Läskraft! bli högläsare för personer med demens! Studiecirkelmaterial

Läskraft! bli högläsare för personer med demens! Studiecirkelmaterial

Läskraft! bli högläsare för personer med demens! Text: AnnMarie Lindman Foto: Catharina Kåberg Copyright: Centrum för lättläst Form: Tom Weegar Bilderna är tagna vid Lyckåsa Demenscenter i Bjärnum All kopiering utan tillåtelse är förbjuden Tryck Elanders, 2010

Innehåll: INLEDNING När allt förändras...5 1. Att läsa för att minnas...6 2. Läsning som motståndsrörelse...8 3. Läsombud och högläsare hjälper till med läsningen...9 4. Kärlek, vemod och andra sköna känslor...10 5. Lättlästa böcker skapar goda samtal...11 6. Böcker med kärlek, humor och minnen...12 7. Tidningar och nyheter kan också väcka minnen...14 8. Hur ordnar man en bra läsestund?...15 9. Ewa Sandstedt: Lättläst är en guldgruva...17 10. Lättlästa böcker som kan passa för äldre med demens...19 11. Studiehandledning...21 Anmälningsblankett...25

INLEDNING När allt förändras Astrid bor ensam i sin lägenhet strax utanför sta n sedan maken dog för drygt fyra år sedan. Hon har inga barn och hennes enda syster dog för ett år sedan. Astrid är alldeles ensam. En dag upptäcker en granne att Astrid försöker låsa upp dörren till tvättstugan med dörrnyckeln. Hon har flera matkassar med sig. Grannen slår larm, Astrid utreds och man upptäcker att hon har en begynnande demenssjukdom. Hon vill trots allt helst bo kvar hemma ett tag och kommunen ordnar hemtjänst. Det blir också bestämt att Astrid ska besöka dagverksamheten tre gånger i veckan. Allra bäst är det på onsdagarna. Då kommer Nils och Sonja till dagverksamheten. De är pensionärer och gör nu en insats som frivilliga. De läser högt för Astrid och fyra andra kvinnor. Astrid har inte riktigt pratat med någon om gamla tider sedan maken dog. Minnet är också så opålitligt nu för tiden. Men när Nils läser ur en bok om andra världskriget minns Astrid hur tokigt det var när hon och maken sparade sina tilläggskort för kött, korv och fläsk och sålde till grannarna. De var vegetarianer och köpte teaterbiljetter för pengarna de fick ihop. Det var olagligt förstås, de fuskade med namnteckningarna men tänk den där gången när de var och såg självaste Hasse Ekman på Dramaten Du hälsar på din gamla mamma Britta i Sävberg. Det var ett tag sedan ni sågs. Nu upptäcker du att hon har lagt strumpor i kylen och tandkräm på hatthyllan. När ni sitter ner för att fika låter hon först som vanligt men efter ett tag tycks hon tappa tråden och samtalet blir väldigt konstigt. Riktigt orolig blir du när hon plötsligt säger att hon funderar på skilsmässa. Din pappa har ju varit död i tio år! När du påpekar detta blir din mamma både arg och förolämpad. När du tänker efter så har mamma Britta ju faktiskt varit ganska vimsig se senaste gångerna som du har hälsat på, men du har bara tänkt att hon kanske har varit trött. För dig som är anhörig känns allt väldigt förändrat. Britta är inte som förr och det är så svårt att kommunicera. Besöken känns tunga men du vill inte svika. Ett par månader senare har Britta fått diagnosen Alzheimers sjukdom. Britta har dåliga dagar men också bra dagar, ni ses faktiskt oftare än förut nu och ni hittar sätt att prata med varandra. En dag provar du att läsa högt ur en bok som handlar om Brittas stora intresse svensk historia. Det glimmar till i ögonen och ni får kontakt. Britta har en anhörig som besöker henne. Alla har inte det. För Astrid blir det Nils och Sonja på dagverksamheten som hjälper henne att minnas och får henne att le och skratta. 5

