Handläggare:... Dnr:... Ärende:...

Relevanta dokument
Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen

Barn- och utbildningsförvaltningen

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

Välkommen till Barnrätt i praktiken

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

Barnkonventionen i korthet

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

#FÖR VARJE BARNS RÄTT

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

Nya skolskjutsregler för grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i Eskilstuna kommun

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182

Barnkonventionen kort version

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

FN:s konvention om barnets rättigheter

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Alla barn har egna rättigheter

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?



Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:

FN:s konvention om barnets rättigheter

1. Barnchecklistan godkänns. 2. Förslaget på uppföljning av vård- och omsorgsnämndens och förvaltningens arbete med barnkonventionen godkänns.

Barnrättsbaserad beslutsprocess

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

Barnrättsbaserad beslutsprocess

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

FNs Konvention om Barnets rättigheter

BARNKONVENTIONEN. Kort version

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

Barnkonventionen på kultur och fritidsförvaltningen

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Handlingsplan Barnkonventionen

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Dag och tid: kl. 10:00

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Del av Brunnsäng 1:1 (Bovieran)

GRANSKNINGSUTLÅTANDE

Program för HBT-frågor

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

Revidering av Barnets rättigheter i Karlsborg Handlingsplan för FN:s barnkonvention

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun

Kort om Barnkonventionen

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre.

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre.

Mänskliga rättigheter

UTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MED BARNETS RÄTTIGHETER I MALMÖ STAD

Detaljplan för kvarteret Skytteln, Kungsängen, Uppsala kommun

GRANSKNINGSUTLÅTANDE II

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

För Lövskatans Förskola

Föräldrarätten och barns rätt att komma till tals TITTI MATTSSON, PROF. FACULTY OF LAW, LUND UNIVERSITY

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun

Regler - Bidrag för integrationsaktiviteter

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

UPPHÄVANDE AV TOMTINDELNING ANTAGANDEHANDLING

Detaljplan för del av kvarteret Vargen 2, Skogsbacken/Friluftsvägen i Storskogen, Sundbyberg


Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen

Svar på remiss om riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Handläggare Datum Diarienummer Astrid Nyström BUN

Norrtälje Förskolor AB

Handikappolitiskt Program

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA

Transkript:

BARNCHECKLISTA Ansvarig... Handläggare:... Dnr:... Ärende:... Sverige har tillsammans med nästan 200 andra länder anslutit sig till Förenta Nationernas Barnkonvention, vilket slår fast att alla barn och ungdomar under 18 år har samma rättigheter. Rätt att leva och utvecklas, rätt att växa upp i trygghet och skyddas mot övergrepp, rätt att respekteras för vad de tycker och tänker. Barnets bästa skall alltid komma i första hand. (FN:s barnkonvention består av 54 artiklar) Tierps kommunfullmäktige beslutade i 15/2011 Att en barnchecklista för Tierps kommun ska upprättas vid beslut i ärenden som på ett allmänt och avgörande sätt direkt eller indirekt - rör eller berör barn och ungdomar. Exempelvis: Boende-, lek-. skol-, trafik- och samhällsmiljöer Kollektivtrafik Allmänna lokaler och tillgänglighet Verksamheter för barn/ungdomar med funktionsnedsättning Verksamheter för ensamkommande flykting barn och ungdomar Verksamheter vid förskolor, fritidshem, fritidsgårdar och skolor

Följande frågor ska besvaras innan beslut fattas. Om en fråga besvaras med Nej bör en analys göras. Om flera frågor besvaras med Nej kanske en återremiss av ärendet blir nödvändigt. 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja Nej Barn och ungdomar berörs ej av beslutet, motivera svaret.... 2. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening? Ja Nej... 3. Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar med behov av särskilt stöd? Ja Nej... Barnchecklistan ska bifogas berörda ärenden från och med den 1 mars 2011.

