Wendelsbergs Folkhögskola. VT 2013 David Eriksson Hans Hammarström Handledare: David Eriksson Belarus Europas sista diktatur? Tim Mannion 19791107 5013
Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Syfte...1 1.2 Metod och avgränsning...1 2 Analys...3 2.1 Det politiska systemet och statsskicket...3 2.2 Konstitution...4 2.3 Valsystemet...4 2.4 Partibildning och den fria opinionen...5 2.5 Domstolsväsende...6 3 Diskussion...7 4 Referenser...9 4.1 Böcker...9 4.2 Internetsajter...9
1 Inledning Republiken Vitryssland är en före detta Sovjetrepublik som blev självständig efter Sovjetunionens sönderfall 1991. Landet har omkring tio miljoner invånare och en yta på 207 000 kvadratkilometer (knappt halva Sverige). Vitryssland gränsar mot Polen, Litauen, Lettland, Ryssland och Ukraina. Sedan valet 1994 har landet styrts av den forne KGB toppen Alexandr Lukasjenko. På grund av regimens diktatoriska karaktär har merparten av länderna i Väst tagit avstånd ifrån Lukasjenko och numera är landet allierad med enkom ett antal länder där de mänskliga rättigheterna inte respekteras. Efter att landet slog sig fri ifrån Sovjetunionen 1991 styrdes Vitryssland under en kort tid av en västvänlig och liberalt anstruken regim under ledningen av Stanislav Shushkevich. Landet utropades till en republik och regeringen Shushevich införde långtgående reformer som syftade till att avskaffa alla rester av Sovjetregimen och dels för att göra landet mer attraktivt för utländska investerare. Liberaliseringen avstannade dock helt när Alexander Lukasjenko valdes till president 1994. Trots löften om att man skulle fortsätta på den inslagna banan dröjde det sig inte Lukasjenko förkastade en stor del av de mer liberala reformerna för att i stället återgå till samma system med planlösningar som rådde innan självständigheten 1991. 1.1 Syfte Allt sedan Lukasjenko kom till makten 1994 har de flesta utländska bedömare framhållit att landet är en diktatur. Denna uppsats ämnar till att ta reda på om Vitryssland verkligen kan anses vara en renodlad diktatur eller om landet styrs som en så kallad demokratur, alltså en diktatur med inslag av demokrati. 1.2 Metod och avgränsning 1.2.1 Metod 1
För att kunna tillföra mer djup och bredd till min uppsats kommer jag nästan uteslutande förlitar mig på information utgiven av såväl svenska som engelska författare. Detta beror dels på att informationen mer tillförlitlig och dels på att det blir lättare att granska källorna. Citaten och andra referenser kommer dock komma ifrån de engelskspråkiga källorna då de svenska källorna är ibland knapphändiga och ger endast en översikt av läget i landet. De källor jag kommer att åberopa oftast är internationella människorättsorganisationer såsom Amnesty International och FN-förbundet. 1.2.2 Avgränsning Trots att de mänskliga rättigheter har kommit i skymundan för politikernas vilja allt sedan landet blev självständigt 1991 kommer jag att avgränsa mig till i större utsträckning till Lukasjenkoeran då det är under denna tid så de största och mest allvarliga övergreppen har skett. 2
2 Analys 2.1 Det politiska systemet och statsskicket Idag är landet en självständig och erkänd republik och enhetsstat med tydliga och omfattande inslag av presidentstyre. Presidentämbete är inte ärftligt men flera lagändringar har gjort att Alexander Lukasjenko har fått fortsätta på den posten. Författningen har ändrats ett otal gånger så att Lukasjenko kan omväljas ett obegränsat antal gånger. Lukasjenko har vid upprepade tillfällen tvingat igenom lagar och dekret som helt saknat stöd i parlamentet. Landets företrädare vill göra gällande att vitryssar får fördelarna av att leva i en fullfjädrad demokrati samtidigt som en överväldigande del av de utländska observatörerna hävdar att Vitryssland styrs som