Efterlyses: mer genus i årets lönerörelse!

NR 1 2007 INFORMATION FRÅN FREDRIKA- BREMER- FÖRBUNDET Efterlyses: mer genus i årets lönerörelse! Årets lönerörelse är den största på tio år, nära tre miljoner anställda berörs. Kvinnors löner är i fokus, igen. För män tjänar fortfarande mer än kvinnor och enligt SCB och Medlingsinstitutet har inte mycket hänt de senaste tio åren på den fronten. Men, det har hänt en hel del. På andra fronter. Något som gör att fokus måste vidgas till att även innefatta de frågorna. Allt fler kvinnor är i dag högutbildade, de vill ta ansvarsfulla jobb, utvecklas, klättra på karriärstegen och få betalt efter prestation och resultat. Men de senaste åren har diskussionerna kring löneskillnader mellan män och kvinnor mest fokuserat på låglöneyrkena. Man har valt ett underifrånperspektiv som gett en bild av att löneskillnaderna bara skulle vara ett utslag av en könssegregerad arbetsmarknad. Men så är det inte. När löneskillnaderna jämförs inom olika yrkesgrupper visar det sig att kvinnor och män i lägre befattningar har mer lika löner än i högre befattningar. För såväl tjänstemän inom privat sektor, som inom primärkommuner och landsting är löneskillnaderna mellan män och kvinnor större inom chefsyrkena i ledningsarbete än inom övriga yrkesområden. Merparten av kvinnors och mäns löneskillnader har för övrigt sakliga skäl och handlar med andra ord inte om diskriminering. I årets avtalsrörelse bör därför genusperspektivet öka och fokus vidgas till att även dels innefatta kvinnor i ledande befattningar och dels till att öka lönespridningen, inte minst inom kvinnodominerade yrken i offentliga sektorn. Fokus bör också innefatta krav på reell individuell lönesättning med lön efter prestation och resultat. Och till att införa fler karriärtrappsteg. Forts på sid 2 FOTO GABRIEL EHRNST GRUNDIN Fredrika Bremers staty vid Kungliga Biblioteket Av alla statyer i Humlegården i Stockholm är denna den enda som föreställer en kvinna; Fredrika Bremer. Bronsstatyn restes 1927 och utfördes av Sigrid Fridman. Övriga verk av Fridman är Ellen Key på Jarlaplan i Stockholm och Pingvinbrunnen vid Naturhistoriska museet i Göteborg. Statyn i Humlegården bekostades av Fredrika- Bremer-Förbundet. Kretsnytt sid 3-5 Rapport från Sveriges Kvinnolobbys ordförandekonferens sid 6 Inbjudan till förbundsmöte i Landskrona sid 7 FBF i media på Internationella Kvinnodagen sid 8-9 Intervju med FBFstipendiat sid 10

Forts från sid 1 Öka lönespridningen och fokusera mer på kvinnor på ledande befattningar För det första, öka lönespridningen. Min dotter är nyexaminerad och får en ingångslön som, efter skatt, bara är något lägre än min egen slutlön. Jag som har erfarenhet, ansvar och presterar bra. Det är orättvist, sade en kvinna som är lärare. Lönespridningen borde också öka så att det större ansvar som det innebär att ta chefsjobb och andra högre befattningar borde ge mer i lönekuvertet än vad det gör på olika håll idag. Min chef tjänar bara 4 000 kr mer än mig per månad på vår myndighet och han jobbar mycket, mycket mer än jag. Jag har blivit tillfrågad om att ta chefsjobb, men det är för mycket merarbete för den pengen, så sade en kvinna. Varför tar då män chefsjobben? Det finns flera skäl men ett är att män utöver lön också har andra drivkrafter för att bli chefer. Inte minst för att de blir uppbackade i högre grad än kvinnor, både på hemmaplan och på jobbet. Dessutom, man ska inte förringa attityder, som att det fortfarande är vanligare att män med makt anses attraktivt i högre grad än det gör för kvinnor. Än så länge. Trist och tråkigt men går inte att tänka bort. Alltför många kvinnor i synnerhet de med familj, säger att mer chefsansvar, både för personal, ekonomi, verksamhet och kanske också både övertid och resor tar så mycket tid och kraft. Deras stresskurva pekar uppåt klockan 17.00, medan männens oftare pekar neråt. Högre lön skulle bland annat ge möjlighet att kunna köpa både RUToch ROT tjänster, så att vi får mer tid för våra barn. Vill vi ha fler kvinnor där makten finns måste det löna sig bättre att ta ansvar också på kvinnodominerade arbetsplatser. 2 Inför individuell lönesättning värd namnet För det andra, inför individuell lönesättning värd namnet. Och att den anställda kan löneförhandla med sin närmsta chef. Civilekonomerna är en grupp som av sitt fackförbund rekommenderas ha pottlösa årliga individuella löneförhandlingar. Medan andra yrkesgrupper ägnar tid åt en skenbar individuell lönesättning som i praktiken innebär ett utvecklingssamtal och därefter ett lönesamtal då den anställda får information om sin nya lön, ofta cirka två procents påslag, lika för de flesta. Punkt. Slut. Det heter att det är individuell lönesättning men för oss i kommun kan det handla om kanske som mest några hundralappar och sedan dras skatt på det. Det känns tröstlöst, det är ingen idé att anstränga sig, säger ambitiösa och duktiga förskollärare, och andra kvinnor även inom det privata näringslivet, uppgivet. På andra sidan förhandlingsbordet sitter numera alltfler kvinnor som är chefer som vittnar om att det känns tungt för dom också för att de saknar en reell individuell lönesättning som styrinstrument. En kvinna på en statlig myndighet berättar om svårigheterna för henne att arbetsleda sin personal, där för övrigt flertalet är män och dessutom betydligt äldre än henne själv och till skillnad från henne har jobbat på myndigheten i både tjugo och trettio år. Till den tuffa utmaningen kommer att det inte är hon, utan chefen snäppet över henne som bestämmer hennes personals