ANNONS Nummer 1 Årgång 3 2001 Temakväll i Uppsala Uppsala läns bröstcancerförening och Svenska Ödem Förbundet inbjöd den 23 januari till temakväll om lymfödem och dess behandling. Programmet lockade en stor publik. Omkring etthundra personer samlades i Missionskyrkans lokaler vid S:t Olofsgatan i Uppsala. från bröstcanceroperation till lymfödempatient och redovisade vilka krav vi som patienter bör ställa på vårdapparaten. Patienten har rätt, Kräv den vård som känns rätt!, Ingen annan talar för dig! och Det finns hjälp att få mot lymfödem! var Marias uppmaningar till åhörarna I det här numret: Temakväll i Uppsala 1 Frågespalt 2 Lymfsystemets funktion Kommande aktiviteter 3 3 Tankar i februari 6 Egenbehandling arm 6 Årsmöte 7 Nationellt register över lymfterapeuter 8 Medlemmar 8 Ansvarig Utgivare: Ola Landström Svenska Ödem Förbundet ISSN 1404-7489 Lymfödempatienter och deras anhöriga, läkare, terapeuter, landstingsrepresentanter och vårdpersonal kunde under fyra timmar tillgodogöra sig olika aspekter av huvudfrågan Hur klarar man att leva med lymfödem? Ty som Ola Landström, ordförande i Svenska Ödem Förbundet, inledningsvis påpekade, så är varje lymfödem unikt. Det finns inte två ödem som är lika, konstaterade han. Helena Janlöv-Remnerud, lymfterapeut, höll ett föredrag om lymfsystemets funktion. Klart och lättfattligt med egna instruktiva bilder förklarade hon lymfsystemets uppbyggnad och vad som sker i vår kropp när detta viktiga kärlsystem skadas vid en operation. Hon berättade hur man kan stimulera de kvarvarande lymfbanorna att arbeta effektivare samt hur viktigt det är att kompressionen fungerar rätt. En alltför hård armstrumpa kan stänga av flödet ifrån handen vilket då orsakar en svullen hand. Om livskvalitet talade Maria Wiklund- Karlsson i sitt inlägg Att leva med lymfödem. Maria berättade om sin väg Under rubriken Att tänka lymfologiskt! berättade Christina Moberg hur man kan väva in lymfstimulerande övningar i vardagsliv och fritid och på så sätt kunna leva ett rikt liv trots sitt lymfödem. Höjdpunkten för Christina var att kunna paddla kanot igen. Birgitta Samuelsson invigde oss på ett överdådigt humorisktiskt sätt i den svåra konsten att leva med lymfödem i ett ben. Hennes sakliga beskrivning av sjukdomsförloppet avslöjade en lång svår kamp för att få rätt vård för sitt lymfödem. Helena återkom för att instruera publiken i egenvårdsövningar en nog så viktig punkt på programmet och under den påföljande kaffepausen kunde man passa på att diskutera bandagerings- och kompressionsartiklar med temakvällens utställare. Efter pausen tog överläkaren för Mössebergs rehabcenter Dr Arthur Tenenbaum upp ämnet svensk rehabilitering och talade om den dolda patientgruppen dvs. lymödempatienterna. Fortsättning sid 2
