2013-03-04 Inomhusmiljö förr Friska tankar om sjuka hus http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=590075 EXPONERING Ett fåtal, välkända, byggnadsmaterial Enkla huskonstruktioner, beprövad teknik Stockholms Stadsmuseum 130306 Bostadsbrist och trångboddhet Stor fattigdom Erbarmliga hygieniska och sanitära förhållanden för en stor del av befolkningen TYDLIGA EXPONERINGSFAKTORER UTFALL Infektionssjukdomar Miljöhygieniker, Med dr miljömedicin Centrum för arbets- och miljömedicin, CAMM, SLL Miljömedicinska enheten TBC, annan luftvägssjukdom Nedsatt immunförsvar Mag-tarm infektioner m.m. Ohyra, skadedjur Foto: Arbetarrörelsens arkiv Gunnel.Emenius@sll.se www.folkhalsoguiden.se TYDLIGA SYMTOM/ SJUKDOMAR Foto: G Emenius 2 och nu därefter EXPONERING Hög hygienisk och sanitär standard, men ny oprövad teknik, oprövade material Komplicerade, fuktkänsliga, konstruktioner >50 000 Kemiska ämnen och produkter - de flesta med okända miljö/hälsoeffekter FUNKTIONALISM MILJONPROGRAM DOLDA KONSTRUKTIONSFEL!!!!, MILJÖPROGRAM uteluftventilerad krypgrund flytspackelhus isolering, uppreglade golv PLUSHUS Teckning: SP Mer KEMI och allt mer AVANCERADE och FUKTKÄNSLIGA konstruktioner 3 OTYDLIGA EXPONERINGSFAKTORER UTFALL I huvudsak diffusa besvär [BRI, cancer, legionella.] Astmabesvär, ögonirritation, näsbesvär, hudbesvär, trötthet, huvudvärk, infektionskänslighet. (effekter av buller och radon m..) (framtida effekter/ sjukdomar?) OTYDLIGA SYMTOM/ SJUKDOMAR 4 Från byggnadsfel till ohälsa Riskbedömning Inomhusmiljö och hälsoeffekter: då, enkelt nu, svårt! Mikrobiella och Kemiska processer OPTIMALT En exponering, ett tydligt hälsoutfall Konstruktion Material Drift och underhåll Skötsel Möbler, verksamhet mm Foto: Hanna Emenius Emissioner Individuell känslighet INOMHUSMILJÖ: Svårbedömd Mångfasetterad exponering, en mångfald mer eller mindre diffusa symtom och/eller besvär - Sjukdomar? Latenstider?? Hur långa? Förorenad luft utifrån: Andra miljöfaktorer - Via tilluften - Via otätheter i byggnaden (tryckförhållanden) Vad ska vi mäta, när ska vi mäta och hur ska vi mäta??? Kombinationseffekter (Cocktaileffekter) Tiden Luftväxling spädning/anrikning? 5 Koncentration i luften Exponering Skiss: Anders Lundin, CAMM, Sthlm (lmodifierad) 1
Potentiella riskfaktorer FUKT- OCH MÖGEL Fuktskador, hög luftfuktighet Global konsensus, WHO-dokument 2009 VENTILATION VIKTIGT, men mer än flöden/luftomsättning kan påverka Flöden, tryckförhållanden, filterkvalitet, rengöring, värmeväxlare, etc. PARTIKLAR Sannolik påverkan, men kunskapen om partiklar i inomhusmiljön är bristfällig KEMISKA EMISSIONER Högst sannolik påverkan, WHO-dokument 2011 Svårt identifiera enskilda agens Betydelsen av cocktaileffekten (2012) Potentiellt hormonstörande ämnen, m.m. (2013) 8 MHR 2005 VIKTIGT: Barn är inte små vuxna ; Foster och barn är känsligare! MHR 2005 (ny rapport våren 2013) Hög grad av tillväxt och utveckling under fosterstadiet och efter födelsen Avgiftningssystemen utvecklas Omogen metabolism (absorption, distribution, transformation, elimination) Omogna enzymsystem Särskilt känsliga organ-och metabolismsystem Luftvägarna utvecklas Barn andas in mer luft per kilo kroppsvikt Vissa sjukdomar mer vanliga hos barn Långsiktig påverkan?? 