Dagvattenutredning Markutveckling i Barsebäck AB Exploateringsområde Barsebäck boställe 42:51 2 1 2015-05-11
Dagvattenutredning för Barsebäck boställe Yellon har i uppdrag av Markutveckling i Barsebäck AB att utföra en dagvattenutredning för odlingsbruksmark som ska bebyggas med villor, gator, gång- och cykelvägar samt grönområden. Förutsättningar Området är beläget i den östra delen av Barsebäck by, söder och om Hofterupsvägen, norr om Löddevägen och väster om Barsebäcksvägen. Området är ca 2.4 hektar stort och är idag åker- och odlingsmark ( avställd ) en del av Barsebäcksboställe. Området lutar från öster mot väster. I öster ligger marken på ca +8.80 och i väster på +6.50. Enligt Kävlinge kommun är möjligt utsläpp från planområdet 1.0 l/s/ha, vilket skulle motsvara 2.4 l/s. Regnintensiteten för 2-årsregn i området vid 10 minuters varaktighet är 130 l/s/ha. Recipient för dagvattnet är Barsebäck mosse sydväst om planområdet. Åkermarken är idag dränerad med åkerdräneringar som är kopplade till ett dikningsföretag. Befintlig åkerdränering kommer att tas ur drift. Gården ( Barsebäcksboställe ) kommer att bibehålla sin dränering och fortsätta att vara kopplad till det befintliga dikningsföretaget. Dikningsföretaget ägs av Barsebäck Gods. Hofterupsvägen 2
Dikningsföretag med åkerdränering och stamledningar (1963). Enligt den geotekniska rapporten som är utförd av Geoexpert i Malmö, daterad 2014-10-17 så utgörs jordlagren under matjorden av sand på morän. Matjorden utgörs av mulljord och har en mäktighet mellan 0,2 och 0,7 m. Sanden är lokalt grusig och siltig har en mäktighet mellan 0 och 1,7 m. Sanden har en låg till medelhög relativ fasthet. Lager av lermorän (och till en mindre del silt och lera) med en mäktighet mellan 0,2 och 2,2 m förekommer i sanden. Sandlagret förekommer inte i söder. Moränen består överlag av en siltig morän som lokalt är sandig eller lerig. Moränen har en låg till medelhög relativ fasthet. Enligt samma geotekniska rapport så har grundvattennivån uppmätts vid två tillfällen, 2014-10- 08. Den geotekniska rapporten säger att sanden anses ge goda möjligheter för infiltration av dagvatten Förslag till åtgärder För att inte störa avvattningen på den befintliga gården och dess dräneringssystem som är anslutet till dikningsföretaget så bör en avskärande dränering läggas i fastighetsgränsen och ansluta alla befintliga dräneringar som kommer från gården, den avskärande dräneringen bör anslutas till dikningsföretaget väster om gården vid Löddevägen. Efter de senaste årens stora skyfall har dagvattenfrågorna blivit ytterst dagsaktuella. Översvämningar i hus och egendomar är dyrbara. I många fall har försäkringsbolagen blivit mer restriktiva att ersätta skador i samband med översvämningar. Huvudprincipen med dagvattenhantering är att fördröja sk. frirst flush med stora mängder vatten som kommer på kort tid, samt att leda vattnet till områden där vattnet kan stanna innan det infiltreras ner till marken eller leds bort vidare till ett större vatten magasin. Alla åtgärdar från infiltration på tomtmark med gröna tak, kanaler och magasin på parkmark skall samverka att skapa en kontrollerad översvämning längre bort från bebyggelse. Här är höjdsättningen en helt avgörande betydelse. Färdiga golvhöjder på bostadshus får inte ligga lägre än omgivande mark. Husen byggs utan källare. Kävlinge kommun har ett krav på att enbart 1.1 liter/ sek/ha får släppas ut till det kommunala ledningsnätet. Exempel på åtgärder för att reducera och fördröja dagvattnet. Dagvattenmagasin med infiltration och med tillfällig vattenspegel.. Underjordiskt dagvattenmagasin 3
