Reviderade rutiner för identifiering av skogar med höga sociala värden

PROTOKOLL Nr 26 1(1) Datum 2009-03-04 Närvarande: Håkan Wirtén Johan Eriksson Johanna From Ylva Birkne Överdirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras Reviderade rutiner för identifiering av skogar med höga sociala värden 1 Beslutas att anta reviderad rutin för identifiering av skogar med höga sociala värden samt den förvaltningsorganisation som presenteras i bilagan. Tidigare protokoll 2008001 upphör därmed att gälla. Vid protokollet Johanna From Kopia till Skogsavdelningens ledningsgrupp Nationella ledningsgruppen Registratorn C:\Documents and Settings\evlu00\Skrivbord\Protokoll\Protokollförslagslut.doc

RUTIN 1(13) Datum 2009-02-27 Rutin för identifiering av skogar med höga sociala värden Diarienr Platina 6379 Inledning...2 Definition och kriterier...2 Metodik för identifiering av skogar med höga sociala värden...3 Inledande kontakt och kommunikation...3 Identifiering och registrering...4 Kvalificerad bedömning och avgränsning av område...5 Identifiera...6 Registrering...7 Förankring och färdigt skikt...7 Rådgivning...8 Offentliggörande av skikt...8 Följ upp och revidera...8 Bilaga 1 a, Förvaltningsorganisation...9 Bilaga 1 b, Indelning efter upplevelsevärden...13

Skogsstyrelsen 2009-02-27 2(13) Denna rutin ersätter Kriterier och metodik för identifiering av skogar med höga sociala värden, beslut 08001. Rutinen har uppdaterats efter de arbetssätt som utvecklats under 2008. En kombination av lokalkunskap, befintligt underlag och fältbesök ska användas. Rutinen har kompletterats med utförligare skrivningar om hur de tre kriterierna tillgänglighet, nyttjande och kvalitet bör tillämpas. Inledning Rutinen är framtagen mot bakgrund av Skogsstyrelsens mål att senast 2010 identifiera de skogar som har höga sociala värden. Ett preliminärt skikt ska vara färdigt juni 2009. Distrikten ansvarar för att identifieringen genomförs. Syftet med att identifiera skogar med höga sociala värden är att ta fram ett kunskapsunderlag som ska vara användbart för markägare och andra aktörer inom bland annat samhällsplanering, skola, friskvård/rehabilitering, turism och skogsbruk. Kartläggningen görs för alla markägarkategorier. Skogsstyrelsen använder underlaget i sin myndighetsutövning och uppdragsverksamhet. Skogsstyrelsens arbete med identifieringen innebär kontakt och samverkan med lokala och regionala aktörer, registrering av objekt i Skogsstyrelsens databas och kartverktyg samt förankring. Identifieringen görs med hjälp av lokalkunskap, befintliga underlag och fältbesök. Riktlinjerna i detta dokument ska främja en enhetlig identifiering och hantering av skogar med höga sociala värden. Definition och kriterier Skogar med höga sociala värden är de skogar som genom sina kvaliteter och genom sin geografiska belägenhet är viktiga för rekreation, friluftsliv eller turism. Skogen ska utgöras av trädbevuxen fastmark med ohävdat markskikt. Därmed innefattas även skogar inom detaljplanelagda områden och skyddade områden. De flesta exempel på skogar med höga sociala värden ryms inom följande begrepp: bostadsnära skogar 1, tätortsnära skogar 2, rekreations- och friluftsskogar 3, skogar som utgör målpunkter i landskapet och skogar som omger viktiga icke-skogliga målpunkter eller institutioner. I vissa fall kan även skogar som har andra viktiga ekosystemtjänster 4 identifieras som skogar med höga sociala värden. Skogar med höga sociala värden kommer således att finnas såväl nära tätorter som på längre avstånd från tätorter. Som tätort 1 300 meter är den gräns som Boverkets använder för bostadsnära natur och som visat vara ett gränsvärde mellan bostad och grönområde för att området ska användas frekvent. 2 Skogar inom ett nära geografiskt avstånd (ca 1-3 km) från tätortsbebyggelsen 3 Större skogar som används för rekreation och friluftsliv. Naturvårdsverkets definition av tätortsnära natur inkluderar bostadsnära, tätortsnära skogar och rekreations- och friluftsskogar. 4 Några i sammanhanget relevanta exempel är vind- eller bullerskydd, estetiska eller spirituella värden.