ett envälde i vilket en minoritet bestämmer över majoriteten. Som jag nämnde ovan har Vitryssland en president som agerar statschef 1. Regeringschef är premiärministern (för närvarande Michail Mjasnikovitj) som utses tillsammans med de övriga regeringsministrarna av presidenten. Regeringen har dock begränsade befogenheter då alla beslut om lagar och budgetar ska granskas av presidenten innan de antas 2. Lagar som anses av presidenten kunna inverka negativt på statsbudgeten får ej antas. Landets parlament består av två kamrar- ett underhus som kallas representanthuset och ett överhus som kallas för republikrådet. Representanthuset består av 110 ledamöter som väljs in genom allmänna val som hålls vart fjärde år. Förutom att förebereda lagförslag sköter representanthuset övrigt regeringsarbete och kan väcka misstroendeförklaring mot presidenten och regeringschefen. I överhuset sitter 64 ledamöter varav 8 stycken utses direkt av presidenten. Här besluts det om vilka lagar som ska antas eller skrotas. Man har även rätt att avsätta regeringen och andra ledamöter i representanthuset. Det är värt att notera att notera att det finns en del likheter mellan det vitryska och det romerska systemet vad nominering till högre poster anbelangar. I både fall måste man vara minst 30 år fyllda och ha varit bosatt i republiken i minst fem år. Rätten att ställa upp i val förbehålls vitryska medborgare 3. 1 http://en.wikipedia.org/wiki/president_of_belarus#powers_and_duties 2 http://en.wikipedia.org/wiki/president_of_belarus#constitutional_status 3 http://en.wikipedia.org/wiki/president_of_belarus#eligibility 3
2.2 Konstitution Den första vitryska författningen sedan kommunistregimens fall fastställdes av regeringen Shushevich år 1994. Den författningen innehöll en hel del lagar och förordningar som syftade till att förbättra situationen för medborgarna. Exempelvis skrevs det förbud mot tortyr och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna in i konstitutionen 4. 1996 beslöt president Lukasjenko dock att göra vissa ändringar i lagen och dessa befästes genom en folkomröstning samma år 5. I vissa fall blev det en klar "demokratisering" genom att det skrevs in att presidenten skulle kunna ställas inför riksrätt om han hade begått ett brott eller på annat sätt frångått sina plikter. Det slogs även fast att presidenten bara fick sitta i högst två mandat. Därefter skulle han kliva åt sidan. Denna förordning har dock ändrats vid flera tillfällen sedan 1994 och numera får en president ställa upp till val ett obegränsat antal gånger. Numera är det nästan omöjligt att avsätta presidenten och kriterierna som måste uppfyllas innan en sådan process kan drivas är diffusa. Författningen slår fast vilka ansvarsområden och andra skyldigheter presidenten och regeringen omfattas utav. Presidenten är statschefen och ansvarar bland annat för rikets säkerhet och för att utse domarna till landets författningsdomstol samt andra domstolar. Med finns även skrivelser om hur det lokala styret i länen ska se ut samt bestämmelser rörande valsystemet och domstolsväsendet. Författningen i sig är dock i många stycken något av en paradox. Det har fastslagits i konstitutionen att varje medborgare har rätt till en skälig levnadsstandard och får aldrig dömas till döden. Internationella bedömare anser dock att dessa förordningar är ett sätt att blidka folket och hamnar man i dispyt med statens företrädare så kan man sällan åberopa författningens paragrafer i sitt försvar. ett exempel på detta är dödsstraffet som utdömdes till två män anklagade för terrordådet i Minsk 2011. En annan motsägelsefullhet är bestämmelsen om ändringar till författningen. Det har fastslagits att alla ändringar ska förankras genom en folkomröstning. Även om folkomröstningen hålls kan presidenten genom dekret ändra författningen hur han än vill. 2.3 Valsystemet Bestämmelser rörande valsystemet, rösträtt och anordnandet av folkomröstningar med mera finns i Kapital 3 1 och 2 av landets författning 6. 4 Karvonen, Lauri. Statsskick: att bygga demokrati. 2001. Sida 25 5 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bo.html 6 http://en.wikipedia.org/wiki/constitution_of_belarus#section_three:_electoral_system._referendum 4
