Jonas Wells Projektledare, Nationella Nätverket för Samordningsförbund Kontaktinfo mobiltel 0706 38 06 17 e-post jonas.wells@nnsfinsam.se hemsida www.nnsfinsam.se D A T U M 2016-02-17 Projektförslag inom området utvärdering av finansiell samordning, ställd till samordningsförbunden: Kompletterande ansökan - Pilotstudie av indikatorer inom den finansiella samordningen: En tredje mätomgång med analys av registerdata Projektbenämning Detta projekt är en komplettering av pågående projekt Pilotstudie av indikatorer inom den finansiella samordningen. För att skilja det från huvudprojektet benämns denna del med en bisats: En tredje mätomgång med analys av registerdata. Projektägare och projektledare Huvudansvaret för projektet ligger på Föreningen Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS) och dess styrelse. NNS ändamål är att stödja samordningsförbunden i deras utvecklingsarbete, vara ett forum för dialog, erfarenhetsutbyte, kunskapsspridning och gemensamt lärande. NNS samlar 70 av landets 80 samordningsförbund som medlemmar. Ordförande för NNS är Kurt Kvarnström. Kontaktuppgifter: Epost fullstaby@outlook.com, tel 070-215 44 00, postadress Södra Dalarnas Samordningsförbund, c/o Avesta Kommun, 774 81 AVESTA. Projektledare är utvecklare Jonas Wells som arbetar för NNS. Kontaktuppgifter: Epost jonas.wells@nnsfinsam.se, tel 0706-38 06 17, postadress Södra Dalarnas Samordningsförbund, c/o Avesta Kommun, 774 81 AVESTA. Bakgrund Information om indikatorprojektet uppkommelse och historia till och med våren 2015 återfinns i projektansökan 150119 (bilaga 1) samt i NNS rapportserienummer 2015:2. Under 2015 och fram till de inledande månaderna 2016 har betydande framsteg gjorts i indikatorprojektet:
a) Två mätomgångar, där mätinstrument genom enkäter, har genomförts tillsammans med 12 samordningsförbund och cirka 1 000 respondenter per mätomgång har gett värdefull information om hur mätpunkterna fungerar i reell miljö b) Undersökning om förutsättningar för registerstudie av indikator 11 har genomförts och en studiedesign för detta arbete förbereds tillsammans med Socialstyrelsen c) Flera öppna möten har hållits under året med representanter från pilotförbunden och andra förbund, däribland flera referensgruppsmöten, ett halvtidsseminarium samt presentation vid nationell konferens som har inhämtat synpunkter från förbunden och dess medlemsorganisationer d) Regelbundna möten har hållits med Nationella Rådets arbetsgrupp under året. Dessutom har projektledare och forskare träffat Nationella Rådet för att diskutera och informera om projektet e) Flera spridningsseminarier/workshops är planerade under våren 2016, likaså presentation vid Finsamkonferensen i Eskilstuna våren 2016 Sammantaget har indikatorprojektet stärkt upp ytterligare förankringsarbetet och delaktigheten gentemot förbunden. Resultatet av de två mätomgångar är att flera av mätpunkterna fungerar väl, vissa kommer att tas bort och några rekommenderar Örebro universitet att vi gör vissa ändringar i och testar i en mätomgång tre under våren 2016. Det senare föreslås med anledning av svaren i flera av mätpunkterna ställda till individer och personal uppvisar ett väldigt skevt svarsmönster. Det stora flertalet har svarat högt på en femgradig svarsskala vilket sänker värdet av ett mätinstrument för att följa och värdera utveckling av finsamfinansierade insatser. Försök i mätomgång 3 görs i form av några omformuleringar och att utöka svarsalternativen till en sjugradig skala (mer information i bilaga 2). Parallellt med arbetet med enkäterna har projektet utrett förutsättningar för studie av indikator 11. Indikator 11 handlar om att resultaten av den finansiella samordningen är hållbara över tid. För detta krävs registerstudier med data ur SUS och från SCB. En möjlighet att testa en registerkörning har presenterats av Socialstyrelsen under förutsättning att nödvändiga rättsliga prövningar godkänner förfarandet samt att erfoderliga medel tillkommer. Syfte Det övergripande syftet med pilotstudien är att, under 2015-2016, testa reliabilitet och validitet i det verktyg/instrument som det föregående projektet har tagit fram. Ansatsen är lärande och inkluderande för att ge stora möjligheter för samordningsförbundsföreträdare, nationella aktörer
