Verksamhetsplan och budget

Transkript

1 2013 Verksamhetsplan och budget Ag

2 Innehållsförteckning Samordningsförbundet Västerås... 2 Sammanfattning utvecklingsåret Syftet med samordningsförbundets verksamhet... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 3 Förbundets ändamål och uppgifter enligt förbundsordningen och lagstiftningen... 4 Organisation Samordningsförbundet Västerås:... 4 Förbundets ledning... 4 Samordningsförbundets arbetsområden/perspektiv... 5 Verksamhetsinriktning... 5 Mål för samordningsförbundet... 5 Verksamhetsmål... 6 Behovsgrupper... 6 Verksamhetsinriktning... 7 Kommunikationsplan Verksamheter... 8 Samverkansprojekt och andra insatser intecknade Länsgemensamma utbildningsinsatser och seminarier under Planerade insatser och utbildning lokalt Projekt MiniFLÄTAN Uppföljning och utvärdering av insatsernas målsättning och verksamhet Budget Bilaga Initiering av Integrerad VästeråsSamverkan

3 Samordningsförbundet Västerås Sammanfattning utvecklingsåret 2013 Det är viktigt att reflektera över vad vi hittills har uppnått och hur Samordningsförbundet ska utvecklas framöver. Initiering mot Integrerad VästeråsSamverkan är ett led i detta arbete. Förbundet kommer att arbeta mot en tät integrerings grad som ständigt är i förnyelse. Ett arbete med detaljerna i konceptet initieras 2013 och kommer att påverka förbundet framtida inriktning. Målet är en form av Samordningsteam i samverkan utifrån individens fokus. Individ/brukarinflytandet ska öka. Under 2013 kommer satsningar att ske på fler utbildningar både regionalt och lokalt i syfte att optimera samverkan kring individer i behov av samordnade insatser. Utifrån den aktuella kartläggningen 2012 av prioriterade behovsgrupper skall verksamhet byggas. En stark och god intecknad budget på kr skall möjliggöra för Samordningsförbundet Västerås att fullfölja de insatser som är beslutade, att ständigt utvecklas genom att underlätta och förbättra möjligheterna för de individer som är i behov av samordnande rehabiliteringsinsatser, samt att underlätta en effektiv resursanvändning inom rehabiliteringsområdet mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad. 2

4 Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 5. Förbundets ändamål är att genom finansiell samordning underlätta eller förbättra möjligheterna för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärka sin möjlighet till egen försörjning. Förbundet ska också sträva efter en effektiv användning av gemensamma resurser och främja en positiv utveckling av verksamheten. Uppgifter för förbundet anges i 7. Förbundet har till uppgift att: 1. Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. Stödja samverkan mellan samverkansparterna 3. Finansiera sådana insatser som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde 4. Besluta på vilket sätt de medel som finns för finansiell samordning ska användas 5. Besluta om förbundets arbetsordning 6. Upprätta verksamhetsplan, budget och årsredovisning för förbundet 7. Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna Varje insats ska vara dokumenterad så att den är möjlig att följa upp och värderas i förhållande till uppställda mål för insatsen. Insatserna ska dokumenteras på ett sådant sätt att det är möjligt att återanvända vunna kunskaper och erfarenheter i parternas ordinarie verksamhet. Alla insatser som finansieras av förbundet ska registreras och följas i uppföljningssystemet SUS. Syftet med samordningsförbundets verksamhet Samordningsförbundet Västerås bildades i maj 2010, och är ett politiskt och finansiellt förbund inom rehabiliteringsområdet vars medlemmar består av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad. I kommunen bor cirka invånare. Syftet med förbundet är att genom finansiell samordning: Underlätta och förbättra möjligheterna för de individer som är i behov av samordnande rehabiliteringsinsatser så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärka sin egen försörjning Underlätta en effektiv resursanvändning inom rehabiliteringsområdet mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kommun och Landsting. Förbundet ska stödja och utveckla samverkan mellan parterna inom rehabiliteringsområdet genom finansiell samordning. Åtgärderna anpassas efter lokala förhållanden. Samordningsförbundet har möjlighet att genomföra bl.a. fördjupade samverkansinsatser och kompetensutveckling. Rehabiliteringsansvaret är exempelvis uppdelat på flera sektorer där varje aktör bedriver insatser utifrån egna uppdrag och ansvar. Samtidigt är de olika aktörernas insatser beroende av varandra för att en väl fungerande rehabilitering ska komma till stånd. Att ansvaret för den enskilde är fördelat på flera aktörer kan utgöra hinder mot en effektiv rehabilitering. Det kan vara särskilt problematiskt att rehabilitera människor som har en kombination av medicinska, psykiska, sociala och arbetsmarknadsrelaterade problem. För att hjälpa dessa människor är det nödvändigt att aktörerna samordnar insatser. Det finns även samhällsekonomiska skäl för en finansiell samordning, enligt lagstiftningen. Att samordna resurser i ett gemensamt organ väntas leda till kostnadseffektiva lösningar samhällsekonomiskt. Verksamhetsidé Samordningsförbundet Västerås ska möjliggöra en snabbare återgång till arbete och etablering på arbetsmarknaden, genom att finansiera en gränsöverskridande samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland och Västerås stad. Vision Ge samordnade insatser kring de Västeråsare som har behov av ett samordnat stöd från flera myndigheter, för snabbare återgång till arbete och etablering på arbetsmarknaden. 3

