Åhörarkopia till Eva Thors föreläsning ABC för vuxna



Relevanta dokument
Central elevhälsa i Kalmar erbjuder

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Förslag den 25 september Engelska

Att använda svenska 2

Arbetsplan/Verksamhetsplan för Brearedsskolan i Vallås VO Arbetsplanen gäller läsåret

Kvibergsskolan F-3. Grundskolan Göteborgs Stad. Att välja förskoleklass och skola

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Att stödja exekutiva funktioner i praktiken

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

Statens skolverks författningssamling

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Barn och elever som utmanar

Betygskriterier i ENGELSKA för Torskolan. Åk 8 7/6 2007

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

Broskolans röda tråd i Svenska

FOKUSOMRÅDE. Det inkluderande klassrummet Föreläsning med Maria Eriksson. 7 januari Lagar, styrdokument och överenskommelser


Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

SVENSKA. Ämnets syfte

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kvalitetsberättelse

LÄRSTILAR OCH LÄSNING

OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna..

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Trygghet genom en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningssätt och goda förebilder ska alla känna sig trygga i vår skola.

Kursplan - Grundläggande engelska

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson

KRITERIER FÖR REELL KOMPETENS I HUVUDOMRÅDE ARABISKA, JAPANSKA, KINESISKA OCH RYSKA

Verksamhetsområdesplan 2017

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Studiestrategier för dig som är visuell

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Nationella Strävansmål Spanska

Materialets syfte 00 INTRODUKTION

Bilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.

meditation ÖVNINGSBOK

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Betygsskalan och betygen B och D

Tränarskap och ledarskap

LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÖSTERGÅRDSSKOLAN

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Att använda svenska 4

Förslag den 25 september Engelska

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

2

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Karolinska Exhaustion Scale

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Linneans förskola 2010/11 avd Myran

Betygskriterier i Moderna språk år 8 (steg 1)

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Teamplan Ugglums skola F /2012

Svenska Läsa

SPRÅKVAL ÅRSKURS 6-9

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Transkript:

Åhörarkopia till Eva Thors föreläsning ABC för vuxna Här nedan följer några citat ur kurslitteratur i specialpedagogik kopplade till delar av den undervisningsmetod som presenteras i föreläsningen. Läsning på talets grund har visat sig vara en god startpunkt för undervisning av ungdomar och vuxna med läs- och skrivsvårigheter. Rygvold s. 67 i Barn med behov av särskilt stöd Att sträva mot ett oberoende själv, att vara individuerad och självständig, är ideal som främst sammanfaller med det industrialiserade västerländska samhällets normer. I många ickeindustrialiserade kulturer ses ett starkt själv som något negativt som inte alls är eftersträvansvärt. Havnesköld och Risholm s. 93 i Utvecklingspsykologi. Uppmärksamma människans positiva affekter glädje och intresse som viktiga drivkrafter. Två av våra motivationssystem är behovet av anknytning och tillhörighet samt behovet av nyfiket undersökande och bemästrande. Fritt efter Havnesköld och Risholm Mothander s. 131 och s. 148 i Utvecklingspsykologi.

I ABC för vuxna är samtal fundamentet. Det skrivna och lästa ordet är en slutprodukt. De studerandes muntligt förmedlade erfarenheter utgör den största delen av undervisningsmaterialet. Vi försöker att fånga här och nu med hjälp av enkla gemensamma texter på tavlan och med tillsammansdiktamen, där alla hjälper alla. Vi körläser mycket. Samarbetet och därmed samtalet gynnas av olika typer av taktila material. Att individualisera alfabetiseringsundervisningen kanske mer handlar om att utgå från de studerandes livssituation, än deras reella svenskkunskaper? Det är viktigt att eleverna upplever att de lyckas med det de gör i skolan och att man minskar stressen i inlärningssituationen. Det är också viktigt med samarbete och ömsesidig hjälp eleverna emellan. Fritt efter Rygvold s. 140 i Barn med behov av särskilt stöd. Trauma och stress påverkar minnet, och genom sin påverkan på minnet påverkas hela systemet, personligheten eller självet. Och om påfrestningarna fortsätter en längre tid ökar stresshormonet kortisol vilket leder till känslor av oförmåga och hjälplöshet. Havnesköld och Risholm Mothander s. 84 i Utvecklingspsykologi. Det är variation snarare än repetition som är all inlärnings moder. Jönsson s. 18 i Vi lär som vi lever.

Med hjälp av ABC för vuxna tar vi hänsyn till här och nu. Många av de studerande befinner sig i en psykiskt pressande situation och har svårt för att koncentrera sig. Och i ingen annan skolform har väl läraren så stort språkligt och kulturellt övertag som i en alfabetiseringsklass. Detta övertag måste vi handskas varligt med. Soffgruppsmetodik kan vara en metod som gör att de studerande trots allt håller distansen ut. Vi inleder, eller avslutar, dagen med grupparbeten, tidningsläsning och informella samtal i skolans uppehållsrum. På så sätt varvas den lärarledda undervisningen med ett informellt lärande, där de studerande tillför varandras språkutveckling nödvändig variation. Lässtoffets visuella form (typografi, storlek, radlängd, styckeindelning och illustrationer) är av stor betydelse för elever med lässvårigheter. Detta är det första eleverna lägger märke till i materialet och kan få dem att ställa sig avvisande eller bli motiverade att läsa det. Rygvold s. 66 i Barn med behov av särskilt stöd. I ABC för vuxna utgår vi från att less is more. Att alfabetiseras på ett främmande språk är en ytterst komplicerad lärsituation. Tumregel: Max ett luftigt A4-papper med läsuppgift eller skrivuppgift per person och lektion. Innehållet i det material som presenteras ska för de studerande vara begripligt och användbart, och det underlättar om läraren skriver

sakta och tydligt på tavlan och markerar läsriktningen genom att vid körläsningen dra handen under det skrivna. Eftersom skolan inte längre har monopol på kunskap vilar lärarnas auktoritet idag inte på en aldrig så fin examen utan på personlig mognad och förmåga att skapa goda relationer till eleverna. Normell s. 14 i Från lydnad till ansvar kunskapssyn, känslor och relationer i skolan. Något att ta i beaktande är att de studerandes gamla sociala nätverk har brustit, det ligger i sakens natur, och att de som behöver ett hem och en familj ska kunna finna det i skolan. Innan man kan ta till sig något nytt måste man känna sig trygg, sedd och bekräftad. Någonstans dras ABC för vuxna samman till detta: Om våra föräldrar av flyktingliknande skäl skulle hamna i Irak eller Afghanistan, utan att kunna ett ord av landets språk, utan att ens kunna skriva eller läsa på sitt eget, hur tror vi att de skulle vilja bli bemötta? I vilken typ av lärmiljö skulle de eventuellt kunna börja tillägna sig det nya landets tal- och skriftspråk?

Avslutningsvis ett för alfabetiseringslärare ytterst smärtsamt citat av Nobelpristagaren Tranströmer: Den muntliga traditionen är död och därmed minnena. Zigenarstammen minns men de skrivkunniga glömmer. Anteckna och glöm. Ur Dikter och prosa 1954 2004.