Tentamen i Tillämpad Kärnkemi den 8 mars 2001

Relevanta dokument
Lösning: Vi börjar med ekvationen för buktighet hos cylindrisk geometri (19.21c) b m 1. b 2. L2. m ( 1 f) k inf Σ amod. afuel.

Föreläsning 5. Reaktorfysik 3. Litteratur: E-095 Reaktorfysik H1.pdf Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.

Lösningar till tentamen i tillämpad kärnkemi den 10 mars 1998 kl

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

1. Ange de kemiska beteckningarna för grundämnena astat, americium, prometium och protaktinium. (2p). Svar: At, Am, Pm, Pa

Framställning av elektricitet

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

Så fungerar kärnkraft

2. Beskriv principen för en hastighetsselektor (skiss och utförlig förklaring) (4p). Svar: Se figur 2.1 och tillhörande text i läroboken.

Så fungerar kärnkraft version 2019

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β +=

Kärnenergi. Kärnkraft

Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 27 januari Del A

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Kärnkraft. p?keyword=bindningsenergi

Kärnenergi. Kärnkraft

Förslag till lösningar. Tentamen i Kärnkemi KKK

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Innehållsförteckning:

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 22 januari 2000 kl

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

Alla svar till de extra uppgifterna

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

(12) UTLÄGGNINGSSKRIFT

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u u MeV O. 2m e c2= MeV T += MeV Rekylkärnans energi försummas 14N

Instuderingsfrågor Atomfysik

Marie Curie, kärnfysiker, Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Intro till Framtida Nukleära Energisystem. Carl Hellesen

Så fungerar en Tryckvattenreaktor

Regionala nät Regionala nät tar vid när elenergin nått fram till den region som den ska distribue- 130 kv, MW

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)

PROV 3, A-DELEN Agroteknologi Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda en formelsamling.

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Grundläggande energibegrepp

Ringhals en del av Vattenfall

Studiematerial till kärnfysik del II. Jan Pallon 2012

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

Produktion av vapenplutonium

50p. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

Välkomna till Kärnkraft teknik och system 10 hp

Fjärde generationens kärnkraft

Energi & Atom- och kärnfysik

Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem

Tillämpad Matematik I Övning 3

Föreläsning 3 Reaktorfysik 1. Litteratur: Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.pdf

Säkerhet i snabbreaktorer

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Lösningsförslag Inlämningsuppgift 1 elstatikens grunder

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) i V-huset

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Laborationsuppgift om Hertzsprung-Russell-diagrammet

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget

BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Strålningsfält och fotoner. Våren 2016

Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006

Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp. Lösningsförslag. Tid: , Kl Plats: Östra paviljongerna

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Kärnkraft och värmeböljor

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Tekniska data Ringhals

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle

undanträngda luften vilket motsvarar Flyft kraft skall först användas för att lyfta samma volym helium samt ballongens tyngd.

Tentamen i Molekylär växelverkan och dynamik, KFK090 Lund kl

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.

en observerad punktskattning av µ, ett tal. x = µ obs = 49.5.

Strålningsfält och fotoner. Våren 2013

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i El- och vågrörelselära,

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2

Elenergiteknik. Industrial Electrical Engineering and Automation. Energi och effekt. Extra exempel

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3

Breedning och transmutation i snabba reaktorer

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 31 augusti 2007 kl 8:30-12:30 i M. Man får svara på svenska eller engelska!

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz

Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro

Tryckfel i K. Vännman, Matematisk Statistik, upplaga 2:13

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank

Strålning från varmfackla vid biogas förbränning

Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R = r 0 A 13

Bindningsenergi per nukleon, MeV 10. Fusion. Fission

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor?