5 Förbundets ändamål och uppgifter enligt förbundsordningen och lagstiftningen Syftet med de samordnade resurserna är att de används för insatser i syfte att en enskild individ skall uppnå eller förbättra sin förmåga att komma in på arbetsmarknaden. Samordningsförbundet skall bidra till att uppnå en effektivare resursanvändning genom utveckling av samverkan mellan parterna. Organisation Samordningsförbundet Västerås Förbundets ledning Styrelsen är samordningsförbundets högsta beslutande och förvaltande organ som har ansvar för utveckling och ekonomi. Styrelsens arbete regleras dels i förbundsförordningen och dels i ett av styrelsen fastställd reglemente. I styrelsen ingår politiskt valda representanter från vardera medlemmen förutom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som företräds av tjänstemän. Styrelsen, och övriga organ i samordningsförbundet, får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för den enskilde, eller i övrigt vidta åtgärder som innefattar myndighetsutövning, eller som avser tillhandahållande av tjänster avsedda för enskilda. Samordnaren är styrelsens verkställande tjänsteman. Tjänstemannen är föredragande i styrelsen, verkställer styrelsens beslut samt utarbetar förslag till beslut för styrelsen vad gäller insatser. Samordnaren tjänstgör på heltid och har sin anställning i Västerås stad. Redovisningstjänster samt sekreterarstöd kommer med en from 2013 att köpas in av Konsult och Service, Västerås stad, och är till styrelsens förfogande i enlighet med styrelsens delegationsordning. Utvecklingsgruppen (fd Beredningsgruppen) består av en (1) tjänsteman, med beslutsmandat, från respektive huvudman. Utvecklingsgruppen utreder ansökan till projekt och förbereder därefter underlag till styrelsen. Gruppen finns inte i förbundets linjeorganisation och har inget formellt ansvar i 4

6 förhållande till styrelsen utan är ett stöd till styrelsens tjänsteman vid förankring och förberedelser av förslag till styrelsen vad gäller insatser. Revisorerna är tre till antalet och väljs av vardera medlemmen. Revisionen för medlemmarna Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan förordnas av Riksrevisionen. Samordningsförbundets arbetsområden/perspektiv Samordningsförbundet Västerås utgår från fyra perspektiv när det gäller planering och utvärdering av den verksamhet som förbundet stöder: Medborgarperspektivet handlar om medborgarens upplevda nytta av de insatser som görs. Dessutom finns i ett medborgarperspektiv också ett tydligt inslag av eget ansvar hos den enskilde. Detta perspektiv sätter kvalitetsfrågorna i fokus; hur väl lyckas vi bidra? Samhällsperspektivet står för den nytta och de resultat och effekter välfärdsintäkter som är målet för de insatser som görs. Här ingår också hur resurser fördelas för att åstadkomma önskad nytta, effekter och resultat. Processperspektivet handlar om hur saker skall göras; med vilken kompetens, på vilket sätt, arbetsformer och arbetsprocesser och om hur resurser används i det dagliga arbetet. Det som görs i processperspektivet måste vara sådant som stödjer möjligheten till måluppfyllelse utifrån medborgarperspektivet och samhällsperspektivet. Lärandeperspektivet handlar om vad som krävs för att lära nytt, lära av, tränas och arbetas med hos de resurspersoner och myndighetsmedarbetare som skall genomföra arbetet utifrån processperspektivet. Det kan handla om nytt kunskapsbehov hos individer eller grupper, nya sätt att bygga samverkansteam, nya arbetssätt, nya logistiska upplägg, nya mötesformer inom och över myndighetsgränserna. Verksamhetsinriktning Behovsanalyser skall utgå från individens behov. Det är viktigt att behovsanalysen fördjupas och att den fångar in både kvantitativa och kvalitativa variabler. Kriterierna för projektansökan gällande gränsdragningsproblematik görs om till uppdrag istället för ansvarsområde. Följande prioritering kan användas: 1. Uppdrag som inte finns inom linjeorganisationerna. 2. Uppdrag som för närvarande inte prioriteras. 3. Uppdrag som medför extra kostnader. 4. Övriga kostnader som bidrar till att samverkan kan bibehållas, t.ex. för lokal, samordnare och administration. Aktiviteterna som finansieras av samordningsförbundet skall för enskild individ ha en tydlig inriktning mot arbetslinjen. Det är viktigt för samordningsförbundet att främja en implementering av framgångsrikt projektarbete. Mål för samordningsförbundet Övergripande mål. Det övergripande målet för samverkan/samarbete inom rehabiliterings- och habiliteringsområdet är att samhällets resurser används på ett effektivare sätt och till större nytta för den enskilde. Det innebär att: ur ett individperspektiv erbjuda personer med behov av samordnad rehabilitering och habilitering ett individuellt processtöd där samhällets samlade kompetenser, insatser och 5

