VERKSAMHETSPLAN och BUDGET ÅR 2011 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTERÅS

Relevanta dokument
Verksamhetsplan och budget

Våga se framåt, där har du framtiden!

Verksamhetsplan och budget

Verksamhetsplan och budget

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Västra Mälardalen

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2011

Verksamhets och aktivitetsplan 2012 Samordningsförbundet Västra Mälardalen

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget

Samordningsförbundet Västra Mälardalen

VERKSAMHETSPLAN (dnr 2011:29 / 1) 1. Inledning

VERKSAMHETSPLAN ÅR 2014 OCH LÅNGSIKTIG INRIKTNING FÖR NORRA VÄSTMANLANDS SAMORDNINGSFÖRBUND

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Målgrupper 1. Verksamhet under Uppföljning och utvärdering 5.

Samordningsförbundet Umeå

Verksamhetsplan och budget 2014

Verksamhetsplan och budget 2017 Samordningsförbund Ånge

Verksamhetsplan Budget 2013 Plan Samordningsförbundet Lycksele, LYSA

Samordningsförbundet Västra Mälardalen

Överenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län

Verksamhetsplan Budget 2007

SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014

VERKSAMHETSPLAN ÅR 2015 OCH LÅNGSIKTIG INRIKTNING FÖR NORRA VÄSTMANLANDS SAMORDNINGSFÖRBUND (Antagen av styrelsen för NVSam )

Verksamhetsplan och budget

Innehållsförteckning 2. Inledning 3. Övergripande mål och syfte 3. Målgrupper 3

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå

Tjänsteutlåtande Budget Dnr 0021/12 Reviderad. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Budget 2013 med plan för år

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Målgrupper 1. Verksamheter under Uppföljning och utvärdering 6

Verksamhetsplan Nedansiljans samordningsförbund Beslutad av styrelsen

Projekt/insats Syfte Behovsgrupp Mål

Verksamhetsplan och budget 2018

Verksamhetsplan RAR 2007 Dnr RAR06-45

Målgruppen är personer som bor i Västerås och som har offentligt försörjning i form av sjukpenning, aktivitetsersättning, sjukersättning,

Verksamhets- och budgetplan 2016

Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget

Verksamhetsplan RAR 2012 Dnr RAR12-04

Budget 2013 med inriktning till 2015

VERKSAMHETSPLAN ÅR 2015 OCH LÅNGSIKTIG INRIKTNING FÖR SÖDRA DALARNAS SAMORDNINGSFÖRBUND

Verksamhetsplan och budget Samordningsförbundet Landskrona Svalöv

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Verksamhetsplan och budget 2016 med preliminär budget för Samordningsförbundet Stockholms stad

Verksamhetsplan 2017

VERKSAMHETSPLAN 2017 med budget

Ansökan om bidrag för 2016

VERKSAMHETSPLAN OCH INRIKTNING FÖR SAMORDNINGSFÖRBUND GÄVLEBORG

Verksamhetsplan och budget 2013

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2014 samt inriktning av 2015 års verksamhet

Verksamhets- och budgetplan 2015

Verksamhetsplan 2017 Samordningsförbund Gävleborg

Samordningsteam. Projekt/insats Syfte Behovsgrupp och mål

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2019

Verksamhetsplan och budget för 2017 samt preliminär planering för 2018 och 2019.

VERKSAMHETSPLAN BUDGET

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Verksamhets- och budgetplan 2014

Verksamhetsplan och budget 2013

Ansökan om finansiering av insatser/projekt

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Verksamhetsplan Budget 2010

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Årsredovisning

Verksamhetsplan Budget 2012 Plan Samordningsförbundet Lycksele, LYSA

Verksamhetsplan och budget 2018

Datum. Ersättare Margareta Karlsson, Kungsörs kommun (M) Ann Avdic, Arboga kommun (V) Håkan Nordin, Försäkringskassan Karin Olovsson, Arbetsförmedling

