Val av bindningstid. Specialstudie 14 januari Kort bindningstid är populärast både för låntagare i småhus och bostadsrätt

Relevanta dokument
Sidan 3 Stora skillnader i ränterisk. Sidan 5 Längre bindningstider på bolånen Sidan 10 Bilaga Regional kommunindelning

Val av bindningstid. Specialstudie 13 januari Sidan 2 Stora skillnader i låntagarnas val av bindningstid

Inlåning & Sparande Nummer februari 2013

Boräntenytt Nummer 3 14 april 2011

Inlåning & Sparande Nummer januari 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli En rapport om räntespararen hos SBAB Bank..

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012

Inlåning & Sparande Nummer oktober Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar.

Boräntenytt Nummer 6 8 augusti

Boräntan, bopriserna och börsen 2016

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012.

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 17 februari Sidan 2 Ränteuppgång på gång Sidan 4 Ny syn på normal kort boränta

Inlåning & Sparande Nummer april 2015

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 20 Januari Sidan 2 Ränteuppgången rullar på Sidan 4 Fast elpris bra val till våren

Fondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr

Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB

Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012

Hushållens riskindex Nummer 1 17 juni 2013

Svårt att navigera i bolånedjungeln

Otrogna stockholmare

Inlåning & Sparande Nummer september 2015

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009

Boräntan, bopriserna och börsen 2017

Sportlovet Så mycket spenderar vi på sportlovet 22 februari 2013

Kärlek och pengar En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar.

Så vill unga bo. Sammanfattning

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 8 september Sidan 2 Riksbanken eller marknaden? Sidan 4 Valet, räntorna och kronan

Sidan 12 Diagrambilaga

Deklarationsdax Åldersskillnader

Bostaden & investeringen del 2

Inlåning & Sparande Nummer januari 2014

Bostadspriserna & boräntorna december 2013

Inlåning & Sparande Nummer oktober 2016

- Bolånerapporten, juli Långsam minskning av storbankernas dominans

Fritidshuset Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast

Bostadsutlåningen 2004

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

Sidan 15 Diagrambilaga

Skidor och fjällstugor En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen.

Bolånestatistik januari augusti 2004

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014

Ekonomiska kommentarer

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

MARKNADSRAPPORT AUGUSTI 2017

Om bostadsmarknad och boendeekonomi förväntningar och attityder

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004

Bo & Låna En undersökning om boende, bostadsekonomi och bolån av SBAB.

Mäklarbarometern Kvartal 3 18 oktober 2013

Sidan 11 Prisfall i Malmö. Sidan 13 Diagrambilaga

Bo & Låna Nummer 1 16 maj 2012 En undersökning om vårt boende och våra bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB Bank.

Mäklarbarometern Kvartal 1 10 april 2014

Bostadsköpet & tryggheten

Mäklarbarometern Kvartal 3 16 Oktober 2014

Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009

Mäklarbarometern Kvartal 2 26 juni 2014

Analys, uttalanden och spekulationer om bostadsmarknaden Bostadsmarknaden Stockholm Analys och efterfrågan på successionsmarknaden

Konjunkturen i Sydsverige i regionalt perspektiv

Vart är vi på väg? Boräntenytt nr 2, 28 maj 2018

Bo & Låna En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB.

Bankföreningens bolånestatistik. Svenska Bankföreningen

Bolånemarknaden i Sverige

Lönsamhet på bolånemarknaden i Danmark och Sverige

Hushållens boende 2012

MARKNADSRAPPORT APRIL 2017

Sidan 13 Diagrambilaga

Bolånet & Amorteringen

Beräkning av räntekostnadsindex i KPI

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Hushållens räntekänslighet

De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga

Prognos: bostadsbyggandet minskar i år

Visningsbesökare och bostadsspekulanter om utvecklingen på bostadsmarknaden Resultatpresentation

Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi BOBAROMETERN. februari Sida 1

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 13 april kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Mäklarbarometern Kvartal 2 24 Juni 2015

Skanskas bostadsrapport 2015

Bolånet & Amorteringen del 2

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Är hushållens skulder ett problem?

MARKNADSRAPPORT SEPTEMBER 2017

Finansiell månads- och riskrapport Stadshus AB februari 2007

Analys, uttalanden och spekulationer om bostadsmarknaden

Bo & Låna En undersökning om boende, bostadsekonomi och bolån av SBAB.