7 lösningar står till förfogande. Det förväntande resultatet är ökade möjligheter till egen försörjning, ökad hälsa och livskvalitet. ur ett samhällsperspektiv optimera samhällets samlade resurser genom att arbetskraftsresurserna tas i anspråk och fler kommer i arbete. Det förväntade resultatet är en större effektivitet och att resurser frigörs till angelägna behov om fler rehabiliteras. Verksamhetsmål Genom den samverkan och de insatser samordningsförbundet bidrar till aktuell målgrupp skall: självförsörjningen öka anställningsbarheten öka kunskapen om samverkan öka samverkan öka mellan samverkansparterna kompetensen inom samverkan öka Finansiellt mål Samordningsförbundets verksamhet skall ha en effektiv och ansvarsfull användning av de medel som ställs till förbundets förfogande. Förbundet skall sträva efter en balanserad budget. Behovsgrupper De behovsgrupper som samverkansinsatserna skall rikta sig mot är personer med behov av samordnad rehabilitering och habilitering och som skall syfta till att dessa skall återfå eller förbättra sina möjligheter till egen försörjning. Löpande görs analyser av de grupper som berörs. Förutom grupper med behov av samordnad rehabilitering riktas även insatser i förebyggande/hälsofrämjande syfte. I propositionen 2002/03:132 anges att en tänkbar målgrupp för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet är personer som är i behov av förebyggande hälsoåtgärder. Dessa personer, i förvärvsaktiv ålder, är de som löper risk att hamna i ovanstående målgrupper och med ett potentiellt behov av samordnad rehabilitering och habilitering. Till grund för arbetet ligger gemensamt prioriterade grupper: Behovsgrupperna identifieras lokalt (se nedan) och ges möjlighet till tidigt stöd, inkluderande förebyggande åtgärder Behovsgrupperna utgörs av personer i förvärvsaktiv ålder (16-64 år) Individerna i behov av samordnad rehabilitering kan ha såväl fysiska, psykiska, sociala som arbetsmässiga behov Nysvenskar med svårighet att komma ut på arbetsmarknaden Ungdomar som uppbär eller riskerar att beviljas aktivitetsersättning Aktuella kartlagda prioriterade behovsgrupper i Västerås 2012: Personer med psykisk sjukdom eller psykisk ohälsa Personer med neuropsykiatriska diagnoser Personer med språksvårigheter Unga vuxna som gått i särskola eller har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning där planering inte är daglig sysselsättning Individ/brukarperspektivet utifrån behovsgrupperna kartläggs 2013 i syfte att optimera kartläggningen. 6