Skogsstyrelsen 2009-02-27 3(13) räknas alla hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter. Avståndet kan dock tillåtas överstiga 200 meter, när det gäller hussamlingar inom en större orts influensområde 5. Skogar med höga sociala värden ska avgränsas från det omgivande landskapet genom identifiering och registrering i Kotten. Detta innebär att skogar med höga sociala värden ska vara unika i förhållande till det omgivande landskapet. Det är med andra ord inte meningen att hela skogslandskap ska identifieras som skogar med höga sociala värden. Hela eller delar av skyddade områden kan däremot innefattas. Observera att målet inte är att inventera dessa skogar, vilket skulle innebära att en större mängd data samlas in och att större resurser skulle krävas. Identifieringen ska göras med kvalificerad bedömning och avgränsning, se nedan. Bedömningen ska ske så enhetligt som möjligt över hela landet. I praktiken kommer det dock alltid att finnas viss spridning i bedömningarna. Kontinuerlig kvalitetssäkring som kalibreringsövningar och fortbildning verkar för en så säker och likformig bedömning som praktiskt är möjlig. En metodik för kvalitetssäkring ska tas fram. Metodik för identifiering av skogar med höga sociala värden Distrikten ansvarar för att arbetet med identifieringen genomförs i samtliga kommuner (för ansvar och roller, se Förvaltningsorganisation, bilaga 1 a). Följande tre moment är nödvändiga för att genomföra arbetet och används för att följa upp verksamheten: 1) Inledande kontakt och kommunikation. 2) Identifiering och registrering. 3) Förankring och färdigt skikt. Inledande kontakt och kommunikation En inledande kontakt ska tas med kommunen för att beskriva Skogsstyrelsens arbete med identifieringen samt vilka förväntningar som finns på kommunen i samband med arbetet. Underlag från kommunen ska hämtas in antingen genom skriftlig korrespondens eller fysiskt möte. Arbetet kan behöva anpassas efter kommunens organisation och de underlag som kommunen har. Observera att kvaliteten på materialet blir bättre om flera förvaltningar eller tjänstemän inom kommunen deltar i arbetet. Exempel på tjänstemän inom kommunen som kan bidra i arbetet är planerare, kommunekologer, skogsförvaltare och tjänstemän inom skol- och fritidsförvaltning. Inledande kontakt tas även med länsstyrelse eller motsvarande för att informera om identifieringen och hämta in eventuella underlag. Denna 5 SCBs definition av tätort.