Transkript:

Tentamen i Tillämpad Kärnkemi den 8 mars 001 1 PWR-reaktorer i USA har en termisk verkningsgrad på 33% och använder i genomsnitt bränsle med en initial anrikning på 4% 35U, samt har en medelutbränning på 55 MWd/kg initialt uran i bränslet Uranet antages anrikat i befintliga gasdiffusionsanläggningar som har en specifik energiförbrukning på 900 kwh per kgswu vid anrikning av natururan och en halt på 0% 35U i det utarmade uranet I sämsta fall kan vi antaga att elförsörjningen till anrikningsanläggningen kommer från koleldade kraftverk vilka har en termisk verkningsgrad på 40% och drivs med stenkol som har ett förbränningsvärme på 7 MJ/kg Antag att det använda stenkolet bara innehåller rent kol Hur stort specifikt utsläpp av koldioxid har då dessa kärnkraftverk (g/kwh el) om vi antar att koldioxid bara uppkommer vid anrikning av bränslet? Lösning: Beräkningen baseras på ett kg bränsle och den elmängd som detta kan producera Data för anrikningen: P 1 kg x P 4 % x F 07 % x W 0 % Ur dessa data kan vi sedan beräkna F och W med hjälp av ekv 49 och 48: x F P P x W F = 769 kg W F P W = 669 kg x F x W Nu definierar vi separationspotentialen som en funktion av x (ekv 57): V( x ) ( x 1) x ln 1 x Därefter beräknar vi separationsarbetet med ekv 56: SWU W V x W P V x P F V x F SWU = 695 kg Detta motsvaras av en elförbrukning på 900 kwh/kgswu, varför totala elförbrukningen blir: kwh 1000 watt hr MJ 10 6 joule Q SWU 900 kwh kg SWU Q SWU = 63 103 kwh För att producera denna energimängd i en stenkolseldad anläggning gäller: η foss 40 % H foss 7 MJ Q SWU m kg foss m η foss = 06 10 3 kg foss H foss Omräknat från C till CO blir denna bränslemängd: m 1 16 CO m foss m = 1 CO 7561 10 3 kg Men ur ett kg kärnbränsle utvanns 55 MWd som omvandlas till el med en verkningsgrad på 33%: MWd 10 6 watt day η nucl 33 % Q nucl 55 MWd η nucl Q nucl = 4356 10 5 kwh Till sist beräknar vi mängden CO per kwh kärnkraftsel (y) m CO y y = 17358 gm Q nucl kwh

Tryckvattenreaktorn Ringhals 3 har en cylindrisk härd med en ekvivalent härddiameter på 3039 mm och en ekvivalent härdhöjd på 3655 mm samt innehåller 70 kg uran vid normal laddning Reaktorn kyls och modereras med vanligt vatten Vid drift är vattentemperaturen (=moderatorns temperatur) i genomsnitt 300 C Vid ett tillfälle tänker man ladda härden så att dess effektiva medelanrikning blir 35% av 35U Genom inblandning av vanlig syra (H 3 BO 3 ) i vattnet vill man begränsa den effektiva multiplikationsfaktorn vid helt utdragna styrstavar till 1001 omedelbart efter bränslebytet Försumma inverkan av andra material och gamla klyvningsprodukter samt antag att uranet är homogent finfördelat i vattnet Vilken halt av syra krävs då (g/l vatten)? Lösning: Vi betraktar reaktorn som en homogen cylinder med angivna yttermått Vi kan då beräkna deb geometriska buktigheten ur ekvationen (se utdelade blad): h 3655 mm d 3039 d π 405 mm r B B = 344 m h r För reaktorn skall vidare gälla: k eff 1001 Härdvolymen: V π r h N A 601367 10 3 mole 1 70 1000 (Avogadros tal som vi behöver nedan) N uran N 38 A För moderatorn gäller: Σ mod 17 m 1 L m 76 10 4 m τ 008 m (Tabell 193) För bränslet gäller sedan: barn 10 8 m x 35 35 % x 38 1 x 35 x 35 4481 barn N uran Σ f V x 35 1075 x 38 15 barn N uran Σ γ V α Σ γ α = 033 ν 43 η Σ f ν 1 α η = 184 ε 1 p 1 (ur antagandet om homogen reaktor) För naturligt B gäller att tvärsnittet för neutroner är 760 b (ur nuklidkartan) σ 760 barn Σ 1000 C N A σ (eftersom vi måste räkna på en m 3 ) Som nästa steg beräknar vi aktuellt värde på f ur givna data och en obekant halt, C (M): Σ f Σ γ f Σ mod Σ (ekv 1913) Nu kan vi beräkna k inf med fyrfaktorformeln: k inf η ε p f Som sista delproblem beräknar vi sambandet mellan k eff (som är känd) och k inf (som är okänd) k L L m ( 1 f ) (ekv 190) M L inf τ (ekv 1918) k eff 1 B L Nu återstår bara en obekant, C, varför vi kan börja lösa ekvationerna för denna: (ekv 1919) k eff k eff Σ mod k eff B L m Σ mod η ε p C C 1000 k eff N A σ = 09 10 4 mole 1000 k eff B L m N A σ liter M wb 1081 gm mole 1 M wh 1008 gm mole 1 M wo 1600 gm mole 1 M wh3bo3 M wh 3 M wb M wo 3 c syra C M wh3bo3 c syra = 0014 gm liter

