Folkhälsorapport 2008 Befolkningens hälsa, livsvillkor och attityder till hälso- och sjukvården i Fyrbodal

Folkhälsorapport 2008 Befolkningens hälsa, livsvillkor och attityder till hälso- och sjukvården i Fyrbodal Fördjupning av resultat från vårdbarometern och den nationella folkhälsoenkäten Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Uddevalla Andreas Hjertén, januari 2009

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 1.1 Källmaterial 3 1.1.1 Vårdbarometern 3 1.1.2 Nationella folkhälsoenkäten 3 1.1.3 Basfakta per kommun 4 1.2 Rapportens upplägg 2. SOCIOEKONOMI, BESTÄMNINGSFAKTORER FÖR HÄLSA 4 5 3. VÅRDBAROMETERN 3.1 Tillgänglighet till hälso- och sjukvård 3.2 Förtroende för vården 3.3 Betyg på besöket 3.4 Information om vården 3.5 Livsstilsfrågor 4. NATIONELLA FOLKHÄLSOENKÄTEN 4.1 Hälsoläget 4.1.1 Långvarig sjukdom 4.1.2 Nedsatt psykisk välbefinnande 4.1.2.1 GHQ12 4.1.2.2 Ängslan oro eller ångest 4.1.2.3 Stress 4.1.2.4 Självmordstankar 4.1.3 Tandhälsa. 4.2 Levnadsvanor 4.2.1 Stillasittande fritid 4.2.2 Övervikt och fetma 4.2.3 Riskabla alkoholvanor 4.2.4 Rökning 4.2.5 Snusare 4.2.6 Droganvändning 4.2.7 Kostvanor 4.2.8 Ohälsosamma levnadsvanor 13 13 15 16 17 18 19 19 20 21 21 23 24 25 26 27 27 28 29 30 31 32 33 34

5. SAMMANFATTANDE KOMMENTARER 35 BILAGA 1. ANTAL SVAR PER KOMMUN 2006-2008 NATIONELLA FOLKHÄLSOENKÄTEN 40 BILAGA 2. ALLA DATA 41 2

1. INLEDNING Avsikten med Folkhälsorapport 2008 är att redovisa socioekonomiska basdata för kommunerna i Fyrbodal samt att därefter titta närmare på resultat från de befolkningsundersökningar som genomförts i Fyrbodal under de senaste åren: den nationella folkhälsoenkäten hälsa på lika villkor och vårdbarometern. Syftet är att öka kunskapen om befolkningens hälsa och levnadsvanor, samt ta fram ett kunskapsunderlag för framtida beställningar av hälso- och sjukvård. Målgrupperna är i första hand politiker, folkhälsosamordnare och medarbetare på hälso- och sjukvårdskansliet. I rapporten presenteras ett urval av de data som finns tillgängliga. En nyhet för 2008 är att data presenteras genom tematiska kartor. 1.1 Källmaterial Befolkningsenkäter är en viktig pusselbit när det gäller att kartlägga befolkningens behov. Befintliga register ger ofta inte tillräckliga fakta som kan användas för analys av levnadsvanor och livsvillkor. Informationen från enkäterna kan sedan, tillsammans med annan kunskap, ge ett underlag för beslut om utveckling av hälso- och sjukvården. Det enkäterna mäter är befolkningens uppfattning och attityder i olika frågor. Storleken på urvalet i de aktuella enkäterna gör det möjligt att bryta ned data på kommunnivå, samt att följa utvecklingen över tid. Samtidigt är det viktigt att på kommunnivå inte dra allt för långtgående slutsatser av olikheter mellan olika grupper i befolkningen. I små redovisade grupper finns det en ökad osäkerhet i siffrorna. 1.1.1 Vårdbarometern Sveriges kommuner och landsting genomför tillsammans med alla landsting utom Gotland varje kvartal en rullande mätning av svenska folkets inställning till hälso- och sjukvård. Undersökningen går under benämningen "Vårdbarometern" och har genomförts sedan 2001. Syftet är att få en uppfattning om den vuxna befolkningens attityder till, kunskaper om och erfarenheter av hälso- och sjukvården i landet. Metoden bygger på telefonintervjuer. Varje år väljs slumpmässigt 0,5 procent av den vuxna befolkningen (18 år och äldre) ut för en intervju. Urvalsramen är det telefonnummerregister som finns i det statliga personadresssregistret SPAR. Sammanlagt intervjuas 1 900 personer per år i Fyrbodal fördelade på 600 i norra Bohuslän, 500 i Dalsland och 800 i Trestad. Hittills har 5 procent av befolkningen i Fyrbodal blivit intervjuade. 1.1.2 Nationella folkhälsoenkäten En nationell befolkningsenkät, Hälsa på lika villkor, med Folkhälsoinstitutet och Sveriges landsting och regioner som initiativtagare har genomförts varje år sedan 2004. Undersökningen kommer att genomföras regelbundet för att följa upp folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Enkäten innehåller ett 70-tal frågor om fysiskt och psykiskt välbefinnande, tandvård och vårdutnyttjande. Andra frågor gäller levnadsvanor, såsom fysisk aktivitet, kost, rökning, snusning, alkohol, spel, ekonomiska förhållanden och sociala relationer. Enkäten skickas ut till slumpmässigt utvalda personer i åldern 16-84 år. 2008 genomfördes ett stratifierat tilläggsurval från samtliga hälso- och sjukvårdsnämndsområden, urvalet omfattade 35 000 enkäter för Västra Götalandsregionen (VGR), varav 9 400 för nämnd 1-3. 5 000 personer i Fyrbodal besvarade enkäten vilket ger ett bortfall på 47 procent. 3

För att redovisa svaren från Fyrbodal används en viktad treårsfil 2006-2008. Det samlade resultatet per kommun uppgår då till 1 100 (totalt 17 500 svar) vilket gör det möjligt att redovisa efter kommun och kön. 1.1.3 Basfakta per kommun Socioekonomiska basfakta redovisade per kommun och kön för hela VGR. Källan är SCB, Försäkringkassan, Arbetsförmedlingen och regionens vårddatabas VEGA. 1.2 Rapportens upplägg I kapitel 2 redovisas centrala socioekonomiska basfakta för kommunerna i VGR. Avsikten är att uppgifterna ska användas som en bakgrund till och förklaring av hälsoläget i respektive kommun. I kapitel 3 redovisas ett urval av frågorna från vårdbarometern för kommunerna i Fyrbodal. Kapitel 4 presenterar resultat för de mest centrala frågorna i nationella folkhälsoenkäten uppdelat på hälsoläget och levnadsvanor. Uppgifterna redovisas genomgående efter kommunerna i Fyrbodal och uppdelat på kön. Kapitel 5 innehåller en sammanfattande analys och slutsatser från rapporten. I bilaga 1 redovisas antalet svar per kommun från nationella folkhälsoenkäten. I bilaga 2 redovisas resultaten från alla figurerna per kommun. I rapporten redovisas resultatet oftast med tematiska kartor. Kommuner med höga värden har en mörk färg medan kommuner med låga värden har en ljus färg. 4