löner. Även där är procentpåslagen så gott som lika över hela linjen, oavsett den enskildes prestation och sätt att utföra sitt arbete. Rakare rör mellan prestation och lön skulle minska missnöjet bland dagens ambitiösa kvinnor som med avund lyssnar på de kvinnor som berättar att de i sina företag har löner, som är baserade på resultat både på individ-, grupp- och företagsnivå. Inför fler karriärtrappsteg För det tredje, slutligen, inför fler karriärtrappsteg. Kvinnor arbetar i så kallade dead end jobs där de med många år i yrket snabbt når vägs ände. De upplever en frustration av att inte kunna utvecklas och gå vidare. Men det finns föredömliga modeller och försök på olika håll där till exempel välutbildade sjuksköterskor tar delar av en läkares arbetsuppgifter. Jämlikhetspolicyn med sammanpressade löner och att alla ska ha ungefär lika lönepåslag, plus avsaknad av karriärtrappor, leder till att jämställdheten mellan kvinnor och män fått stå tillbaka. Kvinnor dämpar sina yrkesambitioner, använder för lite av sin potential med sina talanger och utbildningar och tar inte heller arbetsledande uppdrag som de är så kompetenta för. Det är ett resursslöseri som både arbetsplatser och samhälle förlorar på. En vinnare blir mannen som även fortsättningsvis är familjeförsörjaren med stort F -. På 1970-talet var inom socialismen klasskampen viktigare än könskampen, först skulle jämlikheten ordnas, sedan skulle jämställdheten fixa sig. Det var då Grupp 8 bildades av otåliga vänsterkvinnor som insåg att sedan aldrig kom. Låt oss se till att historien inte upprepar sig, för dagens alla ambitiösa kvinnor skull. Tio års kamp för jämställda löner utan resultat. Det är hög tid att pröva andra vägar. Ann Falkinger, förbundsordförande Not. Den här artikeln i nedkortad version skrev Ann för Statistiska Centralbyråns tidning Välfärd inför Internationella Kvinnodagen. Det finns en länk till den under Nyheter på www.fredrikabremer.se Där hittar du diagram och annan fakta.

Kretsnytt Information från de lokala kretsarna Linköpingskretsen Renée Frangeur, lektor i genusvetenskap vid Linköpings universitet var inbjuden som föredragshållare på en kväll i december hos Fredrikorna i Linköping. FOTO EVA BERGSTEDT Renée Frangeur har skrivit boken Yrkeskvinna eller makens tjänarinna? Med många kvinnor i ålder 45+ och som varit med i de stora förändringar som skett för kvinnor under deras yrkesverksamma liv blev reflektionerna och diskussionerna livliga under kvällen. Det är lätt att glömma det historiska perspektivet och se de landvinningar man gjort Svenska kvinnor lönearbetar mest i världen, nästan 80 procent av alla vuxna kvinnor har ett arbete som ger en inkomst. Det finns en stark tradition i Sverige av att kvinnor förvärvsarbetar. Grundfilosofin har varit att kvinnor ska uppmuntras att försörja sig själva. På 1920-30 talet var Sverige ett av Europas fattigaste länder. Mannens inkomst räckte inte till att försörja sin familj. Sverige har satsat på sociala försäkringar för att få ut kvinnor i förvärvsarbete. 1923-25 genomförs behörighetslagen som gör alla kvinnor behöriga till fasta tjänster. På 1950-talet blir hemmafruidealet stort och under 60-talets högkonjunktur kommer dagis för att kvinnor behövs i produktionen igen. Mellan 1965-75 ökar främst kvinnor med barn under sju år på arbetsmarknaden. Så sent som 1971 ändras beskattningen för makar till särbeskattning. Barnomsorgen i Sverige är en förebild för andra länder De unga kvinnorna utgör i dag en majoritet av studenterna på universitetens grundutbildningar. Dessutom har kvinnorna i Sverige det stora ansvaret för hemarbetet, bara cirka 25 procent av hushållen kan räknas som jämställda enligt sociologiska mätningar. I Sverige föds cirka 1,7 barn per vuxen kvinna och det födelsetalet är bland de bästa i Europa. Det är tunga uppgifter sammantaget och många kvinnor knäar under ansvaret. Men i de flesta andra länder i Europa har mödrar inget eget lönearbete utan måste välja mellan ett avlönat arbete och barnafödande. Det finns ingen utbyggd barnomsorg eller längre föräldraförsäkring i dessa länder och hemmafruar är mycket vanligare där än hos oss. I Sverige är 80 procent av förskolbarnen på dagis idag. När det gäller utnyttjande av föräldrapenningen så tar männen ut 20 procent av denna. Detta medför paradoxalt nog också att länder som Tyskland, Italien och Spanien har mycket lägre nativitet än i Sverige, i synnerhet bland kvinnor med högre utbildning. Många utländska och svenska forskare har pekat på den offentliga barnomsorgen i Sverige som en förebild för andra länders välfärdspolitik och en viktig anledning till att Sverige framstår som det relativt sett mest jämställda landet i världen i dag. Diskussionerna blev intensiva efter föredraget kring vad som skett under de flesta deltagarnas yrkesverksamma liv och vad som ytterligare krävs för att jämställdhetsarbete ska drivas vidare för att stötta unga familjers möjligheter att kunna ha ett jämställt yrkes- och familjeliv. Gunnel Wahlquist ledamot i förbundsstyrelsen Båstadskretsen Bjäresystrarna Lena Malm Larsson och Helena Karlsson i Förslöv har blivit ett begrepp. De är de första i vårt land som startat egenföretag inom vården. Båda är distriktssköterskor och har sedan några år bildat aktiebolag. Tanken på eget kom då de båda, för att få vara kvar på Vårdcentralen, inte längre fick behålla statusen som distriktssköterska. Men att starta eget och nyttja vårdcentralens lokaler var inte möjligt. Turligt nog fanns en lokal alldeles i närheten, vilken ganska enkelt kunde ändras om efter deras behov. Det blev mycket planerande, skrivelser till kommunen, ritningar etc. I oktober 2002 startade verksamheten. Lena och Helena har fått mycket uppmärksamhet: patienter kommer inte bara från Båstads kommun, de har avtal med Region Skåne ett år i taget, Maud Olofsson har varit på besök och nu i februari var Göran Hägglund där och lät sig imponeras. Ett möjligt samarbete med öppna förskolan som är granne kan ske. Samarbetet med vårdcentralens läkare är mycket gott. Ett tjugotal nyfikna och intresserade Fredrikor deltog i mötet och fick initierade svar på sina många frågor. En tankeväckande afton. Ingela Bernhold FOTO HANNA LARSSON Helena Karlsson och Lena Malm Larsson driver den enda privata distrikssköterskemottagningen i Sverige; Bjäresystrarna HeLena AB. 3