9 Barn; vilka hälsoeffekter? MHR 2005 Hjärnans tidiga utveckling - Inlärning, IQ, motorik, beteende Hormonstörning - Fertilitet, missbildningar, cancer Njurskador Benskörhet Cancer Omedelbara symtom; kort latenstid: (Astma, rinit, hudbesvär, m.m.) Långsammare process; lång latenstid (Cancer, reproduktionsstörningar, m.m.) (CG Bornehag) 10, 11 Vanligast (studerade) hälsoutfallen (inomhusmiljö) Orsaker till hälsorisker (inomhusmiljö) Barn: nedre luftvägssymtom som långdragen hosta och upprepade episoder med pipande/väsande andning (astmasymtom) FUKTRELATERADE PROBLEM: Fuktskador och/eller mögelskador astmasymtom, sjuka-hus-symtom Miljöhälsorapporter, 2005 (barn) 2009 (vuxna), SoS, SLL/KI ; NY 2013 (barn) WHO 2009; Guidelines for indoor air quality; Dampness and Mould Vuxna:Astma, luftvägsbesvär, ögon-, hud- besvär, samt mer diffusa symtom som trötthet, koncentrations- svårigheter, infektionskänslighet m.m. (review-artiklar) Quansah et al 2012, PLoSOne 2012;7(11):e47526: Fukt och mögel - initierar astma! Mendell et al, EHP 2011: Fukt och mögel Mätbara mikrobiella indikatorer Fisk et al, Indoor Air 2010; astma, bronkit, ÖLI infektioner, Fisk et al, Indoor Air 2007; vuxna 30-50 % riskökning Mendell et al EPA, NIOSH 2003, (arbetsmiljö) Bornehag et al Indoor Air, 2001, 2004, barn >50 % riskökning *************** Ernstgård et al 2012, No effects of exposure to vapoursof 3-methyl-1-butanol in humans Norbäck et al, 2011, Thorax. 2011, Vuxna, lungfunktion Norbäck et al, 2012, arbetsplatser. SBS. inflammationsmarkörer, m.m. 12 13 2
Fisk et al. IA 2007;17:284-296 Meta-analyses of the associations of respiratory health effectswith dampness and mold in homes Svensk riskskattning (fuktrelaterade problem) Barn upp till 4 år (NY rapport MHR 2013; april/maj) småbarnsastma 11 procent (MHR 2005) 19 % rapporterar fukt/mögelskada (MHR 2005) fukt ger 50 % riskökning för astma (BAMSE, m.fl.) I Sverige: mer än 1 000 fall årligen Vuxna 18-60 år vuxenastma (18-60 år) 7,5 procent (MHR 2009) 18 % rapporterar fukt/mögelskada (MHR 2009) fukt ger 30 % riskökning för astma (Fisk et al,2007 m.fl.) I Sverige: tusentals (~25 000) fall årligen 14 15 Andra svenska studier BETSI (ByggnadersEnergianvändning, Tekniska Status och Innemiljö) Mögellukt, hög fuktnivå eller mögelskada som kan ha betydelse för inomhusmiljön i 38 % ± 8 % Beräknad kostnad för fuktskador till 72 ±24 miljarder kronor. STIL 2 (STatistikI Lokaler2; Energimyndighetens inventeringav energianvändningen) inget samband mellan energieffektivisering och dålig innemiljö i svenska skolor och förskolor. En skola med låg energianvändning kan ha en bra innemiljö, medan en skola med hög energianvändning kan ha en sämre innemiljö Norbäck et al. Thorax. 2011 May;66(5):396-401. Lung function decline in relation to mould and dampness in the home: the longitudinal European Community Respiratory Health Survey ECRHS II. Multi-centerstudie, 23 länder; 5123 män och 5810 kvinnor Ingen försämrad lungfunktion hos män med fuktskador i bostaden En tydlig försämring av lungfunktionen kunde ses hos kvinnor (FEV 1 ), jämfört med oexponerade kvinnor (hem utan fukt och mögel) En trend till ökad nedgång i lungfunktion, med ökande andel noterade FUKT-tecken (badrum, sovrum, vardagsrum) hos kvinnor (p=0,03) Inget samband mellan antal rum med mögelväxt och försämrad lungfunktion In conclusion, water leakage, damp spots and indoor mould are common in participating centres of the ECRHS, and there is evidence that increased dampness such as water leakage and damp spots is related to additional adult lung function decline in women. This indicates a need to reduce building dampness in dwellings. 16 17 Quansah et al. PLoS One 2012;7(11):e47526. Residential dampness and molds and the risk of developing asthma: a systematic review and meta-analysis Quansah et al. PLoS One 2012;7(11):e47526. Residential dampness and molds and the risk of developing asthma: a systematic review and meta-analysis A. Riskskattning någon exponering för fukt/mögel och astmadebut (n = 16), OR 1.50 (1.25 1.80) B. Riskskattning för vattenskada och astmadebut (n = 8), OR 1.12 (0.98 1.27) C. Riskskattning fukt och astmadebut (n = 9), OR 1.32 (1.12 1.57) D. Riskskattning synligt mögel och astmadebut (n = 12), OR 1.29 (1.04 1.60) E. Riskskattning för mögellukt och astmadebut (n = 8), OR 1.73 (1.19 2.50) Debut av astma 18 19 3
