Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20



Relevanta dokument
Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag

Biråd, Bitillsyn, Biprojekt - Yrkesbiodlarkonferensen 2015, Skövde

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Bin, humlor, beredskapsplaner och neonikotinoider

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Från humla till jordgubbe

Bin, skadegörare och neonikotinoider

Finns det alternativ till införda humlor?

Bin, bidöd och neonikotinoider

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS

Pollinatörer i fröodling

Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter

Värdet av honungsbins pollinering

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder

Fakta om pollinatörer

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018

Fördjupning om humlor i bärodling

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

Pollineringsuppdrag.

Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Humleinventering Västerängs lantbruk, Ransta

Optimering av pollinering och honungsproduktion

Inventering av risken för förgiftning av bin med växtskyddsmedel av typen neonikotinoider under svenska förhållanden

Öka skörden med Pollineringspoolen!

Öka skörden med honungsbin och jordhumlor

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09

Fodring med pollenersättning. Bildkälla:

Pollineringstjänster

Bibatterier ökar biologisk mångfald

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?

Biodling ger mer än du anar!

Miljögifter i odlingslandskapet

Bin och växtskyddsmedel

Bitidningen. Riksförbundsmöte Föreningen stöttar Kent Törnkvist Svensk studie viktig för framtida EU-beslut

Riskbedömning för bin ny vägledning under Växtskyddsmedelsförordningen1107/2009

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Massdöd av bin. samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder. Rapport 2009:24

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Biodlarna lyfter blicken över problemen

Jordbruksinformation Så anlägger du en skalbaggsås

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Blommande fältkanter. Ordlista

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

EN KORT GUIDE TILL ATT BYGGA HUS FÖR VILDA POLLINATÖRER

Drönaren Våren Foto: John Severns, Wikimedia Commons. Redaktör Rolf Henriksson

Konsten att övertala bönder att odla blommor

POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA

Att skydda honungsbiet ALLT OM BIN. Utmaningar och lösningar

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP /12.

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder)

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

HUMLOR. Sverige finns 37 arter. Drottningen övervintrar. Bor ofta i gamla musbon. Lagrar pollen i boet

Neonikotinoider i miljön

Enkel Drottningförsörjning

Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Agronom Delgivningskvitto Lantbrukarnas Riksförbund Att: Kjell Ivarsson Stockholm

Tambins inverkan på naturligt förekommande pollinatörer

Ekologisk produktion- regelverk

Orsaker och erfarenheter om bidöd

Rapport. Studieresa USA, steg 2 till Kalifornien mars I anslutning till USA-resan med MSB-projektet. 2-8 mars 2013

December kontakt, förfrågningar och beställningar >>>>

REPORTAGET: BIOLOGISK MÅNGFALD. Fristad vid spåret. Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad.

En sund bigård Bihälsa - Binas sjukdomar

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013

Bihälsa i Europa. Fakta & siffror

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Äntligen vår!

Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel

Biodling och forskning - Så kan resultaten nå ut bättre

Neonikotinoider och bin. en systematisk genomgång av den vetenskapliga litteraturen

Genomförandeplan för fältutvärderingen

Pollineringstjänster. Mer pollinering högre skörd bättre kvalitet på frukter och frön En miljövänlig produktresurs

Regler för biodling. och. produkter från bisamhällen

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Jordbruksinformation Reviderad juni Gynna humlorna på gården

Svenska perenner till svenska pollinerare

Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina?

Gynna humlorna på gården

Jordbruksinformation Starta eko Biodling

Ordföranden har ordet våren 2015

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1

Kartläggning av insatser som kan motverka nedgången av vilda pollinatörer i Sverige

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 2

Biodlingsföretagarnas Konferens Billingehus Hans Eriksson Jonny Ulvtorp

Gräsmattor, skötsel och biologisk mångfald: Vad döljer sig i gräsmarkerna i tre svenska städer? Karin Ahrné, ArtDatabanken, SLU, LAWN-projektet

Biodlingsnäringens villkor. Ingen vet exakt hur många bisamhällen som finns idag i Sverige. Jordbruksverkets uppgifter

Transkript:

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten söder Thorsten.Pedersen@jordbruksverket.se

Program Viktigaste resultat Fältundersökningens uppbyggnad Honungsbin Humlor Solitärbin Diskussion

Bin och neonikotinoider - viktigaste resultat Vi såg ingen negativ påverkan på honungsbin Vi registrerade en dramatisk negativ effekt på vilda bin (humlor och solitärbin) Honungsbin är ingen bra representant för pollinatörer vid framtida utvärderingar av växtskyddsmedel

