Årsredovisning 2004
Innehåll Sammanfattning av verksamhetsåret 2004 3 Övergripande redovisning av verksamhetskostnader 2004 5 VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete 7 Verksamhetsgren Generellt sektorsövergripande arbete 7 Verksamhetsgren Regional utveckling 16 Verksamhetsgren Miljömålsarbete 21 VO Tillsyn och vägledning 27 Verksamhetsgren Social tillsyn 31 Verksamhetsgren Miljötillsyn 42 Verksamhetsgren Djur- och Livsmedelstillsyn 44 Verksamhetsgren Övrig Tillsyn 47 VO Ärendehandläggning 48 Verksamhetsgren Trafikärenden 54 Verksamhetsgren EU-stöd 56 Verksamhetsgren Övrig ärendehandläggning 59 Övrig rapportering 62 Personalstrukturen 2002-2004 64 Personalomsättning 2004 65 Sjukfrånvaro 2003-2004 67 Utbildningsnivå 2004-12-31 68 Prognos pensionsavgångar 2004 69 Uppdrag som skall redovisas i årsredovisningen 2004 72 Finansiell redovisning och sammanställning över väsentliga uppgifter 79 1
2
Mål: Länen skall utvecklas på ett sådant sätt att de nationella målen får genomslag samtidigt som hänsyn tas till olika regionala förhållanden och förutsättningar. Sammanfattning av verksamhetsåret 2004 Jag måste konstatera att välmotiverade, genomtänkta och lovvärda satsningar ibland kan vara förgäves. Myndigheten har under 2004 främjat utbyggnaden av bredband med de medel som regeringen ställt till förfogande. Kommuner har fram till idag redovisat investeringskostnader om ca 5 miljoner kronor som inte kunnat utbetalas. De 13 miljoner kronor som Länsstyrelsen disponerat för bredbandsutbyggnad har återförts för regeringens disposition. Jag förutsätter dock att regeringen följer Länsstyrelsens styrelses förslag att pengarna skall få användas som ursprungligen utlovats. Också andra händelser under 2004 har drabbat länets kommuner, även om det är turismföretagen som fått de hårdaste stötarna. Det myckna regnandet och de påtagliga översvämningarna i bl. a. Lagan, Skålån, Bolmån, Mörrumsån och Helge å har fått turister att undvika länet. Vattentäkten i Alvesta var under flera veckor utslagen. Industrilokaler och bostadshus förstördes. Myndighetens satsningar och stöd till den traditionella glasbruksnäringen har fortsatt under året. Bärkraftigheten sviktar emellertid och de varsel som lagts under året är oroväckande. Även här har den uteblivna turistströmmen till följd av översvämningarna haft påverkan för den bristande lönsamheten. Den senaste raden av motgångar är emellertid stormen, eller rättare sagt orkanen, den 8-9 januari som drabbade just Kronobergs län allra hårdast. Visserligen drabbade detta oväder länet under 2005 men det skall ses i ljuset av att Länsstyrelsen strax före julen 2004 beslutade att bidra med 162 000 kronor till ett EU-projekt syftande till främja internationaliseringen och att utveckla modeller för en uthållig förändring av affärskulturen hos länets många små och medelstora träförädlingsföretag. Boniteten bland länets skogar tillhör den bästa i landet, men efter stormen finns knappt någon avverkningsbar skog kvar, vilket sannolikt drabbar såväl enskilda som sågverk och andra träförädlingsföretag hårt. Konsekvenserna kan i sin helhet dock ännu inte överblickas. Länsstyrelsen har under 2004 bl. a. medverkat i satsningar för de många betydande aluminiumindustrierna i regionen. Främst har detta skett genom stöd för att främja den kompetens som finns hos formgivare och designers i arbetat med framtagandet av nya produkter i aluminiumindustrin. Satsningen kan också ses som en språngbräda mot Designåret 2005. Även när det gäller insatser för att främja 300-årsminnet av Carl von Linné år 2007, har medel avsatts för en regional projektkoordinator som samordnar länets aktiviteter, främst i Växjö och Älmhults kommuner, under jubileumsåret. En samsyn har skapats med bl.a. dem som samordnar Linnéminnena i Uppsala och ett nationellt jubileumskansli har inrättats på Kungliga Vetenskapsakademien. Det finns förutsättningar att landets främste vetenskapsman och kronobergsättling nu kan firas i hela Sverige. Det sägs att "Gud skapade världen, Linné systematiserade den. Inte ens Linné har dock kunnat tygla de krafter som naturen har. Översvämningar, stormar och flodvågen i Sydostasien har inneburit en hård ansträngning för de drabbade men också för länets kommuner och för Länsstyrelsen. Myndigheterna i länet har dock kunnat hantera situationen och under 2004 och inledningen av 2005 har det stått klart för mig att krisberedskapen bland och samarbetet mellan länets myndigheter är mycket god, även om vi kommer att hitta sådant som kan bli bättre på. Lars-Åke Lagrell 3
Ekonomi och personalansvar, Enhetschef Ärendehandläggning Sakansvarig Funktioner inom sakområdet Funktionsansvarig Organisation STYRELSE Länsledning Stab Samhällsutvecklingsenhet Krishantering, skydd mot olyckor och cívilt försvar Regional utveckling Jämställdhet Hållbar samhällsplanering och boende Kommunikationer Social omvårdnad Beredningssekretariat för Mål 2 Södra Chefsjurist Förvaltningsenhet Administrativ direktör Trafik Konkurrens Boende I&P IT Ekonomi Personal Natur- och kulturmiljöenhet Miljöprövningsdelegationen Naturvård och miljöskydd Fiske Kulturmiljö Naturvård Miljöövervakning/kalkning Miljöskydd Lantbruks- och veterinärenhet Lantbruk Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor Stödhantering Rådgivning/projekt Kontroll 4
Övergripande redovisning av verksamhetskostnader 2004 Tabell A - Verksamhetskostnader 2004 efter finansiering Tabellen skall innehålla verksamhetskostnader enligt resultaträkningen, oavsett finansiering. Objektkoder som ingår i respektive verksamhetsgren framgår av tabellmallar för de olika verksamhetsgrenarna. Kostnader som definitionsmässigt är myndighetsövergripande skall redovisas som sådana, även om kostnaderna finansieras med externa medel (s.k. OH-pålägg). Verksamhetsområden och verksamhetsgrenar samt myndighetsövergripande verksamhet 5 Kostnader exkl OH Kostnader inkl OH finansiering Tkr % Tkr % VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande 28 425 31,8 4 3358 48,4 arbete VG Generellt sektorsövergripande arbete 16 626 18,6 25 360 28,3 VG Regional utveckling 3 364 3,8 5 131 5,7 VG Miljömålsarbete 8 435 9,4 12 866 14,4 VO Tillsyn och vägledning 10 485 11,7 15 993 17,9 VG Social tillsyn 4 129 4,6 6 298 7,0 VG Miljötillsyn 4 840 5,4 7 383 8,2 VG Djur- och livsmedelstillsyn 854 1,0 1 303 1,5 VG Övrig tillsyn 662 0,7 1 010 1,1 VO Ärendehandläggning 19 781 22,1 30 173 33,7 VG Trafikärenden 2 773 3,1 4 230 4,7 VG EG/EU-stöd 12 135 13,6 18 510 20,7 VG Övrig ärendehandläggning 4 873 5,4 7 433 8,3 SUMMA PRODUKTION 58 691 65,6 89 524 100 Myndighetsövergripande verksamhet (10) samt Administration och intern service (11) SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL RESURSSAMVERKAN 30 833 34,4 89 524 100 89 524 100 1) Resurssamverkan 493 493 0,0 Totalsumma verksamhetens kostnader enl 90 017 100 resultaträkningen 2) Myndighetsövergripande verksamhet, uppdelat på: 3) Nivå 1 (113-115) 14 587 16,2 Nivå 2 (110-112, 116-119) 9 811 10,9 Nivå 3 (100-109) 6 928 7,7 Personalkostnad, produktion (kkl 4, verksamhetskod 2-8) 50 396 85,9 90 017 1 Den del av kostnader för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhetskod, oftast adm. & intern service (11). 2 Totalsumma verksamhetskostnader ska överensstämma med verksamhetskostnaderna enligt resultaträkningen 3 Summan på nivå 1-3 ska överensstämma med totalsumman Myndighetsövergripande verksamhet. Den procentuella fördelningen ska visa resp. nivås andel av personalkostnaderna vg 2-8 (kkl 4). * 100-109 = Allmänt och övergripande inom myndighetsövergripande verksamhet.
