Betänkande av utredningen om betalningsansvarslagen SOU 2015:20 2015-03-05 Sektionen för vård och socialtjänst 1
En vattendelare och.. lite av ett getingbo? 2015-03-05 Sektionen för vård och socialtjänst 2
Bakgrund och syfte med utredningen Särskilt utredare: Göran Stiernstedt Syftet med översynen är att åstadkomma en god vård, där ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende kan hållas så korta som möjligt och onödig vistelse på sjukhus så långt möjligt kan undvikas. Utredningen överlämnade sitt förslag till regeringen 150305 2015-03-05 Sektionen för vård och socialtjänst 3
Lagens nuvarande konstruktion fokuserar på ett tvåpartstänk Slutenvården Kommunen 2015-03-05 Sektionen för vård och socialtjänst 4
.. när det i själva verket är tre parter som måste vara aktiva i samverkan Slutenvården Primäroch öppenvård Kommunen 2015-03-05 Sektionen för vård och socialtjänst 5
2015-03-05 6 Om arbetet Utredningsarbetet har varit komplicerat. Huvudmännen har väldigt olika uppfattningar om såväl orsaker till problemen som lösningar. Mål: med utgångspunkt i vad som är bäst för patienterna hitta en fungerande avvägning mellan landstingens och kommunernas intressen. Ur medborgares/skattebetalares perspektiv ointressant vem som betalar vad. Sektionen för vård och socialtjänst Utredningen om betalningsansvarslagen
Problemet idag Patienter som är utskrivningsklara blir kvar onödigt länge inom den slutna hälso- och sjukvården: Det är inte förenligt med god och säker vård och bidrar till överbeläggningsproblematik. Det är samhällsekonomiskt onödigt kostsamt och inte effektiv vård. Det är ineffektivt och ojämlikt att lagstiftningen medger längre väntetider för patienter inom psykiatrin. Brister i samverkan leder också till hög grad av onödiga återinläggningar efter slutenvård. 2015-03-05 Sektionen för vård och socialtjänst 7
2015-03-05 8 3000 Antal utskrivningsklara patienter 2500 2000 1500 1000 500 0 1992 1999 2002 2004 2007 2014: - uppskattningsvis ca 5 % av vårdplatserna för akut somatisk vård beläggs av utskrivningsklara - ca 1100 vårdplatser Sektionen för vård och socialtjänst Utredningen om betalningsansvarslagen
2015-03-05 9 Medelväntetid riket Sektionen för vård och socialtjänst Utredningen om betalningsansvarslagen
2015-03-05 10 Sektionen för vård och socialtjänst Utredningen om betalningsansvarslagen
Stora skillnader mellan kommuner 2015-03-05 11 Sektionen för vård och socialtjänst Utredningen om betalningsansvarslagen
2015-03-05 12 Vad kostar de utskrivningsklara för landstingen? Antagen dygnskostnad Patienter över 65 år Patienter under 65 år Totalt Mkr 4 513 kr/dygn 1 832 257 2 089 6 000 kr/dygn 2 435 342 2 777 9 162 kr/dygn 3 719 522 4 242 Sektionen för vård och socialtjänst Utredningen om betalningsansvarslagen
Vad betalar kommunerna i avgift? Kommunerna betalade uppskattningsvis ca 172 mkr i BAL-avgift 2013. 1992 betalade kommunerna 575 mkr (vilket motsvarar cirka 776 mkr i 2014 års priser) Minskningen beror på att betalningsansvaret inträder för färre patienter Utredningen om betalningsansvarslagen
Nuvarande konstruktion av BAL har vissa oönskade effekter Vårdplanering blir ofta en punktinsats som ofta kommer för tidigt i processen. Den landstingsfinansierade öppenvården väldigt sällan med i planeringsarbetet. Ökar risken får återinläggningar. Nationella fristdagar styr tankarna fel man har sju dagar på sig konstruktionen styr ledtider. Skillnad i fristdagar mellan somatik och psykiatri är förlegad och inte jämlik vård. Patienter i psykiatrin hamnar i kläm. Utredningen om betalningsansvarslagen
Varför fick kommunerna betalningsansvar 2013? Väntetid korttidsboende 79% Väntetid särskilt boende 27% Väntetid säbo psyk 7% Hemtjänsten 20-30% Bristande samarbete slutenvården 14% Bristande samarbete primärvården 9% Utredningen om betalningsansvarslagen
Ledtiderna förlängs av en rad olika ofta samverkande faktorer Informationsöverföring generellt (såväl innehåll som it-system) Slarv med innehållet i informationen skapar merarbete för mottagande enheter, patientsäkerhetsrisk Bristande följsamhet till överenskomna rutiner Olika parter är oense tex vad patienten behöver efter slutenvårdstiden, hur vårdplaneringen ska gå till, om kallelsen skickats på rätt sätt osv. Logistik runt planering, leverans av hjälpmedel m.m. Ett tillfälligt andrum för verksamheten Utredningen om betalningsansvarslagen