Mäklarbarometern Kvartal 4 31 januari 2014

Hushållens långsiktiga förväntningar på bostadsprisutvecklingen. Februari 2019

Barnfamiljerna och deras flyttningar

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige

Om bolån, räntor och amortering

Vart är vi på väg? Boräntenytt nr 1, 15 mars 2018

Agenda Välkomna! Om SBAB. Ansvar. Räntetro. Carl Lindståhl, Göran Skott SBAB. Charles Arbro Wistrand Advokatbyrå.

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

Transkript:

Val av bindningstid Specialstudie 14 januari 21 Rekordhög efterfrågan på den kortaste bindningstiden 29 Kort bindningstid på bolån är inget storstadsfenomen Låntagare i åldrarna 3- år har den kortaste bindningstiden Alla åldrar har kortat bindningstiden 29 Kort bindningstid är populärast både för låntagare i småhus och bostadsrätt Intresset för kort bindningstid lika högt vid nyteckning som vid villkorsändring av bolån Bostadsrättsföreningar tar något mindre ränterisk än privatpersoner Bostadsrättsföreningar valde också kortare bindningstid än normalt under 29

Förändrat mönster på bolånemarknaden Riksbankens rekordlåga styrränta har förändrat mönstret på bolånemarknaden. Dragningskraften från den låga boräntan med den kortaste bindningstiden har varit så stor att tidigare skillnader i val av bindningstid mellan boendeform, region och ålder har suddats bort. I mars 24 började SBAB publicera månadsstatistik över hur privatkunder väljer bindningstider på sina nya bostadslån. I den här rapporten går vi vidare och studerar hur låntagarnas val av bindningstid påverkas av olika bakgrundsfaktorer. Hur stor är skillnaden i valet av bindningstid mellan storstäderna och övriga landet? Har yngre och medelålders samma räntestrategi? Påverkas valet av bindningstid av om man bor i småhus eller bostadsrätt? Är valet av bindningstid olika när det gäller nya lån och ändringar av villkor på befintliga lån? Tar bostadsrättsföreningar mindre ränterisk än privatpersoner? Mönstret förändrades 29 Statistiken visar att mönstret för låntagarnas val av räntebindningstid har förändrats under de senaste åren 1. Under perioden 25-27 hade de olika bakgrundsfaktorerna följande effekt på bolånemarknaden. I Stor-Stockholm var bindningstiden på bolånen kortare än i Stor-Göteborg och Stor-Malmö I de tre storstäderna var bindningstiden kortare än i övriga landet. Yngre låntagare, 21-3 år, valde längre bindningstid än låntagare i åldrarna 31- år. Låntagare i bostadsrätt valde kortare bindningstid än låntagare i småhus. Bindningstiden på nya lån var längre än när låntagarna kunde ändra villkoren på befintliga lån. Bostadsrättsföreningar valde betydligt längre bindningstid på sina lån än privatpersoner. Den typiska låntagaren med kort bindningstid var således medelålders (31- år) och bodde i bostadsrätt i Stor-Stockholm medan den typiska låntagaren med längre bindningstid var ung (21-3 år) och bodde i småhus utanför de tre storstäderna. De senaste två åren, och särskilt 29, har dock detta mönster förändrats. 1 Statistiken avser SBAB:s nyutlåning och gäller inte stocken av bolån. Bindningstiden är inte kortast i Stor-Stockholm, utan i Stor-Göteborg och Stor-Malmö. Även i övriga landet är bindningstiden kortare än i Stor-Stockholm. Yngre och medelålders låntagare gör i stort sett samma val av bindningstid. Låntagare i småhus väljer nu kortare bindningstid än låntagare i bostadsrätt. Bindningstiden för nya bolån är lika kort som när låntagarna kan ändra villkoren på sina bolån. Bostadsrättsföreningar väljer nästan lika kort bindningstid som privatpersoner. Skillnad mellan andel bolån med den kortaste bindningstiden för olika kategorier 7 3 25-27 29 6-4 4-1 enheter 31- år - 21-3 år Bostadsrätt - småhus Stor-Stockholm - övriga landet Låg styrränta suddar ut skillnader En trolig förklaring till det ändrade mönstret på bolånemarknaden är den rekordlåga styrräntan, som bidragit till att boräntan med den kortaste bindningstiden på 3 månader varit mycket låg. Detta har ökat efterfrågan på kort bindningstid på bolån i alla regioner och åldrar, för låntagare i såväl bostadsrätter, som villor och i bostadsrättsföreningar. Dragningskraften från den låga korta boräntan har varit så stor att den dominerat låntagarnas val av bindningstid och effekten av olika bakgrundsfaktorer har hamnat i bakgrunden. Det finns givetvis en osäkerhet kring vad som är det normala mönstret på bolånemarknaden men det verkar troligt att när Riksbanken börjar höja styrräntan i år så kommer ålder, boendeform och region att få större genomslag på låntagarnas val av bindningstid igen. När skillnaden mellan boräntor med lång och kort bindningstid börjar minska är det också troligt att låntagarnas benägenhet att ta ränterisk minskar. Den höga andelen på 89 procent för den kortaste bindningstiden under förra året är förmodligen en toppnotering som blir svår att överträffa. 1 8 6 4 2-2 -4-6 SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER 2 SPECIALSTUDIE 14 JANUARI 21

