1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd 2014-11-07.
Riksrevisionens utgångspunkter 2 Den omsorg som ges av anhöriga till närstående har en samhällsbärande funktion. Utan de anhörigas omsorgsinsatser skulle samhället inte klara av att tillgodose medborgarnas behov av omsorg. Socialstyrelsen 2012 Lagstiftning och systemkonstruktion: Anhörigas insatser ska vara frivilliga. Staten har ett ansvar för systemkonstruktionen men kommuner och landsting ansvarar för att ge stöd till anhöriga. Socialtjänstlagen (5:10, 4:1, 4:2) och hälso- och sjukvårdslagen (2, 2 c 2 g ), LSS. Anhörigstödet: förebyggande och kännetecknas av individualisering, flexibilitet och kvalitet.
Upplever anhöriga att det är frivilligt att vårda och ge omsorg? 3 Det bästa anhörigstödet är en god vård och omsorg Våra intervjuer: om anhöriga upplever brister i vård och omsorg, tar de ofta ett större ansvar än vad de själva vill, önskar och mäktar med. Vi har dock inte granskat kvaliteten eller omfattningen på vård och omsorg. Vi beskriver hur anhöriga upplever det. Att projektleda någon annans liv En gång förlorade jag faktiskt jobbet på grund av min syster. Jag blev avskedad från en affär där jag arbetade. Jag kom för sent en gång på grund av att jag inte vågade lämna min syster när hon var förvirrad och pratade konstigt. Det var efter hennes första psykos, så jag förstod att jag måste hålla lite koll på henne. Jag berättade för chefen vad som hänt, men det hade hon ingen som helst förståelse för.
Socialstyrelsens kartläggningar 4 Socialstyrelsens kartläggning 2012: Anhörigstödet har fått tydligare struktur, utbudet av stödinsatser har ökat. Stödet är dock fortfarande vanligast inom äldreomsorgen vilket förklaras av att kommunerna började arbeta med anhörigstöd inom detta område. Utformningen har sin utgångspunkt i situationer som rör äldre och relationen make/maka. Socialstyrelsens kartläggning 2013: Kommunerna självskattade i vilken utsträckning de tillämpade SoL 5:10: 68 procent av kommunerna inom äldreomsorgen som tillämpar bestämmelsen i mycket stor eller stor utsträckning. Inom funktionshinderverksamheterna och individ- och familjeomsorgen var det mindre vanligt, 20 procent respektive 19 procent. Ett urval av kommunernas förklaringar: att förvärvsarbetande anhöriga inte var intresserade av det kommunerna erbjöd (lss) och att det var svårt att veta vilka anhöriga de skulle erbjuda stöd och hur (ifo).
Upplever anhöriga att de får ett stöd som motsvarar deras behov när de väljer att vårda och ge omsorg, oberoende av i vilken kommun de bor? 5 Att bli sedd, lyssnad på, bemött med respekt och få information är generella behov men anhöriga är olika och stödet måste anpassas efter situation och person. Kommunernas anhörigstöd behöver utvecklas. Intentionerna om ett individualiserat, flexibelt och kvalitativt anhörigstöd uppnås ännu inte Anhöriga erbjuds inte stöd på lika villkor i och mellan kommuner.
Har staten gett förutsättningar för ett stöd till anhöriga omsorgsgivare som motsvarar behoven? 6 SoL: kommunerna är skyldiga att erbjuda stöd till anhöriga Förebyggande, individualisering, flexibilitet och kvalitet i förarbetena. Stöd i form av service: ger begränsade möjligheter till vägledande rättsfall SoL 5 kap. 10 : Från bör till ska: någon egentlig skillnad? Ett utökat åtagande? Ett befintligt ansvar? I viss mån frivilligt? Vad innebar det att avlösning togs bort som specificerad stödform? 300 miljoner eller 1,6-6,4 miljarder?
Riksrevisionen rekommenderar regeringen: att överväga om 5 kap. 10 socialtjänstlagen behöver förtydligas. Regeringen anser inte att det är en framkomlig väg att genom lagstiftning precisera bestämmelsen om stöd till anhöriga på en mer detaljerad nivå, Det är viktigt att stödet är individualiserat, flexibelt och har kvalitet, vilket i sin tur förutsätter att det finns utrymme för både lokala och individuella variationer. det finns ytterligare behov av vägledning i tillämpningen av bestämmelsen. Regeringen avser att avvakta pågående vägledningsinsatser för att se om dessa leder till förbättringar. att se till att det tas fram utbildningar för att sprida kunskap till anställda i kommuner och landsting om anhörigas betydelse för vård och omsorg samt hur vården och omsorgen kan stödja anhöriga genom bland annat information och bemötande. Regeringen hänvisar i skrivelsen till Nkas pågående arbete. 7
Riksrevisionen rekommenderar regeringen: 8 att regeringen överväger om delar av socialförsäkringssystemet och arbetsmarknadslagstiftningen bör anpassas till anhörigas behov för att underlätta för anhöriga att förena anhörigomsorg med arbete. Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning att det bästa anhörigstödet är en väl fungerande vård och omsorg som ges med kvalitet och i rätt omfattning. Grunden är sålunda en väl fungerande vård och omsorg som innebär att anhöriga inte tvingas sluta arbeta för att ta hand om närstående som behöver vård. Kommunerna kan redan i dag anställa anhöriga, och statens ansvar är därutöver att ge stöd till anhöriga som vårdar närstående i livets slutskede med hjälp av närståendepenning (socialförsäkringsbalken kap. 47).
Riksrevisionen rekommenderar regeringen: 9 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att informera om rätten till stöd och insatser i SoL och LSS och hur praxis ser ut om regeringen vill underlätta för anhöriga. Regeringen hänvisar till vikten av att kommunerna informerar om vilket stöd och vilken hjälp som finns att få från kommunen och frivilligorganisationer för att hjälpa anhöriga att lättare klara sin situation. Regeringen hänvisar också tillkommande informationsinsatser från Socialstyrelsen till kommunerna, samt annat presentationsmaterial. Regeringen tar även upp ett pågående arbete kring e-hälsa. att överväga om landstingens ansvar för stöd till anhöriga behöver förtydligas i hälso- och sjukvårdslagen. Regeringen hänvisar till den nya patientlagen (2014:821), fr o m 1 januari 2015, där det finns en bestämmelse som rör möjligheten för patienters närstående att medverka vid utformningen och genomförandet av vården, när detta är lämpligt och patienten inte motsätter sig det.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen: att om regeringen vill möjliggöra uppföljning, ökad kunskap samt tillsyn av anhörigstödet i kommunerna bör regeringen ta ställning till hur anhörigstödet som ges som service och bistånd ska dokumenteras av kommunerna. Regeringen hänvisar till att Socialstyrelsen har flera pågående uppdrag och aktiviteter på gång kring uppföljning och dokumentation. att ge en myndighet i uppdrag att följa anhörigomsorgens omfattning och konsekvenserna för individer och samhället över tid. Ett steg bör vara att ta fram en samhällsekonomisk analys av anhörigomsorgens konsekvenser för individer och samhälle. Jämställdhetsaspekterna bör särskilt uppmärksammas i en sådan analys. Regeringen hänvisar till Socialstyrelsens arbete med att göra fördjupade analyser av anhörigomsorgens omfattning och konsekvenser. 10