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2013

Verksamhetsplanering och budget 2012

Halvårsrapport. Ag

Samordningsförbundet Umeå

VERKSAMHETSPLAN, MÅL OCH BUDGET 2017

Verksamhetsplan och budget 2011

VERKSAMHETSPLAN OCH INRIKTNING ÅR 2018 FÖR SAMORDNINGSFÖRBUND GÄVLEBORG

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet i Sörmland Samordningsförbundet RAR i Sörmland

Delårsrapport. för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret (Dnr 2018:03 / 7) Vår gemensamma vision:

VERKSAMHETSPLAN BUDGET

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

Implementering av verksamhet 3.4.4

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Verksamhetsplan och budget

Verksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg

VERKSAMHETSPLAN 2007 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet i Huddinge år

Bilaga 1. Insatsredovisning, individinriktade insatser en närmare beskrivning. Antal insatser under 2011: 4 Totalt antal deltagare: 133

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Delårsrapport. för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret (Dnr 2017:03 / 5) Vår gemensamma vision:

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Verksamhetsplan och budget 2012

Mottganingsteamets uppdrag

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Verksamhetens inriktning 3. Uppföljning och utvärdering 7. Finansiering 7.

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Gemensamt prioriterade grupper/prioriterade i Västerås

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Verksamhetsplan med budget för 2009 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Svar på motion Samordningsförbundet Dnr: 9015/55

Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/

Verksamhets- och budgetplan 2015

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget

Transkript:

2010-11-19 rev. 2010-12-17 VERKSAMHETSPLAN och BUDGET ÅR 2011 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTERÅS 1. Verksamhetens övergripande inriktning och omfattning Samordningsförbundet Västerås bildades den 1 maj 2010 i enlighet med lagen om finansiell samordning (2003:1210) inom rehabiliterings och habiliteringsområdet. Samverkande parter/medlemmar i förbundet är: Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Landstinget Västmanland Västerås stad Finansiell samordning möjliggör en permanent samverkan mellan myndigheterna ovan som är huvudansvariga för samhällets rehabiliterings- och habiliteringsinsatser. Förbundets ändamål och uppgifter enligt förbundsordningen och lagstiftningen Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 5. Förbundets ändamål är att genom finansiell samordning underlätta eller förbättra möjligheterna för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärka sin möjlighet till egen försörjning. Förbundet ska också sträva efter en effektiv användning av gemensamma resurser och främja en positiv utveckling av verksamheten. Uppgifter för förbundet anges i 7. Förbundet har till uppgift att: 1. Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. Stödja samverkan mellan samverkansparterna 3. Finansiera sådana insatser som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde 4. Besluta på vilket sätt de medel som finns för finansiell samordning ska användas 5. Besluta om förbundets arbetsordning 6. Upprätta verksamhetsplan, budget och årsredovisning för förbundet 7. Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna Varje insats ska vara dokumenterad så att den är möjlig att följa upp och värderas i förhållande till uppställda mål för insatsen. Insatserna ska dokumenteras på ett sådant sätt att det är möjligt att återanvända vunna kunskaper och erfarenheter i parternas ordinarie verksamhet. Alla insatser som finansieras av förbundet ska registreras och följas i uppföljningssystemet SUS. Syftet med de samordnade resurserna är att de används för insatser i syfte att en enskild individ skall uppnå eller förbättra sin förmåga att komma in på arbetsmarknaden. Samordningsförbundet skall bidra till att uppnå en effektivare resursanvändning genom utveckling av samverkan mellan parterna.