Bred uppgång för kort bindningstid Den kortaste bindningstiden på tre månader slog rekord under 29 med en andel av nyutlåningen på hela 89 procent. Efterfrågan på bolån med den kortaste bindningstiden har ökat i storstäder och i övriga landet, bland yngre, medelålders och äldre, bland låntagare i småhus och bostadsrätt samt i bostadsrättsföreningar och för såväl nya lån, som när låntagarna kan förändra villkor på befintliga lån. SBAB:s boräntor med olika bindningstid Bunden 3 månader Bunden 2 år Bunden 5 år 1,5 1, jan-5 jul-5 jan-6 jul-6 jan-7 jul-7 jan-8 jul-8 jan-9 jul-9 jan-1 7, 6,5 6, 5,5 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, Kort bindningstid dominerar Statistiken över privatpersoners bindningstider sträcker sig tillbaka till år 2. Den kortaste bindningstiden på 1-3 månader är i särklass vanligast och svarar i genomsnitt för 66 procent av nyutlåningen under den senaste tioårsperioden medan bindningstider på 1-4 år och 5-1 år utgör 25 respektive 9 procent (de streckade linjerna i diagrammet nedan). Andelen bolån med olika bindningstider för SBAB:s nya lån till privatpersoner 1-3 mån Under 29 nåddes nya toppnoteringar för andelen med tre månaders bindningstid var och varannan månad. Den tidigare toppnoteringen på 84 procent, från mars 2, överträffades med bred marginal redan i januari 29 med en notering på 87 procent. Rekordet för den kortaste bindningstiden noterades i november med 92 procent. Andel bolån med 1-3 månaders bindningstid 94 92 88 86 1-4 år 3 2 jan-9 mar-9 maj-9 jul-9 sep-9 nov-9 84 82 5-1 år 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Valet av bindningstid påverkas i hög grad av skillnaden mellan långa och korta bundna boräntor. Ju större denna ränteskillnad är, desto högre brukar andelen som väljer den kortaste bindningstiden vara. Under 29 var skillnaden mellan långa och korta bundna boräntor ovanligt stor. Differensen mellan bunden boränta på 2 år och på 3 månader var,8 procentenheter och skillnaden mellan bunden boränta på 5 år och 3 månader var 2,4 procentenheter. Under perioden 2-29 var motsvarande skillnader i genomsnitt,5 respektive 1,2 procentenheter. Den mycket låga tremånadersräntan under 29 har bidragit till att den kortaste bindningstiden slagit rekord med en genomsnittlig andel på hela 89 procent. 1 Decembers statistik över nyutlåningen till privatpersoner visar att efterfrågan på den kortaste bindningstiden var fortsatt hög. Andelen bolån med den kortaste bindningstiden på tre månader minskade marginellt från 92 procent i november till procent i december medan andelen med bindningstider på 1-4 år ökade från 7 till 9 procent och andelen med bindningstider på 5-1 år var oförändrad på 1 procent. En minskad skillnad mellan boräntan på längre bindningstider och på tre månaders bindningstid är en trolig förklaring till att andelen bolån med den kortaste bindningstiden backade något i december. Ökade förväntningar om att Riksbanken kan komma att höja styrräntan tidigare än hösten 21 kan också ha spelat in, liksom förväntningar om att de längre bundna boräntorna sannolikt nått botten och kommer att bli högre framöver. SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER 3 SPECIALSTUDIE 14 JANUARI 21