8 Verksamhetsinriktning Initiering mot Integrerad VästeråsSamverkan. Samordningsförbund kommer att arbeta med en tät integrerings grad som ständigt är i förnyelse. Ett arbete med detaljerna i konceptet initieras 2013 och kommer att påverka Samordningsförbundet framtida inriktning. Målet är en form av Samordningsteam (se bilaga). Gemensamma utbildningar har visat sig vara en bra metod för att få igång diskussioner mellan myndigheterna när det gäller hur man bäst skall samverka runt enskilda individer. Under 2013 undersöks möjligheterna till att utveckla fler liknande utbildningar både regionalt och lokalt. En viktig del av samordningsförbundets verksamhet under 2013 är att stärka dess varumärke till att ses som en gemensam utvecklingsmotor. Ett än mera fördjupat samarbete med Västmanlands kommuner och landsting (VKL) är ett exempel. Detta görs även genom att erbjuda information och förmedla vunna erfarenheter till myndigheterna om samordningsförbundets verksamhet. Ambitionerna höjs under 2013 genom riktade insatser mot professionella på myndigheterna men också genom gemensamma insatser med andra samordningsförbund, exempelvis samverkan gällande EUs ESF programperiod Aktiviteterna som finansieras av samordningsförbundet skall för enskild individ ha en tydlig inriktning mot arbetslinjen där även positiva stegförflyttningar mot arbetsmarknaden räknas. Det är viktigt för samordningsförbundet att främja en implementering av framgångsrikt projektarbete. Dialogen mellan myndigheterna skall ständigt utvecklas, tex genom fortsatta ägarmöten samt uppföljning- och planeringsmöten. Folkhälsoarbetet samt individ/brukarinflytandet ska öka. Varje insats skall ha realistiska och mätbara mål. Dessa mål skall vara kopplade till syftet att öka möjligheterna till egen försörjning och en effektivare användning av gemensamma resurser. Målen regleras i avtalen med varje enskilt projekt. I Västmanland finns sedan 1997 det så kallade försörjningsmåttet. I det ingår flera olika former av offentlig försörjning inom rehabiliterings- och habiliteringsområdet: Sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetslöshetskassa, aktivitetsstöd och kommunernas försörjningsstöd. Under 2013 bevakas utvecklingen löpande under året med rapporter och analyser. 7

9 Kommunikationsplan 2013 Kanal Varför? Vem är mottagar en? Hur ska det gå till? Processen När ska det ske? Vem ansvarar för innehålle t? Vem ansvarar för genomföra ndet? Information till huvudmänn ens personal genom bokade möten Information om Samordningsför bundet Västerås verksamhet personligt möte Primära målgrupp er Uppsökande verksamhet samt bokningar via verksamhetschefer Minst en gång per part/huvudm an under 2013 Samordna ren Samordnar en Verksamheter Samverkansprojekt och andra insatser intecknade

10 Läs mer på: Läs mer på: 9

11 Läs mer på: Läs mer på: SamordningsforbundetVasteras.shtml 10

12 Läs mer på: Vasteras-Insatserisamverkan-SamordningsforbundetVasteras.shtml 11

13 Läs mer på: Läs mer på: 12

14 Läs mer på: Länsgemensamma utbildningsinsatser och seminarier under 2013 Konferens: Lösningsfokuserade ledtrådar 2013 Syftet med konferensen är dels att främja mötet mellan deltagare från olika organisationer i och runt det lösningsfokuserade arbetssättet, dels att utöka och fördjupa nätverk för främjande av kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte som kommer individer med samordnade behov till del. Hur vi har gjort sociala investeringar i praktiken! Vad har man gjort i andra kommuner? Samordningsförbundens styrelseledamöter om uppdraget, erfarenhetsutbyte och riktningen mot integrerad samverkan. Inbjudan av extern föreläsare/utbildningsledare: Ola Andersson. Riksdagsledamöterna i Västmanland. Samordningsförbundens utveckling i Västmanland. Hur kan samordningsförbunden utvecklas vidare? Integrerad samverkan Inför EU/ESF programperiod Seminarium med öppenhet för förslag från Samordningsförbunden Utbildningarna arrangeras av samtliga tre samordningsförbund i länet: Norra Västmanlands SF, SF Västerås och SF Västra Mälardalen. Kostnaderna delas på tre för varje samordningsförbund, maximalt kr per förbund = kr 13