SIDA 2 NUMMER 1 ÅRGÅNG 3 Temakväll i Uppsala Fortsättning från sid 1 Han talade om att var åttonde kvinna i Sverige drabbas av bröstcancer. Sextusen bröstcancerpatienter, tvåtusen gyncancerpatienter samt tretusen män opererade för prostatacancer är årligen i riskzonen för lymfödem och att endast en fjärdedel av dessa upptäcks av onkologerna. Han såg fram emot den kommande prioriteringsutredningen som skall innebära möjligheter till rehabilitering dvs åter till funktion. Han lyfte också fram den viktiga frågan om vård utan dokumenterad nytta dvs med effektmål som ökad livstillfredsställelse och livskvalitet. Ola Landström avrundade föredragsdelen med att redogöra för innehållet i det nya nationella vårdprogrammet för lymfödembehandling som kommer att läggas fram senare i år. Denna synnerligen innehållsrika kväll avslutades sedan med en paneldiskussion där föredragshållarna samt lymfterapeut Åsa Gruwsved medverkade och publiken gavs tillfälle att ställa frågor. Utställare i Uppsala: Apodan, Michael Poole. Beiersdorff, Lillemor Sivemark Dr Vodderskolan, M-B Gustavsson Lymed, Raija Malmén Mabs Ludvig Grönquist Malibo, Majlis Boman Medicus, Sven Olof Hjelmstad Mösseberg Dr. Tenenbaum Marian Laurell FRÅGESPALT Nedan följer några frågor som medlemmar lämnat. Svaret har lämnats av lymfterapeut Helena Janlöv-Remnerud. En ofta återkommande fråga från lymfödempatienter är den om kompression visavi Manuellt Lymfdränage som behandling av lymfödem. Manuellt Lymfdränage, MLD är en behandlingsform som stimulerar till en ökad funktion av kroppens normala vätsketransport. MLD består av tre grepptyper som terapeuten lyhört använder sig av utifrån det hon ser och känner i vävnaderna. 1. Hudtänjande ytliga grepp som öppnar lymföppningarna och bidrar till att lymfvätska i hudpartierna kommer in i lymfkärlen. 2. Ödemgrepp som innebär att man tänjer lymföppningar även lite djupare ned i vävnaderna samt stimulerar de djupare liggande, större lymfkärlens motorik ( dvs ökar lymfkärlets sammandragningar/minut) 3. Fibrosgrepp upplöser fettväv och bindväv om uppstår vid långvariga ödemtillstånd. Fibrosgreppet måste användas med försiktighet efter et att man länge arbetat med de två övriga greppen och måste hela tiden varvas med dessa. Om man använder endast den 1:a grepptypen åstadkoms en viss volymminskning i och med att vätska försvinner från vävnaderna men vill man få ett gammalt ödem som innehåller mycket fettväv att minska måste alla tre greppen användas. Behandlingsresultatet stöds sedan med kompression som gör att huden kan återta sin ursprungliga elasticitet. Kompression ökar trycket i vävnaderna och gör så att både vener och lymfkärl tar upp mer vätska. Mer vätska i lymfkärlet ökar lymfkärlets motorik något men ej lika mycket som vid MLD eftersom kompressionen endast verkar lokalt. Det sker ej heller någon tänjning i vävnaderna vilket är en av de viktiga mekanismerna i MLD. Används endast kompression som behandling kan man så småningom observera en förtätning av fettväven där kompressionen slutar vilket på sikt utgör ett uppstoppande av lymfflödet förbi det stället dvs lymfödemet ökar trots kompression. Sammanfattningsvis kan man säga att MLD stimulerar vårt naturliga vätsketransportsystem att arbeta bättre och kompression ökar resultatet av behandlingen samt håller ihop vävnaderna så att de kan återta sin elasticitet. Man kan således aldrig ersätta behandling med MLD med kompression men båda behövs för ett optimalt behandlingsresultat.