2. Socioekonomi, bestämningsfaktorer för hälsa Folkhälsoarbetet fokuserar på de faktorer som påverkar befolkningens hälsa, hälsans bestämningsfaktorer. Ansvaret för dessa faktorer fördelas mellan olika sektorer och nivåer i samhället. De flesta faktorer som påverkar hälsan handlar om områden som ligger utanför det medicinska kompetens- och kunskapsfältet. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete kräver därför en tvärsektoriell och tvärprofessionell samverkan genom aktiva insatser av flera samhällsaktörer inom olika områden. En del i folkhälsoarbetet är att förmedla kunskap till individer och grupper om sambandet mellan levnadsvanor och hälsa. Figur 1. Bestämningsfaktorer för hälsa Källa: Leif Svanström och Bo Haglund, Socialmedicin Karolinska Institutet) Yttersta nivån i ovanstående modell visar samhällets struktur på politisk-/samhällsnivå. Nästa nivå visar faktorer som påverkas av hur samhället är uppbyggt, dvs. faktorer som ofta bestäms genom politiska beslut. Därefter kommer den nivå som kopplas till människors levnadsvanor. Sociala nätverk, socialt stöd, familj och nära anhöriga är några av de viktigaste faktorerna för en god hälsa. Faktorerna ålder, kön och arv kan givetvis inte påverkas utan ger oss endast olika utgångslägen Nedan följer en sammanställning av några centrala socioekonomiska basfakta redovisade per kommun och kön. Avsikten är att uppgifterna ska användas som en bakgrund till och förklaring av hälsoläget i respektive kommun. 5

Figur 2. Andelen (%) av befolkningen över 65 år per kommun. Källa: SCB 2007 Prognos per nämnd 2018 Inom Västra Götalandsregionen finns det stora skillnader i ålderssammansättningen bland befolkningen. År 2007 var andelen invånare över 65 år 17,2 procent i VGR, mot 17,5 procent i riket. Den äldsta befolkningen i Västra Götalandsregionen finns i Dalsland (23,1 procent) och Norra Bohuslän (22 procent) Även Trestad (18,4 procent) har en äldre befolkning än genomsnittet i VGR. I alla kommuner i Fyrbodal finns det fler kvinnor än män i åldersgruppen 65 år och äldre. Andelen kvinnor ökar med stigande ålder. Den äldsta befolkningen i området finns i Sotenäs och Bengtsfors medan den yngsta finns i Trollhättan och Lilla Edet. Enligt den senaste befolkningsprognosen kommer 22 procent av befolkningen i VGR att vara över 65 år 2018. Den stora ökningen sker i åldersgruppen 65-79 år. Fördelat på våra nämnder beräknas andelen över 65 år bli: Trestad 22 procent, Norra Bohuslän 29 procent och Dalsland 28 procent. Ökningen bland de äldre kommer sannolikt att påverka resursbehovet för hälso- och sjukvård. 6

Figur 3. Andelen (%) barn av befolkningen 0-17 år per kommun. Källa: SCB 2007 Prognos per nämnd 2018 Även andelen barn varierar inom VGR. År 2007 var andelen invånare 0-17 år 17,2 procent i VGR, mot 17,5 procent i riket. Högst andel barn och ungdomar finns i Göteborgsområdet. Andelen barn 0-17 år utgör 2007 i VGR 21,1 procent av befolkningen och i Fyrbodal 20,7 procent. Enligt den senaste befolkningsprognosen kommer andelen 0-17 år att minska något i Dalsland, Norra Bohuslän och Skaraborg. 7

Figur 4. Befolkning (%) 25-64 år med eftergymnasial utbildning minst 3 år efter tid, region och kön, 2007. Källa: SCB Kvinnor Män Sociala skillnader i livslängd och hälsa finns i alla samhällen. Forskningen visar entydigt att personer med lägre utbildningsnivå löper högre risk att drabbas av sjukdom och förtida död jämfört med personer med högre utbildningsnivå. Män har genomgående en lägre utbildningsnivå än kvinnor. Den högsta andelen med eftergymnasial utbildning bland både kvinnor och män finns runt Göteborg och i de större städerna. I Fyrbodal finns den högsta andelen välutbildade kvinnor i Uddevalla, Vänersborg, Trollhättan, medan männen i Dals Ed och Lilla- Edet har den lägsta utbildningen. 8

Figur 5. Förväntad medellivslängd vid födseln 2002-2006 per kommun. Källa: SCB Kvinnor Män Medellivslängden är det genomsnittliga antal år som en person förväntas leva om nuvarande mönster i dödlighet består. Kvinnor har genomgående en högre medellivslängd än män även om männen närmat sig något. Det finns betydande skillnader mellan enskilda kommuner. Den förväntade medellivslängden för kvinnor skiljer två år mellan Lysekil (83 år) och Färgelanda (80,8 år). För män är motsvarande värden tre år mellan Tanum (78,9 år) och Färgelanda (75,6 år). Den förväntad medellivslängd för kvinnor i VGR är 82,6 och för män 78,3 år. 9

Figur 6. Standardiserade somatiska vårdtillfällen per 1000 invånare, länsjukvård inom VGR, jan-december 2008. Källa: VEGA Kvinnor Män I kartorna ovan är antalet vårdtillfällen per 1000 invånare åldersstandardiserade efter den totala befolkningsstrukturen i VGR. D.v.s. om åldersfördelningen skulle ha varit densamma i hela VGR. Kvinnor har genomgående en högre konsumtion av somatisk länssjukvård än män. För kvinnor finns det en hög konsumtion i delar av skaraborg. Kvinnorna i Fyrbodal ligger inte på den högsta nivån för konsumtion av somatisk länssjukvård. Tvärtom har Strömstad, Dals Ed Bengtsfors och Åmål en låg konsumtion. Även för männen finns det en hög konsumtion i skaraborg. Inte heller här ligger männen i Fyrbodal på den högsta nivån för konsumtion av somatisk slutenvård. 10

Figur 7. Andelen (%) arbetslösa 16-64 år, oktober 2008. källa: Arbetsförmedlingen VGR Kvinnor Män Arbetsmarknadsläget för Västra Götalands län har försämrats under hösten 2008. Vid oktober månads slut var 26 000 arbetslösa (motsvarande 2,6 procent av befolkningen 16-64 år) och ytterligare 12 200 (1,2 procent) var i program med aktivitetsstöd. Sammantaget har arbetslösheten ökat med 1 900 personer under oktober månad. Under oktober noterades också trendbrottet, då fler var arbetslösa, jämfört med september månad och förra årets oktobersiffra. Ser vi till hela Västra Götalandsregionen har både kvinnor och män i stora delar av Fyrbodal en högre arbetslöshet än genomsnittet för länet. (Skaraborg) 11