Kretsnytt Information från de lokala kretsarna Båstads- och Landskronakretsarna Karlstadskretsen Ett seminarium om mångfald med fokus på genus och etnicitet. Arrangörer var Fredrika-Bremer- Förbundets Karlstadskrets, Karlstads Universitet och Röda Korset. Svart, kvinna och chef Astrid Assefa lyckades. Astrid Assefa föreläste på Karlstads universitet. Hon berättade passionerat om sin uppväxt i Säffle, om sin ensamstående mamma och sin etiopiska pappa, sin karriär som skådespelerska och de fördomar som fanns - och fortfarande finns - mot både kvinnor och svarta i Sverige. Läs hela artikeln ur Värmlands Folkblad under Nyheter på www. fredrikabremer.se FOTO MATTI NORDENSTRÖM Astrid Assefa är skådespelare, chef för Dalateatern och ordförande för Dramatiska Institutet. 4 FOTO HJÖRDIS TENGVALL Ingela Bernhold, Båstadskretsen ordförande Lillemor Winberg, Landskronakretsens ordförande Lena Sandgren, Ruth Andersson, Helena Andersson, Britt Ljunggren, Britt Callert och Gun Dürholt. Årsmöte i Södra Kretsförbundet av Fredrika-Bremer-Förbundet Årsmötet 2007 för Södra Kretsförbundet ägde rum den 11 februari i Apelrydsskolans vackra lokaler med en hänförande utsikt över Laholmsbukten. En billast med fem landskronafredrikor tog sig över Hallandsåsen i vackert vårvinterväder. Väl framme vid Apelryd välkomnade ordföranden i Båstadkretsen, Lillemor Winberg tillsammans med ytterligare fem damer. Ett härligt frukostbord stod dukat och alla lät sig väl smaka innan årsmötesförhandlingarna tog sin början. Hjördis Tengvall valdes att leda dagens förhandlingar med Britt Callert som sekreterare. Från uppläsningen av 2006 års protokoll noterades att kretsens motioner till senaste förbundsmötet gått igenom. Britt Ljunggren avlämnade kassarapport och visade upp en väl förd kassabok där årets fem verifikationer bokförts. Att bevilja ansvarsfrihet vållade inga som helst problem. Britt fick förnyat förtroende att föra kassaboken med Hjördis Tengvall och Birgit Weise som revisorer. Vidare beslöts att nästa årsmöte skall äga rum i Landskrona den 9 februari 2008. Britt Ljunggren redogjorde för Förbundets valberednings arbete för att finna nya styrelseledamöter i Förbundsstyrelsen. Förslag till no- mineringar diskuterades. Det rådde stor enighet om att lämna in ett par gemensamma motioner till Förbundsmötet i juni. Slutligen diskuterades huruvida Södra Kretsförbundet skall fortleva i sin nuvarande form. Eftersom det utvecklats en varm vänskap och goda rutiner för samarbetet mellan kretsarna känns samhörigheten stark. Det är viktigt att bevara den och föra den vidare. Mötet avslutades och de elva mötesdeltagarna bänkade sig till en välsmakande lunch i den vackra matsalen. Efter lunchen underhöll Ingela Bernhold, iklädd sin hembygdsdräkt från Onsjö härad, med uppläsning på onjödialekt. Författaren Daniel Rydsjös levnadsöde var gripande, men hans dikter och berättelser ur vardagslivet på landet var målande och humoristiska. Trots att de flesta åhörarna talar uppsvenska dialekter, hördes glada skratt, så det gick nog bra att förstå. Ingelas trevliga framförande bidrog säkert till detta. Efter avslutande kaffe var det tack och adjö för denna gång och med ett glatt återseende och välkommen till Landskrona i juni, där Förbundsmötet äger rum, skildes mötesdeltagarna och bilen återvände, i den friska vårvinden, till Landskrona. Lena Sandgren

Båstadskretsen Kretsen har haft årsmöte. Sedvanliga förhandlingar, hela styrelsen, revisorer och valberedning omvaldes. Ny styrelseledamot blev Ingegerd Mazaret. Hjördis Tengvall utsågs till hedersledamot. Ingela Bernhold Göteborgskretsen FOTO BIRGITTA LINDHOLM FBF representerades på seminarium på Göteborgs Kvinnofolkhögskola. Ett hellyckat 8 mars arrangemang! Så kan man sammanfatta programmet som Kvinnofolkhögskolan i Göteborg anordnade på den Internationella Kvinnodagen. Mer än 250 studenter deltog i seminarier och debatter på teman som Kvinnokamp i världen, Feministiskt föräldraskap och Hur det är att vara kvinna med funktionshinder. Olika kvinnoorganisationer var inbjudna och Fredrika- Bremer-Förbundets Göteborgskrets deltog med utställning. Vi tog också tillfället att presentera våra fokusfrågor och hur vi inom förbundet långsiktigt arbetar med opinionsbildning. Initiativtagarna var nöjda över antalet deltagare och hoppas att detta ska kunna bli ett återkommande 8 mars arrangemang. Birgitta Lindholm Landskronakretsen Internationella kvinnodagen på Landskrona Stadsbibliotek Ann Heberlein, teologie doktor, etikforskare och frilansskribent, föreläste om kränkningar och förlåtelse. När FBF:s Landskronakrets firade 8 mars i samarbete med Stadsbiblioteket var åhörarsalen fullsatt. Ann Heberlein är en flitigt anlitad skribent och föredragshållare, hon undervisar i Religionsvetenskap och