Sida 2 av 10 Insatserna inom den finansiella samordningen skall avse individer som är i behov av samordnade medicinska, sociala och/eller arbetsinriktade rehabiliterings- och habiliteringsinsatser. Insatserna skall syfta till att uppnå eller förbättra förmågan till egen försörjning. Samverkansinsatserna skall inte lösa brister i de egna organisationerna eller ta över verksamhet som ligger inom dessa organisationers ansvarsområde. En kartläggning är gjord under första halvåret 2010 och är avsedd att användas som underlag för planering av kommande aktiviteter och verksamheter. Kartläggningen har skett genom personliga intervjuer med handläggare inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialkontor ekonomi samt studiebesök på andra samordningsförbund och verksamheter för att hämta in erfarenheter och kunskaper. Vem kan vända sig till Samordningsförbundet? Medarbetare eller chef i någon av myndigheterna och som har en idé om en samverkansinsats mellan två eller flera av de fyra myndigheterna. 2. Arbetsorganisation Samordningsförbundet Västerås leds av en styrelse bestående av representanter ifrån de fyra ingående medlemmarna i förbundet. Till styrelsen finns en beredningsgrupp kopplad som består av lokala chefstjänstemän från medlemsförbunden. Styrelsens arbete regleras dels i förbundsordningen och dels i ett av styrelsen fastställd reglemente. Samordnare/verkställande tjänsteman och kansli: Tjänstemannen är föredragande i styrelsen, verkställer styrelsens beslut, ansvarar för uppföljning och utvärdering samt utarbetar förslag till beslut för styrelsen vad gäller projektansökningar. Den verkställande samordnarens ansvar och uppgifter regleras i en av styrelsen fast-

Sida 3 av 10 ställd instruktion. Administrativa tjänster, inklusive sekreterare och ekonom till styrelsens förfogande ingår i kansliet. Beredningsgruppen: Beredningsgruppen består av en tjänsteman, med beslutsmandat, från respektive huvudman. Beredningsgruppen deltar i analys av gemensamma behov och återkopplar till sin verksamhet. Gruppen är en arena för att utveckla samverkan mellan myndigheterna och analytiska processer utifrån individens samordnade behov. Beredningsgruppen utreder även ansökningar till projekt och förbereder därefter underlag till styrelsen. Gruppen finns inte i förbundets linjeorganisation och har inget formellt ansvar i förhållande till styrelsen utan är ett stöd till styrelsens tjänsteman vid förankring och förberedelser av förslag till styrelsen vad gäller projektansökningar. 3. Samordningsförbundets arbetsområden/perspektiv Samordningsförbundet Västerås utgår från fyra perspektiv när det gäller planering och utvärdering av den verksamhet som förbundet stöder: Medborgarperspektivet handlar om medborgarens upplevda nytta av de insatser som görs. Dessutom finns i ett medborgarperspektiv också ett tydligt inslag av eget ansvar hos den enskilde. Detta perspektiv sätter kvalitetsfrågorna i fokus; hur väl lyckas vi bidra? Samhällsperspektivet står för den nytta och de resultat och effekter välfärdsintäkter som är målet för de insatser som görs. Här ingår också hur resurser fördelas för att åstadkomma önskad nytta, effekter och resultat. Processperspektivet handlar om hur saker skall göras; med vilken kompetens, på vilket sätt, arbetsformer och arbetsprocesser och om hur resurser används i det dagliga arbetet. Det som görs i processperspektivet måste vara sådant som stödjer möjligheten till måluppfyllelse utifrån medborgarperspektivet och samhällsperspektivet. Lärandeperspektivet handlar om vad som krävs för att lära nytt, lära av, tränas och arbetas med hos de resurspersoner och myndighetsmedarbetare som skall genomföra arbetet utifrån processperspektivet. Det kan handla om nytt kunskapsbehov hos individer eller grupper, nya sätt att bygga samverkansteam, nya arbetssätt, nya logistiska upplägg, nya mötesformer inom och över myndighetsgränserna. 4. Verksamhetsinriktning Behovsanalyser skall utgå från individens behov. Det är viktigt att behovsanalysen fördjupas och att den fångar in både kvantitativa och kvalitativa variabler. Kriterierna för projektansökan gällande gränsdragningsproblematik görs om till uppdrag istället för ansvarsområde. Följande prioritering kan användas: 1. Uppdrag som inte finns inom linjeorganisationerna. 2. Uppdrag som för närvarande inte prioriteras. 3. Uppdrag som medför extra kostnader. 4. Övriga kostnader som bidrar till att samverkan kan bibehållas, t.ex. för lokal, samordnare och administration.

