Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet Siffrorna avser år om inte annat anges. Det år som et gäller anges då inom parentes efter siffran. Tillgänglighet i Hammarö kommun Mått 1. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? % 91 83 78 Kommentar mått 1: Hammarö har starkt förbättrat sitt jämfört med 2013. Förbättringen bedöms bero på att kommunens nyöppnade kontaktcenter gett medborgarna bättre möjligheter att snabbt få svar på sina frågor utan att behöva vidarebefordra e-posten till handläggare på förvaltning. 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? % 73 49 43 Kommentar mått 2: Hammarö har starkt förbättrat sitt jämfört med 2013. Anledningen till detta är att det kontaktcenter som invigdes i februari besvarat merparten av frågorna i undersökningen utan att behöva koppla samtalet vidare till handläggare på förvaltning. Enligt undersökningen besvarades 82 % av frågorna direkt av svarande person i kontaktcenter. 3. Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? % 92 86 96 Kommentar mått 3: Andelen som upplever ett gott bemötande har försämrats något jämfört med 2013, men Hammarö tillhör fortfarande den bästa gruppen i undersökningen. Det bemötande som inte bedömts som gott har bedömts som medelgott. Således är det inget bemötande som bedömts som dåligt. 4. Hur många timmar per vecka har huvudbiblioteket, simhallen och återvinningsstationen i kommunen öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? Antal timmar/ vecka 34 48 34 Kommentar mått 4: Måttet är en sammanvägning av tre delmått. Vad gäller återvinningscentralens öppettider så tillhör Hammarö den näst bästa gruppen av alla kommuner, och bibliotekets öppettider ger ett genomsnittligt i jämförelse. Vad gäller simhallens öppettider tillhör Hammarö den sämsta gruppen i undersökningen och det drar således ner det sammanvägda et för de tre delmåtten. Badhusets öppettider är svåra att utöka eftersom reningsanläggningen inte klarar ett utökat öppethållande.
5. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? 6. Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? % 64 67 74 Antal dagar 3 21 4 Kommentar mått 5-6: I förskolan är både barn- och personalgrupp kraftigt reducerad under perioden från jul till och med trettondagen. Förutsättningarna för en god introduktion i förskolan är därför försämrade denna period och förskolestart erbjuds i stället först efter julhelgerna. Fyra dagar per år har verksamheten beviljats ett reducerat öppethållande för att möjliggöra uppdraget med uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten och förskolans personal. En av dessa dagar förläggs i anslutning till julhelgerna för att göra så få avbrott som möjligt i pågående introduktion och verksamhet. I år inföll denna dag den 7/1, vilket innebar att de som önskat sin förskolestart tidigare började först torsdagen den 8/1. Detta påverkar andelen som kunnat få plats på önskat placeringsdatum. Mått 5 ska bedömas i förhållande till mått 6. Väntetiden för barnomsorg är i snitt 3 dagar, vilket placerar Hammarö bland de kommuner som har kortast väntetid. Den korta väntetiden gör att Hammarö har mycket god tillgänglighet till barnomsorgen, trots att endast 64 % får plats på önskat datum. 7. Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Antal dagar 104 52 68 Kommentar mått 7: Måttet mäter hela processen från det att en person ansöker om en plats på särskilt boende (säbo) till det datum personen erbjuds att flytta in. Den första delen av processen, som handlar om hur lång tid det tar för förvaltningens handläggare att utreda behovet och ge bifall eller avslag på ansökan om säbo, är konstant och tar i snitt 14 dagar, vilket är helt rimligt för att göra en ordentlig utredning. Den andra delen av processen är helt beroende av tillgängligheten på lediga platser i säbo, och under det första kvartalet var det extremt ont om platser vilket gjorde att väntetiderna blev långa. Under andra kvartalet lossnade det lite och de sista ärendena som mättes (mätperioden är 1/1-30/6) fick plats på säbo på bara några veckor. Totalt mättes 10 ärenden och 5 av dem fick vänta mer än 4 månader och det är orsaken till den höga snittsiffran. Delen av processen som handlar om tillgängliga platser är väldigt svår för förvaltningen att kunna påverka. Hammarö kommun planerar ett nytt säbo, och utgångsläget kommer att förbättras när det nya säbo är klart och det finns fler platser att tillgå. 8. Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? Antal dagar 12 16 25 Kommentar mått 8: Ett arbete med att förbättra och effektivisera processer har påbörjats på individ- och familjeomsorgen, och det arbetet fortgår. Effektiviseringsarbetet har gett ; 2013 var snittiden 25 dagar och har den tiden sänkts till 12 dagar. Hammarö tillhör därmed den näst bästa gruppen i undersökningen.