Skogsstyrelsen 2009-02-27 4(13) kontakt samordnas med hjälp av de kontaktpersoner som regionen utsett för respektive länsstyrelse eller motsvarande. Distriktet ansvarar, efter dialog med kommunen, för vilka övriga intressenter som informeras eller görs delaktiga i detta stadium. Exempel på aktörer är allmänhet, markägare, skola, lokala organisationer, lokalt och regionalt sektorsråd och stiftelser, naturturismentreprenörer, landsting, Vägverket. Identifiering och registrering Som stöd för att identifiera områden med höga sociala värden har tre kriterier tagits fram: tillgänglighet, kvalitet och nyttjande. Kriterierna har tagits fram utifrån tanken att tillgång till natur och dess kvalitet är avgörande för hur ett område kan nyttjas. En skog med höga sociala värden ska ha, eller har stora förutsättningar att uppnå, nämnda kriterier. Det är alltid en helhetsbedömning av områdets värden som avgör om ett område har höga sociala värden eller inte. Den relativa betydelsen av de olika kriterierna kan variera mellan olika objekt med höga sociala värden. Kriterierna kan således viktas olika beroende på vilken funktion och vilket värde området har. Generellt kan sägas att nyttjande/tillgänglighet har stor tyngdpunkt i närmiljö medan nyttjande/kvalitet (upplevelsevärde) har stor tyngdpunkt i områden på längre avstånd. Den samlade bilden ligger till grund för handläggarens slutgiltiga bedömning av området. Kriterierna presenteras närmare nedan. Tillgänglighet Skogen ska vara tillgänglig eller med relativt enkla medel göras tillgänglig för rekreation. Tillgängligheten har stor betydelse både för att området används och på vilket sätt det används. Områden som ligger nära (har hög tillgänglighet på grund av sin närhet) är mycket viktiga för vår vardagsrekreation och nyttjas därför mer frekvent än områden som ligger på längre avstånd. Mer avlägsna naturområden är viktiga för längre utflykter inklusive val av semestervistelse. Kvalitet Skogen ska ha eller kan få sådana kvaliteter att det sociala rekreations- och friluftsvärdet kan anses högt. Kvalitet baseras på en eller flera av de sju olika upplevelsevärden som tagits fram av Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län, bilaga 1 b. Eftersom människor har olika preferenser och använder grönområden på olika sätt är det viktigt att det finns variation och olika upplevelsekvaliteter. Kvaliteterna är viktiga som underlag för en medveten och långsiktig planering och därmed viktiga som stöd för vår rådgivning till markägaren. Områden med höga upplevelsevärden är ofta viktiga målpunkter (besöksmål eller utflyktsmål) och kan också vara kopplade till besöksnäringar eller turistanläggningar.

Skogsstyrelsen 2009-02-27 5(13) Nyttjande Skogen ska ha ett socialt värde för ett flertal människor, antingen lokala eller ditresta besökare. Besöksfrekvensen kommer att variera mellan olika skogar som identifieras ha höga sociala värden, bland annat beroende av befolkningsstorlek, geografisk belägenhet, årstid, aktivitet och upplevelsevärden. Kvalificerad bedömning och avgränsning av område Kvalificerad bedömning och avgränsning av att ett område har höga sociala värden görs med utgångspunkt från de tre kriterierna tillgänglighet, kvalitet och nyttjande. För att utföra identifieringen används följande arbetssätt: god lokalkunskap, aktuellt underlag från kommun, länsstyrelse eller annan aktör och fältbesök. En kombination av de tre arbetssätten bedöms vara nödvändig att använda i alla kommuner. Lokalkunskap God lokalkunskap hos handläggare och andra är ett viktigt underlag i arbetet med identifieringen. Nyttja personer med god lokalkunskap internt och externt. Använd befintlig kunskap inklusive gjorda besöks- och intervjustudier. Underlag Viktiga underlag i arbetet med identifieringen är information från respektive kommun, andra myndigheter och stiftelser, lokala organisationer och aktörer. Intressanta underlag är översiktsplaner (observera om de är aktuella eller kommer att revideras) lokala och regionala grönstrukturplaner, naturvårdsplaner, rapporterna från storstadsuppdraget (gäller Stockholm, Göteborg, Malmö) resultat från inventeringar, Regionala tillväxtprogram (RTP), Regionala utvecklingsprogram (RUP), landskapsanalyser och landskapsstrategier. Beakta även underlag som riksintressen samt regionala intressen för friluftsliv, naturvård och kulturmiljövård och tips på utflyktsmål inom kommunen. Fältbesök Fältbesök ska användas när kvalificerad bedömning av motiv och avgränsning inte kan ske på annat sätt. Fältbesök kan vara viktigt för att säkerställa kvaliteten på en gjord bedömning och/eller avgränsning av objektet. Erfarenhet från distrikt visar att fältbesök kan behövas även när handläggare har god lokalkunskap. Resursåtgången för fältdelen är beroende av storleken på kommunen, tillgång till lokalkunskap och kvaliteten på underlagsmaterialet.

