012-2013. Har visserligen ännu inte vänt avtalet ännu men utgår från fortsatt stöd. 248 974 kr
Finansiering av UF Västmanland Privat näringsliv och företagsorganisationer i Västmanland Bilaga till Ung Företagsamhet Avtal för 2012-2013 220 000 kr Avtal som är klara för 2012-2013, är uppföljningar från föregående år. Några avtal har ännu inte följts upp men totala beloppet om alla avtal kan följas upp för 2012-2013 ligger runt 300 000 kr där 0ckså barteravtal också är inkluderade (som ger värde i form av tjänster men inga medel att täcka kostnader med). Tävlingsvärdskap för mässa Mässavgifter för UF-företag à 300 kr Faktisk summa i aug. 2012 hittills inkommet Förväntad summa för 2012-2013 ca 100 000 kr ca 36 000 kr 220 000 kr 436 000 kr Pengar som ännu ej finns. Ett arbete görs tidigt under höst, företag som går in och agerar värdar för olika tävlingar. Hjälper till att medfinasiera den regionala mässan i UF-företagande och prispengar till företag. Täcker dock långt ifrån den faktiska kostnaden för mässan. Pengar som ännu inte finns. UF-företagen får betala en mindre avgift för att ställa ut på mässan. Täcker inte den faktiska kostnaden. Länsstyrelsen Dialog sätts nu igång med LST angående möjliga projekt. Länsstyrelsen har beviljat årliga projekt tidigare med varierat stöd. Under verksamhetsåret 2011-2012 erhöll föreningen cirka 350 000 kr i projektstöd.
Västerås den 31 augusti 2012 Till VKLs styrelse Ung Företagsamhet i Västmanland Om ekonomiska förhållanden och förutsättningar för föreningen Ung Företagsamhet i Västmanland. En överblick av de ekonomiska förutsättningar, förhållanden och utmaningar som råder för UF Västmanland. Försöker ge en bild i så koncisa punkter som möjligt. 1. Ung Företagsamhet har brutet räkenskapsår, från 1 juli till 30 juni. 2. Personalen på UF-kontoret, idag bemannad av två personer hanterar inte bara all verksamhet som har med utbildningskoncepten att göra utan sköter även all finansiering, från projektansökningar, kommunbidrag, vända avtal med nya och befintliga privata partners, till att hitta finansiering för den årliga regionala mässan. 3. Partneravtal från privata näringslivet skrivs för verksamhetsåret, ex. 2012-2013. Ett tidskrävande arbete som tar tid och kraft. Utmaning: ständigt arbete med nya kontaktpersoner och införsäljning. Hur ska vi hitta tiden att följa upp/arbeta med att finna nya partners i det privata näringslivet? Upplevd tidsbrist och oro i relation till brist och osäkerhet på intäkter, tär mycket på personalens ork. 4. Kommunernas bidrag beviljas kalenderårsvis, ex. 2012. UF periodiserar kommunbidragen och vi ligger och släpar vilket inte är bra. Bidragen för 2012 periodiseras för verksamhetsåren 2011-2012 (bakåt) och för 2012-2013 (framåt). Eftersom verksamhetsstöden söks i slutet på varje år och uppföljningar kring beslut är en process som kan ta mer än halva året därpå. Det innebär i praktiken att verksamhetsstödet kommer när verksamhetsåret nästan löper ut. 5. Det faktum att vi från år till år inte kan förutsäga om vi överhuvudtaget kommer att beviljas stöd från de olika kommunerna är en springande punkt för hela UFs varande i Västmanland. Kommunernas stöd ger a) medel för driften, b) legitimitet i skolorna, c) legitimitet hos företagen och hos exempelvis Länsstyrelsen som vill se medfinansiering i utvecklingsprojekt. 6. UF Västmanland är en ideell organisation och egen juridisk person. Det innebär att föreningen drivs med en idé och inte vinst som drivkraft. Vår idé är Vi tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet. Idén förverkligas genom idogt arbete för att få fler att använda de utbildningar i entreprenörskap som vi erbjuder länets skolor. Våra kunder, skolorna använder kostnadsfritt våra tjänster. Kostnader för personal och löner, lokal och allt övrigt är som för vilken verksamhet som helst. Personalen jobbar inte ideellt. Däremot engageras årligen rådgivare, jurypersoner, personer i vår egen styrelse som alla jobbar ideellt. Det handlar om hundratals personer.