Alla medborgare över 18 år har rätt att rösta. I likhet med en del länder i väst äger ej dömda brottslingar eller de som av staten anses lida av mentala störningar rätt att avlägga sin röst. Enligt kapital 3 av landets författning ska val till parlamentet utlysas vart fjärde år medan presidentvalet skall utlysas vart femte år. En folkomröstning skall hållas om presidenten själv utfärdar dekret härom eller om minst 30 000 medborgare kräver en folkomröstning för att få ett avgörande i en viss fråga. Valen skall omfattas av transparens och väljarna ska skyddas mot repressalier om de inte röstar på "rätt" kandidat. Utländska bedömare med OSSE i spetsen 7 har dock rapporterat om ett omfattande valfusk. Valen 2004, 2006 samt valet 2010 har alla ogiltigförklarats av såväl landets oppositionsföreträdare samt OSSE-observatörer och en del demonstranter som motsätter sig den sittande regeringen har råkat illa ut. Den vitryska regeringen har dock dementerat alla anklagelser av valfusk och påstår att de senaste valen har genomförts enligt landets författning och uppfyller de basala kraven vad gäller demokrati och transparens 8. Ett känt fall av en oppositionsledare som farit illa är poeten Uladzimir Nyaklyayew 9 som innan presidentvalet 2010 misshandlades och dömdes till husarrest utan att det hölls någon rättegång. Fler studenter som protesterade har reglerats från sina högskolor och det har förekommit fall då politiker som kritiserade regeringen har dömts till landsförräderi och utvisning. Valdeltagande uppges i dag ligga på drygt 78 % vilket är en betydlig skillnad jämfört med valet 1991 då knappast 3 % gick till valurnorna. Av de som går och röstar uppges det att över 80 % röstar på Lukasjenkos Bondeförbund. 2.4 Partibildning och den fria opinionen Precis som i andra länder i regionen är rätten att bilda opinion samt att bilda parti kraftigt begränsade. Enligt konstitutionen har alla medborgare rätt att demonstrera efter att ha lämnat in en ansökan till den lokala polismyndigheten. Denna rätt begränsas dock kraftigt av en gammal lag som kom till efter att Sovjetunionen annekterade Vitryssland på 1930-talet. Det förekommer att polisen slår ner på demonstranter och dessa blir därefter lagförda för att ha betett sig som huligan på offentlig plats. Rätten att väcka debatt, eller att offentligt uttrycka sig kritiskt mot regimen har kraftigt kringskurits sedan 1998. Idag kontrolleras all media inklusive internettrafik av regimen och möjlighet att rapportera om annat än det som regimen godkänner är så gott som obefintlig. Landet ligger idag på plats 168 av 179 10 undersökta länder vad gäller pressfrihet. Den fria 7 http://www.osce.org/odihr/74657 8 http://www.osce.org/pc/96581 9 http://www.infobelarus.nu/2011/05/more-trials-against-presidential-candidates-hr-activists-and-journalistsstarted-today/ 10 http://en.rsf.org/report-belarus,93.html 5