Skogsstyrelsen 2009-02-27 6(13) Identifiera Förutom gällande rutin finns stöd i form av fältblankett samt instruktion för fältblankett. Vidare finns stöd i form av skikt i Kotten. Skogar såväl inom som utanför dessa skikt i Kotten ska identifieras. Fältblankett, instruktion och skikt beskrivs närmare på intranätets hemsida för registreringen. Innanför tätortsgränsen Alla skogar innanför SCBs tätortsgräns kan i princip betraktas som en skog med höga sociala värden om den inte är uppenbart olämplig för rekreation. Här återfinns de naturmiljöer som har viktiga funktioner för boendemiljö och den dagliga rekreationen, i synnerhet för barn, äldre och funktionshindrade. Innanför tätortsgränsen väger kriterierna nyttjande/tillänglighet (närhet) tyngst för att identifiera området. Ytor som saknar tillgänglighet, exempelvis inhägnade tomter eller små skogspartier/trädbestånd mellan trafikleder är inte en skog med höga sociala värden. Parker (grönytor där gräset klipps) identifieras inte som skog med höga sociala värden. Skogsområden inom skiktet 500 m skogszon kring tätort Skiktet 500 m skogszon kring tätort finns som stöd för identifieringen. Inom detta avstånd från tätortsranden bedöms en stor del av den skog ligga som är viktig för boendemiljö, livsmiljö och områden för närrekreation. Inom 500 m-zonen är kriterierna nyttjande/tillänglighet (närhet) viktigast för att identifiera området. Detta innebär att ett område inom 500 m-zonen som inte nyttjas eller saknar tillgänglighet (skogsområden avskurna av trafikleder/barriärer, inhägnade områden) inte identifieras som en skog med höga sociala värden. Skogsområden utanför skiktet 500 m skogszon kring tätort Utanför 500-meterszonen identifieras värdefulla rekreations- och friluftsskogar, områden viktiga för kulturmiljö och naturmiljö som är tillgängliga och nyttjas för rekreation samt områden viktiga för turism. Observera områden som är av regionalt eller riksintresse för friluftsliv, naturvård och/eller kulturmiljö. Fritidsbebyggelse, småorter och arbetsplatsområden Skogsområden inom och i anslutning till koncentrerad fritidsbebyggelse, småorter och arbetsplatsområden identifieras. För dessa områden finns en skogszon på 200 m som stöd i arbetet. Institutioner för vård, skola och omsorg Skogsområden kring viktiga institutioner för vård, skola och omsorg som inte avgränsats enligt ovanstående, identifieras. Dessa områden har betydelse för att alla ska ha möjlighet till utevistelse vid raster och dylikt oavsett om man är barn, vuxen eller vårdas pga ålder eller funktionshinder. Målpunkter i landskapet Identifiera kända och potentiella skogliga målpunkter (utflyktsmål eller besöksmål) samt avgränsa skog kring kända och potentiella ickeskogliga målpunkter. Exempel på detta kan vara badplatser, utsiktsplatser, rastplatser

Skogsstyrelsen 2009-02-27 7(13) vid vägar, utflyktsmål längs vandringsleder. Exempel på ickeskogliga målpunkter kan vara golfbanor och turistanläggningar, liksom trädbärande hagmarker och mosaiklandsakp. För trädbärande hagmarker och mosaiklandskap görs arealavdrag, se manual för registrering. Ekosystemtjänster Även skogsområden som har andra viktiga ekosystemtjänster kan i särskilda fall vara aktuella att identifiera som skogar med höga sociala värden. Det kan gälla om skogen har en viktig reglerande funktion, exempelvis fungerar som vind-, buller-, eller insynsskydd, eller om skogen har en mer sociokulturell funktion med estetiska eller spirituella värden. Linjer och punktobjekt Identifieringen kan kompletteras med linjer och punktobjekt. Exempel på linjeobjekt är vandringsleder som går genom större skogslandskap och punktobjekt är rastplatser/vindskydd. Linjer och punktobjekt ger stöd vid rådgivning om miljöhänsyn vid skogliga åtgärder. Registrering Samtliga objekt som identifieras som skog med höga sociala värden ska registreras i Kotten med tillhörande data enligt manual för registrering. Obligatoriska data är datum, id-nummer, handläggarens användarnamn, källor och motiv till bedömning. Möjlighet finns även att registrera ytterligare data om bl a nyttjande, upplevelsevärde och skogens struktur. När registreringen är genomförd har handläggaren skapat ett preliminärt skikt färdigt att förankra hos kommunen och andra aktörer. Förankring och färdigt skikt Det preliminära resultatet av identifieringen ska förankras hos kommun och länsstyrelse. Distriktet ansvarar efter dialog med kommunen för att andra intressenter får information så att resultatet förankras även hos dem. Exempel på aktörer är allmänhet, skola, lokala organisationer, lokalt och regionalt sektorsråd och stiftelser, naturturismentreprenörer samt myndigheter som landsting och Vägverket. Förankring med kommun och länsstyrelse samt övriga aktörer kan ske muntligen eller skriftligen. Markägare som får sin skog identifierad som skog med höga sociala värden ska skriftligen informeras om detta och samtidigt få inbjudan till rådgivning. Efter förankring och eventuell justering överförs samtliga objekt från registerstatus preliminär till registerstatus slutgiltig i Kotten. DST-enheten kan hjälpa till med att ändra status för en större mängd data.