7. UF Sverige, nationellt förbundskansli har inget ansvar för den regionala föreningens ekonomi och finansiering. Det innebär att alla intäkter som föreningen kan skapa, måste skapas här i Västmanland. Vi har gott om direkta kunder i länets skolor i form av lärare och elever och trenden är uppåtgående. Om verksamheten kommer jag gärna och genomför en presentation. 8. Finansiering av UF Västmanland sker med hjälp från kommunerna, landsting, privat näringsliv, genom projekt på Länsstyrelsen. Via UF Sverige kommer statliga tilldelade medel som fördelas utifrån en fördelningsnyckel (från Skolverket) men den intäkten är inte stor nog att täcka vår basverksamhet i länet. För 2012 är summan cirka 115 000 kr. 9. UF Västmanland är alltså inte medlemsfinansierad eller drivs med statligt stöd utan det är här i länet vi hittar våra stödgivare! 10. För UF Västmanland skulle det vara bra med samordning och bättre framförhållning vad gäller de kommunala verksamhetsbidragen i länet och vi har ett förslag om hur hela hanteringen skulle kunna förenkla för både UF och kommunerna. 11. Utifrån förutsättningen att UF Västmanland är en önskad och accepterad aktör i utvecklingen av det entreprenöriella lärandet och entreprenörskapet i länets skolor och har den legitimitet hos kommunerna som behövs för att kunna utföra sitt uppdrag (en grundförutsättning) så har UF Västmanland en förfrågan om det är politiskt möjligt och rimligt att inom VKL styrelse: lyfta frågan om UFs kommunala finansiering Att en samsyn skapas kommunerna emellan och att gemensamt beslut tas om den totala nivå som ska gälla årligen som verksamhetsstöd för en tidsbestämd period för Ung Företagsamhet i Västmanland. Full förståelse finns från UFs sida att olika kommuner har olika ekonomiska muskler, alla kommuner bör ändå enligt UF bidra med något. Skulle det vara möjligt (även om det kommer valår), att i den här frågan få till stånd en avsiktförklaring/ta beslut som sträcker sig över flera år? Just nu arbetar UF (alla regioner i Sverige) med en femårig målbild som omfattar åren 2011-2016 (2011-2012 2015-2016) och UF Västmanland arbetar även i skrivande stund för ett längre länsstyrelseprojekt som faller inom dessa år. Kan vi få dessa att sammanfalla skapas en stabil grund för de fyra kommande åren. 12. Som bilaga till dessa punkter lägger jag med en excelfil som visar hur ekonomin och finansieringen ser ut. Det mest utmärkande för finansieringen förutom att den är bristfällig, dvs för lite pengar kommer in, är att framförhållningen och ovetskapen om vad som kommer in är för stor. Det fattas pengar för detta verksamhetsår som nu påbörjats. Jag tror att vi gemensamt kan minska den ovetskapen med ett system som skapar lite bättre översikt och reda.
13. Jag har inte berört frågan om bemanningen på UF-kontoret och vad som egentligen är en önskvärd regional finansiering utifrån kostnader för basdriften. Jag kan konstatera att många UF-regioner har en bemanning, mer anpassad till den arbetsbelastning som råder. En dubblering av bemanningen här i Västmanland skulle närma oss den anställningsnivå några av de regioner som finns omkring oss har, Värmland (6-7 anställda), Uppsala län (3-4), Örebro (2-3), (Gävleborg (5-6), Dalarna (5-6). UF Örebro har årligt stöd från regionförbundet, UF Gävleborg har rejäla projektstöd från regionförbundet samt kommunstöd. Värmland och Dalarna har kommunstöd via regionförbund och har även beviljats intereg.projekt (Norge). Det finns givetvis mer att dra och det finns säkerligen en del frågor till UF. Ett stående erbjudande finns till VKL och länets alla kommuner; UF kommer mer än gärna genomför verksamhetspresentationer och svarar på frågor. Vänlig hälsning Sara Haffling, Regionchef för Ung Företagsamhet i Västmanland