Etik på Universitetet och disputerade på avhandlingen Kränkningar och förlåtelse år 2005. Socialt smörjmedel Ann Heberlein anser att förlåtelsen är en viktig ingrediens i alla relationer, men att förlåtelsen inte alltid är det bästa sättet att gå vidare efter en kränkning. Att be om förlåtelse är ett viktigt socialt smörjmedel, detta lär vi oss redan som barn. Vår omgivning förväntar sig att vi ska förlåta. Den som inte alls kan förlåta, kan inte ha några relationer. Alla handlar vi någon gång fel och då måste vi kunna förlåta varandra för det. På det sättet kan relationen fortsätta - om vi nu vill att den ska fortsätta. I många fall är det inte alls bra att fortsätta en relation. Att inte vilja förlåta I vissa fall kan det vara bättre för offret att inte förlåta, Ann Heberlein tar upp ett exempel ur verkliga livet. Föräldrarna till en tolvårig flicka som mobbades svårt av tre andra flickor kontaktade henne. Deras dotter, som vi kan kalla Lisa, hade mobbats under hela vårterminen. Trots att föräldrarna påpekat situationen hade inte lärarna eller skolledningen tagit problemet på allvar. När sommarlovet kom slapp Lisa sina mobbare, hon träffade nya kamrater, fick tillbaka sin självkänsla och mådde mycket bättre när skolan började på höstterminen. Mobbarna kände att deras trakasserier och angrepp på Lisa inte bet längre. De tre mobbande flickorna började inse att de gjort fel, de ångrade sitt handlande. De ville ha förlåtelse men detta vägrade Lisa att ge dem. Då reagerade skolan föräldrarna kontaktades Lisa måste förlåta, eftersom de mobbande tjejerna mådde så dåligt. Jag rådde mamman att stötta Lisa i sitt beslut, förlåtelse är inget man ger bara för att andra förväntar sig detta. FOTO HJÖRDIS THELANDER Ann Heberlein trollband publiken. En objektiv attityd För att kunna gå vidare och bli fri, anser Ann Heberlein att offret istället kan inta en objektiv attityd till den som kränkt. Lisa kunde se de mobbande tjejerna som ett objekt. Hon ville inte ha någon relation till dem och kunde förhålla sig likgiltig inför dem, på det sättet kunde hon hantera det som hänt och gå vidare. Ett annat exempel var en man vars pappa ständigt utsatte honom för sexuella övergrepp när han var barn. Pojken bröt kontakten och flyttade så snart han kunde. Han utbildade sig, skaffade jobb och familj. Många år senare sökte pappan som gift om sig och fått nya barn upp honom. Pappan ville ha sonens förlåtelse och visa sin nya familj att allt var normalt. Fadern verkade inte inse att han hade gjort fel. Snarare ville han, liksom tidigare, ha något av sonen dvs. hans förlåtelse. I det här fallet var det bättre för sonen att inte ge förlåtelsen. I en förlåtelseprocess måste förövaren ha fått insikt om vad han gjort, något som ibland också kräver en gottgörelse. Hjördis Thelander 5

Rapport från Sveriges Kvinnolobbys ordförandekonferens Fredag och lördag den 19-20 januari inbjöd SKL samtliga medlemsorganisationer till konferens. Det nya jämställdhetsprogrammet presenterades av ansvarig minister och FBF:s ordförande Ann Falkinger var där. Fredagen handlade mycket om feminismen från feminism till feminismer från en majoritetsuppfattning på 1970-talet till minoriteters plats inom feminismen som diskuteras idag. Vi diskuterade också kollektivet och individen och hur vi inkorporerar detta, förnyar och förstärker vår rörelse. Att återerövra ordet feminism är viktigt. Det finns också efter diskussioner med i stadgeförslaget. Resonemangen på ordförandemötet ledde också till att en arvodes/ersättningsgrupp tillsattes med Ebon Kram, valberedningen, Agneta Rosengren, Kvinnor Kan och Anita Lilja- Stenholm, Mälardalens Kvinnolobby. Stadgegruppens arbete diskuterades noga och ett förslag till årsmötet kommer att skickas ut senast sex veckor före årsmötet 31 mars. Regeringens jämställdhetspolitik i korthet Huvudvision: Delad makt och delat ansvar. 1. Jämställdhet på arbetsmarknaden - ökat företagande - fler arbetsgivare att välja mellan - familjepolitik med bland annat hushållsnära tjänster och jämställdhetsbonus. Familjepolitiken ska stödja att vi alla kan och vill jobba mer utanför hemmet 2. Handlingsplan Mäns våld mot kvinnor - Socialtjänstens roll där våldsutsatta kvinnor skall ha rätt till stöd oavsett vilken kommun det handlar om (proposition lagd) - Vid separation ska ett utdömt skadeständ ej delas mellan makarna - Polis och domarkår ska öka sina kunskaper, bland annat forskning vid 6 FOTO ANN FALKINGER Författarna Margareta Garpe och Malin Axelsson, som skrivit pjäsen Jösses flickor Återkomsten. NKC, Nationellt Kunskapscentrum i Uppsala - Insatser för ökad trygghet genom stadsplanering - Jourverksamheten förstärks med tjugo miljoner kronor 3. Hedersrelaterat våld - Saknas kunskap och mer specificerad kunskap behövs, samt att problemet kartläggs. Nuvarande insatser behöver utvärderas för att se vad som fungerar idag. Slut på experimentverkstad 4. Handlingsplan mot prostitution och människohandel - Överenskommet om utvärdering av sexköpslagen. Förhandlingar pågår. Minister Nyamko Sabuni visar vägen Vid Jämställdhetsrådets möte de 22 januari pratade Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni om Handlingsplanen mot prostitution och människohandel. Hon nämnde också träffen i fredags med Sveriges Kvinnolobby och hade med sig följande svar till några frågor vi ställde då. Bidrag till ej rikstäckande organisationer? Går ej via delegatioen FOTO ANN FALKINGER Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni och SKL:s ordförande Eva Fager. utan dessa organisationer hänvisas till