3 För att åldersbestämma en del av en rkärna från Troll-fältet tog man ut en liten kalcitkristall ur rkärnan Ur denna kristall skars sedan två mycket tunna skivor Skiva nr 1 etsades så att spår från spontant fissionerat 38U kunde räknas i mikroskop (ett spår bildas per fission) Man fann i medeltal 65 st/mm3 Skiva nr bestrålades under 19 minuter i ett rent termiskt neutronflöde på 9x1016 n/cms Efter etsning av denna skiva fann man i medeltal 97 fissionsspår per mm3 Detta beror på att kalcit kristallen innehåller uran Beräkna kristallens ålder om 38U undergår spontan fission i 545x10-5 % av alla sönderfall (10p) OBS: 38U har spontan fission, men den från 35U kan försummas 35U fissionerar med termiska neutroner, men termisk fission av 38 U är försumbar φ 9 10 16 m sec 1 σ f 58 10 8 m N fiss ( 97 65) mm 3 t irr 19 60 sec N N fiss fiss φ σ f N 35 t irr N 35 N φ σ 35 = 1663 10 16 m 3 f t irr N x 35 F 07 % N 38 N = x 38 31 10 18 m 3 F t halv38 4468 10 9 ln( ) yr Fig 51 i läroboken λ 38 N t 38 33 mm 3 halv38 Antal fissionsspår, N 38, från radioaktivt sönderfall av 38 U under tiden t ges nu av sambandet: Fissandel 545 10 5 % N 38 Fissandel N 38 exp λ 38 t N 38 t ln N 38 Fissandel N 38 Fissandel N 38 t = 564 10 15 sec t = 1668 10 8 yr λ 38 Har sönderfall av 35 U via spontan fission någon betydelse? ln( ) λ 35 704 10 8 yr Svaret är således nej λ N 35 t 35 N 35 e 1 70 10 9 % N 35 = 078 10 4 mm 3