Sida 4 av 10 Aktiviteterna som finansieras av samordningsförbundet skall för enskild individ ha en tydlig inriktning mot arbetslinjen. Det är viktigt för samordningsförbundet att främja en implementering av framgångsrikt projektarbete. I Västmanland finns sedan 1997 det så kallade försörjningsmåttet. I det ingår flera olika former av offentlig försörjning inom rehabiliterings- och habiliteringsområdet: Sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetslöshetskassa, aktivitetsstöd och kommunernas försörjningsstöd. Under 2011 bevakas utvecklingen löpande under året med rapporter och analyser. Gemensamma utbildningar har visat sig vara en bra metod för att få igång diskussioner mellan myndigheterna när det gäller hur man bäst skall samverka runt enskilda individer. Under 2011 undersöks möjligheterna till att utveckla liknande utbildningar. En viktig del av samordningsförbundets verksamhet under 2011 är att stärka dess varumärke till att ses som en gemensam utvecklingsmotor. Detta görs genom att erbjuda information och förmedla vunna erfarenheter till myndigheterna om samordningsförbundets verksamhet. Ambitionerna höjs under 2011 genom riktade insatser mot professionella på myndigheterna men också genom gemensamma insatser med andra samordningsförbund. Varje projekt skall ha realistiska och mätbara mål. Dessa mål skall vara kopplade till syftet att öka möjligheterna till egen försörjning och en effektivare användning av gemensamma resurser. Målen regleras i avtalen med varje enskilt projekt. 5. Mål för samordningsförbundet Övergripande mål Det övergripande målet för samverkan/samarbete inom rehabiliterings- och habiliteringsområdet är att samhällets resurser används på ett effektivare sätt och till större nytta för den enskilde. Det innebär att: ur ett individperspektiv erbjuda personer med behov av samordnad rehabilitering och habilitering ett individuellt processtöd där samhällets samlade kompetenser, insatser och lösningar står till förfogande. Det förväntande resultatet är ökade möjligheter till egen försörjning, ökad hälsa och livskvalitet. ur ett samhällsperspektiv optimera samhällets samlade resurser genom att arbetskraftsresurserna tas i anspråk och fler kommer i arbete. Det förväntade resultatet är en större effektivitet och att resurser frigörs till angelägna behov om fler rehabiliteras. Verksamhetsmål Genom den samverkan och de insatser samordningsförbundet bidrar till aktuell målgrupp skall: självförsörjningen öka anställningsbarheten öka kunskapen om samverkan öka samverkan öka mellan samverkansparterna kompetensen inom samverkan öka Finansiellt mål Samordningsförbundets verksamhet skall ha en effektiv och ansvarsfull användning av de medel som ställs till förbundets förfogande. Förbundet skall sträva efter en balanserad budget.