Likartat regionalt mönster Boräntorna är desamma i hela landet men inkomster och bostadspriser, som styr bolånens storlek, skiljer sig mellan olika regioner. Frågan är hur mycket dessa regionala skillnader påverkar låntagarnas val av bindningstider. Regionalt delas landet in i fyra områden: Stor-Stockholm, Stor-Göteborg, Stor-Malmö och övriga landet. För att jämna ut svängningar på regional nivå används tre månaders glidande medelvärde. De fyra regionerna följer samma mönster när det gäller val av bindningstider under de senaste fem åren. Stor-Stockholm har en något högre genomsnittlig andel bolån med den kortaste bindningstiden på tre månader ( procent) än Stor-Malmö (69 procent) och Stor-Göteborg (68 procent). I de tre storstadsregionerna är efterfrågan på den kortaste bindningstiden något högre än i övriga landet (67 procent). Skillnader i valet av bindningstid mellan de fyra regionerna finns således men är ganska små. Andelen bolån med 1-3 månaders bindningstid i olika regioner Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Övriga landet Kort bindningstid på bolån är således inget storstadsfenomen utan går igen i hela landet. Den mycket låga boräntan på tre månaders bindningstid under 29 har haft stor dragningskraft såväl i de tre storstäderna, som i övriga landet. De regionala skillnaderna i valet av bindningstid var betydligt mindre under 29 än tidigare. Bindningstiden följer livscykeln Hur mycket betyder åldern för låntagarnas val av bindningstid? Under 29 var andelen som valde den kortaste bindningstiden mycket hög i alla åldersgrupper 2. Toppnoteringen finns för åldersgruppen 31- år med 91 procent men åldersgrupperna 41- år och 51- år har också en mycket hög andel lån med kortaste bindningstiden på procent. För dessa tre åldersklasser utgjorde bindningstider på 1-4 år 8-9 procent medan bindningstider på 5-1 år bara svarade för cirka 1 procent av de nya bostadslånen. Den yngsta ålderskategorin, 21-3 år, och de två äldsta grupperna, 61- år och 71- år, har en något lägre andel lån med tremånaders bindningstid på 87, 88 respektive 83 procent. Det är framför allt bindningstider på 1-4 år som är högre i dessa tre åldersklasser, 11-14 procent, medan bindningstider på 5-1 år utgjorde 1-3 procent av nyutlåningen. Tre månaders glidande medelvärde mar-5 sep-5 mar-6 sep-6 mar-7 sep-7 mar-8 sep-8 mar-9 sep-9 Andelen bolån med olika bindningstid i olika åldrar 29 Under 29 har den regionala skillnaden varit ännu mindre än tidigare. I de tre storstadsområdena, liksom i övriga landet ligger andelen nya bolån med den kortaste bindningstiden på 88- procent. Noterbart är att andelen med den kortaste bindningstiden under 29 är något lägre i Stor-Stockholm än i övriga landet medan andelen i Stor-Göteborg och Stor- Malmö ligger något högre. Andelen bolån med 1-3 månaders bindningstid i olika regioner Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Övriga landet 95 85 75 3 mån 1-4 år 5-1 år 21-3 år 31- år 41- år 51- år 61- år 71- år Låntagarnas val av bindningstid under 29 är således ganska likartat i olika åldrar men det finns ändå en tendens att det följer livscykeln. I yngre och äldre åldrar är man mer försiktig och väljer i högre grad längre bindningstider. I den mest yrkesaktiva åldern, 31- år, är inkomsten i allmänhet högre och man väljer att ha en större andel av bolånen med den kortaste bindningstiden. 3 2 1 25 26 27 28 29 65 55 2 Ålder avser den person som står som huvudlåntagare på låneansökan. Om det finns medsökande till bostadslånet kan dennes ålder givetvis vara en annan än huvudlåntagarens. SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER 4 SPECIALSTUDIE 14 JANUARI 21