1. Att läsa för att minnas Vi lever i ett samhälle där förmågan att kunna läsa och skriva har fått allt större betydelse. Allt fler yrken kräver god läsförmåga. De flesta människor läser något varje dag. På jobbet eller på fritiden. Vi läser allt från torra utredningar och spännande romaner till tidtabeller och recept. Att läsa är ett sätt att skaffa sig information men det handlar lika mycket om att få upplevelser och att lära känna andra människors villkor och vardag. Åldrandet innebär ofta att syn och hörsel försämras. Förmågan att orka lyssna och att koncentrera sig blir sämre. Minnet kanske sviker och det kan bli svårt att greppa allt som händer i omgivningen. Om en person dessutom drabbas av demens blir förändringarna förstås mycket mer omfattande. Demenssjukdom gör att förmågorna minskar och så småningom försvinner. Men behoven och känslorna finns kvar. Förbindelsen mellan tanke och ord kan vara bruten. Men man kan ha mycket att säga även om man inte kan tala Att läsa för att få upplevelser är viktigt för många människor i alla åldrar och naturligtvis även för människor med demens. Ett bra sätt att hjälpa minnet på traven och att hitta ett samtalsämne är att läsa högt ur en bok. Kanske handlar boken om hur man firade jul för 50 år sedan. Eller det kanske är en skildring från barndomsstaden som väcker gamla minnen. Din släkting börjar berätta. Med hjälp av boken blir det han själv som får ta initiativet till samtalet. Han väljer vad han vill berätta. Tänk dig att din 85-åriga pappa har fått en demenssjukdom och bor på ett äldreboende sedan några år. På boendet är han känd som den där sura och krävande gamla gubben. bor på ett äldreboende är kanske bara känd som den där tystlåtna, sura eller krävande gamla gubben. Om man inte ser annat än samma väggar och samma personal runt omkring sig 6

varje dag kanske man också mer och mer identifierar sig med den rollen. Men tänk vad som kan hända om någon sätter sig ner och läser högt för den sura gubben. Kanske handlar boken om djur. Och gubben var bonde en gång i tiden. Eller det kanske är en kärleksroman som han läste som ung. Minnet väcks. Den gamle mannen liksom sträcker på sig och börjar berätta. Personalen på boendet ser en helt ny person framför sig och du som är anhörig känner igen det lilla leendet och glimten i ögat hos din pappa. Nu kan ni prata lite med varandra igen och det blir en bekräftelse på att längst därinne finns din riktiga far kvar. V isst kan man sätta sig ner och prata utan bok. Man kan ställa frågor. Hur var det när du var barn? Hur träffade du din hustru? Hur stor var bondgården? Men det är inte säkert att man får svar eller att det uppfattas positivt. Med hjälp av boken blir det den äldre mannen själv som får ta initiativet till samtalet. Han väljer vad han vill berätta. Och plötsligt är han något mer än sura gubben. Han är en människa med en historia, med livserfarenheter och intressanta saker att berätta. Han har varit en pappa, en make, en yrkesman, en tennisspelare, en bärplockare och kanske även en glad gubbe. 7

2. Läsning som motståndsrörelse Demenssjukdom påverkar läsförmågan kraftigt. Högläsning kan vara det enda som fungerar för en person med den här sjukdomen. Det är en svår sjukdom men med hjälp av kunnig personal på äldreboenden kan förloppet i vissa fall fördröjas litet. Det finns mycket man kan göra för att ge personer med demens ett bättre liv. En stor insats för bättre livskvalitet kan också göras av frivilliga och anhöriga. Högläsning är en av de aktiviteter som kan skapa mycket glädje och stimulans. Efter en läsestund kan mycket vara bortglömt direkt men läsningen sätter ändå spår. Det finns många berättelser om det lugn som högläsning kan skapa hos människor med demens. Både under läsestunden och en god stund efteråt upplever många en rofylldhet som ibland kan hålla i sig resten av dagen och göra det lättare att somna på kvällen. Att förmågan att läsa minskar eller försvinner betyder inte att behovet av tidningar och böcker inte längre finns. Läsning och högläsning innebär stimulans för personer som har drabbats av demens. En bok ger öppningar till samtal och till kontakt med omvärlden. Något som är nog så viktigt i en tillvaro som krymper alltmer. Eftersom läsning är ett sätt att träna tankeförmågan kan läsning också bidra till att göra lite motstånd mot demenssjukdomen. Forskning visar att även bemötande och omhändertagande har betydelse för tillståndet hos personer med demens. Det verkar alltså gå att påverka sjukdomen och att bromsa försämringen något! en studie bemöttes en grupp personer med demens I på ett sätt som skulle stärka deras självförtroende och initiativförmåga. De fick gott om tid och lugn och ro samtidigt som de uppmuntrades att fatta egna beslut och att välja aktiviteter. Den här gruppen jämfördes med en grupp på ett boende där personalen inte hade fått motsvarande utbildning. Studien visade att kunnigt omhändertagande förbättrade de äldres tillstånd på flera sätt: förvirring, ångest och depression minskade och motoriska funktioner förbättrades. Det verkade även som om deltagarna i studien försämrades långsammare jämfört med hur sjukdomsförloppet såg ut i den andra gruppen. Det kan löna sig att göra motstånd. Böcker, bemötande och samtal är viktiga redskap i den här motståndsrörelsen. 8