Sida 5 av 10 6. Målgrupper Den målgrupp som samverkansinsatserna skall rikta sig mot är personer med behov av samordnad rehabilitering och habilitering och som skall syfta till att dessa skall återfå eller förbättra sina möjligheter till egen försörjning. Löpande görs analyser av de grupper som berörs. Förutom grupper med behov av samordnad rehabilitering riktas även insatser i förebyggande/hälsofrämjande syfte. I propositionen 2002/03:132 anges att en tänkbar målgrupp för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet är personer som är i behov av förebyggande hälsoåtgärder. Dessa personer, i förvärvsaktiv ålder, är de som löper risk att hamna i ovanstående målgrupper och med ett potentiellt behov av samordnad rehabilitering och habilitering. Till grund för arbetet ligger gemensamt prioriterade grupper: Målgrupperna identifieras lokalt och ges möjlighet till tidigt stöd, inkluderande förebyggande åtgärder Målgrupperna utgörs av personer i förvärvsaktiv ålder (vanligtvis 16-64) Individerna i behov av samordnad rehabilitering kan ha såväl fysiska, psykiska, sociala som arbetsmässiga behov Nysvenskar med svårighet att komma ut på arbetsmarknaden Ungdomar som uppbär eller riskerar att beviljas aktivitetsersättning Aktuella kartlagda grupper i Västerås: Personer med fysiska (t.ex. muskelsmärta) och/eller psykiatriska diagnoser Personer med neuropsykiatrisk problematik (18-64 år) Personer med psykiska funktionshinder (18-64 år) Personer med lindrig utvecklingstörning (gått särskola och där planeringen inte är daglig sysselsättning) 7. Budget 2011 De ekonomiska förutsättningarna för Samordningsförbundet Västerås är reglerat i lag; Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (2003:1 210). Enligt lagstiftningen får Försäkringskassan disponera medel för sjukpenning till finansiell samordning (bestäms av regeringen och är för närvarande högst fem procent). Denna del omfattar 50 % av samordningsförbundets medel och utgör statens andel som skall finansiera Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans deltagande. Kommunerna och Landstinget skall vardera bidra med en fjärdedel. För 2011 har Samordningsförbundet äskat om 8 000 tkr, dvs samma finansiering på årsbasis som för 2010. Under förutsättning att tilldelningen blir 8 000 tkr ser intäkter och kostnader för 2011 ut enligt följande: Intäkter Staten 3 500 tkr Landstinget Västmanland 1 750 tkr Västerås stad 1 750 tkr Kvarstående medel från 2010 2 509 tkr Summa intäkter: 9 509 tkr

Sida 6 av 10 Kostnader Verksamheter 7 044tkr Styrelse 187 tkr Utvecklingsmedel 1 485 tkr Administration 793 tkr Summa kostnader: 9 509 tkr 8. Verksamhet 2011 2011 års verksamhetsplan bygger på den budgetram om 7 miljoner kronor som huvudmännen beslutat för 2011 samt eget kapital. Verksamhetsplanen 2011 grundar sig på de diskussioner och förslag som arbetats fram under hösten 2010. Under 2011 kommer planeringsarbetet att fortsätta liksom också arbetet med att dokumentera ytterligare behov av samverkansaktiviteter. Beslutade verksamheter och Projektidéer och utbildningsinsatser Beslutade verksamheter För år 2011 har följande verksamheter beviljats projektmedel och kommer att vara föremål för uppföljning under 2011. Vägen in - ett kognitivt- och arbetslivsrehabiliterande projekt Försäkringskassan Västerås är projektägare, samverkan sker med Västerås stad, Arbetsförmedlingen, Landstinget Västmanland och Skogsstyrelsen. Målgruppen för projektet är påtagligt skör men kännetecknas också av dysfunktionella strategier för att hantera olika påfrestningar i tillvaron. Den stora majoriteten är kvinnor som utan denna insats löper en betydande risk för att hamna i ett negativt utanförskap. Målgruppens diagnoser ligger inom rehabiliteringsgarantin dvs psykiatriska och vissa muskelsmärttillstånd. Insatsen pågår i 18 veckor. Projektet pågår 2010-2013 till en kostnad av 806 tkr år 2010, 2 318 tkr år 2011, 2 318 tkr år 2012 samt 75 tkr år 2013. Syftet med projektet är att öka rehabilitering/habiliteringspotentialen hos personer i förvärvsaktivålder som annars har stor risk att fastna i utanförskap. Projektet bygger på en kombination av arbetslivsinriktad rehabilitering, avancerade kognitiva insatser och betydelsefulla inslag av naturupplevelser. Det långsiktiga målet är att öka arbetskraftsutbudet och att personen på sikt skall kunna försörja sig själv. Målsättning: 70 % av deltagarna skall påtagligt öka sin arbetsförmåga och kunna fortsätta rehabiliteras inom ramen för handlingsplanen eller motsvarande verksamhet. Genom att deltagarna är så mycket bättre förberedda så skall 60 % av dessa kunna gå vidare till arbete eller studier. Förväntningen är också en tydligt minskad depressions- och ångestnivå, mätbar utifrån bl a HAD, och därmed en tydligt ökad arbetsförmåga. Ett samarbete är etablerat mellan Skåne/Alnarp(SLU), Försäkringskassan/ Arbetsförmedlingen och Landstinget Västmanland för att bedriva forskning som kan påvisa evidens av Grön rehabilitering. Projektet kommer att använda validerade (att mäta det som avses att mäta) och reabilitetstestade (tillförlitligheten i mätningen) mätinstrument för att mäta ohälsa och livskvalitet utifrån