Trygghetsaspekter i Hammarö kommun Mått 9. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Index SCB enkät av 100 poäng 61 77 Kommentar mått 9: Måttet hämtas från medborgarundersökningen som Hammarö genomför vartannat år (ojämna år). Det finns därför inget för. När SKL använder sig av 2013 års i jämförelsen med andra kommuner har Hammarö det sjätte bästa et av alla deltagande kommuner. 10. Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14- dagarsperiod? Antal vårdare 14 15 15 Kommentar mått 10: Kontinuitetsmåttet för hemtjänsten är ett mått som socialförvaltningen tycker är väldigt viktigt, och efter att ha försämrat et från 11 personer 2012 till 15 personer 2013 så startades ett arbete upp direkt under hösten 2013 för att se över vad förvaltningen kan göra för att förbättra förutsättningarna för en hög kontinuitet. Arbetet pågick sedan under våren. Det är ett svårt arbete eftersom effektivitet och kontinuitet i hemtjänst inte riktigt går ihop. Om man utnyttjar personalen effektivt och har stor flexibilitet tenderar kontinuiteten att sjukna. Glädjande nog visade dock höstens mätning att förvaltningen är på rätt väg och måttet hade sjunkit till 14 personer i snitt, vilket är i linje med övriga riket. 11a. Hur många barn per personal är det i snitt i kommunens förskolor? Planerat värde 11b. Hur många barn per personal är det i snitt i kommunens förskolor? Faktiskt värde Antal barn/ personal Antal barn/ personal 5,4 (2013) 5,4 (2013) 5,2 (2012) 4,5 4,3 4,6 Kommentar mått 11 a-b: Det planerade antalet barn per personal ligger strax över snittet i jämförelse med övriga kommuner, medan det faktiska antalet barn är fler i Hammarö kommun än genomsnittet i undersökningen. På två av förskolans enheter testas ett digitalt närvarosystem under vintern/våren. Kunskap om den faktiska närvaron är en viktig förutsättning för att kunna planera verksamheten på ett bra sätt. Om förskolan får ett tydligt underlag för långsiktig planering och en bättre överblick av barnens faktiska närvaro och schemalagda tid, blir det lättare att göra bra personalplaneringar och åskådliggöra vikariebehov. Ett IT-baserat närvarosystem kan ge vinster för både förskolechefer, handläggare, personal, verksamhet och vårdnadshavare. Testperioden kommer att pågå i 6 månader och sedan utvärderas ur flera perspektiv.
Delaktighet och information i Hammarö kommun Mått 12. Hur många av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet? % 88,9 83,2 87,1 (2010) Kommentar mått 12: Hammarö har det femte högsta valdeltagandet jämfört med de andra kommunerna i undersökningen. 13. Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Andel (%) av maxpoäng 84 78 82 Kommentar mått 13: Hammarö har en ny hemsida som lanserades i mars. Kommunen har också förbättrat sitt i webbundersökningen jämfört med 2013, om än inte så mycket som förväntat med hänsyn till den nya hemsidan. Det är framför allt sökfunktionen som dragit ner et. Det har upptäckts fel i sökfunktionen som rättats till, och förhoppningsvis kommer denna justering av sökfunktionen att ge ett ännu bättre i undersökningen framöver. 14. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Andel (%) av maxpoäng 70 53 63 Kommentar mått 14: Detta mått har ändrat innehåll och struktur, vilket gör att det inte är jämförbart med tidigare år. Större fokus har lagts på kommunernas arbete med medborgardialog, vilket gynnat Hammarö och gett kommunen en högre andel av maxpoäng än tidigare. Vidare har de möjligheter som den nya hemsidan ger också bidragit till det förbättrade et. 15. Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? Index SCB enkät av 100 poäng 40 47 (2013) Kommentar mått 15: Måttet hämtas från medborgarundersökningen som Hammarö genomför vartannat år (ojämna år). Det finns därför inget för. När SKL använder sig av 2013 års i jämförelsen med andra kommuner har Hammarö det sjuttonde bästa et av alla deltagande kommuner.