3. Läsombud och högläsare hjälper till med läsningen Människor som har stora lässvårigheter behöver ofta någon som hjälper till med högläsning. Personal som hjälper till med att läsa och förklara kallas läsombud. Centrum för lättläst arbetar tillsammans med andra för att utbilda läsombud i hela landet. De flesta läsombud finns i verksamheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning, men också inom äldreomsorgen har en hel del läsombud utbildats. Även anhöriga, frivilliga och andra som hjälper i vardagen kan förstås läsa högt. Vi kallar dem för högläsare för att göra en skillnad mellan personal som läser som en del i sitt arbete och alla dem som läser på fritiden för att de har lust och vill dela en skön läsestund med människor som inte kan eller orkar läsa själva. Den som vill bli högläsare kan gå en kort utbildning. Där lär man sig mer om lättlästa böcker, tidningar och samhällsinformation. Man får också lära sig hur läsningen kan läggas upp. Alla högläsare kan, liksom läsombuden, få tidningen Läsombudet, en tidning om lättläst och läsning som kommer ut fyra gånger om året. Fortbildnings- och inspirationsdagar ordnas för läsombud och högläsare och biblioteket kan bidra med lästips. 9

4. Kärlek, vemod och andra sköna känslor En högläsare frågar: Kommentar från kvinna som lyssnar på högläsning: Jag tycker den är så sorglig den där boken. Man får tårar i ögonen. Man lever sig in i den. - Är det någon som vet vad en kurtisan är? Det är en älskarinna. En kvinna svarar: - Vad härligt då! Kuckelimuck med många! En högläsare visar en bild ur en bok: - Titta vilka snygga byxor han har! En dam svarar: - Ja, men han ska väl ha något i dem också! Kommentar till en bok om kärlek: Tänk om man hade haft en karl som var så n. Det skulle ha varit smaskens! Efter en hel timmes läsning ur Hemsöborna frågar högläsaren om det kanske är dags att sluta. En dam ler, suckar lite och säger: Det vore allt skönt med lite till! 10

5. Lättlästa böcker skapar goda samtal Demens påverkar orken, förmågan och lusten. Koncentrationen och minnet sviker. Både för den som lyssnar och för den som läser högt är det bäst med en litet kortare och enklare text. En tydlig form och många bilder är också bra. En lättläst text är enklare att läsa högt utan att man stakar sig och det går snabbare att hitta tillbaka i texten när man har gjort ett avbrott för att diskutera något. En person som läser högt kan också dramatisera texten lite, svara på frågor och förklara saker. En tegelstensroman tar för lång tid att läsa högt. Man hinner tappa tråden mellan lästillfällena. Den typ av lättlästa böcker som ges ut av LL-förlaget vid Centrum för lättläst har visat sig fungera mycket bra för personer med demens. En lättläst bok har kort text, en tydlig röd tråd, enkla meningar och ofta många bilder som anknyter till texten. Det finns faktaböcker och skönlitteratur. Och det finns skönlitteratur i original och i bearbetning. Det finns också böcker på olika nivåer. Nivå 1 och 1+ eller Lättast är de allra enklaste böckerna. De har mycket korta texter och många bilder. De har ett mycket enkelt och konkret språk. Även innehållet är vardagligt och enkelt. Nivå 2 eller Lättare är en mellannivå. Här är texterna längre och språket mer varierat men dessa böcker är fortfarande mycket lätta att läsa och förstå. De här böckerna innehåller oftast bilder. Nivå 3 och 3+ eller Lätt är den nivå som kräver lite mer av läsarna. Här finns en del böcker utan illustrationer, texterna kan vara ganska långa, språket är litet svårare och innehållet kan vara litet mer komplicerat med flera inblandade personer. Bearbetade klassiker ligger ofta på nivå 3. Fastna helst inte för länge i de klassiska funderingarna kring det lämpliga i att bearbeta klassiker! Tänk att det finns flera versioner av till exempel Hemsöborna. Det finns Strindbergs originaltext, det finns en lättläst version av Busk Rut Jonsson för alla dem som inte kan eller orkar läsa originalet och det finns en TV-serie med Allan Edwall. Alla tre är olika till form och innehåll. De innehåller olika kvaliteter. Man kan ta del av alla tre eller av en eller två versioner. 11