Sida 7 av 10 psykiatriska och smärtdiagnoser. Fyra testinstrument kommer att användas i den inledande screeningen för att följa deltagaren under rehabiliteringsfasen samt efter ett år. Kultur och hälsa en framtida rehabiliteringsmodell? Landstinget Västmanland är projektägare. Syftet med detta projekt är att genomföra en rehabiliteringsstudie för att undersöka om kulturinsatser som musik, teater och dans kan påverka hälsan positivt hos långtidssjukskrivna personer med psykisk ohälsa (med diagnoser som t.ex. ångest och depression) i Västerås kommun. Intressenter förutom landstinget Västmanland är Västerås stad, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt företrädare för kulturlivet inom länet. Målgrupp: Vuxna (18-64 år), inskrivna i Försäkringskassan och boendes inom Västerås kommun, sjukskrivna (>90dagar men <2år) med lättare psykiska diagnoser (undantag bipolär sjukdom). Målsättning är att undersöka om kulturinsatser har effekt på upplevd hälsa och rehabilitering hos personer med psykisk ohälsa och att i den mån positiva resultat erhålls, utveckla en modell för hur kulturella insatser kan användas som en alternativ rehabiliteringsmetod för patienter med psykisk ohälsa. Finansiering: Samordningsförbundet Västerås 575 tkr, samt från den så kallade Landstingsmiljarden med samma belopp, dvs 575 tkr. Genomförande tiden är 2010-11-01 2012-10-31. Kostnaden för projektet har beräknats till 2x 25 tkr år 2010, 2x 440 tkr år 2011 samt 2 x 110 tkr år 2012. Utvärderingsplan skall utarbetas parallellt med projektplanearbetet. Projekt Team RiAS - Utveckling av metoder och teamarbete för att få fler vuxna romer i studier, arbete och självförsörjning Romer behöver ett kontinuerligt stöd i att finna vägar förbi de hinder som det stora och långvariga utanförskapet fört med sig, vilket detta projekt syftar till. Coacher ska arbeta i nära samarbete med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, socialtjänsten och landstinget. Inriktningen ska vara att jobba med vuxna med långvarigt utanförskap. Coacherna ska jobba med att slussa personerna till andra lämpliga instanser, se till att de får stöd att klara övergången till en ny insats och vara med steget efter (om det behövs för säkerställandet av resultatet). Syftet i urval: Att vuxna romer bosatta i Västerås ska erbjudas stöd, vägledning och konkreta möjligheter att kunna gå vidare i studier och arbete utifrån individens förutsättningar och ett helhetsperspektiv. Att prova nya samverkansformer mellan de olika myndigheter som är involverade i processen. Övergripande mål: Fler vuxna romer i studier, arbete och självförsörjning. Målgrupp: Romer mellan 18-55 år i Västerås stad med ett samordnat behov, d.v.s. att en tätare samverkan mellan myndigheterna är en förutsättning för att individerna ska kunna komma vidare i sin rehabilitering. Målsättning: Målet är egen försörjning för individen, antingen via arbete eller via utbildning. Projektets erfarenheter och kunskaper kommer att tillföras till de ingående myndigheterna. Genererad kunskap dokumenteras, sammanställs och sprids hos alla intressenter. Budgetram: 875 000 kr under år 2011. Utvärdering sker efter genomförandet. Länsgemensamma utbildningsinsatser och seminarier under 2011 Tid Målgrupp Syfte och innehåll Februari Länets tre beredningsgrupper En heldagsutbildning om syfte och uppgifter för beredningsgrupper knutna till samordningsförbunden, erfarenhetsutbyte och utvecklingsområden i arbetet. 26 personer