110-112 = Allmänt och övergripande inom administration och intern service, ekonomiadministration och personaladministration 113-115 = Lokaler, utrustning och gemensam service, IT-verksamhet och telefoni 116-119 = Försäljning tjänser enligt avgiftsförordningen, facklig verksamhet, övriga ärenden inom administration och intern service Tabell B - Verksamhetskostnader 2002-2004 Myndighetsövergripande verksamhet särredovisad Kostnader per VO och VG 2004 2003 2002 VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande 28 425 25 456 2 2870 arbete VG Generellt sektorsövergripande arbete 16 626 15 355 11 251 VG Regional utveckling 3 364 2 838 2 280 VG Miljömålsarbete 8 435 7 263 9 339 VO Tillsyn och vägledning 10 485 7 994 8 471 VG Social tillsyn 4 129 2 520 2 526 VG Miljötillsyn 4 840 3 859 4 281 VG Djur- och livsmedelstillsyn 854 887 897 VG Övrig tillsyn 662 728 767 VO Ärendehandläggning 19 781 20 056 18 624 VG Trafikärenden 2 773 2 809 2 403 VG EG/EU-stöd 12 135 12 116 11 636 VG Övrig ärendehandläggning 4 873 5 131 4 585 Resurssamverkan 1 493 510 519 Myndighetsövergripande kostnader (10 + 11) 30 833 30 193 31 643 Totala kostnader (inkl. OH) 2 90 017 84 209 82 127 1 Den del av kostnader för resurssamverkan som ska belasta länsstyrelsen ska fördelas på resp. verksamhetsgren. 2 Totalsumma verksamhetskostnader ska överensstämma med verksamhetskostnaderna enligt resultaträkningen. Årsarbetskrafter 1 per sakområde m.m. 2004 2003 2002 Övrig förvaltning (20+21) 3.50 3.60 4.27 Kommunikationer (24+25+34) 7.80 8.47 6.96 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) 1.78 1.64 1.65 Regional utvecklingspolitik och konkurrens (30) 8.16 8.83 8.40 Hållbar samhällsplanering och boende (40+41) 5.32 5.66 5.02 Kulturmiljö (43) 5.05 4.04 4.23 Civilt försvar och räddningstjänst m.m. (45) 3.95 3.68 3.86 Naturvård och miljöskydd (5) 27.83 25.60 26.40 Lantbruk (60) 25.27 25.61 26.31 Rennäring (61) - - - Fiske (62) 1.08 1.19 1.29 Social omvårdnad (70) 8.34 6.87 5.50 Jämställdhet (80) 1.16 0.96 0.86 Integration (85) 0 0 0.32 Myndighetsövergripande verksamhet (10+11) 24.98 27.11 31.84 Summa 124.22 123.26 126.91 1 Uppgifterna avser all anställd personal vid länsstyrelsen, oavsett finansiering och anställningsform. Se vidare FÅB (2000:605), ESV:s allmänna råd till 2 kap. 4. 6
LÄNSSTYRELSENS VERKSAMHETSOMRÅDEN SAMT VERKSAMHETSGRENAR VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete Mål: Ett långsiktigt hållbart förverkligande av den nationella politiken genom samordning och hänsynstagande till olika sakintressen. Verksamhetsgren Generellt sektorsövergripande arbete TABELL 1.1 - VERKSAMHETSKOSTNADER OCH ÅRSARBETSKRAFTER 2004 FÖR VERKSAMHETSGREN GENERELLT SEKTORSÖVERGRIPANDE ARBETE Tabellen skall innehålla verksamhetskostnader enligt resultaträkningen. Fakta i tabellen skall redovisas endast för senaste räkenskapsår (dvs. 2004). Verksamhetskostnader för VG Generellt sektorsövergripande arbete Kostnader (tkr) Årsarbetskrafter Totala kostnader VG Generellt sektorsövergripande arbete 16 626 23.27 (exkl. OH) varav Övrig förvaltning (200, 201) 1 943 1.77 varav Trafik (240, 250) 152 0.25 varav Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära 105 0.23 frågor. (280, 289) varav Regional utvecklingspolitik och konkurrens (300) 1 433 2.05 varav Infrastruktur (34) 884 1.26 varav Hållbar samhällsplanering och boende (400-402) 1 520 2.85 varav Kulturmiljö (430) 965 1.68 varav Civilt försvar och räddningstjänst (45) 3 417 3.95 varav Naturvård och miljöskydd (500) 2 794 4.27 varav Lantbruk (600) 1 371 2.66 varav Rennäring (610) - varav Fiske (620) 221 0.35 varav Social omvårdnad (700) 1 345 1.61 varav Jämställdhet (80) 476 0.34 varav Integration (85) 0 0.00 Verksamhetsgrenens andel av myndighetsövergripande kostnader 14 934 (10 + 11) Totala kostnader VG Generellt sektorsövergripande arbete (inkl. OH) 25 360 1 Uppgifterna avser all anställd personal vid länsstyrelsen, oavsett finansiering och anställningsform. Se vidare ESV:s allmänna råd till 2 kap. 4 förordningen (2000:605) om budgetunderlag och årsredovisning. En årsarbetskraft motsvarar 220 arbetsdagar per år. 7
TABELL 1.1.2 FÖR SAKOMRÅDE JÄMSTÄLLDHET Kostnader/intäkter för sakområde Jämställdhet 2004 2003 2002 Verksamhetskostnader inkl. OH 1 (tkr) 726 346 694 varav ramanslag 32:1 (18 C1), netto (tkr) 662 346 694 varav övrig finansiering (tkr) 64 0 0 Andel av länsstyrelsens totala verksamhetskostnader (%) 0,8 0.41 0.80 Verksamhetsintäkter 64 0 0 1 Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11) Mål 1: Länsstyrelsens arbete skall baseras på myndighetens samlade kompetens inom olika sakområden och som helhet gynna en hållbar utveckling i länet och regionen. Olika aspekter såsom krishantering i fred samt civilt försvar, jämställdhet, kulturarv, regional utveckling samt miljö skall beaktas och samordnas. Återrapportering 1 Redovisa översiktligt de viktigaste exemplen på hur följande områden har beaktats i länsstyrelsens arbete. Krishantering i fred och civilt försvar Inom området krishantering i fred har en påtaglig utveckling ägt rum under 2004. Genom tillskapandet av funktionen vakthavande beslutsfattare (VB) vid Länsstyrelsen har inte enbart Länsstyrelsen blivit tillgänglig dygnet runt och under hela året, utan dessutom har ett internt nätverk inom Länsstyrelsen med förankring i samtliga enheter utvecklats. VB-funktionen har också medfört att relationen till beredskaps- och räddningstjänstföreträdarna ute i kommunerna väsentligt förstärkts och tydliggjorts. Under 2004 har arbetet med en regional risk- och sårbarhetsanalys inletts. I startprocessen var inte mindre än 23 myndigheter, organisationer och företag inom länet involverade. Arbetet fortgår nu i sammansatta grupper för att bearbeta scenarier för sju prioriterade riskområden. Länsstyrelsen har under året fullföljt sitt stöd till länets samtliga kommuner i arbetet med lokala risk- och sårbarhetsanalyser. I denna process tillämpas ett brett angreppssätt som innebär att hela kommunens ansvar belyses ur risk- och sårbarhetssynpunkt. Härvid klarläggs behov av samordning och gemensam åtgärdsplanering samt formerna för Länsstyrelsens stöd och medverkan i processerna. Under 2004 har