kommunala medel. Funktionshindrade kvinnors möjligheter? Ligger hos socialdepartementet. Jämställdhetsdepartementet får inkomma med specialkunskaper till detta departement. Änkepension? Ska vara återställd. Lönefrågan diskuterades. Diskrimineringslagstiftningen? Ingen fara att jämställdheten försvinner då JämO är starkast och mest välutvecklad av myndigheterna. Regeringen har beslutat fortsätta jämställdhetsintegreringsarbetet. Heltids/deltidsproblematiken? Se ovan arbetsmarknad, men mer dialog behövs kring dessa frågor. JämO tipsade om projektet Jämt anställd ledig ibland som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting. Företagandes villkor för kvinnor behöver utredas, till exempel kring föräldraledighet med mera. Viktigt med invandrare i våra traditionella svenska organisationer och inte i invandrarorganisationer som tenderar att ledas av män och bli för slutna. Jämställdhetsrådets former ska diskuteras. Marianne Laxén på Jäm- Forts på sid 7

ställdhetsenheten kommer att skicka ut ett förslag. Med på konferensen var också professor Ebba Witt-Brattström som talade om Kvinnors motståndsord i historien (från Heliga Birgitta till idag). Eva Fager Sveriges Kvinnolobby Den 29 januari 2007 Jämställdhetsmässa Mässan kommer att ta upp ett brett spektra av områden med allt från jämställdhet i skolan och vården, kvinnors företagande, jämställdhet inom trafik- och bostadsplanering, jämställdhetsintegrering i kommunal och statlig verksamhet, jämställdhetsarbete i företag, män och jämställdhetsarbete till organiserad brottslighet och människohandel. Jämställdhetsmässan arrangeras av Sthlm Jämt. Datum: den 19-21 april Tider: torsdag-fredag kl 08.30-18.00, lördag kl 09.30-17.00 Plats: Münchenbryggeriet, Torkel Knutssonsgatan 2 i Stockholm Anmälan: Fri entré. Om du vill försäkra dig om plats på ett eller flera seminarier kan du boka biljetter på www.sthlmjamt.se Biljetterna hämtar du sedan i informationsdisken på mässsan. Inbjudan till förbundsmöte i Landskrona den 2-3 juni! Härmed kallas medlemmarna i Fredrika-Bremer-Förbundet till ordinarie förbundsmöte den 2-3 juni 2007. Förhandlingar sker hela lördagen på Hotel Öresund med avbrott för lunch i Konsthallens Café. På kvällen arrangeras supé på Restaurang Pumphuset i Borstahusen där också Landskrona Manskör sjunger. Söndagens förhandlingar avslutas med lunch. Motioner som ska behandlas samt förslag till Årets Fredrika och BRA-pris ska vara kansliet tillhanda senast den 12 april. Anmälan: Är du intresserad av att närvara vid förhandlingarna och/eller supén, kontakta Liuba Jönsson 0418-59900 eller Britt Ljunggren 1418-20580 så skickar vi en anmälningsblankett! Lika för lika-konferens i Stockholm Lördagen den 10 mars var det dags för Lika för lika-konferens på Lärarnas hus i Stockholm. Samtidigt som Lärarförbundet firade Internationella Kvinnodagen passade man också på att fira 10-årsjubiléet av Lika för lika-konferenserna. Vi två Fredrikor, Laila och Louise Ericsson, deltog å Fredrika-Bremer-Förbundets vägnar för att finnas närvarande med materialbord och roll-up i syfte att synliggöra förbundets arbete. Under dagen hade vi förmånen att lyssna på de föreläsningar som gavs. Höjdpunkten var en timmes lång föreläsning av professor Yvonne Hirdman, Stockholms universitet, som på ett mycket humoristiskt och medryckande sätt talade om hur män och kvinnor slussas in i stereotypa könsroller. Cirka 500 personer hade mött upp till konferensen och många kom till vårt bord för att få information om förbundet, våra mål och vårt arbete. FOTO LOUISE ERICSSON FBF:s informationsbord med Laila och en av konferensdeltagarna till höger. Fredrika-Bremer-Förbundets medverkande var mycket uppskattat och många deltagare tyckte att det var ett ypperligt tillfälle att få kunskap om arbetet för jämställdhet. Värnamofredrikorna Laila Ericsson och Louise Ericsson 7

FBF inom opinion och media Elin Wägner i 1920-talet I en ny avhandling i litteraturvetenskap vid Uppsala Universitet lyfter Birgitta Wistrand före detta ordförande i FBF fram Elin Wägners gärning under 1920-talet och visar hur viljan att påverka genomsyrade Wägners liv och produktion. Läs mer under Nyheter på www. fredrikabremer.se Likalöneproblematiken Det är titeln på ett projektarbete av Hedwig Baedecke Yllner, elev på Enskilda Gymnasiet i Stockholm. Syftet med arbetet var att komma fram till varför löneskillnader på grund av kön existerar, hur fackliga organisationer, arbetsgivare och kvinnorörelsen ser på frågan samt rapportera om vilka åtgärder som vidtagits eller planeras för att reducera löneskillnaderna. I uppsatsen lyfts bland annat Fredrika-Bremer-Förbundets synpunkter fram och Ann Falkinger intervjuas. Läs mer under Nyheter på www. fredrikabremer.se Om kvinnodagen, diskriminering och jämställdhet Läsarbrev i Helsingborgs Dagblad varav ett från FBF:s kretsordförande i Båstad Det går att leva helt jämställt! I mitten av 70-talet delade min make och jag yrkes och hemarbete rakt av. Tre barn 10, 8 och 5 år. Yrke lärare. Vi delade klassen, gångavstånd till arbetsplatsen, en lön, en bil, bostadsbidrag, välvillig 8 arbetsgivare allt detta gjorde det möjligt. Jag tror, nej, jag vet att våra barn tagit med sig erfarenheterna från denna tid in i sina egna vuxna liv. Vi vuxna kunde utan att stressa även ha aktiviteter vid sidan om; politik och föreningsliv. En liten ort på landet intill skogen innebar stor frihet för barnen att leka fritt utan större trafik. Dock vissa av våra grannar ansåg nog vårt leverne vara befängt. För ett jämställt samhälle i framtiden skulle jag