Figur 8. Ohälsotalet efter kön, oktober 2008, källa: Försäkringskassan Kvinnor Män Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Sjuk- och aktivitetsersättning står för den större delen av ohälsotalet, medan sjukpenning och rehabiliteringspenning står för den mindre. Ohälsotalet för september 2008 är 36,4 dagar för riket, vilket är en minskning med drygt 2 dagar sedan samma månad förra året. Det är säkert flera samverkande faktorer som gör att ohälsan stadigt minskar. Kvinnor ligger genomgående på en högre nivå än män. I mars infördes socialstyrelsens beslutstöd för sjukskrivningar, olika attitydpåverkande insatser ger resultat och en allt mer utvecklad samverkan mellan Försäkringskassan, sjukvården och arbetsförmedlingen gör att fler återvänder till arbete efter sjukskrivning. I Fyrbodal utmärker sig Munkedal och Mellerud med höga ohälsotal både för kvinnor och män. 12

3. Vårdbarometern 3.1 Tillgänglighet till hälso- och sjukvård I vårdbarometern finns frågan om man anser att man har tillgång till den vård man behöver. Frågan ställs till alla personer oavsett om man besökt vården eller inte. Figur 9. Tillgång till vård, andelen nöjda, 2006-2008. Kvinnor Män Den tematiska kartan visar att det finns betydande skillnader i befolkningens uppfattning av tillgång till vård i Fyrbodal. Befolkningen i de större kommunerna med närhet till vården är nöjdare. Närheten till de stora sjukhusen spelar roll. Män är oftast något nöjdare än kvinnor. En högre andel av befolkningen upplever att de har tillgång till den vård de behöver 2008 jämfört med 2002. Befolkningen i yrkesverksam ålder uppger i klart lägre grad än övriga att de har tillgång till den vård de behöver. Befolkningen i Trestad är under hela perioden mest nöjda med tillgången på vård. 13

Figur 10. Andel som uppgav att de fick tid på vårdcentral inom 7 dagar efter att de ringt, utveckling över tid, 2004-2008 90% 85% 80% 75% 77% 77% 78% Västra Götaland 70% 71% 69% NB Dalsland 65% Trestad 60% 55% 50% 2004 2005 2006 2007 2008 Andelen som fick tid för besök inom sju dagar till vårdcentral följer samma utveckling både inom hela VGR och nämnderna i Fyrbodal. Mot slutet av 2005 infördes vårdgarantin, vilket innebär att alla har rätt till att få besökstid på vårdcentralen inom sju dagar. Vi ser också en ökning under perioden 2005-2008 i tillgängligheten på VGR nivå och i Norra Bohuslän och Trestad. 14

3.2 Förtroende för vården Förtroendet för hälso- och sjukvården speglar vilken tillit patienter och medborgare har till hälso- och sjukvården och hur väl den svarar mot behoven av vård och behandling. I den nationella folkhälsoenkäten finns en fråga om vilket förtroende man har för olika samhällsinstitutioner. Förtroende för sjukvården får det högsta betyget. Figur 11. Stort förtroende för vård och behandling på vårdcentral respektive sjukhus, 2006-2008 Besök på vårdcentral Besök på sjukhus I vårdbarometern tillfrågas om förtroendet för vården oavsett om man besökt en vårdinrättning eller inte. Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vård och behandling är större på sjukhus än på vårdcentral. Andelen med stort förtroende vård på vårdcentral varierar mellan 61 procent och 43 procent. Förtroendet för vård på sjukhus varierar mellan 72 och 57 procent. Strömstad utmärker sig genom att man har ett lågt förtroende både för vården på vårdcentral och sjukhus. Störst förtroendet bland befolkningen finns hos kvinnor, äldre personer, personer med låg utbildning och en låg inkomst. Medan förtroendet är lägre hos män, yngre och medelålders, högutbildade, personer med en hög inkomst, heltidsarbetande samt invandrade personer. 15

3.3 Betyg på besöket En sammanvägd fråga av de som under de senaste tolv månaderna antingen besökt en vårdcentral, mottagning på sjukhus eller en privat specialistläkare. Figur 12. Andelen ganska/mkt nöjda sammanfattande betyg på besöket, 2006-2008 Sammanfattande betyg Utveckling över tid, andelen nöjda 90% 85% 80% 75% NB Dalsland Trestad VGR 70% 65% 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Av kartan framgår att av befolkningen som haft kontakt med vården är man mest nöjd i Dalsland samt Trestad undantaget Lilla- Edet. Befolkningen i Trestad ger ett högre betyg på vården än genomsnittet i Västra Götaland, medan befolkningen Dalsland och Norra Bohuslän ger ett lägre betyg. Utvecklingen över tid är positiv. Fler är nöjda med sitt besök 2008 än 2002. Majoriteten av de intervjuade upplever att de fått ett positivt bemötande i sin kontakt med hälso- och sjukvården och att när de väl fått göra sitt besök har de fått den hjälp de förväntat sig. Äldre är nöjdare än yngre, medan skillnaden mellan män och kvinnor är liten. Befolkningen ger högst sammanfattande betyg på sitt besök hos privata specialistläkare följt av besök vid sjukhus medan, besök på vårdcentralen hamnar på en något lägre nivå. 16

3.4 Information om vården Ett nytt frågeområde för 2008 (kvartal 3 och framåt) handlar om hur befolkningen hittar information om hälso- och sjukvården. Frågorna ställs till samtliga personer oavsett om man besökt hälso- och sjukvården eller inte. Figur 13. Vilken typ av information om sjukvården har du sökt de senaste tolv månaderna? Figur 14. Var söker du när du behöver information om sjukvården? Information vid klagomål Vill ej svara Allmän info. om sjukvården Vet ej Info.om vart jag kan få hjälp Information om öppettider Rådgivning vid sjukdom Telefonnummer till mottagning Har inte sökt någon information 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Vill ej svara Information vid klagomål Allmän info. om sjukvården Information om öppettider Info.om vart jag kan få hjälp Rådgivning vid sjukdom Vet ej Telefonnummer till mottagning 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% Hälften av befolkningen i VGR har inte sökt efter information om sjukvården det senaste året. Den vanligaste informationen som befolkningen i VGR har sökt efter är telefonnummer, rådgivning vid sjukdom följt av information om öppettider. På följdfrågan om informationen som varit svår att hitta hamnar telefonnummer till mottagningen överst följt av rådgivning vid sjukdom och information om vart man kan få hjälp. Den vanligaste kanalen för information om sjukvården är regionens hemsida följt av telefonkatalogen och att ringa vårdcentralen. Andelen som söker information på hemsidan och Internet är betydligt högre bland den yngre befolkningen. 17