NUMMER 1 ÅRGÅNG 3 LYMFSYSTEMETS FUNKTION Sammanfattning av föredrag i Uppsala den 23/1 2001 Av Helena Janlöv Remnerud Lymfsystemet är ett soptransportsystem som rensar ut slaggprodukter, döda celler, bakterier, överbliven näring som proteiner samt överskottsvätska från vävnaderna. Dessa slaggprodukter kan inte transporteras ifrån vävnaderna på annat sätt än genom lymfsystemet.( I Tyskland kallat lymfpflichtiger last.) Den andra funktionen hos lymfsystemet är att larma immunförsvaret. All lymfvätska passerar lymfknutor som analyserar vätskans innehåll. Allt som kan återvinnas eller rensas ut på naturlig väg får passera, främmande partiklar kapslas in och om det finns bakterier med så aktiveras nybildningen av ett immunförsvar anpassat till den bakterien. Dvs har man bra lymfflöde svarar immunförsvaret snabbare på ett bakterieangrepp. Har lymfsystemet skadats genom operation så minskar dess kapacitet. Detta innebär bl a att näringsrik vätska, vilken så småningom omvandlas till fettväv stannar kvar i vävnaderna och man får en ökad volym där flödet är dåligt. Dessutom riskerar man att även ett ganska oskyldigt sår kan ge en utspridd inflammation i vävnaderna (rosfeber eller erysipelas) Då måste snabbt höga doser av penicillin sättas in för stödja immunförsvaret i sitt arbete att hejda bakteriernas framfart. Lymfsystemet har en egen motorik som kan stimuleras att öka sina pulsationer vilket gör att det arbetar effektivare och därmed ökar lymfflödet. Denna motorik stimuleras av behandlingar med Manuellt lymfdränage. Hur mycket behandling man behöver avgörs av skadans storlek. Har man mycket stockningar i lymfsystemet kan dock till en början behandlingar krävas med ett tätare intervall. Efter en första något intensivare behandlingsinsats ökar kapaciteten av lymfsystemets funktion. Man kan dels göra mer ansträngande saker utan att svullna, dels försvinner svullnaden fortare om man råkat överanstränga sin arm eller sitt ben och man kan så småningom övergå till underhållsbehandling med allt längre tidsintervall. KOMMANDE AKTIVITETER SIDA 3 Kommande styrelsemöten i Svenska Ödem Förbundet: Måndagen den 12/3 kl 18.30 Tisdagen den 17/4 kl 18.30 Tisdagen den 15/5 kl 18.30 Alla medlemmar är välkomna. Mötena hålls hos Birgitta Dickson, Narvavägen 3, Stockholm. Ring och meddela om du tänker komma på tel. 08-661 39 35. Sjukvårdsmässan äger rum 25-27/4 på Älvsjömässan. SÖF kommer att hålla till i en monter tillsammans med BCF amazona i Stockholm. Lymfterapeut Helena Janlöv- Remnerud kommer att visa behandlingar med manuellt lymfdränage. Temamöte: Lymfödem hos gyncancerpatienter den 10/5 kl 18.30. Gyncancerföreningen, Onkologiskt Centrum, Karolinska Sjukhuset i Stockholm. XVII International Congress of Lymphology, 3-7 september 2001, i Port Antico, Italien. För vidare information kontakta ICL Central Office, Via Assarotti 46/1, 161 22 Genua, Italien. Årsmöte Svenska Ödem Förbundet, 22 mars 2001 kl. 19.00. Plats Röda Korsets Sjukhus, Personalmatsalen, Brinellvägen 2 i Stockholm.
SIDA 4 ANNONS NUMMER 1 ÅRGÅNG 3 Fabrifoam Det unika förbandsmaterialet Stödförband Kompressionsförband Tryckförband Värmeförband Nu finns det ett enklare, behagligare och mer effektivt alternativ till traditionella elastiska bindor och klisterbindor. Fabrifoam är ett nytt unikt förbandsmaterial som används till stöd-, kompressions-, tryck- och värmeförband. Materialet ersätter elastiska bindor och i flera fall även tejp och klisterbindor. Upptäck fördelarna med Fabrifoam! Otroligt effektivt och behagligt att använda! Fabrifoam ger det perfekta stödet. Mycket enkelt att linda! Förbandet varken glider eller veckar sig. Sitter där du sätter det! Trots att du är i rörelse, går eller springer sitter förbandet garanterat kvar på plats. Andas! Fabrifoam släpper igenom fukt, vilket gör att huden under förbandet hålls alldeles torrt. Effekten av värmebehandling ökar. Fäster snabbt och säker kardborrlåsning! Enkelt att efterjustera. Hudvänligt! Irriterar inte känslig hud och du slipper obehag orsakat av tejp och klisterbindor. Går att klippa i! Enkelt att anpassa till individuella behov. Ekonomiskt fördelaktigt! Fabrifoam är ett slitstarkt flergångsförband med mycket lång livslängd. Tål maskintvätt upp till 70 0 C och bibehåller sin ursprungliga elasticitet tvätt efter tvätt. Super-Wrap Super-Wrap är ett stöd-, kompressions-, tryck- och värmeförband. Materialet är högelastiskt och kan användas till många olika skador. Även på de mest svårlindade kroppsdelarna stannar förbandet kvar på önskat ställe. Super-Wrap har en permanent fastsatt kardborrlåsning och finns i färdiga bredder och längder. A808400 5cmx1,5m 5st A808401 7,5cmx1,5m 5st A808405 7,5cmx3m 1st A808402 10cmx1,5m 5st A808406 10cmx3m 1st A808407 15cmx6m 1st Medi-Wrap Medi-Wrap är en lågelastiskt binda som framför allt används som stödförband vid behandling och förebyggande av led- och ligamentskador. Eftersom förbandet är lågelastiskt kan ett mycket stabilt stöd ges för vrist, knä, handled osv. Medi-Wrap finns i rullar och klipps av till önskad längd samt fästes med medföljande kardborrlås. Detta gör att förbandet enkelt kan anpassas efter olika behov.