15 Planerade insatser och utbildning lokalt Projekt MiniFLÄTAN Det finns idag en grundmodell till en metod som grundlades i projekt Samverkanskraft under senare delen av 2006 och under 2007 där Västerås stad var projektägare. Målsättningen idag är att arbeta fram en metod för att få ut personer, företrädesvis år, med psykiskt och neuropsykiatriskt funktionsnedsättning ut på arbetsmarknaden och mot självförsörjning. För att uppnå detta mål behöver vi öka kunskapen kring psykiska och neuropsykiatriska funktionshinder samt utveckla arbetsmetoder dels för att få ut målgruppen i arbete och dels för att öka samverkan myndigheterna emellan. Projektidén idag bygger på att handläggare, på Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, i Västerås stad och personal inom Landstingen kan initiera personer som har fastnat i systemet till projektet. Dessa personer kan redan ha en psykisk eller neuropsykiatrisk diagnos eller att det finns en misstanke om att en sådan kan finnas. Projektet består av olika så kallade moduler, vilket innebär att deltagaren inte behöver genomgå alla delar utan det anpassas utifrån var deltagaren befinner sig i livet och vad man kommer fram till i samråd med uppdragsgivaren och deltagaren under kartläggningen. Genom arbete och ett socialt sammanhang växer människan vilket ger en ökad självkänsla och minskar risken för depressioner och återfall. Projektet ska möjliggöra för människor som lever med psykisk sjukdom att bidra till samhället och känna sig behövda genom att arbeta som andra medborgare. Bas- och fortsättningsutbildning av Lösningsfokuserat arbete kommer att ske lokalt under En form av KUR-utbildning kommer även att ske under 2013 i syfte att fler får möjlighet att ta del av kunskapen. Uppföljning och utvärdering av insatsernas målsättning och verksamhet Resultaten av samtliga samverkansprojekt skall: ge effekt för individen och samhället vara utvärderingsbart följas upp både lokalt och regionalt Samordningsförbundet gör i samtliga avtal mellan huvudmännen om samverkansprojekt överenskommelse om att projekten ska rapportera insatser för deltagare och verksamhet i SUS som är en förkortning av "sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet". Syftet med systemet är att underlätta lokal, regional och nationell uppföljning av samverkan samt ge möjlighet att kunna leda och styra inom ramen för samverkan. De uppgifter som registreras in i SUS används även för att återrapportera till departement och regering, vanligtvis två gånger om året. Alla insatser skall rapporteras enl. självvärderingsmodellen: De tre syften som självvärderingen skall uppfylla är kontroll, främjande och att vara underlag för kunskapsspridning. Kontroll handlar i första hand om att uppdragsgivaren skall kunna bedöma hur utföraren genomför uppdraget. Beslutsfattare skall ges sådan information som behövs för att kontrollera den verksamhet som man har ansvar för. Främjande handlar om att den personal som jobbar operativt skall kunna granska sina egna förehavanden på ett systematiskt sätt. Sprida kunskap handlar om att det skall finnas dokumentation som går att sprida till andra. Ambitionen är att de erfarenheter som kommer fram i projekten skall vara intressant för andra att ta efter 14

16 Budget utvecklingsåret 2013 Samordningsförbundet Västerås intäkter består av de finansiella ramar som de fyra medlemmarna i Samordningsförbundet sätter in i förbundet som föregås av ett äskande. Lag (2003:1210) om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet fastställer andelen per medlem på följande sätt: 50 % kommer från staten, dvs. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, och 25 % från Landstinget Västmanland och 25 % från Västerås stad. För år 2013 äskades totalt 12 miljoner i finansiell ram från parterna. Utfallet blev kr från staten samt kr vardera från Landstinget Västmanland och Västerås stad, sammanlagt 11 miljoner. Det är viktigt att reflektera över vad vi hittills har uppnått och hur förbundet ska utvecklas framöver. Budget Budget 2013 Prognos 2014 Prognos 2015 Insatser Projekt Vägen- samt fortsättning Projekt SAM-Samordning för arbetsåtergång Projekt MiniFLÄTAN Projekt MAC- motivativerande, aktiverande, coachande Socialt företag - en väg till egenförsörjning Gröna Arenor för samordnadrehabiltering i Västerås MEDVIND-Samordning genom brobyggande informatörer Utveckling av Hälsocenter Västerås Coaching som rehabiliteringsmodell Romane Droma Chance 2 Change Länsgemensamma utbildningsinsatser Lokala utbildningsinsatser Västerås Uppdaterad Kartläggning av prioterade behovsgrupper Utvecklingsmedel Summa tkr Styrelsen Revision Politikerarvode inkl. förl. arb.tidförtj.socialaavg Konferenser Livsmedel Övrigt Summa tkr Administration Administrativa tjänster KoS Redovisningskostnader Bankkostnader Samordnartjänst inkl arbetsgivar- och driftsansvar KoS Livsmedel Resekostnader Hemsida och nyhetsbrev Utbildning, konferenser Serviceavg. NNS Nationella Nätverket för Samordningsförbund Trycksaker, böcker Övrigt Summa tkr TOTAL summa tkr Parternas medel tkr, ränteintäkter ca 200 tkr + kvarvarande medel från 2012 ca tkr. 15