3.5 Livsstilsfrågor Positiva effekter av fysisk aktivitet har varit kända sedan lång tid och har vetenskapligt ytterliggare förstärkts de senaste åren. Rekommendationer för behandling av livsstilsrelaterade sjukdomar betonar en kombination av läkemedel och livsstilsåtgärder. Figur 15. Andel besök i vården där läkaren/sjuksköterskan tagit upp livsstilsfrågor (rökning, kost, alkohol, motion), 2005-2008 35% Figur 16. Har du dessutom fått recept på fysisk aktivitet, 2005-2008 40% 30% 25% 35% 30% 20% 15% 2005 2006 2007 2008 25% 20% 15% 2005 2006 2007 2008 10% 10% 5% 5% 0% Norra Bohuslän Dalsland Trestad VGR 0% Norra Bohuslän Dalsland Trestad VGR Figur 15 visar att ungefär en tredjedel av alla personer som besökt vården det senaste året i samband med besöket diskuterat livsstilsfrågor. Hela Fyrbodal ligger på en lägre nivå än VGR. Följdfrågan om recept på fysisk aktivitet skrivits ut vid besöket visar genomgående en neråtgående trend från 2005-2008. En förklaring kan vara att uppmärksamheten om Fyss/Far var störst vid införandet 2005 samt att arbetet kommit olika långt på olika håll. Den största nedgången har inträffat i Norra Bohuslän. För 2008 kan vi också se för VGR totalt att 40 procent av de som fått råd om livsstilsfrågor också förändrat sin livsstil. 18

4. Nationella folkhälsoenkäten 4.1 Hälsoläget Frågan om självskattad allmän hälsa har i en rad studier visat sig vara en bra indikator på sannolikheten att drabbas av framtida ohälsa. En person kan trots långvarig sjukdom tycka sig ha ett bra hälsotillstånd. Figur 17. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd, 2006-2008. Kvinnor Män Den tematiska kartan visar att det finns betydande skillnader i befolkningens självskattade allmänna hälsa. En person kan trots långvarig sjukdom tycka sig ha ett bra hälsotillstånd. Bryter man ner materialet på ålder och kön kan man förenklat säga att över tid förefaller de yngre må sämre medan de äldre mår allt bättre. Män uppger oftast att de har en bättre hälsa än kvinnor. Bland kvinnor uppger över 70 procent i Vänersborg och Lysekil att de har bra/mkt bra hälsotillstånd. Över 70 procent av männen i Tanum, Vänersborg, Uddevalla och Trollhättan uppger att de har bra/mkt bra hälsotillstånd. 19

4.1.1 Långvarig sjukdom I enkäten ställdes en fråga om förekomst av långvarig sjukdom (längre än sex månader). Högt blodtryck, ledbesvär och värk hör till de vanligaste åkommorna i denna kategori. Figur 18. Andel med långvarig sjukdom, 2006-2008 Kvinnor Män I genomsnitt uppger fyra av tio kvinnor och något färre män i Fyrbodal att de har en långvarig sjukdom. Mellerud och Orust har höga värden både för kvinnor och för män Lilla Edet avviker genom att hela 47 procent av männen mot 30 procent av kvinnorna uppger långvarig sjukdom. Som väntat finns det ett tydligt samband mellan ålder och förekomst av långvariga sjukdomar. Personer med lång utbildning har i mindre utsträckning långvarig sjukdom än de med kort utbildning. Det stora flertalet med långvarig sjukdom anger även att de har en nedsatt arbetsförmåga. 20

4.1.2 Nedsatt psykisk välbefinnande Den psykiska ohälsans utbredning bland befolkningen i Sverige anses som omfattande, och framstår som ett av de större folkhälsoproblemen idag. 4.1.2.1 GHQ12 General Health Questionnaire 12 är ett frågebatteri av 12 frågor som ingår i enkäten Hälsa på lika villkor. Frågorna avser att indikera psykiskt välbefinnande och mäter psykiska reaktioner på påfrestningar. GHQ 12 mäter två huvudsakliga problem: oförmåga att klara av sina normala funktioner och uppkomsten av nya former av kris/utmattningstillstånd. Forskning har visat att individer med dålig hälsa enligt GHQ 12 har en klart ökad tendens att söka sjukvård för psykiska besvär. Figur 19. GHQ12 index för psykisk ohälsa, 2006-2008 Kvinnor Män Nedsatt psykiskt välbefinnande är betydligt vanligare bland kvinnor än män i alla kommuner utom Sotenäs. Det högsta värdet för nedsatt psykisk hälsa bland kvinnor finns i Färgelanda, 23 procent medan det lägsta finns i Bengtsfors, 11 procent. För män kan noteras att både Trollhättan och Sotenäs har höga värden även för män. 21

Den psykiska ohälsan är vanligare i de yngre åldersgrupperna än i de äldre. För hela området finns det ett starkt samband mellan inkomst och psykisk ohälsa. Personer med låg inkomst mår sämre medan personer med hög inkomst mår bättre. Utlandsfödda kvinnor och män har också en något högre andel med psykisk ohälsa än bland svenskfödda. 22

4.1.2.2 Ängslan oro eller ångest En annan typ av besvär som helt eller delvis kan relateras till den psykiska hälsan är ängslan oro och ångest. Figur 20. Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, 2006-2008 Kvinnor Män Även svåra besvär av ängslan, oro eller ångest är vanligare bland kvinnor än män. Något förvånande råder det motsatta förhållandet i Vänersborg och Färgelanda. Förekomsten av ängslan oro eller ångest bland befolkningen varierar stort mellan kommunerna. Lilla Edet ligger högst för kvinnor och Vänersborg högst för män. Mönstret för olika undergrupper är likartat som för GHQ 12 med undantaget att åldersgruppen 45-64 år har högre värden för ängslan och oro än övriga åldersgrupper. Lilla-Edet ligger över genomsnittet för VGR och Fyrbodal för många av de psykiska variabler. 23

4.1.2.3 Stress Stress tillmäts ofta stor betydelse för uppkomsten av ohälsa, t.ex. psykiska problem, hjärt-kärlsjukdomar och besvär från rörelseapparaten. Begreppet stress har ingen enhetlig definition. I nationella folkhälsoenkäten definieras stress som ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad. Figur 21. Andel som är ganska eller väldigt stressad, 2006-2008 Kvinnor Män Generellt sett är stress betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. I Fyrbodal råder dock det motsatta förhållandet i Lysekil och på Orust. Yngre och medelålders av båda könen känner i högre grad att de är stressade än vad äldre gör, med en särskilt låg nivå hos ålderspensionärerna. Stress är också vanligare bland de med kort utbildning och låga inkomster. Den högsta andelen stressade bland befolkningen i Fyrbodal finns bland kvinnor i Strömstad och den lägsta bland män i Lysekil. Uddevalla och Lilla Edet utmärker sig genom att ligga högt bland både kvinnor och män. De flesta kommunerna ligger annars under medelvärdet för VGR på 10,6 procent för män och 14,6 procent för kvinnor. 24