opinionsbildningen bedrivs till stör del av utländska medier såsom den polska kanalen BelSat. Även detta har föranlett repressalier i form av ökat förtryck av landets polska minoritet eller utvisningen av en del utländska ambassadörer och andra tjänstemän. (exempel) Det är fullt lagligt att bilda ett parti i Vitryssland och det finns således ett hundratal partier i landet både lokalt och på nationell nivå. Precis som i västvärlden förekommer det partier av olika politiska färger exempelvis Liberaldemokraterna och det illröda Kommunistpartiet. Företrädarna för dessa partier lever farligt då de anses vara illojala mot staten. Oftare än ofta förekommer det fall förföljelser och trakasserier 11. Som oftast leder till skenrättegångar och långa fängelsestraff. För att kunna vara med och påverka i representanthuset måste man antingen vara medlem i eller stödja Lukasjenkos Bondeförbund. 2.5 Domstolsväsende I Vitryssland utses alla domare av presidenten. Undantaget är dock utnämnandet till författningsdomstolen där president får enbart tillsätta sex av de tolv posterna 12. På grund av utnämningsprocessen är de vitryska domstolarna starkt beroende av landets verkställande makt och domare agerar ofta efter presidenten och hans tjänstemäns vilja. Är en rättegång av allmänintresse hålls den företrädesvis bakom stängda dörrar trots att detta är förbjudet enligt grundlagen. Det är inte ovanligt att anklagelserna riktade mot den anklagade saknar grund och FN:s människorättskommitté har i ett tjogotal fall gett de anklagade rätt mot staten. Det har även framhävts av en del judiska församlingar att de vitryska domarna har i ett antal fall gjort sig till tolk för regimens antisemitiska ståndpunkter. Ständiga budgetåtstramningar medför att det sällan finns pengar till övers för att kunna genomföra en gedigen brottsutredning. Det blir dock lättare för såväl polisen som domarna att hitta på bevis eller att förkunna dom redan innan slutpläderingen sker. Detta gäller inte minst i fall då regimkritiska förekommer. Dödsstraff finns med på straffskalan. Tortyr uppges även förekomma i landets fängelser. 11 http://spring96.org/en/news/41021 12 http://en.wikipedia.org/wiki/constitutional_court_of_belarus 6
3 Diskussion Det är svårt att komma ifrån att de flesta länder som tillhörde Sovjetunionen har sällan lyckats nämnvärt i sitt försök att införa demokratiska reformer. Ett fåtal länder med Georgien och Baltländerna i spetsen har länge blickat ut över världen och intagit en mer demokrati- och västvänlig hållning vad ekonomin och mänskliga rättigheter anbelangar samtidigt som utvecklingen i andra länder såsom Ryssland, Dagastan och Kirgistan har i bästa fall fått blomstra för att sedan avstanna och i värsta fall återgått till en regim som liknade den som fanns innan kommunismens fall. Men precis som i en demokrati finns det olika grader av diktatur. Det som bereder den största svårigheten när frågan om huruvida ett land som Vitryssland är en diktatur eller ej ska avhandlas är tillgången till pålitlig och opartisk information eftersom rapportering inskränker sig i hög utsträckning till valrörelser är det inte lätt att få en helhetsbild av läget i landet. Det kan föranleda att läsarens åsikt baseras på hörsägen och snedvriden rapportering som sällan föder viljan att söka ytterligare information. Ett land i vilket de demokratiska spelreglerna har satts ur spel är Nordkorea. Det är t ex väldokumenterat att det finns arbetsläger utspridda över hela landet. Dit förs alla som uppges vara regimotrogna eller som omedvetet blottlägger landets otillräckligheter. Vidare uppges det flitigt att Nordkorea har lyckats framställa kärnvapen för att inte tala om en påtvungen dyrkan av landets ledare. Det har sällan grävts fram några som helst belägg på att det finns arbetsläger eller på att det framställs kärnvapen i Vitryssland. Landet buntas likväl ihop med andra "skurkländer" och benämns diktatur. Men är Vitryssland en renodlad diktatur? Finns det tecken på demokratiska inslag vilket skulle då ge vid hand att landet snarare är en demokratur? Utifrån de valda punkterna är det ofrånkomligt att Vitryssland är en renodlad diktatur som även till viss del kan betecknas som en demokratur. (Anledningen härtill är