vilja ta fram de viktigaste målen i Fredrika-Bremer-Förbundet: * Makt och inflytande fördelas jämnt mellan kvinnor och män (med andra ord: Fler kvinnor där makten finns fler män där barnen finns) * Likvärdigt arbete skall ge lika lön, skatt och pension. (Jämställda löner) * Hälso- och sjukvård skall erbjudas kvinnor och män på lika villkor * Skolan skall göras jämställd * Kvinnofrid Ingela Bernhold i Båstad (2007-03-08) Kvinnodag med hundraårig historia Intervju i Sydsvenska Dagbladet (2007-03-08) Den internationella kvinnodagen började växa fram för över etthundra år sedan och på 1970-talet var leden som tätast den 8 mars. Sedan 1977 har dagen också FN-status. Under torsdagen är det manifestationer och arrangemang över hela världen. Sydsvenskan frågade några förgrundsfigurer i den svenska kvinnorörelsen om kvinnodagens betydelse i dag, däribland Ann Falkinger, ordförande i Fredrika-Bremer-Förbundet. FBF i tidningen Allers den 8 mars Nättidningen Unga Nyheter träffar FBF:s vice ordförande Laila Ericsson Rösträtt men långt kvar till samma lön Även om de flesta kvinnor i världen har rösträtt idag så är det långt kvar tills kvinnor och män är helt jämställda. Därför firas Internationella Kvinnodagen den 8 mars. Idén med att fira en särskild kvinnodag fyller snart 100 år. På en internationell kvinnokonferens i Köpenhamn 1910 bestämde deltagarna att en dag på året skulle uppmärksamma kvinnors rösträtt. Men på den tiden var det på lite olika datum. I Sverige firades kvinno-

Några frågor till Fredrika Bremer-Förbundets ordförande i Landskronakretsen, Lena Sandgren, och vänsterpartiets ordförande i Landskrona, Camilla Andersson. I dag är det Internationella Kvinnodagen. Era respektive föreningar väljer att uppmärksamma detta på olika sätt. Vad gör ni? Camilla: Vi har en manifestation på Rådhustorget. Det blir korta apeller av talare från vänsterpartiet. Lena: Vi ska ha en föreläsning på stadsbiblioteket i samarbete med biblioteket, som vi brukar. I år är det etikforskaren och frilansskribenten Ann Heberlein som föreläser. Varför samarbetar ni inte istäldagen från 1912. Datumet, den 8 mars, valdes till kvinnodag under den ryska revolutionen. Under några decennier firades den internationella kvinnodagen i många europeiska länder. Då var det framför allt socialistiska partier som firade. I Sverige sedan 1972 Men 1969 började feminister i USA att fira Internationella Kvinnodagen. Idén kom tillbaka till Europa, och 1972 började dagen återigen firas i Sverige. Sedan 1977 uppmuntrar Förenta Nationerna, FN, till att alla länder firar den 8 mars som den Internationella Kvinnodagen. Men numera är inte kopplingen till de socialistiska partierna särskilt stark. Alla är med och firar. Men idag har ju kvinnor rösträtt, så gott som i hela världen. Varför behöver man då ha en särskild kvinnodag? Dags att knyta kontakter Det behövs för att samla kvinnor från olika politiskt bakgrund och olika nationer. En sådan dag kan man knyta kontakter och sluta upp kring gemensamma frågor, säger Laila Ericsson. Laila är vice ordförande i styrelsen för Fredrika-Bremer-Förbundet, som jobbar för jämställdhet mellan kvinnor och män. Det finns mycket kvar att göra, tycker hon. Fler män där barnen finns Kvinnor tjänar idag sämre än män, och sakliga skäl är avgörande, som att fler män finns på höglönepostioner i höglönebranscher. Därför behöver vi underlätta för kvinnor att ta höglönejobben. Det är en av de viktigaste frågorna för Fredrika-Bremer-Förbundet. Barn behöver ha både manliga och kvinnliga förebilder. På den högstadieskolan där jag jobbar är ungefär tre fjärdedelar kvinnor. Och med alla skilsmässor är det många barn som inte har några manliga förebilder. Därför är det viktigt att båda könen finns på skolorna, säger Laila Ericsson. Vad tror du är den viktigaste frågan på internationella kvinnodagen om tio år? Ja, om man ser tillbaka har det ju inte hänt så mycket på tio år, så jag tror att det är ungefär samma frågor om tio år. Sara Hilding Johnson (2007-03-08) Intervju i Helsingborgs Dagblad Lena Sandgren. FOTO HJÖRDIS THELANDER let? Camilla: Det har jag faktiskt inget svar på. Vi har ingen kontakt med Fredrika-Bremer-Förbundet. Lena: Fredrika-Bremer-Förbundet är partipolitiskt obundna. Vi arbetar för jämställdheten på alla områden i samhället. Vi tycker naturligtvis att det är positivt att de politiska partierna mer och mer arbetar med jämställdhet, som vi började med på 1880-talet. Vad skiljer er åt? Camilla: Svårt att svara på eftersom jag inte vet vad Fredrika-Bremer-Förbundet står för. Jag vet bara vad vi i vänsterpartiet står för. Lena: Vi är som sagt partipolitiskt obundna. När har jämställdheten kommit så långt att det går att avskaffa kvinnodagen? Camilla: När människor inte blir värderade efter vilket kön de har. Lena: Svårt att säga. Den dagen då män och kvinnor är jämställda utifrån våra utgångspunkter: då det finns fler män där barnen finns, då det finns fler kvinnor där makten finns och då vi har jämställda löner. Vad är viktigast att tänka på i det dagliga för den som är för jämställdhet? Camilla: Hur man blir behandlad i samhället ska inte bero på vilket kön man har. Lena: Att man delar med sig av det som är både positivt och negativt i arbetslivet och familjelivet, och då familjelivet och samhällslivet är utformat så att män och kvinnor kan verka på lika villkor och med respekt för varandra. Jan Anders Olsson (2007-03-08) 9