4.1.2.4 Självmordstankar Självdestruktiva tankar förekommer hos en majoritet av alla människor vid särskilda tillfällen i livet, vanligtvis vid stor besvikelse eller frustration. Frågans konstruktion i folkhälsoenkäten gör dock att vi inte vet om självmordstankarna funnits det senaste året eller längre tillbaks i tiden. Figur 22. Andel som en eller flera gånger haft självmordstankar, 2006-2008 Kvinnor Män I genomsnitt uppger 13 procent av befolkningen i VGR och Fyrbodal att de haft självmordstankar. Den högsta andelen självmordstankar bland kvinnor finns i Strömstad och den lägsta i Dals Ed. För män finns den högsta andelen självmordstankar i Trollhättan och den lägsta i Åmål. I flertalet kommuner är självmordstankar vanligare bland kvinnor än bland män. Yngre personer uppger självmordstankar i betydligt högre utsträckning än äldre. Långtidssjukskrivna män och kvinnor är den grupp som i störst utsträckning uppger självmordstankar en eller flera gånger, medan yrkesarbetande och ålderspensionärer har lägst andel med självmordstankar. Utlandsfödda män och kvinnor uppger i högre utsträckning än svenskfödda att de haft självmordstankar en eller flera gånger. 25

4.1.3 Tandhälsa. Under de senaste decennierna har tandhälsan i Sverige bland den vuxna befolkningen blivit avsevärt bättre. Det finns dock betydande socioekonomiska skillnader. Speciellt utsatta grupper är personer med utländsk bakgrund och ensamstående kvinnor med barn. Tandhälsan hos barn i socioekonomiskt svaga grupper blir allt sämre. Skillnaden mellan barn med god tandhälsa och barn med dålig tandhälsa har ökat. Figur 23. Andel med dålig eller mycket dålig tandhälsa, 2006-2008 Kvinnor Män I Fyrbodal har 11 procent av männen och 10 procent av kvinnorna svarat att de har en dålig eller mycket dålig tandhälsa. Generellt uppger män att de har något sämre tandhälsa än kvinnor. Det motsatta förhållandet råder tydligast Mellerud. Bengtsfors har hög andel med dålig tandhälsa för båda könen. Generellt är andelen med god självskattad tandhälsa vanligare bland yngre både bland män och kvinnor. Andelen med god tandhälsa är högre för kvinnor och män födda i Sverige än för de som är födda i ett annat land. Befolkningen med en högre utbildning uppger en bättre tandhälsa än de med en lägre utbildning. 26

4.2 Levnadsvanor Levnadsvanorna påverkas av kultur och traditioner, och de varierar beroende på bl. a. ekonomiska villkor, arbetslöshet, utbildning, socioekonomisk tillhörighet samt socialt deltagande. Livsstilen är i sin tur ett uttryck för hur människor väljer att leva utifrån sin livssituation. 4.2.1 Stillasittande fritid Förändringar i samhället har inneburit att allt mindre fysik aktivitet finns som en naturlig del i vardagen. Att röra sig lite eller inte alls innebär en ökad risk för ohälsa, speciellt i samband med övervikt/fetma. En vanlig rekommendation är att vuxna ska vara fysiskt aktiva motsvarande en promenad på 30 minuter per dag. Figur 24. Andel med stillasittandefritid d.v.s. fysisk aktivitet mindre än två timmar per vecka, 2006-2008 Kvinnor Män I Fyrbodal uppger 14 procent av befolkningen att de har en stillasittande fritid. Spridningen är stor mellan enskilda kommuner. Bengtsfors och Mellerud utmärker sig för män och Trollhättan och Lilla Edet för kvinnor. Mellerud har höga värden både för kvinnor och för män. Det finns ett tydligt samband som visar sig i att grupper med lägre socioekonomisk status har en högre andel stillasittande fritid. Andelen stillasittande ökar med åldern. Personer med kort utbildning och låg inkomst rör sig betydligt mindre än personer med hög inkomst och lång utbildning, detta samband finns i hela Fyrbodal. De som var stillasittande på sin fritid angav att de hade dålig hälsa och nedsatt psykiskt välbefinnande i högre utsträckning än de som inte var stillasittande. 27

4.2.2 Övervikt och fetma Övervikt och i synnerhet fetma är ett växande folkhälsoproblem som innebär en ökad risk att utveckla en lång rad sjukdomar samt bidrar till en förkortad livslängd. Gränserna för övervikt bland vuxna är satt till BMI 25-29,9, BMI 30 och däröver har klassificerats till fetma. Figur 25. Andel av befolkningen med övervikt eller fetma 2006-2008 Kvinnor Män 53 procent av befolkningen i Fyrbodal hör till gruppen med övervikt eller fetma. Skillnaden mellan andelen överviktiga och feta män och kvinnor i är dock betydande. Den största skillnaden finns mellan kvinnor och män i Sotenäs med, 23 procent. Andelen överviktiga och feta män och kvinnor ligger över genomsnittet för Västra Götalandsregionen i alla kommuner utom männen i Vänersborg. Lilla Edet och Mellerud är två kommuner som har höga värden både för män och kvinnor. Bland både män och kvinnor ökar andelen med övervikt eller fetma kraftigt med stigande ålder. I åldersgruppen 18-34 år är 28 procent av personerna i Fyrbodal överviktiga eller feta medan motsvarande andel i åldersgruppen över 65 år är knappt 60 procent. Att ha övervikt eller fetma har ett klart samband med socioekonomisk status. Andelen överviktiga tycks öka med kortare utbildning och lägre inkomst. 28

4.2.3 Riskabla alkoholvanor En hög konsumtion av alkohol kan orsaka eller bidra till en mängd olika negativa hälsoeffekter men också få sociala konsekvenser. För att bedöma om en person har riskabla alkoholvanor väger man samman uppgifter om hur ofta man dricker alkohol, hur mycket man dricker vid varje tillfälle och hur ofta man är berusad. Måttet är utvecklat inom WHO. De dåliga alkoholvanorna förekommer mest bland yngre vuxna och avtar med åldern. Figur 26. Andel av befolkningen med riskabla alkoholvanor, 2006-2008 Kvinnor Män För hela Fyrbodal uppgår andelen med riskabla alkoholvanor till 11,2 procent av befolkningen. Den högsta andelen riskkonsumenter bland män finns i Lilla Edet, 20 procent och den lägsta i Dals Ed 9 procent. Bland kvinnor finns den högsta andelen riskkonsumenter i Strömstad och den lägsta i Dals Ed, 5 procent. Bland både män och kvinnor ser man ett tydligt åldersrelaterat mönster genom att andelen riskkonsumenter sjunker med stigande ålder. Den högsta andelen riskkonsumenter bland båda könen finns i åldersgruppen 18-34 år. Grupper av befolkningen med låg inkomst, kort utbildning med arbetaryrken har fler riskkonsumenter än grupper med hög inkomst, lång utbildning och tjänstemannayrken. 29