. Längsgående diken för infiltration. Infiltration på respektive tomt Ovanstående exempel skall komplettera varandra. Principsektioner för dagvattenhantering. Tomtmark Stuprören från taken kopplas in på det kommunala dagvattensystemet. Gröna tak rekommenderas där taklutningen inte är för brant. Entréerna skall vara tillgänglighetsanpassade och höjdsättas så att risk för översvämningar undviks. Gatumark Ränndalar kan infiltrera vatten vid minde regnmängder. Vid större flöden leds dagvatten till fördröjningsmagasin. Generellt skall tillgänglighetskraven beaktas i projektering av infarter och korsande ränndalar mm. Storgatsten med breda fogar ger en bra infiltration och stenen är körbar. Storgatstenen ger också rätt karaktär i stadsbilden. Storgatstenytorna skall inte plogas eller saltas. Körbana skall vara asfalt. FG+7.50 +7.20 +7.00 +7.00 +6.80 lutning 2%. Sektion lokalgata med hustyp A. Körbanan är 5.50 m bred med 1.25 m bred remsa ränndalar med infiltration.. Gårdsträden bromsar vindar, ger skönhet och skapar hålrum i marken för bättre infiltration. röna, luckra ytor lutning 2%. lutning 1%. Gatusektion med hus C vid parken. Marken lutar mot de gröna ytorna. Infiltration på p-platser därefter kan vatten samlas till en vattenvolym som sjunker undan med tiden. En kontrollerad översvämning. Gröna, luckra ytor 4
Det är naturligt att försöka infiltrera vattnet på plats om det finns möjlighet. Vegetation bidrar med att bilda ett underjordiskt hålrum med sitt rotsystem. Stora träd tar även upp stora mängder vatten i sin biomassa och avdunstning. Hästkastanj är ett typiskt våtmarksträd som klarar våta miljöer. Lågpunkter i topografin eller sk. utströmningsområde är en mer naturliga platser att bygga öppna dammar och våtmarker. Rening av vattnet sker i sandytorna under marken. Vattnet är även viktigt del för barnen lek och förståelse för vattnets kretslopp. Lågpunkterna kommer att bjuda en tillfällig vattenspegel några timmar efter stora regn. Ytorna är gräs sådda och klipps efter kommunens skötselplan. Principsektion på fördröjning. Infiltration Dagvatten kopplas till kommunens ledningar Exempel Hus C: Takytor 170 m2. Trädgård 130 m2 och infiltration 50 m2 på tomtmark. Alla fastigheter kopplas till kommunens ledningsnät. 5
I parken gestaltas med svagt böljande gräsmatta med träd planterade med upphöjda växtbäddar. Vid skyfall översvämmas vatten i lågpunkterna. Träden har en stor betydelse i infiltrationen genom avdunstning samt att rötterna luckrar jorden Teknisk försörjning Beräkningar Området kommer att exploateras med småhusbebyggelse med tillhörande infrastruktur. Detta innebär att de hårdjorda ytorna kommer att täcka ca 50 %. Detta innebär en markant ökning av sk. First flush. Typ av regn 10min 60min 120 min 2 års 92,32m 3 553.90 m 3 1 108 m 3 20 års 195.82 m 3 1 175 m 3 2 350 m 3 100 års 376.30 m 3 2 258 m 3 4 516 m 3 Typ av regn P90 l/sek/koff. Byggnad o parkering 0.9 koff Öppna ytor 0.1 koff. Gröna ytor 0.1 koff. Totalt l/sek 2 år 312l/s 138 l/s 1.43 l/s 14.43 l/s 153.86 l/s 20 år 662.5 l/s 293 l/s 3.04 l/s 30.4 l/s 326.44 l/s 100 år 1272 l/s 563 l/s 5.83 l/s 58.3 l/s 627.7 l/s 6