Från stipendiat till projektledare för ett Relationsvåldscentrum FOTO WENDELA ZETTERBERG Fem trappor upp på Socialförvaltningen i Södra Stationsområdet i Stockholm sitter sedan en vecka Åsa Frostfeldt. Hennes hörnrum är ljust och trevligt och färgglada tavlor står på golvet i väntan på att bli upphängda. Åsa blev Fredrika Bremers länsstipendiat i Jönköping 1998 och hon berättar att stipendiet var mycket välkommet. Jag hade då varit i Kanada ett år och studerat. Stipendiet bidrog till att jag kunde fortsätta läsa vid Carleton University i Ottawa och fullfölja min utbildning där, säger Åsa. Jag sökte till Carleton eftersom de har kommit så långt när det gäller internationella relationer, mänskliga rättigheter och genusvetenskap. Åsa anser att kanadensarna arbetar mer strukturellt med mänskliga rättigheter; det blir tydligare och genomsyrar samhället. På Universitet fanns också förebilder i kvinnliga professorer, vilket hon saknade vid Göteborgs Universitet. Från att ha haft medelbetyg i Sverige fick hon toppbetyg i alla ämnen och kunde därefter genomgå ett Masters program vid Refugee Studies Centre vid Oxford University. TV-framträdande Åsa ser mycket fräsch ut och det visar sig att hon blivit sminkad inför ett TV-framträdande samma morgon. Inslaget handlade om ett Relationsvåldscentrum (RVC) som hon är projektledare för. RVC är planerat 10 att öppna i Solna innan sommaren och det är ett samarbete mellan Västerortspolisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Stockholms läns landsting, socialtjänsterna i Stockholms stad, Solna stad, Sundbybergs stad och Ekerö kommun. När det gäller mäns våld mot kvinnor ligger Kanada i förfronten... I Västerorts polismästardistrikt är det ungefär etthundra personer per månad som polisanmäler övergrepp inom en relation. Hälften av dessa personer vill sedan inte medverka under brottsutredningen. Relationsvåldscentret kommer att erbjuda ett bättre omhändertagande av de personer som gjort polisanmälningar. Vi kommer stötta dem genom hela rättssystemet och förmedla skydd om så behövs. RVC:s mål är även att polisen och åklagarnas utredningsmaterial ska förbättras, så att det ska gå att väcka åtal i fler ärenden, berättar Åsa. Studieresa till Kanada Våren 2006 arrangerade Åsa en studieresa till Kanada med representanter från Polisen, Socialtjänsten och Åklagarmyndigheten. Där kunde de ta del av de kanadensiska kollegernas erfarenheter och få inspiration av de modeller och metoder som de arbetar med. När det gäller mäns våld mot kvinnor ligger Kanada i förfronten internationellt sett; de ger till exempel oftare asyl till kvinnor som varit utsatta för genusrelaterad förföljelse och de har speciella familjevåldsdomstolar, säger Åsa. Som projektledare för Relationsvåldscentret har Åsa stor hjälp av sina kunskaper från studierna i Kanada, men också från sitt arbete som koordinator för projektet Järva Kvinnofrid i Rinkeby utanför Stockholm. Järva Kvinnofrid hade som mål att förbättra socialtjänstens arbetsmetoder gällande relationsvåld och att förbättra intern och extern samverkan. Engagerad i internationella relationer Åsas intresse för internationella relationer och genus gör att hon sedan flera år är medlem i Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF). För närvarande är hon vice ordförande i förbundsstyrelsen. IKFF arbetar bland annat med att bygga en långsiktig fred genom att fokusera på kvinnors rättigheter och konfliktlösning genom ickevåld. Det är en internationell samarbetsorganisation (WILPF) med fyrtio sektioner i världen. I Sverige uppgår medlemsantalet till cirka 800 medlemmar.

Åsa sympatiserar också starkt med Fredrika-Bremer-Förbundet som alltid har funnits med henne. Hon har läst flera böcker av och om Fredrika Bremer, till exempel René Vázquez Diaz roman Fredrika i Paradis som var med när hon reste till Kuba. I somras besökte Åsa Fredrika Bremer-utställningen vid Årsta slott och hon går ofta in på FBF:s hemsida för att se vad som händer. Stockholmskretsens debattkväll i januari var fantastisk, tycker Åsa. Det var mycket intressant att lyssna till Barbro Hedvalls erfarenheter av kvinnorörelsen och vilka olika kamper de olika generationerna har fått föra. Kvällens absoluta höjdpunkt var dock komikern Zinat Al Sadat Pirzadeh som genom humor och befriande självdistans fick oss alla i publiken att tjuta av skratt, trots att hon tog upp allvarsamma ämnen som bristande jämställdhet och rasism. Wendela Zetterberg Stiftelsens kriterier för lägenhetstilldelning På Fredrika-Bremer-Förbundets förbundsmöte i maj 2006 beslutades följande policy för tilldelning av lägenheter avseende Hultenheim-Wernstedtska Stiftelsen: Endast medlem i FBF får stå i kön. Förtur till dem som varit aktiva med uppdrag inom FBF som ledamot av förbundsstyrelsen under minst en mandatperiod eller kretsordförande under minst tre år eller sekreterare i stipendiestiftelsen under minst tre år. Övergångsbestämmelser De som idag står i kön och inte är medlemmar får behålla sina platser i kön om de senast den 31 juli 2007 blir medlemmar i FBF. Nockebyhem i Bromma Genom Märtha Oxehufwuds stiftelse har förbundets medlemmar förtursrätt till ett antal lägenheter i Nockebyhem i Bromma väster om Stockholm. Nockebyhem är en privat stiftelse och har 750 boende. Märta Oxehufvuds stiftelse var på sin tid medfinansiär vid byggandet. Hemmet erbjuder bostad, mat Hultenheim-Wernstedtdska stiftelsen Hultenheim-Wernstedtska Stiftelsen bildades genom Anna von Wernstedts, född Hultenheim, testamente av den 23 januari 1954 i överensstämmelse med de önskemål som uttalats av hennes syster Mary Hultenheim och hennes make Hjalmar von Wernstedt. Stiftelsens styrelse består av fem ledamöter, varav