och andra intressenter såsom brukarrepresentanter och forskarsamhället att bistå arbetet. I denna kompletterande ansökan är syftet är genomföra en tredje mätomgång samt att beställa en registerkörning med tillhörande analys angående indikator 11. Denna ansökan är framtagen i samspel med Örebro universitet (genom professor Berth Danermark och fil.dr. Susanna Larsson-Tholén), pilotförbunden och projektets styrgrupp. Mål Ett användarvärt och användarvänligt instrument som är mätsäkert och relevant för samordningsförbunden Att kunna leverera ett kvalitetssäkrat mätisntrument till samordningsförbunden till den 1 september 2016 Organisation Projektet leds av en styrgrupp bestående av representant från NNS styrelses arbetsutskott, Nationella Rådet och dess arbetsgrupp. Tjänstemannaledningen från några pilotförbund ingår också i styrgruppen. Föredragande i styrgruppen är projektledaren med stöd av representant från Örebro universitet. I övrigt är rollerna en fortsättning av föregående projekt (bilaga 1). Tid- & aktivitetsplan Den kompletterande studien genomförs under perioden 2016-04 till 2016-08 enligt följande tidplan: April Beställning av registerstudie görs av Socialstyrelsen, förberedelser till mätomgång 3 startar, pilotförbundsmöte den 4 april i Eskilstuna, presentation Finsamkonferensen i Eskilstuna 5-6 april Maj Mätomgång 3 sker under månadens två första veckor Juni Nationellt seminarium den 15 juni i Stockholm för att värdera och reflektera kring det sammantagna resultatet av projektet efter mätomgång 3 Augusti Slutrapport läggs ut på NNS hemsida, ev möte med Nationella Rådet Planerad budget NNS ansöker om finansiering från samordningsförbunden genom gräsrotsfinansiering enligt nedanstående budget. Samtliga kostnader avser
2016 och är exklusive moms. Projekttiden är från april 2016-augusti 2016 (160401-160831): Forskartjänster Örebro universitet Beställning registerstudie (för indikator 11) Samordning/projektledning NNS Lokal pilotgruppsmöte (april) Seminarium (juni) Resor (för projektledare och forskartjänster) Totalt 140 000 kr 100 000 kr 50 000 kr 5 000 kr 25 000 kr 10 000 kr 330 000 kr Eventuell överskott av medel balanseras in i nästa fas i projektet, dvs stöd för implementering, handledning och användarstöd, och handhas av NNS. För att förenkla crowdfundingansatsen kan finansiären välja vilken av kategorierna litet, medelstort, eller stort som samordningsförbundet ser sig själv som. För respektive steg utgår bidrag på 10 000 kr, 20 000 kr och 30 000 kr. Förslag om var gränserna går mellan dessa kategorier är: Samordningsförbunds kategori Årstilldelning 2016 (totalt) Crowdfunding 2016 - förslag Litet Upp till 4 milj kr/år 10 000 kr Mellanstort Mellan 4-12 milj kr/år 20 000 kr Stort Över 12 milj kr/år 30 000 kr Projektets framtid efter avslut Fortsatt implementering, spridning och vidare arbete planeras under senare delen av 2016 med samordningsförbund runt omkring i landet. Det finns i efterläget av projektet en verklig potential att uppföljning och underlag för utvärdering av finansiell samordning hamnar i ett annat ljus och får en ordentlig skjuts framåt. NNS och enskilda samordningsförbund emotser bland annat ett vidare och fortsatt samarbete med Nationella Rådets organisationer och samordningsförbunden nationellt samt forskarsamhället i det pågående arbetet med utvecklingen av ännu bättre förutsättningar för utvärdering av finansiell samordning. Jonas Wells Föreningen Nationella Nätverket för Samordningsförbunden
