Ett nytt Arktis. Niklas Granholm, Stockholms Universitet, 15 mars Forskningsledare, Avdelningen för Försvarsanalys

Relevanta dokument
Ett nytt Arktis ett säkerhetspolitiskt perspektiv

Sverige inför stora uppgifter i Arktiska rådet

Arktis idag och i framtiden - en utblick från UD

En unik miljö. Klimatförändringar

Veckobrev från Isbrytaren Oden

Frågor och svar. om polarforskning

Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld?

Arktis strategiska frågor i en region i förändring

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS


Vad händer på gasmarknaden globalt? Elin Akinci Energimyndigheten

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

Havsis och klimatförändringar i Arktis - sammanfattning till media

Veckobrev från Isbrytaren Oden

Skiffergas förändrade förutsättningar på de globala energimarknaderna?

Nordens framtida naturgasförsörjning

Växande marknader för LNG i norra Europa

Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Globala energiutmaningar och gasens roll

Klimatförändringar och konflikter i en globaliserad värld. Arktis: den sista guldrushen eller Konsten att dra gränser i smältande is

Har Nordpolen en framtid? storpolitik on the rocks

Handelsströmmar och Prisbildning. Katarina Johnsson. Head of Commodities Origination

Version 0.80 JOAKIM DAHL HONORÄRKONSUL

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

AB Igrene. Energidagarna 2019

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

Årsstämma Mina damer och herrar, aktieägare och anställda,

Omvärldsanalys Fördjupning inom områdena klimat, miljö och hälsa

Internationella rapporten 2013

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG Utskottet för utrikesfrågor 2008/2212(INI)

Förslag till RÅDETS BESLUT

Marknad Johan Tegeback

Att sätta sin region i ett sammanhang

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Finns det förutsättningar för LNG i ett land med utbyggt gasnät? _. Danmark

Ett förändrat Arktis. En inledande kartläggning av FOI-kompetenser

Veckobrev från Isbrytaren Oden

Flytande biogas till land och till sjöss. Slutseminarium i projektet

GEMENSAMT REGERINGSMÖTE

Inresande studenter 1997/ / / /07

Ekonomiska basfakta

Skiffergas i Kina underlagsrapport till Näringsdepartementet

Stålåret Diagrambilaga rev

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

Norden i tal. Store Strandstræde 18 DK-1255 Köpenhamn K.

SEB Commodities Katarina Johnsson

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

Arktis och rymden. Diskussion och analys av satellitsystem för det nya Arktis CHRISTER ANDERSSON, NIKLAS GRANHOLM FOI-R SE

Anna Nordling, ÅF SKIFFERGAS

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

Sveriges strategi för den arktiska regionen

Kan USA öka importen?

foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering

ANNEX BILAGA. till. Förslag till rådets beslut

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Patrick Petersson Stefan Gustavsson

TEMA: UKRAINAKRISEN och ENERGI OCH NATURRESURSER. (

Veckobrev från Isbrytaren Oden

Trafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki

Biogasutbildning i Kalmar län

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Inkvarteringsstatistik för hotell

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Allmänna Försvarsföreningen. Länsavdelningen i Västerbotten. hot i ny tid

En integrerad EU-politik för Arktis

Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal

Röst 14: Pär Holmgren

Eders majestäter och kungliga högheter, herr talman, herrar stadsministrar, ärade stadsråd, excellenser, mina damer och herrar.

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Vart tar världen vägen?

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

KD Enskild motion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

UR-val svenska som andraspråk

FÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november Det talade ordet gäller

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Sveriges strategi för den arktiska regionen

USA och Arktis. Ett amerikanskt dilemma i väntläge? NIKLAS GRANHOLM. FOI-R SE Underlagsrapport Försvarsanalys ISSN November 2011

INTERNATIONELLA VÄSTERBOTTEN EXPORT & IMPORT 2016

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Godsflöden Östra Mellansverige. Godsflöden i Östra Mellansverige

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Energisituation idag. Produktion och användning

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Rysslandskrisens konsekvenser för europeisk gasförsörjning. Energinätverk Sverige 20 mars 2015 Shafagh Elhami Enheten för trygg energiförsörjning

Nyckeltal 2010 (prog.)

Lönar det sig att gå före?

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Transkript:

Ett nytt Arktis Niklas Granholm, Forskningsledare, Avdelningen för Försvarsanalys niklas.granholm@foi.se Stockholms Universitet, 15 mars 2012

Das Eismeer, Caspar David Friedrich, 1823/24. Ett nytt Arktis

Fokus Ett nytt Arktis är på väg vad förändras? Vad menar vi med Arktis? Några av faktorerna som förändras Klimatförändringarna som katalysator Energi i Arktis Sjöfart i Arktis Överlappande territoriella anspråk Militärstrategisk förändring Tre regionala förändringsprocesser Slutsatser

Polcirkeln? 10-gradersisotermen i juli? Trädgränsen? Permafrostens utbredning? Befolkningar? Politisk betydelse? Energitillgångar? 60 N bredd? Arktis börjar i Tierp

Några förändringsfaktorer i det nya Arktis Ökad militärstrategisk betydelse Nya farleder Energiutvinning Klimatförändring Urbefolkningar Överlappande territoriella anspråk Icke-statliga aktörer Multilaterala organisationer

Istäcket över Norra ishavet i september 2010 samt trenden av minskad havsis under september månad.