6. Böcker med kärlek, humor och minnen Det finns många olika böcker som kan passa äldre och människor med olika demenssjukdomar. Syftet med högläsningen är ju att stimulera till samtal, att väcka minnen och att låta tankeförmågan jobba lite på ett lustfyllt sätt. Vilka böcker som uppfyller något av detta beror förstås på personens intressen och bakgrund. Kärlek är alltid ett populärt ämne. En grupp äldre damer med demens har lyssnat till högläsning ur Kameliadamen av Alexandre Dumas i lättläst bearbetning. Boken väckte tankar och minnen. Det blev fina diskussioner och damerna kände sig utvalda och stimulerade. De hade förvånansvärt lätt att sitta stilla och koncentrera sig och de följde med i texten, ställde frågor och kommenterade. Samtalen handlade mycket om Greta Garbo och hennes skönhet. Alla hade sett filmen. Det blev också en hel del prat om sex och kärlek. Alla levde sig in i den sjuka Marguerite och hennes öde. Det konstaterades att det var mycket synd om både Kameliadamen och hennes kavaljer Armand. De var olyckliga hela det där gänget ansåg en av damerna. Boken är sorglig, framhöll en annan dam. Men sorg, lungsjuka och starka känslor verkade ändå stimulera dessa äldre damer där de satt runt fikabordet i köket på demensboendet och lyssnade till högläsning. Några böcker har under många år stått högt upp på topplistan. Till exempel böckerna om den nakne karlen: En naken karl, En naken karl i Paris och En naken karl firar jul av Johan Werkmäster. Böckerna om den nakna karlen handlar om två grannar fröken Lasker och herr Jansson. De är båda pensionärer och bor mitt emot varandra i trappuppgången. En sen kväll blir herr Jansson utelåst i bara mässingen när han ska slänga räkskal i sopnedkastet. Han ringer på hos fröken Lasker, får låna morgonrock och även sova över. De blir vänner och så småningom ett par. I bok nummer två reser de till Paris tillsammans och i den tredje boken firar herr Jansson jul tillsammans med frökens Laskers släkt. Det är lätt att tycka om den sympatiska och djupt mänskliga beskrivningen av det äldre paret som försöker jämka ihop sina personligheter för att kunna njuta av varandras sällskap. Festa och Fira av Marita Lindquist, Margareta Schildt och Måd Olsson Wannefors är en annan favorit bland äldre. Boken beskriver årets högtider; hur vi firar i dag och hur vi har firat förr i tiden. Det börjar med kräftfest och surströmmingskalas och slutar med midsommar. Olika seder beskrivs, vi får ta del av sånger och recept och förslag på pyssel. Det är en bok som lätt inbjuder till samtal. Alla har något att berätta. Så firade vi påsk när jag var barn. Jag minns midsommaren 1930. Min familj hade aldrig råd med julklappar. Lätta historieboken 1900-talet Hundra svenska år av Börje Dahlqvist är också en bok som väcker minnen och inbjuder till samtal. Man kan läsa hela boken eller bara titta på bilderna. Man kan använda boken som uppslagsverk eller välja ut ett decennium som känns särskilt roligt att komma ihåg. Varje kapitel beskriver ett nämligen decennium. Först redovisas de viktigaste händelserna. Sedan kommer ett avsnitt som heter Folk man talade 12

om. Den som är runt 85 år i dag minns 1930-talet. Det är ungdomstiden. Kapitlet beskriver skotten i Ådalen, Kreuger-kraschen, Per Albin Hanssons folkhem, Hitlers maktövertagande och andra världskrigets start. Folk man talade om var bland andra Evert Taube, makarna Myrdal och Lubbe Nordström. Bilar, bilar av Måd Olsson Wannefors är en bok som passar lika bra för den som älskar bilar som för den (hittills) helt ointresserade. Det är en bok med massor av bilder och korta texter om bilens historia från den hästlösa vagnen till dagens racerbilar. Man kan läsa om allt från hur en bilmotor fungerar till bilens miljöproblem. Roligast är förstås att titta på läckra bilder av T-Ford, Mercedes, Cadillac och andra modeller från förra seklets början. Och att läsa alla tokiga historier om de första bilarnas jungfrufärder. Läsning är ett utmärkt recept på stimulans av både tanke och känsla. Ännu lättare blir det att levandegöra gamla tider om man tillsätter litet musik till receptet. Då är Sånt är livet den svenska schlagern av Ove Säverman perfekt. Här kan man frossa i bilder på kända ansikten: Från Karl Gerhard, Sven Olof Sandberg och Edvard Persson till Lasse Berghagen, ABBA och Carola. Boken har korta texter och många citat ur sånger. Till boken hör också en cd-skiva där vi kan lyssna till alla gamla godingar. Schlagerboken väcker garanterat minnen och det blir lätt att hitta samtalsämnen kring innehållet. 13