Bilaga 1 Kortfattad förklaring till artiklarna 2, 3, 6, 12 (de fyra grundprinciperna) samt artiklarna 4, 22 och 23 Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde ingen får diskrimineras. Rättigheterna gäller alla enskilda barn och ungdomar inom ett lands gränser. Barnet ska skyddas mot diskriminering eller bestraffning på grund av barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt Artikel 3: Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Med detta menas att - samhället ska se varje barn som en egen individ - varje barn ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett kön, samhällsklass, etnisk bakgrund, funktionshinder eller bosättningsort - varje barn ska ha goda och trygga uppväxtförhållanden, få en god fysisk och psykisk omvårdnad. - Varje barn ska mötas med respekt för sin egen person, förutsättningar, behov, vilja och intresse - Varje barn ska ha rätt att uttrycka sina åsikter och få dem respekterade - Varje barns rätt till utbildning ska tillgodoses för att främja den fysiska, psykiska, sociala, andliga och moraliska utvecklingen - Kommunala beslut ska fattas utifrån barnets bästa där vetenskap, beprövad erfarenhet och barnets röst vävs samman - Vårdnadshavare/förälder har ansvaret för barnet. Artikel 6: Varje barns rätt till att överleva, leva och utvecklas. Med detta menas att: - varje barn har en inneboende rätt till livet - konventionsstaterna ska till det yttersta av sina tillgängliga resurser säkerställa barnets rätt till överlevnad och utveckling - varje barn har en självklar rätt till sitt liv samt att leva värdigt - varje barn har rätt till fysisk, psykisk, social, andlig och moralisk utveckling - varje barn har rätt till utbildning, stimulans, fritid och lek - varje barn har rätt till vila Artikel 12: Barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikten beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Artikel 4: Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, adminstartiva och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention. I fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter skall konventionsstaterna vidta sådana åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser och, sär så behövs, inom ramen för internationellt samarbete.

Artikel 22: Konventionsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ett barn som söker flyktingstatus eller anses som flykting erhåller lämpligt skydd och humanitärt bistånd. Det gäller både barn som kommer ensamma och barn som kommer med sina föräldrar. Ett ensamt barn ska få hjälp att hitta sina föräldrar. Om man inte kan hitta föräldrarna eller andra släktingar ska barnet få samma skydd och hjälp som andra barn får när de inte kan bo hos sina föräldrar. Artikel 23: Barn med funktionshinder får bra liv, ska kunna gå i skolan och vara med i samhället på andra sätt. Barnet och barnets familj ska få den hjälp de behöver. Hjälpen ska vara gratis eller så billig att människor har råd att ta emot hjälpen.

Dokumentnamn Dokument Datum Diarienummer 2016-09-05 EDP 2016.1367 1(3) Adress Bilaga 1 - Barnchecklista för Kronhjortsvägen (Dp 1057) Bakgrund Detta dokument utgör Bilaga 1 till den Barnchecklista som ska upprättas vid beslut i ärenden som på ett allmänt och avgörande sätt direkt eller indirekt rör eller berör barn och ungdomar i enlighet med Tierps kommunfullmäktiges beslut i 15/2011. Detaljplanen för Kronhjortsvägen syftar till att möjliggöra för fyra stycken nya fastigheter på bekostnad av kommunalägd mark vilken i gällande plan är reglerad som park/plantering. Dessa markområden nyttjas idag av boende i området, således både av barn, ungdomar och vuxna. Sedan de ursprungliga planförslaget har förändringar genomförts för att bättre anpassas efter barn och ungdomars behov. I det första förslaget som sändes ut på samråd föreslogs sex stycken tomter, vilket innebar att en större yta av skogspartiet togs i anspråk för ny bebyggelse. Kommunen valde sedan att minska ner antalet tomter till fyra stycken för att minimera intrånget i skogspartiet. 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja/Nej Barn och ungdomar berörs ej av beslutet, motivera svaret. Att planera för nya bostadsfastigheter i området bedöms av kommunen som lämpligt med tanke på att barn som kan komma att flytta till området kan ges möjlighet till närhet till natur, gång- och cykelvägar, idrottsområden, skola m.m. Möjligheterna att nyttja skogspartiet vid ett förverkligande av förslaget upplevs dock av de boende i området försämras. Kommunen bedömer att barn och ungdomar fortsatt kommer att kunna nyttja området då området till stora delar bibehålls. Det finns även flertalet grönytor i närområdet och därav bedöms det finnas tillräckliga ytor för barn och ungdomar att nyttja. Medborgarservice Samhällsbyggnadsenheten 815 80 TIERP Besöksadress: Centralgatan 7 Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-129 69 E-post: medborgarservice@tierp.se Handläggare Erika Holmström Planhandläggare Telefon: 0293-21 81 27 E-post: Erika.Holmstrom@tierp.se