Sida 8 av 10 Februari Länets tre styrelser En heldagsutbildning för samordningsförbundens styrelseledamöter om lagstiftning och erfarenhetsutbyte. Inbjudan av extern föreläsare/utbildningsledare ex Kerstin Alnebratt eller Ola Andersson, helst en politiker med erfarenhet av lagstiftningens framväxt. 43 personer April Projektledare inom den finansiella samordningen En heldag projektledarträff. Cirka 20 personer. Erfarenhetsutbyte kring angelägna gemensamma frågor ex utvärdering, ledning/styrning, hur bäst skapa resultat hos svåra målgrupper Maj Öppen för intresserade Ett halvdagsseminarium om försörjningsmåttet. Vad är det? Hur analysera det? Hur påverka utvecklingen? Hur föra fram verktyget? 50 personer, både politiker och tjänstemän. Eventuellt en föreläsare från MDH September Öppen för intresserade Ett heldagsseminarium om samhällsekonomisk utvärdering. Målgrupp politiker och tjänstemän, cirka 50 personer. Eventuellt bjuda in nationalekonom ex Claes Malmquist (gratis?) eller allra helst Ingvar Nilsson (betydligt dyrare) Lösningsfokus i samverkan med individer och organisationer - Länsgemensam konferens under våren 2010 Syftet med konferensen är att främja mötet mellan deltagare från olika organisationer i och runt det lösningsfokuserade arbetssättet. Konferensen syftar vidare till att utöka och fördjupa nätverk för främjande av kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte som kommer individer med samordnade behov till del. Detta förslag till utbildningsinsats har utvecklats i samarbete med CLUES. CLUES avsikt med konferensen är att stödja intresset för lösningsfokus i regionen där flera av samordningsförbundens medlemsorganisationer tillhört dem som visat ett stort intresse för att utveckla arbetssättet. De tre samordningsförbunden i Västmanland är ägare gemensamt av denna utbildningsinsats. Utbildningsanordnare är CLUES, Center för lösningsfokuserad utveckling. Framtida insatser och utveckling Samverkanskraft Samverkan mellan Landstinget och socialtjänsten i Västerås stad i syfte att förlänga utslussningsfasen till arbetsträning i reell miljö, samt utreda och följa upp patienter/klienter från enheterna som bedöms ha arbetsförmåga att arbetsträna i reell miljö. Projektets målgrupp är företrädelsevis unga personer (18-29 år) med funktionshinder/psykiska problem. Personer som respektive myndighet enskilt ej har kunnat bedöma rätt insats för. Personer som man inte tydligt vet om det är arbetsfokus eller behandlingsfokus som är den rätta insatsen. Genuspedagog för jämställd hälsa och sjukskrivningsprocess Ny insats förlagd till samordningsförbunden, ett strukturellt projekt för att stärka medlemmarnas gemensamma arbete med jämställdhet. Särskilt viktigt är arbetet med jämställd sjukskrivningsprocess och där har SKL nyligen sammanställt en vägledning med beprövade arbetssätt och metoder. För att utveckla detta arbete skulle det behövas en genuspedagog som driver arbetet gentemot parterna, som exempelvis, med att ändra synsätt, arrangera seminarier och öka medvetande samt implementera nya arbetssätt och metoder Fördjupad behovsinventering och insatser gällande personer med lindrig utvecklingsstörning Nysvenskar med svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden Dialogen mellan myndigheterna skall utvecklas. Ett närmande med folkhälsorådens arbete fördjupas under verksamhetsåret