SIDA 5 ANNONS NUMMER 1 ÅRGÅNG 3 Fabrifoam A840030 2,5cmx4,5m 4st A840031 3,8cmx4,5m 3st A840032 5cmx4,5m 2st A840033 7,5cmx4,5m 1st A840034 10cmx4,5m 1st A840035 15cmx4,5m 1st U-Wrap U-Wrap är olika specialförband i färdiga bredder och längder med permanent fastlåsning. Ankle-Wrap är ett fotledsförband som är tillverkat av Medi-Wrap 3,8 cm bredd och 3m längd. På grund av materialets egenskaper går det bra att applicera förbandet direkt på huden. Ankel-Wrap används som stödförband vid stukningar och vrickningar. Pat-Strap är ett Patellarseneförband som är tillverkat av Pro-Wrap. Förbandet är 3,8cm bred och 0,45 m lång. Pat-Strap används för att avlasta patellarsenan och är mycket effektivt vid patella tendonit och Mb. Schlatter. A635500 3,8cmx0,45m 1st Patellaförband A808300 3,8cmx3m 1st Fotledsförband Tenso-Wrap Pro-Wrap är en lågelastiskt binda som är kraftigare än Medi-Wrap. Pro-Wrap används som kompressionsoch värmeförband vid rygg- och bäckenbesvär. Pro-Wrap finns i rullar och klipps av till önskad längd. Detta gör att förbandet enkelt kan anpassas efter olika behov. Förbandet fästes med medföljande kardborrlås. A840040 5cmx9,1m 2st A840041 7,5cmx4,5m 1st A840042 10cmx1,5m 1st A840043 15cmx4,5m 1st PSC PSC(Pronation spring control) är ett helt nytt effektivt koncept för behandling av plantar fasciit, kronisk hälsmärta, hälsporre- och benhinneproblem. Förbandet placerar foten i rätt läge samt ger stöd för hålfoten. PSC ger samma resultat som tejpning av foten, men är betydligt behagligare och lättare att använda, samt vänligare mot huden. Detta beror dels på att materialet inte är självhäftande och dels på att det andas, vilket minskar risken för masseration av huden. Materialets egenskaper gör att förbandet inte glider. PSC är tillverkad av Pro-Wrap och specialskuren för höger respektive vänster fot. A80841 38-40 Small vänster 1st A80840 38-40 Small höger 1st A80843 41-43 Medium vänster 1st A80842 41-43 Medium höger 1st A80845 44-46 Large vänster 1st A80844 44-46 Large höger 1st
SIDA 6 NUMMER 1 ÅRGÅNG 3 Av Åsa Gruwsved, arbetsterapeut/lymfterapeut. Jag kommer ihåg ett årsmöte i Svensk Förening för Lymfologi (intresseförening för yrkesverksamma inom området),på Röda Korsets sjukhus, där vi diskuterade visioner för lymfödembehandling. Efter det mötet började tankar ta form, som redan börjat gro under lymfterapeututbildningstiden uppe i Östersund. Inspirerad av de intresserade kurskamraterna och den kunskap och erfarenhet de alla representerade från så skiftande verksamheter: barnmorskor, distriktssköterskor, läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter m.fl såg jag för mig hur kunskapen om lymfologi sakta spreds över sjukvården. För i dag finns det väl inte något verksamhetsfält inom svensk sjukvård som inte stöter på problemet ödem, ibland lymfödem. Åtminstone drog jag den slutsatsen efter samtal med kamraterna på utbildningen. Där önskade man hitta en behandlingsmetod för förlamade patienter med ödem i händer och fötter, gravida kvinnors problem med karpaltunnelsyndrom vid graviditet, plastikkirurgiskt opererades ödem efter div. operationer, hjälp för barn med