Slutsatser Quansah et al. WHO och inomhusmiljö www.euro.who.int/housing Studien indikerar att fukt och mögel, och speciellt mögellukt, i hemmet är faktorer som kan initierautveckling av astma, vilket tyder på att mögel-relaterade agens kan vara orsak till astmautveckling (causingagents), Alternativa förklaringar kan vara att fukt-och mögelskador också kan vara relaterade till andra inomhusmiljöfaktorer som kvalster och kemiska emissioner från fuktskadade konstruktioner och material Det är motiverat att förebyggande och avhjälpande fukt-och mögelskador, och att sådana åtgärder sannolikt kommer att minska risken. SoS, MB WHO2009; samma ståndpunkt 20 21 www.euro.who.int/housing Globally, about1.5 million deathseachyear, mostlyamongwomenand childrenin developingcountries, areassociatedwiththe indoorcombustionofsolid fuels. In the EuropeanUnion (EU) alone, combustion, chemicalsfrom buildingmaterials and dampnesscause an annualloss ofover 2 million yearsofhealthylifedueto prematuredeathor tochronicdiseases, suchas asthmaand cardiovasculardiseases. In manyeu countries, 20 30% ofhouseholdshaveproblems withdampness. Strong evidence indicates that this is a risk to health. In damp conditions, hundreds ofspecies ofbacteriaand fungigrowindoorsand emitspores, cell fragments and chemicalsintothe air. Exposure to these contaminantsis associated with the incidence or worsening ofrespiratorysymptoms, allergies, asthmaand immunologicalreactions. Children areparticularlysusceptible. According to recent evidence, 13 % of childhood asthma in developed countries in the WHO EuropeanRegion couldbe attributabletodamp housing. 22 23 www.euro.who.int/housing, (WHO guidelines for indoor air quality: dampness and mould) www.euro.who.int/housing, (WHO guidelines for indoor air quality: dampness and mould) 24 25 4
Mycotoxins Mycotoxins, or or fungal fungal toxins toxins produced by by fungi, fungi, some some of of which which are are toxic toxic to animals and and human human beings. beings. Mycotoxins are are known known to to interfere with with RNA RNA synthesis and and may may cause cause DNA DNA damage. The mycotoxins that have perhaps received most attention are the trichothecenes, produced by Stachybotrys chartarum. Bloom et al. (2007) showed that several mycotoxins produced by S. chartarum and Aspergillus versicolor (i.e. macrocyclic trichothecenes, trichodermin, sterigmatocystin and satratoxin G) could be present in most samples of materials and settled dust from buildings with current or past damage from damp or water. It is still not clear, however, whether the levels of airborne mycotoxins in damp buildings are sufficiently high to cause adverse health effects Orsaker till hälsorisker (inomhusmiljö) BRISTFÄLLIG VENTILATION: Otillräcklig/ felbalanserad ventilation ( undertryck/övertryck) Hög luftfuktighet kondens, kvalster, m.m. Smedje et al 2001, 2005 (skolmiljö) Shendell et al, Indoor Air, 2004, C0 2, (skolmiljö) Seppänen and Fisk, Indoor Air 2004 - MER OKLART vad gäller bostäder 27 28 Hälsomässigt Hållbara Hus, 3H-projektet, Luftomsättning i bostäder inom enskilda hus (www.folkhalsoguiden.se/3h) friska 0hus risk hus 1 spec_flow_dw 0.5 1 WHO, IAQ guidelines 2009: ventilation och hälsa Ventilation can be provided by various natural and mechanical methods. These usually improve health but may also have adverse effects (ref)... if not properly designed, installed, maintained and operated (ref)... as ventilation can then allow the entry of harmful substances that degrade the indoor environment Ventilation also affects air and moisture flow through the building envelope and may therefore lead to moisture problems that degrade the structure. 