verksamhetsområdet skydd och säkerhet givit ut Beredskapsbladet G med aktuell information inom områdena krishantering, beredskap, skydd mot olyckor, kompetensutveckling, erfarenheter från övningar m. fl. Bladet ges ut 1-2 gånger per månad. I samband med översvämningarna inom länet sommaren 2004 belystes såväl Länsstyrelsens som de berörda kommunernas förmåga att hantera en omfattande händelse under längre tid. De viktigaste erfarenheterna kan knytas till betydelsen av väl utvecklade nätverk, flexibilitet, samverkan och framförhållning i planering och genomförande. Beträffande Länsstyrelsens ansvar inom området civilt försvar har uppföljning skett gent emot kommunerna bl. a. beträffande lagerhållning av skyddsmasker och viss räddningstjänstmateriel. I övrigt är det Länsstyrelsens målsättning att efter erforderlig anpassning kunna lämna stöd till Försvarsmakten och medverka till att länets kommuner utvecklar robusthet och uthållighet för svåra påfrestningar såväl i fred som under beredskap och väpnat angrepp. 8
Jämställdhet Länsstyrelsen har under året deltagit i projektet Jämställd förskola. Sex förskolor i länet deltar i projektet. Fem forskningscirklar har bildats där personalen på respektive förskola tilldelats en handledare vardera från Växjö universitet. Samtliga deltagare har tillsammans med styrgruppen samt en representant från Delegationen för Jämställd förskola träffats vid ett par tillfällen under hösten. Vid träffen i december var närmare 200 personer samlade till en gemensam föreläsningsdag. Till Växjö kom förutom de deltagande förskolorna även andra intresserade förskolor, detta för att väcka intresse för att vidareutveckla projektet under 2005. Länsstyrelsen har tillsammans med Länsarbetsnämnden, Försäkringskassan, Kommunförbundet, Landstinget och Polismyndigheten startat ett Mål 3 projekt som fått namnet, Jämställd ledning. Projektet syftar till att öka kunskapsnivån kring Jämställdhet och medvetandegöra ledningen om dess ansvar och betydelse för frågans förankring i respektive organisation.målet är att samtliga aktörer i länet skall påbörja ett strukurerat arbete med jämställdhetsintegrering. Den 1 september 2004 bjöd landshövdingen in till en kick off för projektet där närmare 80 personer deltog. Målsättningen inför 2005 är att genomföra totalt 4 halvdagsutbildningar inom ramen för Jämställd ledning. Målgruppen är länets statliga chefer och kommunchefer samt deras ledningsgrupper. Under året har tre sammanträden med länets jämställdhetsråd genomförts. Rådet består av politiker och tjänstemän från Länsstyrelsen, Kommunförbundet, kommunerna samt länets organisationer. Rådet har i anslutning till sina sammanträden genomfört två företagsbesök. Rådet har också beslutat att tilldela två arbetsplatser i länet, rådets Jämställdhetspris. För 2003 tilldelades Växjö CLV (Centrallasarettet Växjö), priset och för 2004 beslutade rådet att ge priset till Scandinavian PC System. Priserna delades ut av landshövding Lars Åke Lagrell vid Länsstyrelsen ordinarie sammanträde idecember 2004. Kvinnofridsarbetet i länet har intensifierats under hösten. Flera lokala upprop för kvinnofrid har genomförts. Länsstyrelsens jämställdhetsdirektör har medverkat vid uppropen och tillsammans med andra aktörer agerat som samordnare för delar av det vidare arbetet. Ett par olika mansgrupper har bildats för att samtala kring värdegrundsfrågor och rådande könsmaktsordning. En förhoppning om ett konkret handlingsprogram för kvinnofrid har väckts. I det regionala organet för kvinnorfrid, Kvinnorfrid Kronoberg har fyra möten genomförts under året. Hedersrelaterade brott har varit en återkommande punkt och det har också adjungerats in personer till Kvinnofrid Kronobergs möten för att informera om arbetet med insatser som avser att förebygga hedersrelaterade brott. Från Länsstyrelsen har socialdirektörern och jämställdhetsdirektören deltagit i arbetet med att sprida information i länet avseende projektmedel för insatser kring hedersrelaterade brott. Länet har 500 000 kronor att fördela till projektverksamhet. Fördelning av medel för skyddat boende sker i samverkan med storstadslänen, i vår region, Skåne län. Ett omfattande arbete med Länsstyrelsens handlingplan för jämställdhetsintegrering har genomförts under året. Handlingsplanen omfattar samtliga sakområden på Länsstyrelsen och skall börja tillämpas med start den 1 januari 2005. (Se bil 1). Länsstyrelsen har under sommaren rekryterat en ny jämställdhetsdirektör. Tjänsten har utökats till heltid från att tidigare ha varit en halvtidstjänst. Kulturarv De arkeologiska undersökningar som utförts under 2005 har inte varit så omfattande som 2004. Geografiskt mest omfattande har varit arbetet för att dokumentera ev. spår av mänsklig verksamhet i området för blivande vattenledning från Bergaåsen i Ljungby kommun till Växjö. De arkeologiska iakttagelserna var dock inte speciellt omfattande. Vidare har arkeologiska undersökningar gjorts i anslutning till områden planerade för bostadsbebyggelse i Växjö, dels vid Universitetet, dels i ett område i stadsdelen Söder. Rester av stenåldersboplats har påträffats. Medel har avsatts för att i projektform studera handläggning och resultat av den uppdragsarkeologiska verksamheten åren 1994-2003. 9
Fortfarande är mängden skogsbruksärenden inför planerad markberedning mycket omfattande. Länsstyrelsen har dock i princip fattat beslut i alla de ärenden som kommit in under året. Projektet Skog & Historia har bedrivits med stor framgång i länet. Projektet är ett arbetsmarknadsprojekt som går ut på inventering av kulturlämningar i skogen, dvs lämningar av typen torpgrund m.m. som inte finns registrerade som fornlämningar. Länsstyrelsen bidrar med finansiering av arkeologisk kompetent arbetsledning som anställts via Smålands museum. Byggnadsvården har som tidigare år satsat på en kategoriinventering. I år var det aktuella temat Modernismens byggnader i princip det som går under begreppet funktionalismen. Arbetet har utförts av Smålands museum och resulterat i en bok och en vandringsutställning. Museet har också genomfört en inventering av det kalla krigets byggnadsverk. Genom de bidragsmöjligheter som finns via Riksantikvarieämbetet har