Utredningens förslag Att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag: Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Bestämmelserna i den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2016. Utredningen lämnar också förslag till ett utvecklingsprogram som antingen i sin helhet eller i delar kan användas för att möjliggöra en effektivare utskrivning från slutenvården samt minska vänte- och ledtiderna mellan slutenvård och öppen vård och omsorg. 2015-03-05 Sektionen för vård och socialtjänst 17
Lagförslaget i korthet 1 Patienter som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård undantas från den nya lagen 4 Inskrivningsmeddelandet initierar planeringen inför patientens utskrivning 5 Fast vårdkontakt ska utses av primär- eller öppenvården 7 Slutenvården måste underrätta berörda enheter om att en patient har bedömts vara utskrivningsklar. 8 Informationsöverföring till berörda enheter inför utskrivning 9 Information till patienten i samband med utskrivning 10 Samordnad individuell planering (SIP) berörda enheters gemensamma planering för att koordinera insatserna 2015-03-05 Sektionen för vård och socialtjänst 18
Lagförslaget i korthet forts. 11 Den fasta vårdkontakten i den landstingsfinansierade öppna vården ska kalla till den samordnade individuella planeringen 13 Huvudmännen måste komma överens om gemensamma riktlinjer avseende samverkan enligt denna lag vilket inkluderar vid vilken tidpunkt betalningsansvaret ska övergå till kommunen, vilka belopp som kommunen i sådant fall ska betala samt hur huvudmännen ska lösa eventuella tvister 16 Kommunens betalningsansvar inträder endast om: 1. Den behandlande läkaren i den slutna vården har lämnat ett inskrivningsmeddelande. 2. Den fasta vårdkontakten har skickat en kallelse till samordnad individuell planering. Kallelsen ska ha skickats senast tre dagar efter att patienten bedömts som utskrivningsklar. 2015-03-05 Sektionen för vård och socialtjänst 19
Back up om man inte kommer överens.. 17-18 Om inte huvudmännen kommer överens eller om det saknas en överenskommelse ska - kommunens betalningsansvar inträda tre dagar efter det att den behandlande läkaren har underrättat berörda enheter i kommunen om att patienten är utskrivningsklar. - kommunen, vid eventuell överträdelse av tidsfristen, betala det belopp som staten har fastställt. Beloppet ska vara enhetligt för all typ av vård och motsvara genomsnittskostnaden för ett vårddygn i slutenvård. 2015-03-05 Sektionen för vård och socialtjänst 20
Utredningen bedömer vidare att Finansieringsprincipen inte är tillämplig. Förslagen inte innebär någon ansvarsförflyttning. Förslagen inte innehåller nya skyldigheter för huvudmännen. Samma ambitionsnivåer gäller som tidigare enligt lagen men den allmänna utvecklingen ställer andra krav på kvalitet för de berörda patienterna. Mot bakgrund av befintligt underlag avseende de kommuner som redan idag arbetar med snabba ledtider att det inte uppstår några generella kostnadsökningar för den primärkommunala sektorn. Det handlar om en omställning av arbetssätt som sammantaget ger ett effektivare resursutnyttjande. 2015-03-05 Sektionen för vård och socialtjänst 21
Att diskutera utifrån utredningens förslag Balansen mellan detaljerad lagstyrning vs att huvudmännen lokalt ska överenskomma om hur samverkan vid in- och utskrivning ska ske? Behövs det en back-up lösning vad gäller fristdagar och ersättningsbelopp om inte huvudmännen kommer överens? Är kraven med det nya lagförslaget jämnt fördelade på båda huvudmännen? 2015-03-05 Sektionen för vård och socialtjänst 22
Mer att diskutera Vad blir konsekvenserna av förslagen? För slutenvården? Primär- och öppenvården? Kommunen? Finns det andra sätt att åstadkomma en god vård, där ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende hålls så korta som möjligt och onödig vistelse på sjukhus så långt möjligt undviks? Finns det anledning att ifrågasätta utredarens bedömning vad gäller de ekonomiska konsekvenserna, finansieringsprincipen, ansvarsförflyttning, nya skyldigheter, ambitionshöjning? 2015-03-05 Sektionen för vård och socialtjänst 23