7. Tidningar och nyheter kan också väcka minnen Friska äldre människor ägnar ofta mycket tid åt att läsa dagstidningar. När man drabbas av sjukdom kan det vara viktigt att få hjälp att kunna fortsätta ta del av nyheter och samhällsinformation. Att fortsätta läsa tidningar är ett sätt att fortsätta vara delaktig. Särskilt i början av en demenssjukdom. Dessutom är även tidningsläsning självklart bra hjärngymnastik. Den lättlästa tidningen 8 SIDOR kommer ut en gång i veckan och består av just åtta sidor med de viktigaste nyheterna. Förutom nyhetsartiklar innehåller tidningen också kultur och sport. Texterna är korta och enkla. Nyheter förklaras i sitt sammanhang. I jämförelse med vanliga tidningar kräver texterna mindre förkunskaper och över huvud taget mindre ansträngning av läsarna. Tidningen görs av en redaktion som finns på Centrum för lättläst. Man kan läsa 8 SIDOR både i grupp och enskilt. Nyheter kan också väcka minnen. Glöm inte heller lokaltidningen. Det är alltid det mesta närliggande man orkar bry sig om när man har drabbats av sjukdom. På Centrum för lättläst finns också Lättlästtjänsten som bearbetar samhällsinformation till lättläst svenska på uppdrag från myndigheter, organisationer och företag. Lättläst samhällsinformation finns från bland annat försäkringskassan, handikappombudsmannen, livsmedelsverket, regeringen, riksdagen, socialstyrelsen och vägverket. Många anhöriga till sjuka kan ha glädje och nytta av lättläst samhällsinformation som alternativ till de högar av krångliga skrivelser som ofta följer i sjukdomars spår. 14

8. Hur ordnar man en bra läsestund? Att läsa högt är en enkel och billig aktivitet som ger mycket tillbaka i form av glädje, igenkänning och lugn och ro. Som anhörig eller frivillig är du en ovärderlig resurs för dem som har drabbats av demenssjukdom. Du ger av din tid och du skapar stunder av gemenskap som höjer livskvaliteten för dem som lyssnar och deltar. För att göra läsestunden ännu bättre finns det förstås en del saker man kan tänka på. Här är tolv punkter för en lyckad läsestund: 1. Läs igenom den text du ska läsa före läsestunden. På så vis vet du vad som händer i berättelsen och är lite förberedd på vilka frågor och associationer som kan tänkas dyka upp. Du har också förmodligen valt en text som du själv känner dig bekväm med och tycker om att läsa högt. Om du känner deltagarna väljer du förstås också en text som du tror passar alla bra. 2. Om du ska läsa på ett ställe där du inte känner dem som ska lyssna be personalen berätta lite om deltagarna. Vilka intressen har de? Vad har de arbetat med? Är de uppväxta på landet eller i sta n? Har de rest mycket? Har de barn? Då vet du lite mer om de reaktioner som kan komma när du läser. Och du kan använda din kunskap genom att passa på att fråga något som du vet att du kan få svar på. Visst bodde du i Paris när du var ung, Greta? Om Greta inte kan uttrycka sig med ord så får du nog i alla fall ett litet leende till svar. En del information kan förstås vara sekretessbelagd. Det kan också variera från fall till fall vad personalen och/eller anhöriga tycker är lämpligt att berätta. Det handlar inte heller om att ta reda på allt om deltagarnas sjukdomar utan snarare lite om deras friska liv. Det man får veta om en person får man naturligtvis inte föra vidare. Därför skriver man som högläsare under en försäkran där man ger ett tystnadslöfte som gäller även efter att man har slutat som högläsare. 3. En läsestund kan vara spontan eller planerad beroende på omständigheterna. Man kan fånga stunden eller läsa varje onsdag kl 15 efter fikat. Det ser förstås olika ut om man läser på ett boende eller hemma hos någon. En läsestund kan vara kort eller lång. Man kan läsa på morgonen, mitt på dagen eller på kvällen. Det beror på vad som passar dig och den/de som ska lyssna. Läsningen kan vara till glädje på dagen och till ro på natten. 4. Hitta en avskild plats där läsningen kan pågå utan att ni blir störda av buller, prat, telefonsignaler eller folk som kommer och går och slår i dörrar. Det är bra om det finns en dörr att stänga. Häng då gärna upp en skylt på dörren Läsning pågår! Stör ej! Prata med personalen och kontrollera att alla har varit på toaletten och att inga tider hos frisör eller tandläkare är inbokade för någon av dem som ska delta i läsestunden! Sedan kan det ändå hända att någon måste gå ifrån under läsestunden. Då är det en fördel om det finns personal till hands som kan hjälpa till. 15