två ska vara kvinnliga. Ordförande och två ledamöter ska utses av Riddarhusdirektionen samt en ledamot av vardera styrelsen för Fredrika-Bremer-Förbundet och styrelsen för Ersta Diakonisällskap. Stiftelsen har till ändamål att bereda hem och försörjning åt bildade i första hand ålderstigna damer, äkta makar eller män. Stiftelsen ska inte ha karaktär av sjukhem. Pensionärshemmet finns på Karlavägen i Stockholm och består av tjugotre lägenheter av varierande storlek. Total lägenhetsyta är 2057 kvm och lokaler ca 400 kvm. Aktuell fördelning är Fredrika-Bremer-Förbundet sex lägenheter, Ersta Diakonisällskap sju lägenheter, Riddarhuset sex lägenheter och övriga fyra lägenheter. Trivsam träff ordnades för hyresgästerna Den 9 november 2006 bjöd Styrelsen in alla hyresgäster till ett besök på Nordiska Museet med efterföljande och vård. Hit kan man flytta om man är medlem, mellan 62 och 75 år och fullt frisk vid inflyttningen. Lägenheterna är på 38 kvm och 58 kvm, alla med balkong. Våra medlemmar har förtur till 14 platser. För mer information, ring kansliet 08-7832015 eller e-post: kansli@fredrikabremer.se FOTO NORDISKA MUSEET Från utställningen Möblerade rum. samkväm. Hyresgästerna fick en guidad visning av utställningen Möblerade rum, som är en utställning om hur vi har bott och möblerat genom tiderna. Miljöer, möbelparader och fotografier visar svensk heminredning från 1870- till 2000-talet. Frågor som hur vi möblerade när teven kom på 1950-talet och vad som är typiskt för en jugendmöbel blev besvarade. Träffen avslutades med att styrelsen orienterade om verksamheten och svarade på hyresgästernas frågor. Det var ett mycket trivsamt och uppskattat möte. Lena Grahn, styrelseledamot i Hultenheim-Wernstedtska Stiftelsen och medlem i Fredrika-Bremer Förbundet 11

Returadress: Fredrika-Bremer-Förbundet Box 24053 104 50 Stockholm B SVERIGE PORTO BETALT NOTISER Kort information om stort och smått, inom och utom FBF Våldet mot kvinnor kostar tre miljarder Kostnaderna i samband med våld mot kvinnor är stora för samhället. Uppskattningsvis kostar våld i nära relationer samhället mellan 2,7 och 3,3 miljarder kronor varje år. Det visar en rapport om Kostnader för våld mot kvinnor som Socialstyrelsen gjort. Uppskattningsvis drabbas 75.000 kvinnor varje år av våld i nära relationer. Flera av dem dör. (FL-Net 2006-12-14) Männen flitigast på nätet Kvinnor surfar mindre ofta än män. Bland kvinnor använde 55 procent Internet dagligen första kvartalet 2006 medan motsvarande andel bland män var 67 procent. Det har Statistiska Centralbyrån kommit fram till. Den allra flitigaste internetanvändaren är män mellan 25 och 34 år. 79 procent av dem använder Internet dagligen. (FL-Net 2006-12-21) Kvinnors företagande ökar Kvinnornas intresse för att starta och driva företag ökar mest. Det menar två av tre av Almis konsulter i höstens Almi-Barometer. Barometern visar också att det viktigaste tillväxthindret för små företag är bristen på kunnig arbetskraft. Intresset från kvinnor ökar kraftigt. Jag är övertygad om att vi inom några år kommer att ha väsentligt större andel företag som drivs av kvinnor, säger Göran Lundwall, koncernchef i Almi Företagspartner. (FL-Net 2006-12-28) Friskare barn med jämställda mammor I länder där kvinnor har en mer jämställd ställning så mår också barnen bättre. Det har Unicef kommit fram till. I de länder där mammorna har mer inflytande så går fler flickor i skolan och hushållen använder större andel av pengarna till att köpa mat till barnen. (FL-Net 2007-01-09) Kvinnor på eget plan I Japan har kvinnohotell nu blivit allt vanligare. Sedan tidigare finns det i många städer i Europa och USA, skriver Aftonbladet Resa. På kvinnohotellen, eller ibland speciella kvinnovåningar på de stora hotellen, bor endast kvinnor och personalen består enbart av kvinnor. Även kvinnobussar bli en allt vanligare syn på Tokyos gator. (FL-Net 2007-01-18) Kvinnor har bättre löneutveckling Under 2000-talet har kvinnor i genomsnitt haft en bättre löneutveckling än sina manliga kollegor, enligt ny statistik från Jusek. Utvecklingen fortsatte även under 2005-2006 då kvinnorna i privat sektor hade en genomsnittlig löneutveckling på 6,3 procent, jämfört med männens 5,4 procent. Utvecklingen går i rätt riktning men det går alldeles för långsamt, säger Hans Sköld. Om vi får den individuella lönesättningen att fungera fullt ut så skulle det skynda på utvecklingen mot lön efter prestation istället för kön. (FL-Net 2007-01-30) Pappaledigheten ökar - sakta Ydre i Östergötland är den kommun där papporna år 2006 var bäst på föräldraledighet i hela Sverige. Det visar TCO:s så kallade Pappaindex. TCO har för åttonde året granskat pappaledigheten. Resultatet visar att det kommer att dröja fram till 2023 innan pappor och mammor tar ut lika mycket föräldraledighet. Det går visserligen åt rätt håll men det kommer att ta alldeles för lång tid att nå ända fram, säger TCO: s ordförande Sture Nordh. Tar båda föräldrarna ut lika mycket föräldraledighet blir indexsiffran 100. Det bästa länet är, liksom förra året, Västerbottens län med 44,2. Sämst är Skåne med 31,6. (FL-Net 2006-03-13) Fredrika-Bremer-Förbundet Box 24053 104 50 Stockholm Besöksadress: Karlavägen 100 PG 32 42-5 Telefon: 08-783 20 15 Fax: 08-20 31 98 E-post: kansli@fredrikabremer.se www.fredrikabremer.se Adressändringar och övriga medlemsärenden skickas till Eva, vår kanslist, via e-post: kansli@fredrikabremer.se eller med brev till adressen ovan. Det går också bra att ringa. Ansvarig utgivare: Ann Falkinger Redaktör: Wendela Zetterberg 12