Kortare bindningstid i alla åldrar Hur har då de olika åldersgruppernas val av bindningstider utvecklats under de senaste åren? Från 27 till 29 har andelen nya bolån med den kortaste bindningstiden ökat för samtliga åldersklasser. Förskjutningen mot kortare bindningstid började redan under 28 och har sedan accelererat under 29. Andelen bolån med 1-3 månaders bindningstid i olika åldrar 27, 28 och 29 27 28 29 Låntagare i småhus och bostadsrätt följs åt Hur mycket påverkas valet av bindningstid av om man som låntagare bor i småhus eller bostadsrättslägenhet? Det finns en stor följsamhet i valet av bindningstid mellan de två ägarkategorierna. Andel bolån med 1-3 månaders bindningstid i småhus och bostadsrättslägenheter Småhus Bostadsrättslägenheter jan-5 jul-5 jan-6 jul-6 jan-7 jul-7 jan-8 jul-8 jan-9 jul-9 21-3 år 31- år 41- år 51- år 61- år 71- år Största förändringen under perioden 27-29 noteras för den yngsta åldersgruppen, 21-3 år, där den kortaste bindningstiden ökade med 38 procentenheter. Minsta förändringen under den studerade perioden finns i den äldsta ålderskategorin, 71- år, där andelen med den kortaste bindningstiden ökat med 29 procentenheter. I övriga åldersgrupper ligger ökningen för den kortaste bindningstiden på 31-35 procentenheter. Förändring i andel bolån med 1-3 månaders bindningstid i olika åldrar 27-29 enheter 21-3 år 31- år 41- år 51- år 61- år 71- år Efterfrågan på den kortaste bindningstiden har således ökat kraftigt från 27 till 29 i alla åldersklasser. Den yngsta åldersklassen, 21-3 år, som var minst benägen att ta ränterisk 27, har lämnat den försiktiga rollen till den äldsta åldersgruppen, 71- år. 38 36 34 32 3 28 26 Under perioden 25-27 är det en större andel som valde den kortaste bindningstiden bland dem som bor i bostadsrätt än bland dem som bor i småhus. Skillnaden under denna treårsperiod är ungefär 6 procentenheter. Under 28 krymper emellertid denna skillnad och 29 är andelen som valde den kortaste bindningstiden högre bland låntagare i småhus, 91 procent, än bland låntagare i bostadsrätt, 88 procent. Både 28 och 29 har varit år med ovanligt många ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt. Under 28 beräknas bostadsrättsföreningar ha köpt fastigheter för 22 miljarder kronor, enligt uppgifter från Isaksson & Partners och omsättningen har varit hög även 29. Det är möjligt att låntagare i ombildade bostadsrätter har valt längre bindningstider än låntagare i befintliga bostadsrätter och att de därmed har bidragit till att den genomsnittliga bindningstiden för bostadsrätter blivit kortare än för småhus. I vilken form man äger sin bostad verkar således inte ha någon avgörande betydelse för hur man väljer bindningstid på sina bolån. Trots att det genomsnittliga försäljningspriset på småhus är betydligt högre än på bostadsrätter, 1,8 respektive 1,1 miljoner kronor 28, så är valet av bindningstid ganska likartat. Efterfrågan på den kortaste bindningstiden har varit mycket hög under 29 för låntagare i såväl småhus, som bostadsrättslägenhet. SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER 5 SPECIALSTUDIE 14 JANUARI 21