5. Tänd gärna ett ljus eller en läslampa när du ska börja läsa. Det blir en signal att något särskilt ska hända och det skapar en fin stämning. Gör likadant varje gång det är läsestund. 6. Tänk på att du som högläsare är en mycket viktig person för dem som lyssnar. Försök att se hela gruppen och glöm inte att uppmärksamma dem som är tystlåtna och försynta. Du kan också behöva hejda den som är alltför pratsam och tar för stor plats på bekostnad av andra. Om du läser vid flera tillfällen för samma grupp kan du se till att du sitter bredvid olika personer vid varje läsestund. Om någon hör dåligt fråga personalen om det går att ordna hörselslinga eller låt den som inte hör så bra sitta närmast dig. 11. Om läsestunden efter fem minuter övergår i ett samtal (som inte domineras av någon) tänk inte att du har misslyckats! Tvärtom, en viktig del av idén med en läsestund är uppnådd! Det kan förstås också hända att det inte blir något samtal alls. I stället sitter alla tysta och lyssnar. Någon kanske till synes i sin egen värld. Inte heller detta betyder att du har misslyckats. Vad vet du om de inre världar som kanske har öppnats hos någon av deltagarna för en kort stund? 12. Om du känner dig osäker och tycker att du är jättedålig på att läsa högt då ska du veta att du är tillräckligt bra ändå! Det du ger deltagarna är så värdefullt att det absolut inte spelar någon roll om du skulle staka dig eller läsa fel. 7. Gör avbrott i läsningen. Se efter att alla verkar hänga med. Ställ frågor och kommentera texten. Hjälp minnena och associationerna på traven. Läs långsamt och tydligt och dramatisera gärna lite ibland. Du kan betona ord som är känsloladdade som siden, sammet, kärlek, blod och tårar. Men överdriv inte. Läs framför allt lugnt och förmedla att det finns gott om tid. 8. Kanske finns det något i berättelse som går att illustrera med musik. Ha en cd-spelare och några skivor till hands. 9. Om deltagarna (mot förmodan!) inte verkar gilla berättelsen slå ihop boken och sitt och prata en stund i stället. Prova med en annan bok nästa gång. Ge inte upp! 10. Du kan också ha något i reserv om den bok du börja läsa inte verkar fungera. Ha till exempel med dig en pärm med dikter, gåtor, vistexter, ordspråk, rim och ramsor, något från lokaltidningen eller en rolig artikel från tidningen 8 SIDOR. 16

9. Ewa Sandstedt: Lättläst är en guldgruva Ewa Sandstedt är en av de läsombudsinspiratörer som samarbetar med Centrum för lättläst. Hon har lång erfarenhet av arbete inom äldreomsorgen och hon gillar böcker! I början provade hon att läsa högt ur vanliga böcker men det fungerade inte så bra. Varken tjocka romaner eller barnböcker verkade passa. Så blev hon projektledare för Läsombudsprojektet i Västmanland: Andersson, Pettersson, Lundström och jag som pågick 2001-2003. Då upptäckte jag vilken guldgruva de lättlästa böckerna är, säger Ewa. Den allra första boken hon läste är förknippad med ett fint minne. En grupp personal och boende satt ute och grillade korv. Det var en sådan där varm sommarkväll när man bara inte kunde vara inomhus. Därför hämtade Ewa en bok när korven var slut. Det blev Johanssons dotter av Ulla Ekh. Ewa läste och de gamla blev förtjusta direkt. Det blev skratt och leenden. När Ewa kom till ett avsnitt där Märta och Sture ligger i utdragssoffan blev hon litet generad och hoppade över några ord här och var. Nästa dag när Ewa kom gående på avdelningen fick hon se och höra hur en av de gamla damerna satt och läste högt för en annan dam. Hon läste ur Johanssons dotter, och när hon kom till avsnittet om utdragssoffan hoppade hon inte över ett enda ord. Båda damerna fnissade förtjust och läste texten flera gånger. Nu kommer det snart! ropade den ena varje gång utdragssoffan närmade sig. När man läser högt för äldre och sjuka människor är det viktigt att stanna upp i texten, ta ögonkontakt och ta reda på om alla hänger med. Kanske borde något kommenteras eller förklaras. En av fördelarna med de lättlästa böckerna är att det är lätt att titta upp från texten och sedan hitta tillbaka igen, säger Ewa. Ewa berättar att hon en gång läste en artikel om Operan i Dagens Nyheters söndagsbilaga. Bland dem som lyssnade fanns en kulturintresserad före detta lärare och en gammal läkare som hade rest jorden runt. De borde ju vara intresserade av Operan, tänkte Ewa. Och det var de i och för sig men den stora överraskningen var att mannen där borta i soffan, han som hade jobbat på fabrik hela sitt liv, hade haft extraknäck som statist på Operan. Så han kunde berätta! Ewa läser mest LL-böcker men hon läser också tidningar, texter på mjölkpaket och över huvud taget vad som finns i närheten. Och av alltihop blir det samtal. Förutsägbara och oväntade. Glada och sorgsna. Det förekommer att ett läsombud får höra att det inte alls är någon mening att läsa för personer med demens. De orkar inte lyssna och förstår ändå ingenting. Det hade jag fått höra en gång på ett äldreboende. Men så en dag fick jag syn på en tant och en farbror som satt vid ett bord mitt emot varandra. Jag bestämde mig för att strunta i rådet jag hade fått. Jag började läsa en bok om resor för dem. Det 17