Skogsstyrelsen 2009-02-27 8(13) Rådgivning När en skog har identifierats som höga sociala värden ska markägaren informeras om detta samt erbjudas rådgivning. Detta gäller även markägare som köper en fastighet där det finns skog med höga sociala värden. Offentliggörande av skikt Det slutgiltiga skiktet kommer att göras tillgängligt för alla genom Skogens Pärlor, Skogens Källa och Mina sidor. Följ upp och revidera Identifierade skogar med skogar med höga sociala värden följs upp varje år. Översyn och revidering av skikt med höga sociala värden görs kontinuerligt i dialog med kommunen och andra aktörer. Detta kan lämpligen ske i samband med att kommunen aktualiserar sin översiktsplan. Tätorter som expanderar snabbt kan göra att skiktet behöver revideras oftare kring dessa tätorter. Tjänsteanteckningar ska göras om åtgärder utförs i ett objekt med höga sociala värden. Med åtgärd menas såväl åtgärd som syftar till att bevara och utveckla områdets värden som åtgärder som förstör eller påverkar objektets värden negativt.

Skogsstyrelsen 2009-02-27 9(13) Bilaga 1 a, Förvaltningsorganisation 1. Bakgrund Skogsstyrelsens systemförvaltningsmodell utgår från skikten för höga sociala värden. I den här organisationen ingår även vissa delar av själva arbetet med identifieringen. Roller, arbetsuppgifter och samverkan måste tydliggöras då detta är ett nytt arbetssätt för organisationen och då resultatet av identifieringen kommer att påverka handläggningen vid distrikt till viss del. Förvaltningsorganisationen är en grundförutsättning för att arbetet ska fungera enhetligt och effektivt. 2. Förvaltningsorganisationens olika roller Skogsavdelningen svarar för nationellt stöd, samordning, information, uppföljning, utveckling och kvalitetssäkring av arbetet med identifieringen. Avdelningen tar fram rutiner för verksamheten och följer upp och återkopplar att verksamheten följer rutin och riktlinjer. Nedan beskrivs ytterligare olika roller och arbetsuppgifter inom Skogsstyrelsens verksamhet i skogar med höga sociala värden. 2.1 Systemägare Enhetschefen för Skog syd är systemägare för skikten med höga sociala värden inklusive databas. Detta innebär ett ansvar för att det finns resurser för att förvalta och utveckla de skikt och stödsystem som behövs för att klara arbete med identifiering av höga sociala värden. Enhetschefen för Skog syd förvaltar även rutinen för identifiering av skogar med höga sociala värden och har befogenhet att göra justeringar i förvaltningsorganisationen. 2.2 Systemförvaltare Driver samordning och uppföljning av verksamheten. Är nationell kontaktperson Är sammankallande för förvaltningsgruppen Ger support rörande metodik för identifieringen och registreringen av skogar med höga sociala värden. Hänvisar vid behov frågor till helpdesk, övriga specialister eller annan personal som arbetar med identifieringen. Ger support och inledande utbildning för att konsulenter ska kunna registrera i skikten för höga sociala värden. Tar fram förvaltningsplan för höga sociala värden. Specificerar och beställer systemutvecklingsinsatser kopplade till höga sociala värden.