2(3) Vid framtagande av nya detaljplaner behöver kommunen förhålla sig till flertalet olika intressen i enlighet med gällande lagstiftning (bl.a. PBL och MB). Att sätta barn och ungdomars bästa i främsta rummet behöver således även sättas i relation till att planlägga mark som är lämplig för ändamålet även i andra avseenden. 2. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening? Ja/Nej Den här detaljplanen utgör en del av den tidigare detaljplanen för Skyttevägen vilken kom att delas i två delar efter att granskning hållits. Denna detaljplan fick namnet Kronhjortsvägen medan den andra delen fick behålla namnet Skyttevägen. Den här detaljplanen omfattar, som tidigare beskrivits, nya föreslagna tomterna. I samband med att den ursprungliga planen för hela området skickades ut på samråd inkom en synpunkt från ett barn som var boende i området och som uttryckte sin rädsla för att inte kunna nyttja det skogspariet som finns intill bostadsområdet idag om detaljplaneförslaget realiserades. Detaljplanen föreslog i det skedet att 6 stycken nya tomter för bostäder skulle kunna etableras inom området och att delar av skogsområde då skulle tas i anspråk. Den inkomna synpunkten besvarades av kommunarkitekten i ett mail direkt till barnet och dennes familj. Under samrådet inkom även flera vuxna och föräldrar i området med synpunkter om att barnen i området nyttjar skogsområdet och att det fanns en oro för att de skulle tvingas flytta sin lek längre ut mot Industrigatan vilket uppleveds som farligt. Kommunen valde med hänsyn till de inkomna synpunkterna att ta bort de två yttersta tomterna (mot Industrigatan) för att minimera i anspråkstagandet av skogspartiet och istället till största del förlägga tomterna på den öppna gräsyta som finns mellan befintlig bebyggelse och skogspartiet. Under granskningen av detaljplanen inkom nya synpunkter från vuxna och föräldrar om att skogspartiet borde bevaras i sin helhet för att säkra barns tillgång till området. I samband med granskningen hölls även ett möte med de boende i området. De synpunkter som inkom som berörde barn och ungdomar var att skogsbacken, som återfinns vid Kronhjortsvägens förlängning, flitigt används av barn vintertid för pulkaåkning. Den andra synpunkten som framkom och som berörde barn och ungdomar var det faktum att det mer låglänta området intill skogen (mellan befintliga fastigheter och skogen) enligt planförslaget till viss del blir bostadsmark (nya tomter) och därmed Samhällsbyggnadsenheten

3(3) försämras tillgänglighetet till skogsområdet, främst för folk med funktionsnedsättningar. Utöver frågan om skogsområdet har kommunen gjort bedömningen av att områdets utformning tar hänsyn till barn och ungdomar. Området är beläget i nära anslutning till flertalet grönområden, gång- och cykelvägar leder in till köpingen och även genom en tunnel till Vegavallens idrottsområde. Barn och ungdomar (som tillåts av föräldrar) kan ta sig till skolan och idrottsträningar själva genom att det finns god tillgång till GCvägar. Att denna möjlighet finns gör att barn och ungdomar får/ges ansvar vilket även ökar på känslan av frihet vilket är viktigt för gruppens utveckling. Vid framtagande av nya detaljplaner har kommunen även interna möten för att samla den kunskap som finns inom de olika förvaltningarna. Ansvariga och berörda inom Skola har under dessa möten inte inkommit med några synpunkter gällande att barn inte skulle tillgodoses genom de föreslagna ändringarna i detaljplanen. 3. Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar med behov av särskilt stöd? Ja/Nej Genom att ha planerat för släpp (gatornas förlängning) kommer barn och ungdomar fortsatt att ha tillgång till skogspartiet. Den låglänta ytan som utgörs av en gräsyta föreslås i detaljplanen omvandlas till tomter för villabebyggelse. Det är främst de fastigheter som idag är placerade i direkt anslutning till gräsytan som återfinns mellan skog och fastigheter som kommer att uppleva sämre tillgänglighet till området då de inte har direkt tillgång till ytan. Hela gräsytan kommer inte att försvinna utan det kommer att finnas kvar ytor söder om den sydligaste föreslagana tomten. Samhällsbyggnadsenheten