4.2.4 Rökning Sedan 80-talet så har mer än 1 miljon svenskar slutat röka, men trots den positiva utvecklingen är tobaksbruket fortfarande vårt största enskilda folkhälsoproblem. Tobaksbruket bidrar också till de stora skillnaderna i hälsa mellan olika grupper. Figur 27. Andel av befolkningen som är dagligrökare 2006-2008 Kvinnor Män Den tematiska kartan visar att det finns betydande skillnader mellan olika kommuner, i Fyrbodal är 15 procent av befolkningen dagligrökare. I alla kommuner utom Dals-Ed, Mellerud och Färgelanda är andelen kvinnor som röker högre än andelen män. Orust och Tanum har högst andel kvinnliga rökare medan Färgelanda och Mellerud har högst andel rökare både bland män. Största andelen dagligrökare finns i åldersgruppen 45-64 år. De sociala skillnaderna i rökvanor är stora. I Fyrbodal röker i genomsnitt 20 procent av befolkningen med kort utbildning mot 7 procent av befolkningen med lång utbildning. För arbetare är gruppen rökare 20 procent mot bara 7 procent för mellan och högre tjänstemän. Både i riket och VGR visar de senaste siffrorna på en minskande andel dagligrökare. 30

4.2.5 Snusare Den typiske snusaren kan utifrån statistiken beskrivas som man i 30-40 års ålder och är oftare än den icke snusande mannen lågutbildad, yrkesarbetande eller långtidssjukskriven och boende i glesbygd. Förutom sitt snusbruk röker även den typiske snusaren då och då och har även han flera andra ohälsosamma levnadsvanor. Figur 28. Andel av befolkningen som snusar dagligen 2006-2006 Kvinnor Män I alla kommuner är andelen snusare betydligt högre bland män än kvinnor. Den högsta andelen snusare bland män finns i Tanum, 28 procent och den lägsta andelen i Lilla Edet 13 procent. Bland övriga kommuner utmärker sig Lilla Edet, Trollhättan och Bengtsfors med en hög andel kvinnliga snusare. I Fyrbodal snusar i genomsnitt 16 procent av åldersgruppen 18-34 år, 23 procent av åldersgruppen 35-44 år men endast 9 procent av de över 65 år. Andelen snusare är betydligt vanligare bland arbetare än tjänstemän liksom bland de med kort utbildning jämfört med lång utbildning. 31

4.2.6 Droganvändning Användandet av narkotiska preparat innebär stora hälsorisker. Hälsoriskerna påverkas av vilka preparat som används och den allmänna livsföringen. Narkotikamissbrukare har ofta ett allmänt dåligt hälsotillstånd. Det är vanligt att missbrukare vårdas för olycksfallsskador och våld samt för olika somatiska och psykiska åkommor. Figur 29. Andel av befolkningen som använt hasch eller marijuana någon gång i livet 2006-2008 Kvinnor Män Flertalet av dem som svarat ja på frågan uppger att det var mer än ett år sedan man använde drogerna. Droganvändningen är generellt lägre i Fyrbodal än VGR totalt. Användandet av hasch eller marijuana är högre bland män än kvinnor i alla kommuner utom Tanum och Bengtsfors. Den högsta andelen droganvändare bland män finns på Orust, 14 procent och den lägsta andelen i Bengtsfors, 3 procent. Motsvarande siffror för VGR är män 13,4 procent och kvinnor 7,5 procent. För alla kommuner i Fyrbodal gäller att det framförallt är ungdomar och unga vuxna som använder narkotiska preparat. Det finns inga tydliga socioekonomiska skillnader i att någonsin ha använt hasch eller marijuana. Skillnaderna mellan personer födda i Sverige och födda i utlandet är små. 32

4.2.7 Kostvanor Matvanor har stor inverkan på hälsan. Kost som innehåller mycket frukt och grönsaker förknippas t ex med minskad risk för vissa former av cancer, hjärt-kärlsjukdom och diabetes, övervikt och karies. Att äta frukt och grönt minst fem gånger per dag (400 gram) bedöms av Folkhälsoinstitutet vara en markör för goda kostvanor. Figur 30. Andel av befolkningen som äter lite frukt och grönsaker, 2006-2008 Kvinnor Män I Fyrbodal är i genomsnitt låg konsumtion av frukt och grönsaker dubbelt så vanligt bland män som kvinnor. I de yngre åldersgrupperna är andelen med lågt intag av frukt och grönt betydligt större än i de äldre åldersgrupperna. Andelen med lågt intag av frukt och grönt är större bland de mest socialt och ekonomiskt utsatta. Totalt sett äter 25 procent av befolkningen både i Fyrbodal och VGR under frukt- och grönsaksrekommendationerna, dvs. frukt och grönt minst fem gånger per dag. 33

4.2.8 Ohälsosamma levnadsvanor Olika riskabla levnadsvanor tenderar att hänga samman. Hälsoriskerna ökar ju fler ohälsosamma levnadsvanor som en person har samtidigt. Med ohälsosamma levnadsvanor avses här: riskkonsumtion av alkohol, daglig rökning, fetma, stillasittande fritid samt ett litet intag av frukt och/eller grönt. Figur 31. Andel av befolkningen med ansamling av tre till fem ohälsosamma levnadsvanor 2006-2008 Kvinnor Män Det är betydligt vanligare att män har fler ohälsosamma levnadsvanor samtidigt än kvinnor. Lilla Edet utmärker sig genom att andelen av befolkningen med flera ohälsosamma levnadsvanor är hög bland båda könen. Befolkningen i Vänersborg och Uddevalla har en låg andel av befolkningen med ohälsosamma levnadsvanor bland båda könen. De som har en eller flera ohälsosamma levnadsvanor uppger i betydligt mindre omfattning att de har ett bra hälsotillstånd än de som inte har någon av de studerade hälsoriskerna. Ju fler ohälsosamma levnadsvanor som ansamlas desto större andel med dålig hälsa eller nedsatt psykisk hälsa. Folkhälsoenkäten visar att befolkningen i glesbygd har en större ansamling av ohälsosamma levnadsvanor. En större andel kvinnor och män i glesbygden var feta, åt förhållandevis lite frukt och grönsaker samt använde i större utsträckning tobak dagligen jämfört med kvinnor och män i riket 34