Skogsstyrelsen 2009-02-27 10(13) Underhåller och uppdaterar instruktioner för fältmetodik och registrering. Genomför årlig uppföljning av arbetet med skogar med höga sociala värden nationellt. Tar ställning till och bereder förslag till kvalitetssäkring av system och utveckling av verksamheten med stöd från förvaltningsgruppen. Resurskrävande förslag tas upp och prioriteras i det årliga VP-arbetet eller beslutas av Skogsstyrelsens ledning. Bevakar kompetensbehovet och erbjuder kalibrering samt fortbildning för att arbetet med identifieringen ska kunna genomföras. 2.3 Förvaltningsgrupp Förvaltningsgruppen ska fungera som ett stöd till systemförvaltaren och linjeorganisationen när det gäller frågor om höga sociala värden och är ett forum där skiktens nuvarande innehåll kan diskuteras och koordineras. ska kunna diskutera förändringsbehov och föreslå utvecklingsåtgärder och kvalitetsförbättringar av skikten samt styrande och stödjande dokument för arbetet i dessa skikt. Åtgärdsförslag föreslås årligen i en förvaltningsplan i samband med VP-processen. ska kunna ta ställning till förslag som rör grundläggande förändringar i skikten för höga sociala värden, samt frågor som berör SVL och Miljöbalken. Tabell: Förvaltningsgrupp för höga sociala värden. Roll Specialist skogens sociala värden, nord Specialist skogens sociala värden, syd Specialist GIS/Databaser Specialist systemutveckling Specialist Drift och support Specialist Lagtillsyn Skogskonsulent, distrikt Ansvar inom organisationen förutom deltagande i gruppen Systemförvaltare för skikten Medlemmarna i förvaltningsgruppen tillhör olika delar av organisationen och ger stöd till olika delar i verksamheten. När skikten är slutgiltiga och hela systemet går in i en förvaltningsfas kommer gruppens konstellation att ses över för att den ska stämma bättre överens med behovet. Skiktet är en del av navet och mycket av ansvaret för tekniken faller på förvaltningsorganisationen för navet.

Skogsstyrelsen 2009-02-27 11(13) 2.4 Specialister Skogsavdelningen Specialister från Skogsavdelningen följer upp och återkopplar att verksamheten genomförs enligt de riktlinjer som specificeras i rutiner och övriga styrande dokument. Specialister från Skog Syd och Nord ger stöd i identifieringen av skogar med höga sociala värden samt erbjuder utbildning om höga sociala värden i dialog med distrikten. Specialister på Skog Syd och Nord ansvarar för information externt på nationell nivå. Specialister från Lag och områdesskydd ger stöd angående de delar som berör bestämmelser i SVL och Miljöbalken. De ger stöd kring frågor som rör lagtillsyn och möjlighet till bidrag (NOKÅS och LBP) samt juridiska frågor som berör skogar med höga sociala värden. Specialist GIS/databaser tar fram och bearbetar sammanställningar och databeställningar om data kring höga sociala värden. Arbetar med kvalitetssäkring av databaser och gör höga sociala värden tillgängliga på Skogens Pärlor, Skogens Källa och i våra interna system. Svarar för stöd när det gäller hantering av externa data om höga sociala värden. 2.5 Systemutvecklare och driftstekniker Administrativa avdelningen Utvecklar och underhåller skikten och rapporter Ger teknisk support via Helpdesk för applikationer, registreringsprogram, databaser. Ger behörighet att registrera höga sociala värden efter beställning till helpdesk från DC. 2.6 Distriktschefer Ser till att distriktet genomför identifieringen av skogar med höga sociala värden enligt gällande rutin och inventeringsinstruktioner. Ser till att nödvändig kompetens för höga sociala värden upprätthålls inom distriktet. Begär rättighet för konsulent att registrera höga sociala värden via Helpdesk. Ansvarar för att rapportera in löpande uppföljning. 2.7 Skogskonsulenter som arbetar med identifieringen Genomför identifieringen och registreringen av skogar med höga sociala värden. Ansvarar för kommunikation med kommunen, markägare, nyttjare och andra relevanta aktörer

