Översikt Språk Är språkinlärning möjlig? Bara möjlig om (grundläggande) språk är medfött Måste i så fall finnas gemensamma drag bland världens språk, dvs. universalier Språk tänkande Vilket beror av vilket? Språkförståelse Datalingvistiska teorier Praktiska råd Hur formulera sig? Är vår språkförmåga unik? Lingvistik = läran om språket Jane Goodall Kanzi förstår symboler (lexigram) Mysterium nr1 med språkinlärning Första språket måste läras före en viss ålder (ca. 13 år)! Om man inte lärt sig något språk före tonåren kommer man inte kunna lära sig något språk på en infödings nivå! Sidan 1
Mysterium nr2 med språkinlärning Oändligt många välformade uttryck: { }* Teoretiskt omöjligt att på ändlig tid härleda grammatiska regler från de få språkuttryck man hinner höra Språket är Regelbundet Följer grammatiska regler Generativt Oändligt många nya uttryck kan formas Rekursivt (delvis) Satser kan bäddas in i varandra (praktisk begränsning: max 2-3 inbäddade nivåer) Mysteriet med språkinlärning Barn hör exempel på uttryck som tillhör språket Men, språket är ju oändligt Hinner inte höra alla exempel Vet därmed inte vilka uttryck som inte tillhör språket Mysteriet med språkinlärning Barn hör bara positiva exempel på språkuttryck Oftast korrigeringar av typ: Så säger man inte till farbror Dvs. korrigeringar av social natur Räcker inte för att kunna härleda vilka språkregler som gäller Omformulering vid upprepning av vad barnet sagt kan dock vara ett tecknen på att frasen inte var korrekt Förutsätter att barnet testar relativt fritt och hör omformuleringen Hypotes En del av vår språkförmåga (t.ex. grundläggande regler) är kanske medfödd? Borde i så fall vara samma regler hos alla människor Kanske liknande medfödda regler, men olika parametriseringar efter födseln Skulle även förklara åldersgräns för språkinlärning Universell grammatik Noam Chomsky (datalingvist, politisk dabattör): Universella regler som gäller över hela världen Medfödda, men kan anpassas till olika språk efter födseln Government and Binding (GB) Government (ledning/uppstyrning): Universell grammatik med parametrar Binding: När barnet hör sitt modersmål, instansieras parametrarna i den medfödda grammatiken Sidan 2
Chomsky: Universell grammatik Teorin skulle bekräftas om man lyckades hitta s.k. universalier Universalie = Grundläggande regel som gäller för alla språk Men, har hittills alltid funnits exotiska undantag för föreslagna regler Enda universalien? Universell färghierarki över hela världen Ord för ljust/mörkt finns i alla språk Ytterligare färggraderingar införs i samma ordning i alla världens språk Universell färghierarki Finns inget språk där det finns ord för blått/rött, men inga ord för mörkt/ljust, etc svart rött grönt lila vitt blått gult orange Men, vänta nu Vad har färghierarkin med grammatiska regler att göra? Färgord är visserligen språkliga uttryck, men Var går gränsen mellan språk och kognition? Språk kognition Språk kognition Chomsky: Språk bör studeras för sig, oberoende av övrig kognition Sidan 3
Styr språket vårt sätt att tänka? Worfs hypotes: Vårt språk styr våra tankar och vår uppfattning av vår omvärld Ex. lättare att uppfatta röda färger om vi har ett uttryck för det i språket Så om ett språk inte har uttryck för rött finns kanske inget tydligt mentalt begrepp för rött? svårt att uppfatta rött? Vi tänker lika över hela världen! Berlin & Kay kom 1969: Samma färguppfattning i alla kulturer Pekar ut samma färg som mest typiska (t.ex. mest röda ) Dessutom har alla lika lätt att lära sig fantasinamn på färger Alltså måste alla ha samma mentala representationer av färger Men olika språkliga uttryck för dem (enkla ord eller sammansatta uttryck och längre kring-beskrivningar) Man undersökte detta hos Dani-folket på Nya Guinea Kommunikationsbehov styr språket Varför så många uttryck för olika typer av snö ju närmare polcirkeln man kommer? Överlevnadsvärde att känna igen, därför också viktigt att kommunicera olika snötyper Kopplingen kognition - språk Finns det gemensamma hjärnområden? Finns det neurala kopplingar mellan områden som implementerar språk och exempelvis visuell perception? Kognitiva och sociala behov styr vårt språk, inte tvärtom Visuell perception språk Neurala förbindelser mellan övrig kognition och språket Styrning av munnen Planering Förstå och formulera tal Sidan 4
Hjärnområden för språk Frontalloben Associativa minnet Högnivåplanering Avsikt med yttrandet Sekventialisering Premotoriska områden Exekvering (uttal) i rätt ordning Temporalloben Brocas area: Tal (formulering; planering) Wernickes area: Språkförståelse Tolkning av språkuttryck Språkförståelse enligt datalingvistiken Exempel på parseträd Noam Chomsky: Syntaktisk analys mha transformationsgrammatik S NP + VP VP V Prep N Beskriver ett parseträd Språkförståelse: datalingvistik Svårt när tvetydigt Vilken djupstruktur gäller här? Löven = ytstruktur De ord som bygger upp satsen (i rätt ordning) Förgreningarna = djupstruktur Satsens grammatiska struktur Har jag förstått djupstrukturen, har jag förstått vad som sägs The chickens are ready to eat Är chickens subjekt eller objekt? Sidan 5