0 50 0 50 Graphs by hus _cat besnr 30 31 WHO, Chapter 3. Moisture control and ventilation Luftkvalitet och astmasymtom. Dampness has therefore been suggested to be a strong, consistent indicator of risk of asthma and respiratory symptoms (e.g. cough and wheeze). dampness is an indicator of poor ventilation, which may result in increased levels of a wide range of other potentially harmful indoor pollutants The presence of many biological agents in the indoor environment is due to dampness and inadequate ventilation. Management of moisture requires proper control of temperatures and ventilation to avoid excess humidity, condensation on surfaces and excess moisture in materials. 32 33 5
Potentiella orsaker till hälsorisker (inomhusmiljö) KEMI, ödmjukhet inför risker, svårigheter och kunskapsbrist PARTIKLAR I INOMHUSLUFTEN: Utifrån och alstrade/bildade inomhus Socialstyrelsen, Partiklar i inomhusmiljön, 2006 KEMISKA ÄMNEN: (review-artiklar) Materialemissioner, hushållskemikalier, m.m. Weschler CJ 2011 (Commemoration 20 years of indoor chemistry) Gareth et al J AppToxicology2008 Nielsen et al, Indoor Air 2007 Mendell M, Indoor Air 2007 Socialstyrelsen, Kemiska ämnen i inomhusmiljön, 2006 Inte bara luftvägssjukdomar Cancer? Potentiellt reproduktionsstörande? Barnens mentala utveckling? Larsson et al, 2009 (Associations between indoor environmental factors and parental-reported autistic spectrum disorders in children 6-8 years of age) Inte bara byggsektorn, även vårt eget ansvar!! Inredning, textilier, kläder Hygienprodukter och hushållskemikalier Elektronik SYNERGISTISKA EFFEKTER, mellan kemiska ämnen i låga koncentrationer? 34 35 Barnens exponering http://www.cnhhe-rcshe.ca/pdf/daenish+survey+children,+chemicals+in+consumer+products.pdf WHO, 2010, Selected pollutants http://www.euro.who.int/en/what-we-do/health-topics/environment-and-health/air-quality/publications 7.5.1 Indoor climate According to Rudel et al, 2003, indoor air has been identified as one of the most significant sources of exposure to chemical substances. Indoor air appears to contain significantly higher concentrations of chemical substances than outdoor air. For young children the most important exposure pathway appears to be house dust. In summary, it can be concluded that there is not only a need to reduce exposure to antiandrogenic and oestrogen-like substances from foods and the indoor climate, but also from products in the studied product groups. Based on the assumptions made in this report, these contribute to both the indoor climate and to the direct exposure. This volume contains an evaluation of the health effects of specific chemicals. However, exposure to combinations of air pollutants is inevitable. Data dealing with the effects of co-exposure to air pollutants are very limited and, in most cases, it is not possible to recommend guidelines for such combinations. the combinations of exposure to tobacco smoke and radon and asbestos fibres provide examples of synergistic effect 36 37 State of the Art Report on Mixture Toxicity Final Report, Executive Summary: Study Contract Number 070307/2007/485103/ETU/D.1 (Commissioned by the European Commission) Det råder enighet bland forskare, som ägnar sig åt studier av kombinationseffekter vid exponering för flera kemikalier, om att de gängse tillvägagångssättet för riskbedömning av kemikalier, där kemikalie för kemikalier undersöks, kan vara alltför förenklat. Hazard and Risk Assessment of Chemical Mixtures under REACH; State of the Art, Gaps and Options for Improvement. Kemikalieinspektionen 2010 www.kemi.se Metoden medför risk för underskattning av kemikaliers påverkan på människors hälsa och på miljön. (GE, fritt översatt) 38 4 mars 2013, Inst. för folkhälsovetenskap, Yrkes- och miljömedicin 39 6