att landet har till skillnad från de flesta andra diktaturer en välciterad och lagom väldistribuerad författning i vilken medborgarnas vidsträckande skyldigheter och rättigheter finns återgivna. Nyckelordet i författningen är respekt för individens frihet 13. Men lagarna skrivs oftast på vitryska, ett språk som majoriteten inte behärskar, och lagstiftningen tillämpas på olika sätt beroende på hur det behagar den som tillämpar dem.) På punkterna rörande statsskicket, det politiska system och konstitutionen finns det tydliga bevis på att landet är en renodlad diktatur. Sedan Lukasjenkos 13 Karvonen, Lauri. Diktatur, om ofrihetens politiska system 2008 Sida 131 7
första mandat som president har han vid åtskilliga tillfällen ändrat lagarna för att han ska kunna konsolidera och centralisera all makt omkring sig. Lukasjenko drar sig inte för att använda sin vetorätt för att kullkasta all lagstiftning som anses kunna begränsa hans makt eller minska förtrycket på landets befolkning. Konstitutionen har även skrivits om ett otal gånger med resultat att han, oavsett valresultat, kommer att inneha presidentposten till dess att han självmant väljer att avgå. Det är också presidenten själv som på egen hand får bestämma om hur statsbudgeten ska se ut och allt beslutsfattande utgår därifrån. Eventuellt motstånd underkuvas med hot om parlamentsupplösning och/eller fängelsestraff För att blidka medborgarna avgörs viktiga lagändringar genom folkomröstningar men resultatet är i praktiken uppgjort redan innan omröstningen hålls. När det gäller valsystemet och opinionsbildningen kan jag även här konstatera att Vitryssland är en diktatur. Såväl presidentvalen som valen till representanthuset präglas av valfusk. Det är inte ovanligt att en oppositionsledare kan fängslas på falska grunder eller slås ner och partiet förbjuds om han/hon uppnår ett visst stöd bland folket. Press- och mediesektorn har länge drabbats av omfattande restriktioner och övervakning av regimen och detta är ännu tydligare inför varje val 14. Utländska internetsajter såsom Google, och Hotmail samt inhemska internetsajter såsom bloggar och oberoende tidningar släcks ner eller förbjuds 15. Det förekommer inga debattprogram på teve och det är enkom presidenten som har rätt att föra ut sitt budskap genom etern och andra medier 16. När det gäller min sista punkt, domstolsväsende, finns det väldigt lite information att ta utav. Av det som man får fram kan man utan tvekan konstatera att Vitryssland är en auktoritär regim. Domarkåren består oftast av presidentens mest lojala tjänstemän som godtyckligt utdömer straff ofta utan att man har kunnat förete bevis på att brott har begåtts. Det bevis som man har fått fram är ett resultat av utpressning eller tortyr Regimskritiska utgör en alltför stor del av fångarna i Vitrysslands fängelser och det är oftast de som avtjänar de strängaste straffen. Om man enbart tar statsskicket och valsystemet i betraktande så kan man lätt konstatera att Vitryssland gör goda skäl för sitt namn som Europas sista diktatur. Min tes understöds även av förtrycket mot medborgarna, den omfattande korruptionen samt regimens avsky mot det fria ordet. 14 http://spring96.org/en/news/56544 15 http://spring96.org/en/news/56544 16 http://spring96.org/en/news/56544 8
4 Referenser 4.1 Böcker Bykau, Vasil, 2003. Veteranen. Stockholm. Bokförlaget Ruin. Karvonen, Lauri, 2008. Statsskick- att bygga en demokrati. 2:a uppl. Stockholm. Bokförlaget SNS. Karvonen, Lauri. 2001. Statsskick: att bygga demokrati. Stockholm. 1:a upplaga. Bokförlaget SNS 4.2 Internetsajter http://www.regeringen.se/sb/d/5472/a/43783 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bo.html http://sv.wikipedia.org/wiki/vitryssland http://en.wikipedia.org/wiki/constitutional_court_of_belarus 9