Sida 9 av 10 I Sverige grundas det nationella folkhälsoarbetet i det övergripande folkhälsomålet som är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Mål för folkhälsan. prop. 2002/03:35) och dess målområden. Det finns elva stycken folkhälsopolitiska målområden vilka är framtagna utifrån hälsans bestämningsfaktorer. Folkhälsoarbete bygger på tvärvetenskaplig forskning tillsammans med ett tvärsektoriellt arbete. För att hitta väl fungerande metoder inom folkhälsoarbete krävs det att insamlade kunskaper om effekterna av olika insatser finns tillgängligt för andra som skall påbörja liknande arbete. Det är viktigt att insatser utformas utefter kvalificerad forskningsbaserad kunskap som tagits fram genom utvärderingar eller uppföljningar (En förnyad folkhälsopolitik, Prop. 2007/08:110.). 9. Uppföljning och utvärdering Samordningsförbundet har, som en av sina uppgifter reglerad i lagstiftningen, att svara för uppföljning och utvärdering. Uppföljning Uppföljning av samverkansaktiviteter sker via SUS som är ett system för resultatuppföljning av samverkan inom rehabiliterings och habiliteringsområdet. På uppdrag av regeringen har Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialstyrelsen utformat ett system som gör det möjligt för samverkansparter att gemensamt följa upp rehabiliterings och habiliteringsverksamhet. I SUS följs bl.a. hur individer förändrar sin förmåga till egen försörjning och hur de upplever att aktiviteten har påverkat livssituationen. Uppföljning skall ske, via SUS, av varje projekt/aktivitet. Uppföljning av effekterna av introduktionsprogrammet och dess deltagares samordnade behov görs under 2011 med Arbetsförmedlingen. Det är viktigt att få grepp om vilka behov av samordnad rehabilitering och habilitering som denna grupp har samt vilka möjligheter som finns tillgängliga. Utvärdering En utvärderingspolicy antogs i styrelsen den 24 september 2010, utifrån den s.k. självvärderingsmodellen som består dels av en systematisk egenvärdering, och dels av en rekommendation för bedömning av en extern medbedömare. Utvärdering skall ske genom modellen, av varje projekt/aktivitet och är viktigt för att uppmuntra lärandeprocesser och reflektioner kring resultat. Det är viktigt att utvärderingen bygger på en rad olika källor, både kvalitativa och kvantitativa. Utvärderingsmodellen är också viktig för att samordningsförbundets medel skall kunna användas på ett effektivt sätt men också för att diskussion och beslut om implementering skall ha en bra grund.

Sida 10 av 10 INTÄKTER KOSTNADER Medel från huvudmännen Kvarstående medel från 2010 Styrelsen Revision Samordningsförbundet Västerås Budget 2011 Politiker arvode och förlorad arb.tidförtj. Arbetsgivaravgifter Konferenser Livsmedel 7 000 000 2 509 000 30 000 100 000 30 000 20 000 7 000 Summa 187 000 Utvecklingsmedel Summa 1 485 000 1 485 000 Administration Administrativa tjänster 50 000 System, tele, lokal, hygien 50 000 Redovisningskostnader 86 000 Köp av samordnartjänst 550 000 Livsmedel 7 000 Resekostnader 15 000 Hemsida 10 000 Bankkostnader 2 000 Trycksaker/ böcker/ utbildning 23 000 Summa 793 000 Finansiering av projekt/insatser Vägen in Kultur och hälsa Projekt Team RiAS Länsgemensamma utbildningsinsatser och seminarier Lösningsfokus med individer och org. Länsgemensamkonf. Framtida insatser och utveckling Samverkanskraft Nysvenskar med svårigheter att komma ut på arbetsmarknad. Länsgemensam- Genuspedagog för jämställd hälsa och sjukskrivningsprocess Utbildning lokalt 2 318 000 440 000 875 000 30 000 46 000 2 000 000 1 125 000 200 000 10 000 Summa 7 044 000 Summa Intäkter 9 509 000 Summa Kostnader 9 509 000 Resultat 0