5. Sammanfattande kommentarer Syftet med Folkhälsorapport 2008 är att är att öka kunskapen om befolkningens hälsa och levnadsvanor, samt ta fram ett kunskapsunderlag för framtida beställningar av hälso- och sjukvård. I rapporten redovisas socioekonomiska basdata för kommunerna i Fyrbodal och VGR samt resultat från de befolkningsundersökningar som genomförts i Fyrbodal under de senaste åren: den nationella folkhälsoenkäten hälsa på lika villkor och vårdbarometern. Analys Socioekonomi, bestämningsfaktorer för hälsa Det finns en stor skillnad mellan enskilda kommuner när det gäller resultatet för de socioekonomiska variablerna. Skillnaderna mellan kvinnor och män är i många fall slående. Den socioekonomiska bakgrunden för de olika variablerna är i många fall mer positiva i de större städerna, d.v.s. att man ligger bättre till än genomsnittet i Västra Götalandsregionen. Motsatsen finns i de övriga mindre glesbygdskommunerna där flera av variablerna är negativa. Detta förhållande kan delvis förklaras genom strukturella selektionsmekanismer. D.v.s. att situationen på arbetsmarknaden skapar selektion i sammansättningen av befolkningen. Många unga och friska personer flyttar från glesbygdsområden för att studera eller söka arbete. Äldre och sjuka personer stannar kvar. För hela Fyrbodal gäller att kommunerna har en äldre befolkning än genomsnittet i Västra Götalandsregionen. Andelen äldre, framförallt i Norra Bohuslän och Dalsland, kommer också att öka kraftigt enligt tillgängliga befolkningsprognoser. Den stora ökningen under den närmaste tioårsperioden sker bland yngre äldre (65-79 år) medan ökningen av äldre äldre (80+ år) sätter fart först från omkring 2020. Andelen kvinnor och män med högre utbildning i Norra Bohuslän och Dalsland är lägre än genomsnittet för VGR. Den förväntade medellivslängden skiljer stort mellan enskilda kommuner. Medellivslängden är högre för kvinnor än för män. Kvinnor har genomgående en högre konsumtion av somatisk länssjukvård än män. Varken kvinnor eller män i Fyrbodal ligger på den högsta nivån för konsumtion av somatisk slutenvård när data är åldersstandardiserade, för jämförbarhet inom VGR. Jämfört med VGR har både kvinnor och män i stora delar av Fyrbodal en högre arbetslöshet än genomsnittet för länet. Ohälsotalen ligger också för alla kommuner över genomsnittet för VGR. Analysen visar också att grupper med lägre socioekonomisk status för flertalet frågor ger ett lägre betyg på vården och uppger sämre hälsa och levnadsvanor än övriga grupper i befolkningen. Befolkningen i kommuner med stor andel unga, högutbildade och socioekonomiska starka grupper mår generellt sett bättre än befolkningen i kommuner där det motsatta förhållandet råder. Analys vårdbarometern Det finns betydande skillnader i befolkningens uppfattning av tillgång av vård i Fyrbodal. Befolkningen i de större kommunerna med närhet till vården är nöjdare. Närheten till de stora sjukhusen spelar roll. Män är oftast något nöjdare än kvinnor. En högre andel av befolkningen upplever att de har tillgång till den vård de behöver 2008 jämfört med 2002. Befolkningen i Trestad är under hela perioden mest nöjda med tillgången på vård. Andelen av befolkningen som fick tid för besök till vårdcentralen inom sju dagar har ökat mellan 2002-2008 på VGR nivå och i Norra Bohuslän och Trestad. 35

Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården är större på sjukhus än på vårdcentral. Strömstad utmärker sig genom att man har ett lågt förtroende både för vården på vårdcentral och sjukhus. Störst förtroendet bland befolkningen finns hos kvinnor, äldre personer, personer med låg utbildning och en låg inkomst. Medan förtroendet är lägre hos män, yngre och medelålders, högutbildade, personer med en hög inkomst, heltidsarbetande samt invandrade personer. Befolkningen ger högst sammanfattande betyg på sitt besök hos privata specialistläkare följt av besök vid sjukhus. Besök på vårdcentralen hamnar på en något lägre nivå. Befolkningen i Dalsland och Befolkningen i Trestad ger ett högre betyg på vården än genomsnittet i Västra Götaland, medan befolkningen Dalsland och Norra Bohuslän ger ett lägre betyg. Fler är nöjda med sitt besök 2008 än 2002. Hälften av befolkningen i VGR har sökt efter information om sjukvården det senaste året. Den vanligaste informationen som befolkningen i VGR har sökt efter är telefonnummer, rådgivning vid sjukdom följt av information om öppettider. På följdfrågan om informationen som varit svår att hitta hamnar telefonnummer till mottagningen överst följt av rådgivning vid sjukdom och information om vart man kan få hjälp. Den vanligaste kanalen för information om sjukvården är regionens hemsida följt av telefonkatalogen och att ringa vårdcentralen. Andelen som söker information på hemsidan och Internet är betydligt högre bland den yngre befolkningen. Det finns ett samband mellan tillgång till vård och förtroende för vården på vårdcentral, samma kommuner (Färgelanda, Mellerud, Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla) är mest nöjda med båda variablerna. En tredjedel av alla personer som besökt vården det senaste året har i samband med besöket diskuterat livsstilsfrågor. Hela Fyrbodal ligger på en lägre nivå än VGR. Följdfrågan om recept på fysisk aktivitet skrivits ut vid besöket visar genomgående en neråtgående trend 2005-2008. För 2008 har 40 procent av de som fått råd om livsstilsfrågor också förändrat sin livstil. Analys folkhälsoenkäten Den sammanvägda filen som ligger till grund för analysen omfattar 17 500 svar (2006-2008) vilket är en fördubbling mot tillgängliga data för folkhälsorapport 2007. I många avseenden överensstämmer resultaten från folkhälsoenkäten med andra jämförbara befolkningsundersökningar. Resultatet från undersökningen måste dock avvägas mot de lokala kunskaper som finns om situationen i varje kommun. I rapporten framgår att hälsan är ojämnt fördelad och att detta till stor del beror på olika livsvillkor och levnadsvanor. Man ser en tydlig skillnad mellan mäns och kvinnors hälsa för nästan alla frågor. Hälsan är genomgående sämre för de mest socialt och ekonomiskt utsatta och dessa har också flera hälsorisker. 36