Kostnadseffektivitet i Hammarö kommun Mått 16. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Kronor/ barn och år (tkr) 132 (2013) 126 (2013) 138 (2012) Kommentar mått 16: Kostnaden stämmer inte med anledning av ett inrapporteringsfel; barn som går i privata förskolor/kooperativ har inte räknats med. Samma fel gäller för 2012 års siffror. Rätt värde är 126 tkr/barn och år, vilket gör att ligger i paritet med genomsnittet. Från och med inrapporteringen för har SCB ändrat sina rutiner för inrapportering och siffrorna förväntas då vara korrekta. 17a. Vilket når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? 17b. Vilket når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? 18. Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet % 98 92 99 % 80 68 87 % 95,4 86,4 93,2 Kommentar mått 17 a-b, 18: Hammarö uppvisar sedan många år tillbaka mycket goda skol, vilket gör att kommunen rankas som en av landets bästa skolkommuner. Skolinspektionen har under granskat skolan i Hammarö kommun och konstaterar att kommunen har ett bra grepp om sin utbildningsverksamhet. Tillsynen visar att Hammarö kommun har ett väl fungerande kvalitetsarbete, vilket är en av grundförutsättningarna för de goda skolen. 19. Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 Andel (%) positiva svar 76 80 Kommentar mått 19: Hammarö kommun har inte deltagit i denna enkätundersökning under. Under Skolinspektionens tillsyn under året genomfördes enkätundersökningar, vilket medförde att de ordinarie brukarundersökningar som kommunen gör inte genomfördes på bildningsförvaltningen. 20. Kostnad per betygspoäng Kr 284 368 305 Kommentar mått 20: Hammarö kommun är fjärde bästa kommun i undersökningen. et bedöms bero på låg sjukfrånvaro, relativt låga lönekostnader, låg personalomsättning och låga kostnader för läromedel. Vidare leder rektorerna stora enheter och man har stora elevgrupper på många håll. Kommunen ger också eleverna tidiga stödinsatser, vilket är kostnadseffektivt.
21. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen % 90,5 78,3 91 Kommentar mått 21: Hammarö kommun är näst bästa kommun i undersökningen. et kan ses som en konsekvens av de goda skolen på grundskolenivå (se kommentar till mått 17 och 18). 22. Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram tkr/elev 9,9 25,2 8,8 Kommentar mått 22: Måttet utgår från två enheter; dels kostnad per elev i gymnasiet och dels antalet elever som inte fullföljer gymnasiet inom fyra år inkl. IV-program. För att få ett bra ska man alltså eftersträva låg kostnad med ett litet antal avhopp. Måttet kan beskrivas som en kvalitetsbristkostnad, där Hammarö har bäst bland alla kommuner i undersökningen. 23. Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende? Andel (%) av maxpoäng 72 66 73 Kommentar mått 23: Måttet anger andel av maxpoäng för 15 olika delmått. Hammarö placerar sig, liksom 2013, i den näst bästa gruppen i undersökningen. Kraven på utbudet inom särskilt boende höjs successivt för varje år; t ex är en ny kvalitetsaspekt tillgång till internet i alla rum. Kommunen planerar just nu byggnationen av ett nytt äldreboende och har med frågan om kvalitetsaspekten i denna planering. 24. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? tkr 684 (2013) 677 (2013) 708 (2012) Kommentar mått 24: Detta mått baserar sig på siffror från Vad Kostar Verksamheten (VKV). Hammarö har beslutat att istället använda sig av siffror från Kostnad Per Brukar (KPB) för att få en mer korrekt kostnadsbild. Enligt KPB har Hammarö en något högre kostnad per dygn i särskilt boende än medianvärdet, och kommunen ligger i paritet med de kommuner som befinner sig i mittersta skiktet. Kommunen har tidigare haft höga kostnader, men genomförda omstruktureringar har slagit igenom och kostnadsutvecklingen är numera stabil. 25. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt boende % 83 84 81 Kommentar mått 25: Socialförvaltningen har under 2013- satsat på att arbeta med värdegrundsfrågor i äldreomsorgen och andelen nöjda brukare har ökat från 81 % 2013 till 83 %. Siffran ligger i linje med snittet för riket. Generellt är siffran för sammantagen nöjdhet alltid lägre i särskilt boende än i hemtjänst, vilket kan förklaras av hälsotillståndet och att många boende på särskilt boende inte själva kan svara på enkäten.