medfödda ödem etc.etc. Kunskapsnivån om lymfologi är begränsad, milt uttryckt, och plötsligt stod det klart för mig att ju fler ambassadörer vi kan få, inom så många branscher som möjligt, desto bättre för patienterna och oss själva. Utbildningen behöver dessutom bli poängmeriterande på högskolenivå. Tänk er själva att kunna gå till distriktssköterskan eller TANKAR I FEBRUARI sjukgymnasten på den egna vårdcentralen för att få behandling med manuellt lymfdränage eller att arbetsterapeuten erbjuder denna behandlingsform för patienter med tex ödem vid handskador.. Självfallet är det så att alla utövare av manuellt lymfdränage har ett ansvar att förvalta, genom att slipa på behandlingstekniken och ständigt sträva efter att uppnå bättre resultat sprider jag det bästa budskapet då resultatet talar för sig själv. Patienterna är de bästa(och hårdaste) kritikerna som välinformerade sporrar oss att bli ännu bättre. Förresten slutade inte min vision där utan jag tänkte mig även att ämnet lymfologi skall kunna studeras vid medicinska institutioner som poängutbildning man behöver inte lära hantverket för att bli kunnig i ämnet som sådant. Från min egen horisont av yrkesinriktad rehabilitering har jag erfarenheten att patienter med lymfödem i alla högsta grad har nytta av samtliga yrkeskategorier i teamet just utifrån de olika professionerna.(förhoppningsvis finns det möjlighet att i kommande nummer av lymfan få läsa mer om detta.) När jag nu tänkt mig att många onkologer, radiologer, kirurger m.fl har studerat lymfologi kommer jag till behovet att kunna remittera svåra patienter till någon typ av referensgrupp eller multidisciplinärt center i varje region, där patienter diagnostiseras, kunskap och information finns, och ordination ges av behandling. Ja, så går jag och tänker. Snart är det vår och då börjar det som gror att växa. EGENBEHANDLING ARM av lymfterapeut Helena Janlöv-Remnerud ANDNING 1. Djupandning andas in djupt så att bröstkorgen vidgas och lyft armarna över huvudet och för armarna långsamt i stora änglavingar åt sidorna och ned medan du andas ut. 2. Andning i sidoläge ligg på sidan andas in djupt och för armen upp över örat samtidigt som du pressar ut bröstkorgen. För armbågen ned mot midjan och andas ut. Verkan: När bröstkorgen vidgas så vidgas även de stora lymfkärlen inne i bröstkorgen och det bildas ett sug i systemet ungefär som när man suger upp vatten i en öronspruta. Dessutom ökas motoriken i lymfkärlen i skulderpartiet och mellan revbenen när musklerna rör sig mot lymfkärlen. EGENMASSAGE 1. Gör flera långsamma kraftfulla strykningar från handen längs undersidan av armen i en sväng bak över skulderbladet och ned över midjelinjen. 2. Lägg handen strax under armhålan och töj huden nedåt i riktning mot midjan släpp taget och låt huden dra ihop sig. Denna rörelse kan göras på flera ställen. 3. Gör flera långsamma kraftfulla strykningar från fingrarna längs översidan av armen och axeln så långt bort på ryggen du når mot ryggraden. 