Tolkning av språk sker på olika nivåer Pragmatik Koppling till omvärlden Förankring av uttryck som idag, det där Semantik Betydelse Syntax Grammatisk uppbyggnad Lexikal Morfologi Stavelser Fonologi/ortografi Sker dessa steg bottom-up? Ljud/bokstäver Parsning vänster till höger: Garden paths Den tjocka specerihandlaren vägde upp ett kilo godis Synfältet Vad baseras vår förväntan på när vi läser? Perifera synfältet Parafovea Fovea Gula fläcken Läsning Hög upplösning i gula fläcken Täcker 2 (1-2 bokstäver) Tar in bokstäver även från parafovea (upp till 10 ) Dålig upplösning ( acuity ) inom perifera synfältet 15-19:e bokstaven på ytterkanten Endast 30% upplösning jfr med gula fläcken Ögonrörelsestudier Sackader (ryckiga ögonrörelser) när vi läser Snabb rörelse, som riktas in från början, sedan bara småjusteringar Lyder Fitts lag Tar längre tid om man måste landa precist Sidan 6
tid (ms) Fitts lag Tid att flytta ögat/handen ~ log(avstånd/mål-storlek), dvs. ~ log(precision) Sekvens av korrigeringar Antal korrigeringar ges av handens noggr. tid att korrigera log 2A S log Fitts lag (Welfords variant) Fitts lag 600 500 400 300 200 100 0 30 60 90 120 150 180 210 240 270 300 avstånd S=10 S=20 S=30 S=40 S=50 Läsning Ögonen hoppar framåt med 8-9 bokstäver Vi kan ta in 10-20 bokstäver Kan tolka 6 bokstäver Bortanför detta bara grova visuella drag Vi fixerar meningstunga ord Vi har förväntningar på vad som ska komma Bearbetar början av satsen utan att vänta ut slutet Fixeringar Bearbetas under båda fixeringarna The chickens are ready to eat. Läsning Läsförståelse Förståelse börjar i stort sett ögonblickligen Pågår samtidigt som vi läser vidare Tvetydiga ord eller satser ger upphov till ett antal parallella tolkningar Efter ca. 500-750 ms undertrycks felaktiga tolkningar Det kognitiva systemet hjälper till Aktiv rekonstruktion av det lästa Interaktiv bearbetning Tar samtidigt hänsyn till - Möjlig tolkning - Det som står Sidan 7
Tolkning sker samtidigt på alla nivåer Pragmatik Förankring i fysiska omvärlden Tolkning av uttryck som idag, det där Semantik Betydelsen av språkliga uttryck Syntax Grammatisk uppbyggnad Morfologi Stavelser Fonologi/ortografi Ljud/bokstäver Semantisk bearbetning Förståelse = det vi kommer ihåg från texten Vi är bra på att ta fram andemeningen i en berättelse Dåliga på att komma ihåg detaljer Vi blandar våra förväntningar, vår bakgrunds-kunskap med det som sägs i texten Kan sedan inte skilja på om vi läste satserna en i taget, eller i en enda lång mening Svårläst? Hur uttrycka sig? Peter, som i vanliga fall skulle ha suttit hemma framför TV:n och tittat på ett av dessa otaliga program som ger sken av att vara riktiga konstverk, men som i verkligheten var illa regisserade dramer, vars upphovsmän nästan alltid såg sig som missförstådda konstnärssjälar vars uppgift här i världen var att lida och uthärda i det tysta, satt på bänken i parken och läste en roman. Parsning från vänster till höger S Hur uttrycka sig? NP NP VP Inte bra med för stort avstånd mellan N och V Tänk på hur förståelsen (NP, VP) byggs upp av läsaren Verbet beskriver vad som händer i texten. Bör komma tidigt efter substantivet! Det Adj N Adj N V Den långa killen i vita tröjan sprang efter en boll. Sidan 8
Korta meningar bäst: verbet kan komma tidigt Peter den stora, som regerade i Ryssland i mitten av 1700- talet, och som grundade staden Petersburg mitt i träskmarken, dog 1774 av en hittills okänd sjukdom, 72 år gammal. Peter den stora dog 1774 av en hittills okänd sjukdom, 72 år gammal. Han regerade i Ryssland i mitten av 1700-talet, och grundade staden Petersburg mitt i träskmarken. Hur uttrycka sig? Mottagaren förväntar sig att vissa saker ska komma på vissa ställen Viktigt med ett naturligt flöde mellan satser och stycken Läsarens förväntningar Varje enhet (t.ex. stycke) ska handla om en sak Intro-positionen Enheten kommer att handla om det som står allra först Emfas-positionen Det intressanta, det nya, poängen, ska komma sist Viktigt att rätt sak i intro-pos Bin pollinerar blommor och arbetar dygnet runt Resten av stycket kommer att handla om bin Blommor pollineras av bin som arbetar dygnet runt Mer ansträngande att läsa: stycket skulle ju handla om blommor, eller?? Röd tråd! X xxxx x xxxxxx xxxxxx xxxxxx. Yyyy yyyy yyy yy Kommunikation är svårt! Mycket förutsätts yyyyyy. Zzzz zzzz zz z zzzzzz. Ex. Forskning inom ANN har utvecklats med stormsteg. Forskarna har levererat nya lösningar på svåra, dittills olösta problem. Ett av dessa problem Sidan 9
Implikatur: underförstått budskap Lång båtresa, sjökapten festar till Styrman skriver upprört i logg-boken 2013-05-10 kl 23.15: Kapten är full igen! Nästa morgon skriver kapten 2013-05-11 kl 10.30: Styrman är nykter igen!! Sidan 10