bidrag lämnats till upprustning av ett 50-tal byggnader alltifrån ängslador (som nyligen inventerats) och vissa boendemiljöer till olika förindustriella kvarnmiljöer. Satsningarna är av största betydelse för ett bevarat och vårdat kulturarv till gagn för länets invånare och turismen. Inom kulturlandskapsvården har liksom tidigare år bidrag lämnats till skötseln av ängsfruktodlingarna vid Åsnen samt till länets enda kulturreservat Linnés Råshult. På Råshult har upprustning gjorts av några av byggnaderna. Dessutom har uppförts en ängslada på en dokumenterad plats för en tidigare lada. På gårdstomten har också gjorts en arkeologisk undersökning, Resultatet ligger till grund för kommande planering av området inför Linnéjubiléet 2007. Under året har en särskild satsning gjorts på skyltsidan. Dels har nytryck gjorts av äldre skyltar på fornminnen. Dels har en stor nysatsning gjorts på uppskyltning av ett 20-tal medeltida kyrkor. Myndighetsarbetet beträffande kyrkorna har varit krävande med många stora renoveringsprojekt. Arbetet sker med stort engagemang från församlingarna. Samarbetet med stiftet och stiftsantikvarien har utvidgats. Regional utveckling Länsstyrelsen har under 2004 påbörjat arbetet med att genomföra det regionala tillväxtprogrammet. Under året beviljades 70 projekt ekonomiskt stöd. Det sammanlagda stödet uppgick till 19,7 mkr. Fördelningen på insatsområden framgår nedan: Insatsområde Antal projekt Beviljat belopp (tkr) Innovationssystem och kluster 16 5 177 Entreprenörskap, företagande och företags- 12 3 960 Klimat Upplevelsenäringen 11 2 804 Arbetskraftsförsörjning 1 480 Strukturfondsinsatser 19 5 381 Teman 3 500 Övriga projekt 8 1 386 Totalt 70 19 688 10
Bland de större projekt som Länsstyrelsen på detta sätt stödjer kan nämnas Ung tillväxt (Interactive Institute), Tunga fordon (TeknikCentrum), Innovation Kronoberg (ALMI Företagspartner), Ung företagsamhet för nya målgrupper (UF), Studentkontakt (Växjö universitet), Invest in Smaland (Kommunförbundet), Linné 2007 (Länsstyrelsen) och Markaryds utvecklingsplan (Markaryds kommun). Länsstyrelsen har också medfinansierat 19 projekt till ett belopp av 5,4 mkr inom ramen för olika strukturfondsprogram, huvudsakligen Mål 2 Södra. Länsstyrelsen har särskilt satsat på projekt som syftar till att på olika sätt stödja Glasriket. Sammanlagt har Länsstyrelsen avsatt 4,2 mkr för detta ändamål. Den största satsningen avser Kosta Glascenter. Under året har Länsstyrelsen arbetat med att genomföra ett program för dels entreprenörsfrämjande åtgärder med tyngdpunkt mot personer och företagare med utvecklingsidéer, dels lokalt utvecklingsarbete med tyngdpunkt mot ideella sektorns möjligheter att bidra till den lokala utvecklingen. Under året har 47 projekt beviljats stöd på totalt 1,2 mkr. Länsstyrelsen har beviljat 54 ansökningar om landsbygdsstöd till ett sammanlagt belopp av 3,7 mkr inkl. EU-medfinansiering. 13 ansökningar har fått avslag. Landsbygdsstödet har bidragit till 48,8 nya årsarbetskrafter, varav 17,3 avser kvinnor ( 35 %). Under året har Länsstyrelsen gjort en uppföljning av landsbygdsstödet som avser åren 1997 2002. Av den framgår att sysselsättningen har ökat betydligt mer än som utlovades i stödansökan. Kvinnorna står för 26 procent av de nya arbetstillfällena. Varje årsarbete har kostat 55 000 i genomsnitt. Merparten av företagen har utvecklat sin verksamhet som planerat. Mer än 90 procent har upplevt stödet som betydelsefullt eller mycket betydelsefullt. Inte mindre än 93 procent av de tillfrågade upplevde Länsstyrelsens hantering som bra eller mycket bra. 11
Länsstyrelsen har förutom rapporten om uppföljningen av landsbygdsstödet producerat ett antal rapporter. Bland annat har i samverkan med InternetCity gjorts en kartläggning över informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län 1998-2003. Miljö De regionala miljömålen och den åtföljande strukturen med delmål och åtgärdsstrategier gör det möjligt för alla verksamhetsområden inom Länsstyrelsen att på ett enkelt sätt beakta miljöaspekterna i sitt eget arbete. Åtgärdsstrategier för att nå miljömålen inom energi- och transportområdet har utarbetats under året och antagits av styrelsen i december. Arbete med en länsstrategi för att nå miljömålet Levande Skogar har påbörjats under året och sker i samarbete med Skogsvårdsstyrelsen. Uppföljningsarbetet och uppdatering av det regionala miljöunderlaget sker löpande. Interna miljömålsforum liksom kommunbesök för att initiera det lokala miljömålsarbetet har genomförts. Miljökvalitetsmålen beaktas vid prövning och tillsyn samt vid områdesskydd enligt miljöbalken. Ett särskilt arbete har genomförts i syfte att låta miljömålen tydligare styra prioriteringarna i tillsynsplaneringen. I det interna miljöledningssystemet har ett särskilt mål om beaktande av miljömål i motiveringarna till Miljöprövningsdelegationens tillståndsbeslut antagits. Mål 2: Länsstyrelserna skall vidareutveckla arbetet med att integrera lärandet i myndighetens arbete så att kunskaper från genomförda insatser, uppföljningar och utvärderingar tillvaratas. Återrapportering 2 Redovisa länsstyrelsens strategi för lärandet och hur detta har integrerats i myndighetens arbete med verksamhetsgrenarna regional utveckling samt miljömålsarbete, hur uppföljningar och utvärderingar har tillvaratagits och påverkat inriktningen av insatserna inom verksamhetsgrenarna regional utveckling och miljömålsarbete. Länsstyrelsen har ingen dokumenterad strategi för lärandet. Den strategi som finns är medvetenheten om att Länsstyrelsen är en kunskapsorganisation. Detta gör att det ständiga lärandet är nödvändigt för att medarbetarna skall utveckla sin kompetens. Lärandet och utvecklingsarbetet sker primärt i de arbetsgrupper där det dagliga arbetet sker. Inslag av kortare eller längre utbildningar är viktiga inslag för att höja kompetensen hos medarbetarna. I det dagliga arbetet sker en fortgående uppföljning och utvärdering av de aktiviteter som tillsammans bildar grunden för det regionala utvecklings- och miljömålsarbetet. I arbetsgrupper, referensgrupper, styrelser och partnerskap lämnas reaktioner och synpunkter på Länsstyrelsens arbete med att t.ex. ta fram och