Hälsoläget Hälsan är beroende av de livsvillkor och levnadsvanor som befolkningen har. Sett i ett internationellt perspektiv är hälsoläget i Sverige och Fyrbodal mycket gott. Samtidigt finns det flera folkhälsoproblem och nya tendenser att lyfta fram. Vi vet att befolkningen generellt sett blir somatiskt allt friskare medan den psykiska ohälsan ökar. I Fyrbodal uppger 68 procent av befolkningen ett mycket bra och bra hälsotillstånd medan 15 procent uppger nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12). På kommunnivå finns det inget tydligt samband mellan bedömt allmänt hälsotillstånd och nedsatt psykiskt välbefinnande. Kommuner med ett gott hälsotillstånd kan samtidigt ha en hög andel av befolkningen som uppger nedsatt psykiskt välbefinnande. Forskning har visat att individer med dålig hälsa enligt GHQ 12 har en klart ökad tendens att söka sjukvård för psykiska besvär. I genomsnitt uppger fyra av tio kvinnor och något färre män i Fyrbodal att de har en långvarig sjukdom. Mellerud och Orust har höga värden både för kvinnor och för män. Det finns ett tydligt samband mellan ålder och förekomst av långvariga sjukdomar. Personer med lång utbildning har i mindre utsträckning långvarig sjukdom än de med kort utbildning. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) är generellt vanligare bland kvinnor än män. Det högsta värdet för nedsatt psykisk hälsa bland kvinnor finns i Färgelanda, 23 procent medan det lägsta finns i Bengtsfors, 11 procent. Förekomsten av ängslan oro eller ångest bland befolkningen varierar stort mellan kommunerna. Lilla-Edet ligger över genomsnittet för VGR och Fyrbodal för många av de psykiska variabler. Generellt sett är stress betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Yngre och medelålders av båda könen känner i högre grad att de är stressade än vad äldre gör, med en särskilt låg nivå hos ålderspensionärerna. Stress är också vanligare bland de med kort utbildning och låga inkomster. Den högsta andelen stressade bland befolkningen i Fyrbodal finns bland kvinnor i Strömstad och den lägsta bland män i Lysekil. Uddevalla och Lilla Edet utmärker sig genom att ligga högt bland både kvinnor och män. De flesta kommunerna ligger annars under medelvärdet för VGR på 10,6 procent för män och 14,6 procent för kvinnor. I både Fyrbodal och VGR uppger 13 procent av befolkningen att de haft självmordstankar en eller flera gånger. I flertalet kommuner är självmordstankar vanligare bland kvinnor än bland män. Den högsta andelen självmordstankar bland kvinnor finns i Strömstad och den lägsta i Dals Ed. För män finns den högsta andelen självmordstankar i Trollhättan och den lägsta i Åmål. Yngre personer uppger självmordstankar i betydligt högre utsträckning än äldre. Långtidssjukskrivna män och kvinnor är den grupp som i störst utsträckning uppger självmordstankar en eller flera gånger. Generellt uppger män att de har något sämre tandhälsa än kvinnor. I Fyrbodal har 11 procent av männen och 10 procent av kvinnorna svarat att de har en dålig eller mycket dålig tandhälsa. Generellt är andelen med god självskattad tandhälsa vanligare bland yngre både bland män och kvinnor. Andelen med god tandhälsa är högre för kvinnor och män födda i Sverige än för de som är födda i ett annat land. Befolkningen med en högre utbildning uppger en bättre tandhälsa än de med en lägre utbildning. Knappt 20 procent av befolkningen Fyrbodal uppger att man avstår från tandläkarbesök trots ett behov Skillnaden är liten mellan män och kvinnor medan yngre personer avstår i högre utsträckning än äldre personer. 37

Levnadsvanor Levnadsvanorna påverkas av kultur och traditioner, de varierar också med bl.a. ekonomiska villkor, arbetslöshet, utbildning samt socialt deltagande. Inte sällan samlas flera ohälsosamma levnadsvanor hos en och samma person eller grupp. I Fyrbodal uppger 14 procent av befolkningen att de har en stillasittande fritid. Spridningen är stor mellan enskilda kommuner. Det finns ett tydligt samband som visar sig i att grupper med lägre socioekonomisk status har en högre andel stillasittande fritid. De som var stillasittande på sin fritid angav att de hade dålig hälsa och nedsatt psykiskt välbefinnande i högre utsträckning än de som inte var stillasittande. Att ha övervikt eller fetma har ett klart samband med socioekonomisk status. Andelen överviktiga tycks öka med kortare utbildning och lägre inkomst. 53 procent av befolkningen i Fyrbodal hör till denna grupp. Andelen överviktiga och feta män och kvinnor ligger över genomsnittet för Västra Götalandsregionen i alla kommuner utom männen i Vänersborg. Lilla Edet och Mellerud är två kommuner som har höga värden både för män och kvinnor. Riskkonsumtion av alkohol är vanligare bland män än bland kvinnor. Den högsta andelen riskkonsumenter bland män finns i Lilla Edet, 20 procent och den lägsta i Dals Ed 9 procent. För Fyrbodal som helhet är andelen riskkonsumenter 11 procent. Den högsta andelen riskkonsumenter bland båda könen finns i åldersgruppen 18-34 år I Fyrbodal är 15 procent av befolkningen daglig rökare. Den största andelen daglig rökare finns i åldersgruppen 45-64 år. De sociala skillnaderna i rökvanor är stora. I Fyrbodal röker i genomsnitt 20 procent av befolkningen med kort utbildning mot 7 procent av befolkningen med lång utbildning. För arbetare är gruppen rökare 20 procent mot bara 7 procent för mellan och högre tjänstemän. I alla kommuner utom Dals-Ed, Mellerud och Färgelanda är andelen kvinnor som röker högre än andelen män. I alla kommuner är andelen snusare betydligt högre bland män än kvinnor. Den högsta andelen snusare bland män finns i Tanum, 28 procent och den lägsta andelen i Lilla Edet 13 procent. I Fyrbodal snusar i genomsnitt 16 procent av åldersgruppen 18-34 år, 23 procent av åldersgruppen 35-44 år men endast 9 procent av de över 65 år. Andelen snusare är betydligt vanligare bland arbetare än tjänstemän liksom bland de med kort utbildning jämfört med lång utbildning. Droganvändningen är generellt lägre i Fyrbodal än VGR totalt. För alla kommuner i Fyrbodal gäller att det framförallt är ungdomar och unga vuxna som använder narkotiska preparat. Användandet av hasch eller marijuana är högre bland män än kvinnor i alla kommuner utom Tanum och Bengtsfors. Det finns inga tydliga socioekonomiska skillnader i att någonsin ha använt hasch eller marijuana. Av dem som svarat ja på frågan, 7 procent uppger flertalet att det var mer än ett år sedan man använde drogerna. 25 procent av befolkningen i Fyrbodal äter mindre än frukt- och grönsaksrekommendationerna, dvs. frukt och grönt minst fem gånger per dag. Låg konsumtion av frukt och grönsaker är dubbelt så vanligt bland män som kvinnor. I de yngre åldersgrupperna är andelen med lågt intag av frukt och grönt betydligt större än i de äldre åldersgrupperna. Andelen med lågt intag av frukt och grönt är större bland de mest socialt och ekonomiskt utsatta. Det är betydligt vanligare att män har fler ohälsosamma levnadsvanor samtidigt än kvinnor. Lilla Edet utmärker sig genom att andelen av befolkningen med flera ohälsosamma levnadsvanor är hög bland 38

båda könen. Befolkningen på Orust har en låg andel av befolkningen med flera ohälsosamma levnadsvanor både bland män och kvinnor. Folkhälsoenkäten visar att befolkningen i glesbygd har en större ansamling av ohälsosamma levnadsvanor. Tydligast ser vi detta mönster i Dalsland. De som har en eller flera ohälsosamma levnadsvanor uppger i betydligt mindre omfattning att de har ett bra hälsotillstånd än de som inte har någon av de studerade hälsoriskerna. Ju fler ohälsosamma levnadsvanor som ansamlas desto större andel med dålig hälsa eller nedsatt psykisk hälsa. 39