26. Vilken omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? Andel (%) av maxpoäng 61 66 58 Kommentar mått 26: Måttet anger andel av maxpoäng för 17 olika delmått. Hammarö har förbättrat sitt jämfört med 2013, men et ligger fortfarande under medelvärdet för samtliga kommuner. Visst serviceutbud som finns med bland delmåtten är det ingen efterfrågan på hos hemtjänsttagarna i Hammarö kommun, t ex personal som talar olika språk. 27. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? tkr 340 (2013) 249 (2013) 245 (2012) Kommentar mått 27: Detta mått baserar sig på siffror från Vad Kostar Verksamheten (VKV). Hammarö har beslutat att istället använda sig av siffror från Kostnad Per Brukar (KPB) för att få en mer korrekt kostnadsbild. Enligt KPB har Hammarö en lägre kostnad per hemtjänsttimme än medelvärdet, och Hammarö placerar sig bland de kommuner som har de lägsta kostnaderna. Det pågår just nu ett utvecklingsarbete vad gäller kostnadsuppföljningen inom hemtjänsten, där man går mot att mäta utförd istället för beviljad tid inom hemtjänsten. 28. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst % 90 91 93 Kommentar mått 28: Socialförvaltningen har under 2013- satsat på att arbeta med värdegrundsfrågor i äldreomsorgen. Inom hemtjänsten har det också skett en del omstrukturering av själva arbetet. Siffran för sammantagen nöjdhet inom hemtjänsten har minskat något från 93 % 2013 till 90 %. et är i paritet med medelvärdet för samtliga kommuner. Glädjande nog har svarsfrekvensen gått upp till 77 % svarande inom hemtjänsten, vilket gör en av undersökningen mer tillförlitliga. 29. Vilka kvalitetsaspekter finns inom LSS grupp- och serviceboende? Andel (%) av maxpoäng 82 82 58 Kommentar mått 29: Måttet anger andel av maxpoäng för 10 olika delmått. Hammarö har förbättrat sitt väsentligt jämfört med 2013, och et ligger nu i paritet med medelvärdet för samtliga kommuner.
30. Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning % 88 78 73 Kommentar mått 30: Hammarö har starkt förbättrat et jämfört med 2013 och tillhör nu de bästa kommunerna i undersökningen. Andelen ungdomar som inte återaktualiseras (kommer tillbaka på något sätt till individ- och familjeomsorgen) ett år efter avslutad insats/utredning är ett bra mått på att både utredningar och insatser håller en hög kvalitet. Det är dessutom glädjande eftersom det också ger en bild av att barn och ungdomar på Hammarö som är i behov av stöd och insatser får bra hjälp och blir hjälpta. Hammarö kommun som samhällsutvecklare Mått 31. Andelen förvärvsarbetare i kommunen % 81,6 (2013) 78,5 (2012) 81,7 (2012) 32. Hur stor andel av befolkningen får försörjningsstöd? % 2,4 (2013) 4,1 (2013) 2,4 (2012) Kommentar mått 31-32: Hammarö tillhör den bästa gruppen vad gäller båda måtten, som har ett samband med varandra. Eftersom andelen förvärvsarbetande i kommunen är hög är följaktligen behovet av försörjningsstöd lågt. 33. Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? Antal/1000 invånare 2,8 4,9 5,4 Kommentar mått 33: Måttet avser antal nystartade företag för första halvåret. Eftersom kommunen har annan statistik som tyder på att det antal nya företag som startas i Hammarö är ungefär lika många som 2013, har kontakt tagits med Nyföretagarcentrum som tar fram statistiken. Denna kontakt bekräftar att det sannolikt finns ett fel i statistiken från Nyföretagarcentrum till Kvalitet i Korthet. Enligt kommunens egen statistik (omfattar alla med F-skattesedel) startas cirka 95 företag/år, dvs 6,2 företag per 1 000 invånare per helår. 34. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (Insikten) Index av 100 möjliga 67 (2013) Kommentar mått 34: Undersökningen har inte genomförts.
35. Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? Dagar 6,4 (2013) 9,3 (2013) 5,4 (2012) Kommentar mått 35: Hammarö har sjunde lägsta sjukpenningtalet i undersökningen. 36. Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Andel (%) återvunnet hushållsavfall 23 (2013) 36 (2013) 26 (2012) Kommentar mått 36: Hammarö kommuns tillhör den sämsta gruppen i undersökningen, och det beror till stor del på att matavfall inte sorteras ut för biologisk behandling. Hammarö kommun arbetar dock för att införa utsortering av matavfall. Under året har återvinningscentralen öppnat en avdelning för återanvändning, där kommunens invånare kan lämna "saker som är för bra för att slänga". Detta kommer att förbättra statistiken eftersom mindre avfall kommer att gå till förbränning och deponi. Kommunen arbetar dessutom för att införa ett system för fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. 37. Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antalet bilar? % 25 45 26 Kommentar mått 37: Måttet avser personbilar och lätta lastbilar. Antalet miljöbilar har minskat med 1 % jämfört med 2013. Andelen miljöfordon minskar eftersom kommunen under avropat bilar som följer leasingavtalets minimikrav. Det betyder att man har avropat bilar enligt den gamla miljöbilsdefinitionen från år 2007, istället för att avropa miljöbilar enligt vägtrafikskattelagen om befrielse av fordonsskatt, som gäller från år 2013. För att andelen miljöbilar ska öka kan kommunen endast köpa in miljöfordon enligt lagen om befrielse av fordonsskatt från 2013. Nya mål om minskad användning av fossila bränslen och energieffektivitet, samt riktlinjer för inköp av miljövänligare fordon, ger en ökad andel miljöbilar. 38. Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? % 28 20 25 Kommentar mått 38: Hammarö kommun har aktivt och medvetet, sedan flera år tillbaka, jobbat med möjligheten att öka inköpen av ekologiska varor. För att göra detta möjligt inom befintlig budgetram krävs utbildning för kökspersonalen och noggrann matsedelsplanering samt en ekonomisk stor medvetenhet vid valet av råvaror. Kostenheten har dessutom fått riktade medel för inköp av ekologiskt 2013 och. fick kostenheten tyvärr inte måluppfyllelse med att nå 30 % vilket beror på den ekonomiska delårsprognosen. Prognosen visade på ett underskott vilket medförde att man tvingades minska de ekologiska inköpen.
39. Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på? Index SCB enkät av 100 poäng 60 72 (2013) Kommentar mått 39: Måttet hämtas från medborgarundersökningen som Hammarö genomför vartannat år (ojämna år). Det finns därför inget för. När SKL använder sig av 2013 års i jämförelsen med andra kommuner har Hammarö det sjunde bästa et av alla deltagande kommuner. Färgnyckel: tillhör den bästa gruppen i undersökningen tillhör den näst bästa gruppen i undersökningen tillhör den näst sämsta gruppen i undersökningen tillhör den sämsta gruppen i undersökningen Läs hela rapporten och jämför med andra kommuner på http://skl.se/demokratiledningstyrning/kvalitetstyrafoljaupputveckla/r esultatstyrningkommunenskvalitetikorthetkkik/kommunenskvalitetik orthetkkik/kkik/kkik.4765.html