Kort bindningstid populär vid villkorsändring Låntagarna väljer inte bara bindningstid när man tar nya bostadslån, utan också när man har möjlighet att ändra villkor på sina befintliga lån 3. Under de senaste sex åren har andelen som väljer den kortaste bindningstiden vid villkorsändringar i genomsnitt varit 8 procentenheter högre än i nyutlåningen. Andelen lån med 1-3 månaders bindningstid för nyutlåning och villkorsändring Nyutlåning Villkorsändring, glidande medelvärde jan-4 jan-5 jan-6 jan-7 jan-8 jan-9 Till viss del kan skillnaden i bindningstid vid nya lån och vid villkorsändring avspegla en ålderseffekt eftersom låntagare i de yngsta åldrarna 21-3 år, som väljer något längre bindningstider än genomsnittet (se sidan 4-5) förmodligen utgör en större del av nyutlåningen än av villkorsändringarna. Den höga andelen som väljer den kortaste bindningstiden när man har möjlighet att ändra villkoren på sina befintliga lån tyder emellertid också på att låntagarna har varit nöjda med en räntestrategi som inriktats mot kort bindningstid. Under 29 har skillnaden mellan andelen som väljer kortaste bindningstiden vid nya lån och villkorsändring varit liten. I båda kategorierna ligger andelen för tre månaders bindningstid på 89- procent. Efterfrågan på den kortaste bindningstiden har således varit mycket stor oavsett om det gällt nyteckning eller villkorsändring av bostadslån. Bostadsrättsföreningar försiktigare Låga korta räntor har således haft en stor dragningskraft när det gäller privatpersoners val av bindningstider men hur ser det ut för bostadsrättsföreningar? Bostadsrättsföreningar brukar ofta antas ha mindre benägenhet att ta ränterisk än privatpersoner och därför välja längre bindningstider. Flera argument brukar anges till att bostadsrättsföreningar skulle välja längre bindningstider än privatpersoner. Bostadsrättsföreningars lån är i allmänhet betydligt större än privatpersoners, vilket bidrar till en större försiktighet hos föreningarna. Föreningar vill ha stabila avgifter och föredrar därför längre bindningstider. Föreningsmedlemmar har egna bostadslån förutom föreningens lån. En kort bindningstid på det egna bostadslånet kan då balanseras med en längre bindningstid på föreningens lån. Statistiken för den senaste femårsperioden bekräftar hypotesen om att bostadsrättsföreningar är försiktigare än privatpersoner när det gäller ränterisk men skillnaden i räntestrategi är inte så stor. Andelen bolån med olika bindningstider för SBAB:s nya lån till bostadsrättsföreningar 5-1 år 1-6 mån 1-4 år kv1 5 kv1 6 kv1 7 kv1 8 kv1 9 Även för bostadsrättsföreningar är det korta bindningstider på 1-6 månader som dominerar. De senaste fem åren svarar dessa bindningstider i genomsnitt för 68 procent av SBAB:s nya lån till bostadsrättsföreningar. Därefter kommer bindningstider på 1-4 år, som svarar för 17 procent, och långa bindningstider på 5-1 år, som utgör 15 procent av nyutlåningen. Bostadsrättsföreningar har, liksom privatpersoner, utnyttjat den låga korta boräntan under 29 och valt en allt kortare bindningstid. Andelen för den kortaste bindningstiden på 1-6 månader för bostadsrättsföreningar var 82 procent under 29, jämfört med ett genomsnitt på 65 procent under åren 25-28. Skillnaden mellan bostadsrättsföreningars och privatpersoners räntestrategi under den senaste femårsperioden har således inte varit så stor. Ett sätt att åskådliggöra skillnaden mellan bostadsrättsföreningars och privatpersoners val av bindningstid är att beräkna den genomsnittliga räntebindningstiden. Räntebindningstiden i månader för olika delar av ett lån vägs då samman med delarnas andel av det totala lånet som vikt 4. 3 2 1 3 Villkorsändringsdagen infaller efter ett år om man väljer 3 månaders räntebindningstid. Väljer man längre bindningstid infaller villkorsändringsdagen efter 1 till cirka 1 år beroende på den valda bindningstiden. 4 Ett lån där procent av lånebeloppet har räntan bunden på tre månader, 2 procent av lånet har räntan bunden på två år och 1 procent på fem år får då en genomsnittlig räntebindningstid på 12,9 månader (,*3+,2*24+,1*=12,9). SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER 6 SPECIALSTUDIE 14 JANUARI 21

Räntebindningstid för bostadsrättsföreningar och privatpersoner Bostadsrättsföreningar Privatpersoner 25 2 15 Den genomsnittliga räntebindningstiden under perioden 25-29 är längre för bostadsrättsföreningar, 19 månader, än för privatpersoner, 15 månader, men skillnaden är inte så stor. Även för bostadsrättsföreningar är räntebindningstiden på 9 månader under 29 betydligt kortare än normalt. 1 5 Antal månader 25 26 27 28 29 Tomas Pousette ekonomiskasekretariatet@sbab.se SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER 7 SPECIALSTUDIE 14 JANUARI 21

Specialstudien om låntagarnas val av räntebindningstider är en rapport från SBAB. Rapporten har sammanställts av SBAB:s Ekonomiska Sekretariat. Ansvariga för rapporten: Tomas Pousette, tfn 8-614 43 88 Tor Borg, tfn 8-614 38 84 Den har baserats på källor som Sekretariatet bedömer som tillförlitliga. Dokumentet är inte gjort för att utgöra det enda redskapet vid enskilda beslut om lån och investeringar. SBAB påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust till följd av beslut grundade på detta dokument. Citera gärna rapporten men ange alltid källa. Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag AB Besöksadress: Löjtnantsgatan 21 Postadress: Box 2738 12 54 Stockholm Tfn 8-614 43 Fax 8-611 46 Internet: www.sbab.se E-post: headoffice@sbab.se (Org.nr. 556253-7513) SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER 8 SPECIALSTUDIE 14 JANUARI 29