4 ASEA-ATOM gav i sin specifikation för BWR-75 följande data: Bränslepinnarnas ytterdiameter = 15 mm, väggtjocklek på kapslingsrören av zircaloy-4 = 08 mm, kutsdiameter = 1044 mm, kutsarnas värmeledningsförmåga = 3 Wm-1K-1, kutsdensitet = 10500 kg UO /m3, högsta värmeflödestäthet på kapslingens yta = 108 MW/m, ångtemperatur vid mättnadstryck = 86 C Filmkoefficienten mellan kapsling och kylmedel anges vara 5 W/cmK, samt mellan kuts och höljesrör 15 W/cmK En bränslebox innehåller 64 stavar, varav en måste vara tom och utgöra fäste för spridarna Med detta bränsle kan reaktorn producera 3000 MW termisk energi Man diskuterar vid ett tillfälle om det går att öka reaktoreffekten med 0% genom att byta till bränsle med smalare pinnar och behålla samma maximala bränsletemperatur som tidigare Därvid tänker man även minska kapslingens väggtjocklek till 06 mm, men bibehålla samma avstånd mellan kutsar och kapsling Ytterligare villkor är att bränslet skall rymmas i samma bränsleboxar som tidigare, att genomströmningsarean för kylvattnet inte får minska, samt att mängden uran i härden skall vara högst möjliga Vilken diameter på de nya kutsarna skulle detta leda till? Först tar vi alla mått som gäller för originalpinnarna: d kuts 1044 mm r kuts d kuts d y 15 mm r y d y r ci r y 08 mm r kuts = 5 10 3 m r ci = 535 10 3 m r y = 615 10 3 m spalt r ci r kuts spalt = 105 10 4 m Sedan beräknar vi ett värde på specifika effekten i kutsarna gernom att betrakta 1 m av en pinne: l pinne 1 m A pinne l pinne π d y A pinne = 0038 m p pinne 108 10 6 watt m q pinne A pinne p pinne q pinne = 4156 10 4 watt V bränsle l pinne π r kuts V bränsle = 856 10 5 m 3 q bränsle q pinne q = V bränsle 485533 watt bränsle ml Nu kan vi beräkna centrumtemperaturen i denna pinne: T HO ( 86 73) K h 5 watt cm K 1 T 0 q bränsle r kuts r y h 1 T can T HO T 0 k c 16 watt m 1 K 1 T can q bränsle r kuts r y r 1 ci r ci k c T gap T can T can α g 15 watt cm K 1 1 T gap q bränsle r kuts α g T kutsyta T gap k f 3 watt m 1 K 1 T max T kutsyta q bränsle r 1 kuts 4 k f T 0 = 16 K T can = 5806 K T can = 6113 K T gap = 64713 K = 84483 K T kutsyta = 77195 K T max = 1897 K Våra nya pinnar skall således klara 0% högre värde på q bränsle om vi antar att övriga villkor kan uppfyllas och att effektfördelningen i härden har samma form som tidigare Nu har vi bara r kuts som obekant och kan beräkna denna Enklast är att söka ett nollställe för F enligt nedan: q bränsle 10 q bränsle r kuts 4766 mm Här användes "trial and error" att söka F=0 r ci r kuts spalt r y r ci 06 mm T 0 q bränsle r kuts r y h 1 T can q bränsle r kuts r y r 1 ci r ci k c 1 T gap q bränsle r kuts α g T bränsle q bränsle r 1 kuts 4 k f F T max T HO T 0 T can T bränsle F = 013 K Eftersom den fria arean i en box i stort är oberoende av hur många cylindriska stavar som vi plockar in är detta inget problem som vi behöver bekymra oss om så länge som dessa stavar placeras i noderna i ett kvadratiskt nät Mängden uran i härden kan vi inte påverka om vi inte avviker från det kvadratiska mönstret i boxarna

5 En tungvattenmodererad avancerad termisk reaktor (ATR) har 39Pu som klyvbart material i en matris av rent 38UO Vid återstart efter ett kort stopp fördubblas effekten på 115 sekunder Reaktorn har en cylindrisk form med höjd = diameter = 5 m Bränslet kan antagas vara homogent fördelat över volymen, termiska utnyttjandefaktorn är 085, och snabbfissionsfaktorn är 1006 Beräkna k Lösning: 115 sec exp t t per per ln( ) t per = 16591 sec θ eff 10 3 sec 0033 sec t per θ eff k eff 1 t per θ eff k eff k = t eff 100 per b 5 m B 33 b B = 13 m För tungt vatten som moderator gäller: τ 00115 m L m 89 m Den termiska utnyttjandefaktorn f ges som: f 085 L L m ( 1 f ) L = 0434 m k eff k inf ( 1 B ( L τ) ) k inf k eff ( 1 B L B τ ) k inf = 1591