Yta m2 Byggnader och garage (BTA) 8 000 Parkering-och infarter på tomtmark 1 000 Hårdgjorda ytor 3 500 Öppna ytor på tomtmark 6 000 Öppna ytor på allmän platsmark 5 500 24 000 Yta Total yta i m2 Avrinnings koefficient Andel av yta där dagvatten fördröjas Byggnader, gator, platser 12 500 0.90 0.0% Öppna överbyggnader Ca 1000 0.10 100% Gröna ytor 10 500 0.10 100% 24 000 m2 Med 2 års regn faller 312 liter/sek. 130 l/sek/ha x 2.4ha = 312 l/sek på 10 min (x 600). 187 200l/10 min. ut rinner 2.4l/sek(x 600) 1 440/10 min. ger 187 200-1 440=185 700 liter. På hela exploateringsytan faller 2 år regn 130 l/sek/ha x 2.4 ha= 312 l/sek 20 års regn 276 l/sek/ha x 2.4 ha= 662.5 l /sek 100 års regn 530 l /sek/ha x 2.4 ha= 1 272 l/sek Källa: Svenska Vatten publ. P90 Med 100 års regn behöver vi fördröjningsvolymen på 763 m3 + klimatfaktor (100 år 1.4) blir teoretisk fördröjningsvolym 1 068 m3. Tomtmark: Husdränering kopplas till kommunens ledningar Alla fastigheter kopplas tillkommunen ledningsnät. Gatumark: Gatorna anläggs med asfalt med ränndalar på var sin sida av gatan, utom runt parken där gatorna lutar mot parken. Gatuvattnet leds till dagvattenbrunnar. Dagvattenledningar under gatan fungerar som fördröjningsmagasin. Fördröjningskapacitet i ledningarna är beräknat till: D 1;0m x 350 m = 275 m 3 D 0,6 m x 159 m =45 m 3 D 0,4 m x 80 m = 10 m 3 Summa 330.5 m3. Parken: I parken finns kapacitet för 100 års regn med ca: 1 000 m 3. Parkens topografi utformas för olika översvämningsvolymer. Brunnar med kupolgaller placeras i lågpunkterna så att ytorna tömmes vid återgång efter regn. Gatorna närmast parken har en extra översvämningsvolym på ca: 100 m 3. Vid extrema översvämningar rinner vattnet på gatan mot söder till vägdiket norr om Löddevägen. 7
Utlopp till kommunens ledning: Ledning vid tomtgränsen är strypta till att ta emot 2,4 liter/sek till kommunens dagvattensystem. Att tömma fördröjningsmagasinet på ca: 330m 3 tar ca: 40 timmar. Skötsel Öppna, ytliga dagvattensystem är enklare att underhålla. Ytorna skall hållas rena från skräp och växtdelar. Grässlänterna på magasinen läggs med lutning 1:4 och skall vara klippbara. Dagvatten brunnar och ledningar bör ha normalt periodiskt underhåll. Planer Utlopp till kommunen ledning tar 2;4 l/sek Förklaringar: Blå linje=100 års- regn Röd linje= D1000 betong ledning Blå pil = flödeslikting i ledning 8
Planområdet 9
3 2 Förklaringar: +0.00 = Föreslagen markhöjd 1 Blå pil= flödesriktning i ledning D 1000=Rörledning diam. 1.0m D 600= Rörledning diam. 0.6 m D 400= Rörledning diam.0.4m 1. Ca 10 min: Dagvattenrören är fyllda med vatten. 2. Ca 35 minuter är parken översvämmad. 3. Vattnet rinner längs vägen mot Löddevägen i söder Simulation på 100-års regn 10
3 2 1 1. Ca 30 min: Dagvattenrören är uppfyllda med vatten 2. 1 timme: Parken översvämmas. 3. 2 timmar: Vattnet rinner på gatan mot Löddevägen i söder Till kommunen ledning släpps 2.4 l/sek/ha vatten i timmen. Infiltrationen är svårbedömd och beror på vattenmättnaden i marken och grundvattennivån för tillfället. Simulation på 20 års -regn 11