Klimatförändringen som katalysator Klimatet förändras fortare i Arktis än i resten av världen. Omslagspunkt för uppvärmning? Snabbare avsmältning än prognoser och modeller anger. Mindre och tunnare havsis troligt. Andra ordningens effekter: Berörda regeringar och andra väntar inte på säkra prognoser. Regeringar agerar för att undvika okontrollerade utvecklingar.

Nya farleder genom Arktis Nordostpassagen (Northern Sea Route) Nordvästpassagen (North- West passage) Nordpolsrutten ( North Polar Route / Central Basin Route )

är kortare än dagens Från Hamburg till: SLOC via: Vancouver Yokohama Hong Kong Singapore Nordostpassagen 6 635 6 920 8 370 9 730 Suezkanalen 15 377 11 073 9 360 8 377 Godahoppsudden 18 846 14 452 13 109 11 846 Panamakanalen 8 741 12 420 12 920 15 208 Avstånd i Nm

men när kommer de att öppnas? Sjöfarten i och genom Arktis är ännu blygsam. Utvecklingen beror av Satsningar på att utveckla farlederna Takten på isavsmältningen i Arktis Alternativens tillgänglighet Pirater/säkerhet/krig och örlog Fraktrater/försäkring/konjunktur Teknisk utveckling Nordostpassagen inom 10 år? Nordvästpassagen inom 15-20 år? En Nordpolsrutt på 20-40 år? Utvecklingen sker troligen språngvis. M/S Vladimir Tikhonov (SCF) på 160.000 ton, Isklass 1A och ryska isbrytaren 50 let Pobedy i Nordostpassagen sensommaren 2011.

Energi i Arktis Tillgångarna är potentiella snarare än reella. Stora utmaningar att utvinna energi i Arktis. Utvinningen kommer att bero på tillgång, teknologi och pris.

Några trender i energifrågan På kortare sikt: överskott av naturgas tack vare skiffergas (shale gas) och kapitalbrist bromsar utvinningen i Arktis. På längre sikt: Kombinationen av farbar Nordostpassage och energiutvinning öppnar Arktis. Pipelines vs. spot-marknad för LNG. Försvagas Rysslands energivapen på sikt? Får EU-Europa konkurrens från Asien? Kina, Japan och S. Korea import via Nordostpassagen på lång sikt men stora investeringar krävs. När isen smält tillräckligt ökar konkurrensen om gas och olja med Asien. Sic Transit Gloria Mundi: BP-Rosneft skriver kontrakt 12 januari 2011.

Överlappande territoriella anspråk Anspråk och tvister hanteras enligt UNCLOS. De flesta tvister kommer att lösas genom tillämpning av existerande regelverk. Omfattande sjömätning och kartering till stöd för anspråk pågår. Några kan bli svårlösta: Spetsbergen/Svalbard Nordvästpassagens status Kontinentalsockeln bortom 200- sjömilsgränsen Hög belastning på specialistresurser för hantering av anspråk/notifieringar i CLCS. Räcker dessa till? Isbrytaren Oden på uppdrag i Arktis.

Militärstrategisk förändring i Arktis Vem kommer att äga resp. kontrollera ett nytt Arktis? Nationella strävanden kan leda till friktion och spänning. Mer av suveränitetshävdande politik. Arktis roll som nukleärstrategisk arena. Utvecklingen av ett ballistiskt missilförsvarssystem kommer att påverka Arktis. Ökad militär närvaro trolig, men leder inte nödvändigtvis till ökad konfliktrisk.

Danmark och Grönland skilsmässa på sikt Grönland är på väg mot självständighet på sikt. Konstitutionella arrangemang för utökat självstyre är på plats. Grönländsk politisk vilja till självständighet finns. Grönland och EU besvärliga relationer. Ekonomins utveckling är en avgörande faktor. Hur mycket olja och gas finns det där? Processens karaktär och hastighet? Vilken karaktär får ett självständigt Grönland? Yta: Befolkning: 2,17 miljoner km² (Sverige 0,45 miljoner km²) 57 000 (som Gotland).

Islands tre kriser samverkar Ekonomisk kris. Säkerhetsfrågan dagens försvarslösning ej i fas med säkerhetspolitisk utveckling. Moderniseringsstress. Isländskt EU-inträde kommer sannolikt att fördröjas. Islands kris är långsiktig.

Barentsregionen som nexus för ett nytt Arktis. Solved!

Självständighetsprocess Nexus av faktorer Långsiktiga kriser

Ett nytt och geopolitiskt viktigare Arktis är på väg. Ett nytt Arktis kan inte ses isolerat från resten av världen. Faktorerna under förändring utvecklas enligt egen inre logik och hastighet. Utvecklingen blir svår att förutse.

Tack! www.foi.se/arktis