genomföra olika program såsom t.ex. tillväxtavtal, tillväxtprogram och regionala miljömål. I Länsstyrelsens arbete med det regionala miljömålsarbetet och det regionala tillväxtprogrammet har experter inom hållbar utveckling, dvs. det som berör ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensioner, deltagit i respektive arbetsgrupper. På detta sätt har synpunkter från berörda expertområden vävts in och beaktats i programarbetena. Under året har länet påbörjat arbetet med ett regionalt utvecklingsprogram för hållbar utveckling, benämnt KRUS, Kronobergs läns utvecklingsstrategi. Ett grundläggande analysdokument, som belyser de ovannämnda tre aspekterna på hållbar utveckling, har tagits fram, som innebär tillvaratagande av uppföljningar och utvärderingar på många områden. Detta underlag har använts för de diskussioner om länets utveckling, mål och strategier som förts och förs i politiska organisationer, fackföreningar, näringslivsorganisationer, kommuner etc. 12
Överläggningar har skett med Utvecklingsrådet om utformningen av KRUS. Tjänstemän från Länsstyrelsen, Landstinget och kommunerna tar sedan fram ett förslag till utvecklingsprogram, som beräknas kunna fastställas hösten 2005. I samband med rekvisitioner av beviljade medel sker uppföljningar av projekt och stöd till företag. Arbetet med utvärderingen av landsbygdsstödet via enkät till stödföretagen för perioden 1997-2002 har genomförts. Den visar bl.a. att 93 procent av de tillfrågade upplevde Länsstyrelsens hantering som bra eller mycket bra. Uppföljning och återkoppling är en viktig del av tillämpningen av miljöbalken. Eftersom praxis fortfarande saknas i många fall, återförs utfall av överklagade ärenden och domar i miljödomstol och miljööverdomstol till Länsstyrelsen genom särskilda lagmöten. Erfarenheter och rättsfall sprids genom länsstyrelsernas gemensamma e-postnätverk. Miljöövervakning bidrar till kunskap och underlag till det regionala miljömålsarbetet samt till styrning av olika åtgärder såsom kalkning och biologisk återställning. Erfarenheterna från hearings och kommunträffar har lett till förändrad strategi för arbetet med åtgärdsprogram. Uppföljning och utvärdering av kommunal miljöbalkstillsyn ligger till grund för Länsstyrelsens prioriteringar i planen för tillsynsvägledning gentemot kommuner. På samma sätt har Naturvårdsverkets utvärdering av den operativa tillsynen enligt miljöbalken i landet under året lett till vissa justeringar i Länsstyrelsens arbete. I tillväxtprogrammet för Kronobergs län sägs att arbetsformen är processorienterad. Det betyder att analys, program, insatser/aktiviteter, uppföljning och utvärdering sker fortlöpande. Dokumentet är därför inte en färdig slutprodukt utan en redovisning av processer som pågår och som skall utvecklas under programperioden. Denna process sker i en omfattande dialog med olika aktörer. Dokumentet kommer att årligen ses över i samband med redovisningar för Länsstyrelsens styrelse. Mål 3: Länsstyrelsen skall bidra till ökad jämställdhet i länet genom att i all sin verksamhet belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns villkor i förhållande till de jämställdhetspolitiska målen, samt genom att i samverkan med centrala aktörer i länet stödja arbetet med jämställdhetsintegrering. Särskilt fokus skall under året läggas på områdena Regional utveckling, Social tillsyn, Kommunikationer, Hållbar samhällsplanering och boende. Länsstyrelsens sakkunnige för frågor om jämställdhet skall vara ett konsultativt stöd i detta arbete. Återrapportering 3 Länsstyrelsen skall ha en handlingsplan för sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Den bör omfatta den interna styrningen, kompetensutveckling, metoder för jämställdhetsintegrering, samordning och uppföljning för arbetet. Redovisa hur handlingsplanen har följts under året, samt hur länsstyrelsen stöttat arbetet med jämställdhetsintegrering genom samverkan med centrala aktörer i länet. Länsstyrelsen har under året arbetat fram en handlingsplan för jämställdhetsintegrering. I gruppen har förutom jämställdhetsdirektören ingått representanter från samtliga enheter samt staben. Handlingsplanen omfattar den interna styrningen, kompetensutveckling, metoder för jämställdhetsintegrering, samordning och uppföljning för arbetet. Handlingsplanen tas i bruk fr.o.m. den 1 januari 2005. I arbetet med tillämpning av handlingsplanen är de av regeringen utvalda fokusområdena prioriterade. Länsstyrelsen har tillsammans med de centrala aktörerna i länet genomfört en utbildningsdag i Jämställdhet under hösten. Målgruppen var statliga chefer, kommunchefer samt deras ledningsgrupper. Denna dag följs upp under 2005 med ett utbildningsprogram kallat Jämställd ledning. Projektet syftar till att öka kunskapsnivån kring Jämställdhet och medvetandegöra ledningen om dess ansvar och betydelse för frågans förankring i respektive organisation. Målet är att samtliga aktörer i länet skall påbörja ett strukurerat arbete med jämställdhetsintegrering. 13
Mål 4: Underlag om hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt skall i ett tidigt skede och på ett samlat sätt användas i länsstyrelsernas verksamhet inom olika sakområden. Länsstyrelsen skall genom tidiga kontakter och samråd verka för att det nationella perspektivet får genomslag i kommunernas fysiska planering och att planeringen samordnas så att den främjar en hållbar utveckling i länet och regionen. Återrapportering 4 Redovisa strategiskt viktiga insatser som har genomförts under året. Härvid skall särskilt redovisas på vilket sätt länsstyrelsen med stöd av sin samlade kompetens beaktar att miljökvalitetsmålen och andra nationella mål får genomslag i samband med kommunal planering för etablering av anläggningar som får stor påverkan på och betydelse för kommunens, andra kommuners och länets framtida utveckling. Länsstyrelsen har vid 33 samrådstillfällen med kommuner och andra aktörer verkat för att den fysiska planeringsverksamheten främjar en långsiktigt hållbar utveckling. Vid dessa tillfällen bevakas även att de nationella intressena tas till vara i kommunernas planering. Förutom samråd kring fysiska planer har också sektorsövergripande frågor och miljömålsfrågor