Bilaga 2 Vad kommer att testas i mätomgång 3? Här kommer åtgärder baserade på Mät 2 resultaten. Vill lämna öppet för att det kan bli ytterligare någon förändring. Bland annat vill jag diskutera P6 och P16 i personalenkäten ytterligare en gång med professor Berth Danermark och med projektledare Jonas Wells. Liksom omformuleringen Stödet jag får, får ofta ta den tid som jag behöver i deltagarenkäten och den motsvarande i personalenkäten Stödet vi ger får ofta ta den tid som deltagaren behöver. Där är nu tillagt ofta. Men frågan är om det verkligen spetsar frågan jämfört med tidigare. Snedfördelningar i svarsmönster som identifierats i enkäterna i Mät 1 kvarstår på ett huvudsakligen liknande sätt i Mät 2. Bytet av svarsbenämningar i den fem-gradiga svarsskalan medförde därmed inte några större förändringar i svarsmönster och av de förändringar som identifierades var flera av negativ art, d.v.s. bidrog till ytterligare snedfördelning. Beslutar att återgå till Mät 1 skalan i alla enkäter (5 st), samt att som huvudspår formulera om de påståenden i respektive deltagar-, personal, förbundschef-, och styrelseenkät som uppvisade de mest snedfördelade svarsmönstren. Som ett kompletterande spår beslutades att också pröva en sju-gradig svarsskala i deltagar- och personalenkäterna samt eventuellt i Mät 3. Det är färre som, i enkäterna riktade till personal, förbundschefer, styrelse och parternas chefsgrupp, anger att de har svårt att ta ställning till frågorna i enkäterna (Var det något påstående Du hade svårt att ta ställning till?). I dessa enkäter infördes förklarande ingresser efter Mät 1. Beslutar att behålla ingresserna i dessa enkäter även efter Mät 2. Beslutas också att i Mät 3 formulera om frågan Var det något påstående Du hade svårt att ta ställning till? till Var det något påstående som var svårt att förstå? Detta för att undvika en eventuell sammanblandning mellan om frågan är begriplig eller om den kräver eftertanke för att besvaras. Det är begriplighet som vi önskar fånga. Ordet viktigaste i frågan Upplever Du att påståendena speglar relevanta aspekter i den samordningsförbund-finansierade verksamheten? byttes i Mät 2 mot ordet relevant i enkäterna riktade till personal, förbundschefer, styrelse och parternas chefsgrupp. Detta byte kvarstår efter Mät 2 (under förutsättning att medel beviljas för att genomföra Mät 3). Deltagarenkät Formulera om påståendena 1, 2, 3 och 8 (omformuleringar i rött). Jag får stödet på ett sätt som är till stor nytta för mig Jag är ofta med och bestämmer vilket stöd som jag ska få Stödet jag får, får ofta ta den tid som jag behöver Personalen tar tillvara mina erfarenheter, kunskaper och synpunkter
(borttaget: för att göra verksamheten bättre, även svarsalternativ 0 i detta påstående tas bort) Personalenkät Formulera om påstående 1. Stödet vi ger får ofta ta den tid som deltagaren behöver Behåll i övrigt påståendena från Mät 2 i ursprunglig formulering. (Fundera dock på om inte P16 skall bytas mot P6. Ta en diskussion ytterligare med Berth.) P9 kvarstår för att testas med en 7-gradig skala då synsätt är en viktig del i samverkans-begreppet. Förbundschefenkät Påstående P10 tas bort. Påståendena 3 och 4 formuleras om. Erfarenheter, kunskaper och synpunkter tas systematiskt tillvara från målgruppen (brukarorganisationer/brukarråd/grupper av deltagare) Vi har rutiner för att samarbeta med näringsliv/civilsamhälle/ideella organisationer i arbetet när det gäller insatser för deltagarna Styrelseenkät Påstående 1 tas bort som alternativ 1. Samma påstående finns i enkäten till parternas chefsgrupp och uppvisar där ett mindre snedfördelat svarsmönster. Det kvarstår vid eventuell prövning med 7-gradig skalla i mät 3. Parternas chefsgrupp enkät Kvarstår oförändrad. Susanna Larsson Tholén susanna.larsson-tholen@oru.se Forskare Fil dr Ergonomi/Phd Ergonomics Örebro universitet/örebro University Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten för arbete och hälsa Institutet för handikappvetenskap/ The Swedish Institute for Disability Research