1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 HBCD BDE209 BDE206 BDE207 BDE208 BDE197 BDE183 BDE153 BDE99 BDE47 BDE28 3:1 3:2 3:3 3:4 4:1 4:2 4:3 4:4 6:1 6:2 6:3 6:4 11:111:211:311:4 12:112:212:312:4 a 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 HBCD BDE209 BDE206 BDE207 BDE208 BDE197 BDE183 BDE153 BDE99 BDE47 BDE28 2:12:22:32:4 5:15:25:35:4 7:17:27:37:4 8:18:28:38:4 9:19:29:39:4 10: 10:210:310:4 2013-03-04 Considering the cumulative risk of mixtures of chemicals A challenge for policy makers Sarigiannis and Hansen Environmental Health 2012, 11(Suppl 1):S18 Hälsomässigt Hållbara Hus, 3H-projektet, Bromerade flamskyddsmedel, 4 lägenheter/ hus (www.stockholm.se/nyagifter) bra hus riskhus N 79 64 SPentaBDE 14 (<8-300) 20 (9-5700) SOctaBDE 1 (<0.2-27) 0.7 (<0.2-81) BDE-209 21 (<6-1500) 18 (<6-490) SDecaBDE 23 (<8-2000) 19 (<8-710) SPBDE 62 (<17-2100) 61 (<17-5700) HBCD 0 (<1-150) 0 (<1-290) b pg/m3 pg/m3 3H projektet friska hus 3H projektet riskhus 41 Phtalates Miljömedicinsk utredning (ex. Stockholm) MILJÖBEDÖMNING Bedömningen baseras primärt på redan utförda miljöutredningar (t.ex. skadeutredningar), inkluderande ev. handlingar från kommunen Besök i patientens hemmiljö - innefattar HELA miljön, dvs. Byggnaden + egenpåverkad miljö som husdjur, växter, rökning, inredning, städning, hygienartiklar, tvätt-och andra rengöringsmedel, (hälsokost!) etc. Enkel fukt/ventilationskontroll Hembesöket genomförs gärna i samarbete med kommunal Miljöinspektör (som till skillnad från SLL har en myndighetsfunktion) Miljömedicinsk bedömning, till grund för läkarens epikris, vilken delges patienten samt sänds till inremmitterande läkare 42 43 Att testa känsliga individer för exponering i inomhusmiljön www.swesiaq.se 1. KEMISK ANALYSER? 2. MEDICINSKA TEST? SWESIAQ-modellen Svar! Det finns inga bra/säkra tester och analyser! livet skulle onekligen vara enklare för många om det fanns det 44 7
Figur 2: Generell arbetsgång enligt SWESIAQ-modellen Hur branschen har påverkat inomhusmiljön F ö r d j u p a d e Beställare/ kontaktgrupp Inventering Tänkbara luftföroreningskällor Besvär mm. Åtgärdsförslag Kontroll av åtgärder Uppföljning u t r e d n i n g a r Ev. inventeringsrapport Utredningsrapporter Slutrapport Felaktiga konstruktioner, några exempel: Platta på mark, med OVAN-liggande isolering Uteluftsventilerad krypgrund Platta låglutande tak; tak med invändig takavrinning Utfackningsväggar PCB-baserade fogar Enstegstätade fasader Invändig isolering, ffa källare Torftiga fuktberäkningar Form före Funktion.. arkitekturen Skiss: Anders Lundin, CAMM, Sthlm 46 47 Hur branschen påverkar inomhusmiljön negativt Hur byggnaden KAN bidra till en BRA miljön FELAKTIGT GENOMFÖRANDE Bygger intet enlig planer; annan konstruktion/ andra material Slarvar vad gäller lufttäthet Slarvar vad gäller tätskikt, rörgenomföringar, m.m. Otålig vad gäller uttorkning av material (betong) Felplacerade luftintag BRISTFÄLLIG UTVÄRDERING av nya tekniska lösningar Svårhanterliga, svårförståeliga tekniska lösningar FORM OCH FUNKTION SOLIDA KONSTRUKTIONER Bygg inte fuktkänsliga konstruktioner Fuktsäkra, gör fuktberäkningar! Beprövade lösningar Lågemitterandematerial, använd KEMI, BASTA, Byggvarubedömningen, m.m. SERIÖST GENOMFÖRANDE; TÄNK FÖRE, kontrollera SLARV!!! SERIÖS UTVÄRDERING NOGGRANN DOKUMENTATION av konstruktionslösningar, material/kemiska komponenter och avvikelser från ritningar, m.m. 48 49 8