4. Lägg handen på axeln för handen i riktning mot halsen så att huden följer med. Släpp taget. Görs flera gånger i följd. Avsluta med strykning över hela armen som ovan. 5. Lyft i bakre axel vecket försiktigt uppåt i riktning mot axeln. Verkan: genom tänjningen i huden och vid strykningarna öppnas lymföppningarna och släpper in mer lymfvätska i lymfkärlen. I viss mån stimuleras också de större lymfkärlens motorik genom trycket av handen mot vävnaderna. Varva dessa massagegrepp med varandra och med andningsövningarna! Känn efter vad som händer i vävnaderna titta på vad som händer i huden! RÖRELSEÖVNINGAR Tänk på att alla muskelrörelser stimulerar lymfkärlen att arbeta. Men rörelserna måste vara mjuka och lugna och inte alltför många av samma rörelse i rad detta för att inte öka blodcirkulationen utan endast stimulera lymfflödet. Sträck dig i så många riktningar du kan under dagen! Rör på axlarna och skulderlederna viktigast! Rör på armbågsleden Rör på handlederna Rör på fingrarna Spänn och slappna av musklerna i armar och axlar då och då under dagen. Undvik att jobba statiskt och stillasittande allt för lång tid i sträck! Verkan: att stimulera musklernas tryck mot lymfkärlens väggar vilket ökar antalet pulsationer i lymfkärlen och gör att de arbetar bättre med att pumpa lymfan framåt i kärlet.
ANNONS SIDA 7 NUMMER 1 ÅRGÅNG 3 KALLELSE TILL ÅRSMÖTE Svenska Ödemföbundet inbjuder alla sina medlemmar till årsmöte Datum: Torsdagen den 22 mars 2001 Tid: kl 19.00 Plats: Röda Korsets Sjukhus, Personalmatsalen, Brinellvägen 2 i Stockholm. Lokalen är ej handikappanpassad. Förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar bjuder vi även på lättare förtäring i sjukhusets vackra salonger. Kerstin Alberius som är ny sjukhusdirektör på Röda Korsets Sjukhus informerar om deras verksamhet. Vi får även njuta av sång framförd av några elever från estetklassen i Tibbleskolan i Täby. Anmälan sker till: Birgitta Dickson på telefon nr: 08-661 39 35 eller 08-661 00 04 senast 15 mars 200. Anmälan kan även göras via mail till kwn630i@tninet.se.
SVENSKA ÖDEMFÖRBUNDET C/O Dickson, Narvavägen 3, 3tr 114 60 STOCKHOLM Tel: 08-661 39 35 eller 08-753 46 07 Fax: 46-8-755 19 70 Email: kwn630i@tninet.se Vi finns på Internet www.lymfan.nu Nationellt register över lymfterapeuter Svenska Ödem Förbundet skickade i december 2000 ut en enkät till samtliga lymfterapeuter i Sverige som är utbildade av Vodderskolan eller Dr. Petlund. Totalt skickade vi ut 330 enkäter med frankerade svarskuvert. Vi har i dagsläget endast fått in drygt 100 svar. Vi uppmanar nu alla de lymfterapeuter som inte har skickat in uppgifterna att snarast göra så. Om du inte har fått någon enkät från oss, kontakta vårt kansli så skickar vi enkäten till dig. Du som patient kan också hjälpa till att uppmana lymfterapeuterna att skicka in uppgifterna. Målsättningen med registret är att vi via vår hemsida skall kunna tillhandahålla information om var i landet lymfterapeuterna finns så att patienterna lättare skall hitta dem. Vi får i dagsläget många frågor om detta från lymfödempatienter. En annan målsättning med registret är att underlätta kommunikationen mellan lymfterapeuter. RÄTTELSE I förra nr av Lymfan fanns angivet ett felaktigt tel.nr till Fabrifoam. Rätt tel.nr är 031-746 58 15 Kundtjänst.