Skogsstyrelsen 2009-02-27 12(13) Ansvarar för underhåll av distriktets uppgifter om höga sociala värden. Underhållet innebär exempelvis att följa upp och kontrollera höga sociala värden och registrera eventuella händelser och förändringar rörande dessa. Det kan också innebära att justera eventuella felaktigheter i polygoner och attributposter i databasen. Ger information till markägare om nyfunna och tidigare funna skogar med höga sociala värden. Dels när skogarna identifierats och dels till exempel i samband med markägarbyte. 3. Samverkan och stöd från övriga delar av myndigheten 3.1. Funktionsgrupp Det finns också ett team för skogens sociala värden för kontinuerlig kommunikation mellan de specialister som sitter på olika enheter. Där ingår systemförvaltaren och de specialister som har skogens sociala värden som sitt fokus. Funktionsgruppen kan få och ge stöd i utvecklingen av arbetet kring skogens sociala värden. Funktionsgruppens medlemmar kan ge konsulenterna stöd i vad skogens sociala värden är samt hur Skogsstyrelsen ser på detta.

Skogsstyrelsen 2009-02-27 13(13) Bilaga 1 b, Indelning efter upplevelsevärden Upplevelsevärden 6 är en metod framtagen av Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län. De sju olika upplevelsevärden karakteriseras av olika förväntningar, aktiviteter och parametrar. Dessa värden används för att nyansera kvalitetsbegreppen och skapa förutsättningar för att tillgodose olika människors önskemål. Metoden har som mål att ge ett underlag för en medveten och långsiktig planering av grönstrukturen. Det finns ingen rangordning mellan de olika upplevelsevärdena. Orördhet och mystik kännetecknar områden som upplevs opåverkade av människan och som inte störs av stadens ljud och lukter. Naturen ska ge en känsla av orördhet och upplevelsen störs av alla spår av kulturpåverkan. Aktiviteterna domineras av promenader, avstressning, naturstudier m.m. Skogskänsla har skogsområden som inte störs av vägar, bebyggelse, stadens ljud och ljussken, nedskräpning etc. Naturen ska fyllas av skogens dofter, ljud och färger. I områden med skogskänsla kan man bland annat vandra och ströva, slappna av, plocka bär och svamp, rida och orientera. Frihet och rymd ger områden med långa utblickar och vida vyer. Naturen ska upplevas gränslös och upplevelsen förstärks av möjligheten av att stå på en kant och se ut över något annat, gärna vatten. I sådana områden finns det möjligheter till en mängd olika friluftsaktiviteter som vandring, klättring, ha picknick, cykla eller att bara vistas. Artrikedom och naturpedagogik är ett värde som är knutet till naturens mångfald. Dessa naturområden är rika på upptäckter som kan fascinera och öka förståelsen för och kunskapen om naturen. Här finns utrymme för naturstudier och undervisning i både rena naturområden liksom i mer kulturpräglade områden som till exempel trädgårdar. Kulturhistoria ryms i områden med äldre bebyggelse och med kulturlämningar från odling, skogsbruk och bergbruk mm. Värdet av upplevelsen har med vår identitet med landskapet att göra, vårt behov av historiska rötter och vår nyfikenhet för det förgångna. Dessa områden inbjuder till promenader och upptäckter, utflykter, ridning och återuppleva gamla markutnyttjanden. Aktivitet och utmaning kännetecknar områden som ger utrymme för sport och aktiviteter. Platserna innehåller ofta olika former av anläggningar för utomhusaktiviteter såsom spår, bryggor eller ridvägar. Service och samvaro erbjuder platser med friluftsgårdar eller liknande anläggningar. Bekvämligheten är ofta god med tydlig information, tillgänglig personal och goda kommunikationer och parkeringsmöjligheter. 6 Lundh Malmros B. & Tönnerfors E. 2001. Upplevelsevärden. Sociala kvaliteter i den regionala grönstrukturen. Regionplane- och trafikkontoret, Stockholm, Rapport 4.