behandlats. En gång i kvartalet samlas representanter från Länsstyrelsen och kommunernas planeringsfunktioner till samtal om gemensamma angelägna planerings- och byggfrågor. Under 2004 har följande teman behandlats; Miljökvalitetsnormer i planeringen Från jämställdhet till genusperspektiv i fysisk planering God bebyggd miljö, mål o verklighet Bygglov, tillsyn o kontroll i byggandet Kulturmiljön i den fysiska planeringen. Mål 5: Länsstyrelsen skall vid ett väpnat angrepp och vid svåra påfrestningar på samhället i fredstid vara en organisation som kan stödja inblandade parter, såsom kommuner, myndigheter och organisationer, i syfte att få till stånd samordning och skapa en gemensam inriktning för de åtgärder som behöver vidtas, såväl före som under och efter en kris. I händelse av krig eller annat krisläge skall länsstyrelsen på en sektorsövergripande nivå kunna informera samhällsaktörer och allmänhet om förlopp, konsekvenser och de åtgärder som planeras av ansvariga myndigheter. Återrapportering 5 Redovisa översiktligt de viktigaste exemplen på hur områdena krishantering i fred och civilt försvar har beaktats i länsstyrelsens arbete. Utöver vad som framgår under mål 1 ovan har Länsstyrelsen i samverkan med Landstinget, Polisen och länets kommuner utvecklat ett krisinformationssystem benämnt KrisSam, som skall kunna användas såväl vid fredstida kriser som vid höjd beredskap och väpnat angrepp. Systemet är under fortlöpande utveckling och har prövats vid tre tillfällen under året. Länsstyrelsen bedömer att KrisSam jämte information via hemsidor för närvarande täcker det aktuella behovet. Vid Länsstyrelsen genomfördes i december en krisledningsövning inom ramen för ett omfattande elbortfall. Övningen är att betrakta som ett led i det fortlöpande arbetet att förstärka Länsstyrelsens förmåga att under en kris stödja inblandade parter och få till stånd samordning och gemensam inriktning av krishanteringsarbetet. 14
Mål 6: Prövning och tillsyn enligt miljöbalken och enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor skall samordnas. Återrapportering 6 Länsstyrelserna skall redovisa hur samordningen har skett. Inom länet finns sex anläggningar som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (lägre kravnivå). Två av dessa utgörs av tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken, för vilka Länsstyrelsen har ett operativt tillsynsansvar. Här sker tillsynen samordnat med deltagande från särskild Seveso-handläggare vid Länsstyrelsen i Kalmar och i förekommande fall även Arbetsmiljöinspektionen och Räddningstjänsten. De fyra övriga anläggningarna är enskilda gasoltankar eller omlastningscentral för gas. I dessa fall ligger miljöbalkstillsynen enligt lag på kommunal miljönämnd. Tillsynsplaneringen för Länsstyrelsens objekt sker samordnat i ett gemensamt dokument. Då antalet Seveso-anläggningar är litet och ingen i högre kravnivå erhåller Länsstyrelsen inga medel från Räddningsverket enligt nuvarande fördelningsprincip. En ökning av insatserna är nödvändig men kan inte prioriteras. Den verksamhet som kan bedrivas blir därför mycket rudimentär. 15
Verksamhetsgren Regional utveckling TABELL 1.2 - VERKSAMHETSKOSTNADER OCH ÅRSARBETSKRAFTER 2004 FÖR VERKSAMHETSGREN REGIONAL UTVECKLING Tabellen skall innehålla verksamhetskostnader enligt resultaträkningen. Fakta i tabellen skall endast redovisas för senaste räkenskapsår (dvs. 2004). Kostnader och årsarbetskrafter för VG Regional utveckling Kostnader Årsarbetskrafter Totala kostnader VG Regional utveckling (30 samt 604, exkl 3 364 4.36 300, 304) (exkl. OH) varav Tillväxtavtal och program m.m. (301, 309) 849 1.31 varav Företagsstöd (302) 973 1.45 varav Regional projektverksamhet (303) 1 097 0.80 varav Uppföljning och utvärdering av regionala stöd (305) 220 0.43 varav Gränsregionalt samarbete (306) 0 0.00 varav Konkurrensfrågor (307) 7 0.04 varav Utveckling av jordbruksnäringen och landsbygden (604) 218 0.33 Verksamhetsgrenens andel av myndighetsövergripande kostnader 1 767 (10 + 11) Totala kostnader VG Regional utveckling (30 samt 604, exkl 300, 304) (inkl. OH) 5 131 Mål 1: Länsstyrelserna skall medverka till att arbetet med regionala tillväxtprogram bedrivs effektivt och i överensstämmelse med det nationella målet för den regionala utvecklingspolitiken. Återrapportering 1 Redovisa hur en statlig finansiering av regionala tillväxtprogram främjas och genomförs genom dialog med andra centrala och regionala statliga myndigheter, hur länsstyrelsen som huvudansvarig, i län utan samverkansorgan eller självstyrelseorgan, har organiserat arbetet för att effektivt driva och samordna tillväxtprogrammen, hur länsstyrelsen håller sig underrättad om hur den löpande verksamheten vid de statliga myndigheterna följer det regionala utvecklingsarbetet, hur de statliga myndigheternas insatser samordnas inom ramen för det arbetet och hur det bidrar till en hållbar regional utveckling. Länsstyrelsen är ansvarig för genomförandet av Regionalt Tillväxtprogram för Kronobergs län 2004-2007 (RTP). Huvudinriktningen på programmet är att förstärka det tillväxtarbete som pågår och som aktörerna anser vara relevant och viktigt. Ett stort arbete har lagts ned för att förankra processen med att ta fram programmet. I stället för att tillsätta ett enda stort partnerskap har Länsstyrelsen använt sig av befintliga funktionella partnerskap som t.ex. det regionala kompetensrådet. Detta har fördelen att man kan arbeta med aktörer som känner sitt område väl och som kan bidra konstruktivt till programmets innehåll och genomförande. En särskild grupp, den s.k. RTP-gruppen, följer arbetet. I gruppen ingår företrädare för ALMI Företagspartner, ESF-rådet Kronoberg, Kommunförbundet, Landstinget, Länsarbetsnämnden, Länsstyrelsen och Växjö universitet. Dessutom sker ett organiserat samarbete mellan ansvariga för RTP-arbetet i sydsverige. Under året har en dialog förts mellan å ena sidan länsstyrelserna i Kronobergs och 16