blev ett väldigt pratande om resor som de båda hade gjort i ungdomen. När Ewa avslutade läse- och pratstunden sade tanten: Tack så hemskt mycket, det här var verkligen trevligt! Många blir också lugna av läsning. När man läser efter maten sitter de gamla kvar längre vid matbordet, äter i lugn och ro och pratar litet med varandra medan de väntar på att den eftertraktade läsestunden ska börja. Den som hela tiden vill hem kanske rent av glömmer bort sin hemlängtan och slipper ifrån rastlösheten ett tag. Ewa Sandstedt tillhör dem som tycker att det mesta blir bättre med läsning. Dessutom mår jag själv bättre när jag ser att de gamla mår bra, säger hon. 18

10. Lättlästa böcker som kan passa för äldre med demens Anna, Hanna och Johanna av Marianne Fredriksson, återberättad av Malin Lindroth Anna Karenina av Leo Tolstoy, återberättad av Johan Werkmäster Arg som ett bi av Stefan Telemann Atlantflygaren Charles Lindbergh av Erik Eriksson Barn av sin stad av Per Anders Fogelström, återberättad av Johan Werkmäster Bilar och broar, sportskor och stolar av Gunilla Lundahl Bilar, bilar av Måd Olsson-Wannefors Bilder hemifrån av Mona Larsson Blommor året runt av Måd Olsson-Wannefors Bättre och bättre dag för dag av Pelle Eckerman Den öppna gylfen moderna vandringshistorier av Per Gustavsson En naken karl, En naken karl i Paris, En naken karl firar jul tre böcker av Johan Werkmäster Festa och fira av Marita Lindquist & Margareta Schildt Fotbollshjältar av Tom Weegar Från svans till snabel konstbok av Jan af Buren och Birgitta Castenfors Fröken Julie av August Strindberg, återberättad av Busk Rut Jonsson Gamla testamentet, återberättat av Marie Louise Wallin Glasfåglarna av Elsie Johansson, återberättad av Agneta Klingspor Hemsöborna av August Strindberg, återberättad av Busk Rut Jonsson I huvudet på Sigrid av Cecilia Davidsson Jag, Martin Luther av Hans Peterson Jag, upptäcktsresande Sven Hedin av Hans Peterson Jag älskar dig svenska kärleksdikter i urval av Kerstin Linderberg och Harriette Söderblom, innehåller CD med tonsättningar av dikterna Johanssons dotter, Johanssons dotter gifter sig, Johanssons dotter blir mamma tre böcker av Ulla Ekh Julrosen av Selma Lagerlöf, återberättad av Johan Werkmäster Kameliadamen av Alexandre Dumas, återberättad av Johan Werkmäster 19

Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf, återberättad av Malin Lindroth Kungsgatan av Ivar Lo Johansson, återberättad av Johan Werkmäster Kvinnor och äppelträd av Moa Martinson, återberättad av Busk Rut Jonsson Kärleken och döden konst på Moderna museet av Maria Taube Körkarlen av Selma Lagerlöf, återberättad av Cecilia Davidsson Lätta historieboken hundra svenska år av Börje Dahlqvist Min farbror blev svenskamerikan av Jan-Ewert Strömbäck Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström, återberättad av Arne Säll Minns du den stad av Per Anders Fogelström, återberättad av Johan Werkmäster Mor gifter sig av Moa Martinson, återberättad av Cecilia Davidsson Mouchens maskerad av Gudrun Wessnert Musikens vingar en resa i klassisk musik av Camilla Lundberg Ninas resa av Nina Einhorn, återberättad av Mattias Grosin Nya testamentet, återberättat till lättläst av Marie Louise Wallin Othello av William Shakespeare, återberättad av Malin Lindroth Präst i Fruängen av Anne Sörman Romeo och Julia av Matteo Bandello, återberättad av Ingamaj Beck Röde Orm av Frans G Bengtsson, återberättad av Hans Boström Saltön av Viveka Lärn, återberättad av återberättad av Johan Werkmäster Selma Lagerlöf liv, lust, litteratur av Johan Werkmäster Simon och ekarna av Marianne Fredriksson, återberättad av Pernilla Gesén Skatten i berget och andra folksägner av Per Gustavsson Spöket i skåpet fem spökhistorier av Charles Dickens, återberättade av Johan Werkmäster Stolthet och fördom av Jane Austen, återberättad av Pernilla Gesén Sånt är livet den svenska schlagern av Ove Säverman, innehåller CD Tappa hakan och andra talesätt om kroppen av Ylva Killander Trägudars land av Jan Fridegård, återberättad av Håkan Boström Visst gör det ont dikter om sorg och död, i urval av Kerstin Linderberg och Harriette Söderblom, finns även som ljudbok och bok + cd Öga mot öga svenska porträtt av Stefan Telemann OBS! En del äldre böcker kan vara slutsålda. De finns då inte att köpa men kan lånas på bibliotek. 20

11. Handledning till studiematerialet Läskraft! Läskraft är ett material som ger stöd, inspiration och fakta till anhöriga och frivilliga som läser eller tänker läsa tillsammans med personer med demens. Materialet kan användas vid halv- eller heldagsutbildningar, i studiecirklar och som stöd till högläsare som är ute och läser. Ibland kanske man läser för en grupp människor i form av en studiecirkel till exempel på ett äldreboende, ibland hemma eller på dagverksamheter. Den här handledningen ger stöd och förslag på hur man kan arbeta med materialet Läskraft i en studiecirkel för att förbereda sig och få kunskap. Här finns förslag på vad ni kan diskutera och hur ni kan arbeta med materialet. Handledningen är tänkt för tre sammankomster men ni kan själva bestämma hur ni vill arbeta i studiecirkeln. Varje sammankomst har ett tema: Sammankomst1 handlar om läsning i allmänhet och om lättläst, sammankomst 2 om att läsa högt och samtala och sammankomst 3 handlar om att utbyta erfarenheter från de läsestunder som deltagarna har provat på att ordna. Denna gång kan man också gå igenom de tolv punkterna i kapitel 9 i studiematerialet Läskraft!. Tanken i den här studiecirkeln är att deltagarna får studiematerialet Läskraft! vid första sammankomsten. Sedan läser alla igenom materialet grundligt till följande gång så att andra och tredje sammankomsterna kan ägnas åt diskussioner och erfarenhetsutbyte. Det är också meningen att deltagarna efter första eller andra sammankomsten om möjligt ska ha hunnit ordna sina första läsestunder. På så vis kan alla verkligen utnyttja studiecirkeln till fördjupade diskussioner och erfarenhetsutbyte. Vad är en studiecirkel? Ni är själva med och påverkar studiecirkelns innehåll och har studiematerialet som en grund i arbetet. Ni lär er av varandras erfarenheter och kunskaper. Det är era frågor och er nyfikenhet som gör cirkelarbetet givande. En cirkelledare kan hjälpa er att göra cirkeln meningsfull men en av er kan också vara ledare för cirkeln. Då har ni en kamratcirkel. Den är gratis och ledaren får inget arvode. Studiecirkelarbetet är fritt men det finns vissa regler som er SV-avdelning kan informera om. Sammankomst 1 Hur ska vi arbeta i studiecirkeln? Presentation och etik Presentera er för varandra, berätta litet om er själva och varför ni har anmält er till studiecirkeln. Diskutera hur ni ska göra med praktiska frågor till exempel fikat och när ni ska träffas. Kom överens om hur ni ska arbeta. Vad tycker ni är extra viktigt att diskutera? Lägg inte de tre träffarna för tätt. Ni ska hinna förbereda en del saker inför träff 2 och 3. I en sådan här studiecirkel kan det vara viktigt att komma överens om hur ni ska handskas med det ni berättar för varandra. Hur ska ni göra när ni vill prata om saker som ni har upplevt under era läsestunder? Alla högläsare skriver på en blankett där man ger ett tystnadslöfte. Det innebär att man inte får föra vidare saker som man får veta om de personer man läser för. 21