17 Bilaga Initiering av Integrerad VästeråsSamverkan 2013 Ett försök till att förklara integrerad samverkan: samordningsstrategi, som en skillnad till strategier som bygger på överdrivet projektande eller orealistiska implementeringstankar. Integrerad samverkan kan ses framgångsrik när det bidrar till bättre upplevelser av rehabilitering; förbättrade utfall av rehabilitering; tjänster levererade mer kostnadseffektivt över tid, i jämförelse med tidigare arrangemang och/eller andra samordningsstrategier. Integrerad samverkan kommer till stånd när lokal samverkanskultur och etablerade lokala strukturer och myndigheter tillsammans ger direkta, stabila och långsiktigt tryggade fördelar för myndighetsgemensamma serviceanvändare, särskilt de med komplexa och/eller oförutsägbara behov. Första bilden kan handla om hur samverkan behandlas som något apart från den ordinarie verksamheten. Det är något man inte har grepp om, det kanske finns t.ex. ett projekt därute som man har dålig koll på. Det kan handla om ett förhållningssätt, ex att "samverkan är inte något jag behöver vara engagerad i, jag har ju mina uppdrag och det är dem som jag blir belönade utav, inte samverkan". I samordningsförbunden kan det handla om ett perspektiv som säger att det arbete är perifert, i marginalen och att medlen i den finansiella samordningen är något tillspetsad "grädde på moset", eller samordningsförbunden får ta det "som blir över". I förhållande till projekt och insatser kan det handla om kortsiktiga, nästan godtyckliga insatser, för att hantera den komplexitet som en mer utvecklad samordning kan hantera. Den andra bilden kan handla om "samverkan på fredag" syndromet. Den jobbiga arbetsuppgiften som kräver ett annat arbetssätt gör man sist i veckan, när alla har gått hem och alla är trötta. Det kan vara att det är en person i arbetslaget som vet hur man ska jobba med de svåraste fallen eller att det är bara ett fåtal som remitterar till samverkansinsatser. Det kan också reflektera en obalans i vem som är engagerad för samverkan (när det behövs). Vem är det som drar? Projektmässigt kan det handla om projekt som försöker hantera en delprocess i en större process, eller som samlar vissa av parterna eller kompetenserna men inte de som behövs. Den tredje bilden är en bild som beskriver "integrerad samverkan". Här är myndigheterna integrerade med varandra när de behöver det. Förhållningssättet präglas av jämnt fördelat engagemang från alla delar i en organisation och detta syns hos varandra. I integrerad samverkan finns långsiktiga insatser, som myndigheterna driver tillsammans där individens behov står i centrum. I detta nav samlar sig myndigheterna för att erbjuda en effektiv service för individer som behöver det. Här tänker man förebyggande och utifrån både ett helhets- och ett samhällsperspektiv. I samordningsförbundet kan du exempelvis inte se vilka myndigheter beslutsfattarna tillhör utan alla är engagerade för att stödja den samverkan myndigheterna vill bygga upp långsiktigt. I den sista bilden är gränserna mer uppluckrade, inte diffusa, men mer som cellmembraner än som murar. De kan släppa igenom viktiga saker och gör det. Myndigheterna är också välinformerade och kontinuerligt uppdaterade om varandras verksamhet och resurser. Myndigheterna betonar medberoendet dem emellan och agerar gemensamt i den 16

18 ytan som de behöver vara samorganiserade i. Pilen under bilden beskriver en riktning, att det är mot integrerad samverkan vi närmar oss. Integrerade samverkanstjänster kan ge ett mervärde på följande sätt, de kan: förändra identiteten eller framtoningen av välfärdstjänster ge positivare brukarrespons och mer lojalitet från handläggare och professionella säkra organisatorisk effektivitet som exempelvis genom samägda tjänster, integrerad ledning och styrning, stärkta innovationsprocesser samt skapandet av fast utrymme för nya framväxande mellanliggande roller definiera en klarare fokus för agerande som inkluderar tydligare ansvar för rapportering samtidigt som de nya tjänsterna är mindre känsliga för individuella organisationers interna bekymmer och begränsningar introducera mera robusta arrangemang för teamarbete och ledarskap som drar ihop sig och tar ansvar när det är tufft och svårt skapa nya möjligheter för nyinvestering i sådant som annars är svårt, exempelvis gemensam IT system öppna tillgång till nya källor för finansiering och stärka ekonomiska förutsättningar 17

19 18

20 19