Jönköpings län, Regionförbundet i Kalmar län, Region Blekinge, Region Skåne och Västra Götalandsregionen och å andra sidan NUTEK, VINNOVA och Invest in Sweden (ISA). Länsstyrelsen har under året deltagit i NUTEK:s regionala kontaktmannagrupp. Länsstyrelsen har också medverkat i en grupp för uppföljning och utvärdering som leds av NUTEK. Beträffande den statliga medfinansieringen av tillväxtprogrammet sker detta genom dialog med berörda statliga myndigheter från fall till fall beroende på vad som skall finansieras. Genom det centrala Visanuprogrammet, som har letts av NUTEK, VINNOVA och ISA har statlig finansiering lämnats till bl.a. Tunga fordon och Aluminiumriket. Länsstyrelsen har medverkat i arbetsgrupper för Tunga fordon och Nybyggarstaden för att ta fram ansökningar om medel i VINNOVA:s VINNVÄXT-program. Länsstyrelsen har samlat statliga regionala myndigheter för en ömsesidig information om aktuella frågor. När det gäller det regionala utvecklingsarbetet är det endast ett fåtal myndigheter som är närmare berörda, främst ALMI Företagspartner, ESF-rådet Kronoberg, Länsarbetsnämnden och Växjö universitet. Dessa ingår i RTP-gruppen med de möjligheter det finns där att följa det regionala utvecklingsarbetet, liksom att informera övriga om hur myndigheten arbetar med frågan. Länsstyrelsen har på ett medvetet sätt fört in aspekterna om hållbar utveckling i arbetet med såväl tillväxtavtalet som tillväxtprogrammet. Den övergripande målsättningen i tillväxtprogrammet är att Bidra till en hållbar tillväxt i konkurrenskraftiga och lönsamma företag, som kan erbjuda bra jobb och karriärmöjligheter för såväl kvinnor som män. I tillväxtavtalet fanns tre horisontella mål som knyter an till hållbar utveckling, nämligen jämställdhet, mångfald och miljö. I tillväxtprogrammet finns ett särskilt avsnitt om hållbar tillväxt med belysning av miljö, jämställdhet och integration. Hänsynen till hållbar tillväxt finns med som en röd tråd i beskrivningen av insatsområdena. I RTP-gruppen ingår experter från Länsstyrelsen inom miljö, jämställdhet och integration. Seminarieserien Utan spaning ingen aning har under året haft ett möte i oktober med temat Kronobergs län behöver nya och växande företag! Seminarierna besöktes av ca 70 personer. Mål 2: Kvinnor och män skall ha samma inflytande över utformningen av den regionala utvecklingspolitiken och dess insatser i länen på alla nivåer, samt få del av dem på lika villkor. Återrapporterig 2 Redovisa: i vilken utsträckning kvinnor och män som representanter för olika aktörer i länet under året haft inflytande över genomförandet av regionala tillväxtprogram och hur insatserna kommit kvinnor och män till del, vilka insatser och initiativ som i övrigt vidtagits för jämställdhet och i vilken utsträckning detta innebär en förstärkning av länsstyrelsernas arbete inom området, hur möjligheterna för stöd till lokala och regionala resurscentra för kvinnor uppmärksammas. Länsstyrelsen har under året avsatt beviljat ekonomiskt stöd till 70 projekt. I villkoren betonar Länsstyrelsen vikten av att projekten genomförs med beaktande av hållbar utveckling, som bl.a. innefattar jämställdhet. Vid redovisningen begär Länsstyrelsen att uppnådda effekter i form av t.ex. deltagande i projektgrupper, seminarier etc. skall redovisas på kvinnor och män. Exempel på projekt med ett tydligt jämställdhetsperspektiv är Coachning av affärskvinnor affärsutveckling av kvinnors företag, samt Ledarutveckling för övertagare ett jämställdhetsprojekt. I Länsstyrelsens regionala utvecklingsarbete har det bildats ett antal grupper, partnerskap, som medverkar i genomförandet av olika program. Av de ca 100 personer som är involverade i arbetet är 60 procent män och 40 procent kvinnor. Vid Länsstyrelsens styrelsemöte i maj gjordes en preliminär bedömning av i vilken utsträckning projekt var kvinnliga respektive manliga. Genomgången visade på att de flesta projekten var jämställda. Dock var det en klar övervikt för antalet manliga projekt i förhållande till kvinnliga. Vid styrelsens 17
sammanträde i februari 2005 kommer en ny genomgång att göras grundad på faktiska projektredovisningar. NUTEK inbjuder årligen lokala och regionala resurscentra för kvinnor att söka basfinansiering. Länsstyrelsen ombeds att yttra sig över de ansökningar som kommit in från länet. Handläggningen inom Länsstyrelsen sker i samverkan mellan sakområdena jämställdhet och regional utveckling. NUTEK:s basfinansiering kräver ingen medfinansiering från t.ex. Länsstyrelsen. Under året har Länsstyrelsen inom ramen för programmet entreprenörskap och lokal utveckling ekonomiskt stöttat förstudien Upplevelser i tid som genomförs av det regionala resurscentret Qvinnor på G. TABELLER 1.2.1 1.2.4 - ÅTGÄRDER INOM REGIONAL UTVECKLINGSPOLITIK Nedanstående tabeller svarar mot återrapportering 2 inom verksamhetsgren Regional utveckling. OBS! Där så är möjligt skall angivna belopp i tabellerna stämmas av mot anslagsredovisningen. Tabell 1.2.1 Fördelning av beslut fattade mot bemyndigande (tkr) 2004 2003 1. Regionalt utvecklingsbidrag 0 0 2. Landsbygdsbidrag (exkl. stöd till kommersiell service) varav landsbygdsbidrag (exkl. konsultcheckar) 2 723 2 159 varav konsultcheckar 288 195 3. Stöd till kommersiell service 2 191 2 436 4. Småföretagsstöd 0 0 5. Sysselsättningsbidrag 0 0 6. Såddfinansiering 0 0 7. Regional projektverksamhet 12 520 3 065 8. Uppföljning och utvärdering 600 600 Totalt 18 322 8 455 9. Företagsstöd 2004 mot bemyndigande (ändamål 1-6 ovan) som avser medfinansiera 1 933 EG:s strukturfondsprogram (tkr) 10. Regional projektverksamhet 2004 som medfinansierar EG:s strukturfondsprogram 5 606 5 802 (tkr) 11. Beslut år 2004 mot bemyndigande som avser medfinansiering av regionala 12 520 13 657 tillväxtavtal (tkr) varav medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram 7 539 Redovisade belopp under ändamålen 1-7 skall inkludera ev. medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram (se 20 Anslagsförordningen(1996:1189)) Beslut mot ändamål 8 Uppföljning och utvärdering görs mot anslag. Tabell 1.2.2 Fördelning av beslut fattade mot bemyndigande avseende stöd till ekonomiska 2004 2003 föreningar (t.ex. kooperativ verksamhet) (tkr) Företagsstöd 355 200 Regional projektverksamhet 50 1 483 Totalt 405 1 683 Redovisade belopp skall inkludera ev. medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram 18
Tabell 1.2.3 Fördelning av beslut fattade mot bemyndigande avseende stöd till utsatta lokala arbetsmarknadsregioner 2004 (tkr) LA-region Växjö 9 668 LA-region Ljungby/Markaryd 1 995 LA-region Älmhult/Osby 635 Totalt 12 298 Tabell 1.2.4 Fördelning av beslut fattade mot bemyndigande avseende stöd till lokala och regionala resurscentra för kvinnor (tkr) 2004 0 Mål 3: Länsstyrelsen skall utveckla åtgärder för kommersiell service i serviceglesa områden. (Målet gäller ej länsstyrelserna i Kalmar, Gotlands, Skånes och Västra Götalands län). Återrapportering 3 Redovisa: vilket finansiellt stöd, inklusive regionala projektmedel, som givits till kommersiell service, stödets fördelning uppdelat på kvinnor och män som företagare, samt i vilken utsträckning och på vilket sätt stödet bidrar till en god tillgång till kommersiell service för kvinnor respektive män, hur lokala utvecklingsprogram för kommersiell service genomförs. Totalt har 2,6 mkr i bidrag beviljats 2004 inkl. EU-medfinansiering. Av detta är 2,2 mkr investeringsbidrag, 230 000 kr är servicebidrag och 184 000 kr är hemsändningsbidrag till kommuner. Stödet har fördelat sig så att 57 % har gått till män, 3 % till kvinnor och 40% till gemensamt man och kvinna. En förklaring till den låga siffran för kvinnor torde vara att i länet endast finns fem butiker som drivs av kvinnor. Samtliga dessa har fått stöd inom en tvåårsperiod. Länsstyrelsens stöd har på ett avgörande sätt bidragit till att två nya butiker har kunnat öppnas under året i orter där nedläggning tidigare har skett, vilket torde ha stor betydelse för såväl kvinnor som män.. Under året har genomförts åtgärder inom ramen för det lokala utvecklingsprogrammet för kommersiell service. Målsättningen med det lokala utvecklingsprogrammet för kommersiell service är att den andel av befolkningen som inte har god service, enligt den definition som partnerskapet har enats om inte skall öka. Under år 2004 har denna andel minskat från 3,9 till 3,5 procent. Åtgärden Affär på landet som inleddes med en förstudie 2002 har fortsatt under 2004 med de sex utvalda butikerna. Dessutom har begränsade insatser med koppling till Affär på landet genomförts i ytterligare butiker. Åtgärderna har finansierats med de extra medel, 600 000 kr, som tilldelades Länsstyrelsen 2002 i avvaktan på de lokala utvecklingsprogrammens färdigställande. Vidare har Länsstyrelsen deltagit i den verifiering av butiker som har skett inom det centralt drivna Multiserviceprojektet. Länsstyrelsen har även verkat för att kommunerna ska höja hemsändningsbidragen till den nivå som ger kostnadstäckning för handlaren. Arbetet med utvecklingsprogrammet har redovisats vid de tre partnerskapsmöten som har hållits under året. 19
Mål 4: Länsstyrelsernas arbete med jordbruks- och fiskeåtgärder skall bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken. Länsstyrelsen skall också arbeta för att uppnå de mål som slagits fast i miljö- och landsbygdsprogrammet samt för jordbruks- och fiskeåtgärder i Mål 1- programmen. Arbetet skall underlätta och främja lantbrukarens och fiskarens roll som företagare. Återrapportering 4 Redovisa: väsentliga insatser inom området jordbruks- och fiskeåtgärder samt med vilka myndigheter och organisationer länsstyrelsen samverkat för att uppnå målen och formerna för samverkan, hur länsstyrelsen verkat för att uppnå synergieffekter mellan åtgärder inom miljö- och landsbygdsprogrammet, Mål 1-programmen och övriga åtgärder för utveckling av landsbygden Inför årets inlämning av SAM-ansökan genomförde Länsstyrelsen en omfattande informationskampanj om samtliga stöd i Miljö- och landsbygdsprogrammet 2000-2006. Informationsträffar genomfördes på åtta platser i länet. Nytt för i år var informationen om stöden inom insatsområde 2; investerings-, projekt- och startstöd samt K2, dvs kompetensutveckling för en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på landsbygden. Länsstyrelsen har presenterat ett antal framgångsrika landsbygdsföretagare och informerat om projektstödet i informationsbladet Lantbruk i Kronoberg i syfte att öka företagsamheten på landsbygden. Länsstyrelsen har dessutom fortsatt att driva projektet Bondbönor som har samma syfte, dock riktat enbart till kvinnor. Hushållningssällskapet och LRF driver liknande projekt i länet, nämligen Sydostföretagaren och Leve landsbygdsföretagaren. Dessa finansieras via projektstöd, regionalt och nationellt. Länsstyrelsen har under året bidragit till finansiering av 21 nya projekt, samtliga i avsikt att bidraga till utveckling av landsbygden. Nämnas kan Trädgårdsturism Linné, Stenshult Mellangård, Anläggningsåtgärd för VA-ledningar inom Benestads by och Marknadsföring av Ugglehult. Inom K2 har genomförts mera specialiserade utbildningar, t. ex. avseende småskalig livsmedelsförädling, turism, träförädling och häst tillsammans med LRF och turistorganisationerna. Dessa utbildningar har kompletterat de pågående projekten i länet. En nyhet inför nästa år är införandet av Småskalig livsmedelsförädling. Länsstyrelsen har träffat representanter från olika matprojekt för att diskutera kompetensutveckling inom småskalig livsmedelsförädling 2005. Dessutom har samråd om KULM/K2 och den regionala genomförandeplanen med intresseorganisationer inom näringen genomförts. Länsstyrelsen har arrangerat Fiskets Dag tillsammans med Kronobergs läns Fiskevattenägarförbund, Sportfiskarna och kommunerna. Länsstyrelsens fiskesite med information om sportfiske har kontinuerligt uppdaterats. En temadag om kräftor har anordnats med inriktning på ekonomi och skötsel av bestånden. En undersökning och rapport har gjorts över omfattningen av fiskekortsförsäljningen i länet, vilket är ett mått på turist- och sportfiskets omfattning. Av fiskevårdsprojekt kan särskilt nämnas de insatser som gjorts för öring i Bräkneån och harr i Lagan. Arbete har påbörjat med att lansera mete som en turistfiskeprodukt. Länsstyrelsen är angelägen om att insatserna för landsbygdsutveckling samordnas så att personer/företag lotsas till rätt stöd för att därigenom åstadkomma en snabb och effektiv handläggning av ärendena. Detta sker genom täta formella och informella kontakter mellan olika handläggare samt deltagande i partnerskapet för de lokala utvecklingsprogrammen. 20