Humlor Fältundersökning solitärbin vildbin r = 2 km honungsbin - behandling + kontroll * 8 upprepningar (2013) * 4 upprepningar (2014) - tillfällig fördelning av behandling/kontroll - blindtest (2013) Maj Rundlöf, LU

Fältundersökningen var unik Antal upprepningar Fältundersökning Antal arter av bin Allt annat lika Samarbete

Photo: Tomas Carling Honungsbin Samhällsutveckling Honungsproduktion Pollenanalys Neonikotinoidanalys Sjukdomar och parasiter Photo: Albin Andersson Maj Rundlöf, LU

Honungsbin Samma utgångspunkter, allt är lika, tydlig skillnad i exponering, exponering i två år, små och känsliga samhällen Inga statistisk signifikanta skillnader alls! Tillväxthastighet, yngelproduktion, honungsproduktion, vinterdödlighet, svärmning, sjukdomar och skadegörare.. Med mycket stor sannolikhet påverkas svenska honungsbins hälsa inte av fältmässig användning av klotianidin

Den beräknade tillväxthastigheten hos bistyrkan (antal bin per dag) över sommaren 2013 i relation till behandlingen i vårrapsfälten Maj Rundlöf, LU

Honungsproduktion (kg per samhälle) i relation till behandlingen i vårrapsfälten Maj Rundlöf, LU

Antal honungsbin (a) och yta (cm2) täckt yngel (b) per samhälle under vårbedömningen av samhällena i början av april 2014, i relation till behandlingen Maj Rundlöf, LU

Foto: Hans Jonsson

Humlor Bombus terrestris Samhällsutveckling Födosök (RFID) Reproduktion Maj Rundlöf, LU

Humlor Maj Rundlöf, LU

Humlor Maj Rundlöf, LU

Humlor Tabell 7. Resultat av statistiska test av skillnaden i antal drottningkokonger, kokonger med arbetare eller hanar, totala vikten kokonger, larver och bostrukturen, samt antalet nektar- och pollenceller i humlesamhällen i relation till behandlingen (kontroll eller insekticidbetning) i vårrapsfältet som de har varit placerade vid under sommaren 2013. df F P Kontroll (mean ± se) Betat (mean ± se) Antal drottningkokonger 1, 7 7,78 0,027 70,0 ± 12,3 20,6 ± 8,3 Antal kokonger med arbetare/hanar 1, 7 8,09 0,025 241,0 ± 29,8 142,0 ± 29,8 Kokongernas vikt (g) 1, 7 14,77 0,0061 172,0 ± 32,3 54,0 ± 18,7 Larvernas vikt (g) 1, 7 0,15 0,71 15,5 ± 6,0 13,6 ± 5,7 Bostrukturens vikt (g) 1, 7 12,34 0,0098 261,0 ± 24,7 139,4 ± 24,7 Antal nektarceller 1, 7 2,43 0,16 59,4 ± 23,7 23,5 ± 10,4 Antal pollenceller 1, 7 0,60 0,46 5,5 ± 2,1 3,6 ± 1,4 Maj Rundlöf, LU

Det fanns en tendens till att humlorna hade längre genomsnittlig födosökstid vid kontrollfält jämfört med betade fält (P = 0,059) Maj Rundlöf, LU

Foto Maj Rundlöf

Solitärbin och andra vilda bin Diversitet i fälten och utanför fälten Reproduktion, röda murarbin (Osmia bicornis) Pollenanalys Neonikotinoidanalys Maj Rundlöf, LU Photo: Johanna Yourstone

Solitärbin Maj Rundlöf, LU

Varför ser vi inga effekter hos honungsbina? Det finns undersökningar som visar att honungsbin är bättre på att bryta ner toxiska ämnen än humlor Honungsbisamhällen har många fler individer Honungsbidrottningen lever en skyddat tillvaro och kommer aldrig i direkt kontakt med neonikotinoidhaltig pollen och nektar Produktionen av massor av drönare och nya drottningar är något som är avgörande för humlor och solitärbins reproduktiva succés, men det är egenskaper som biodlaren aktivt motarbetar genom avelsarbete

Vad är vilda bin och vårraps värda? Jordbruksverket är en sektorsmyndighet och ska väga in både miljö och konkurrenskraft i sitt arbete och sina beslut Jag anser att de dramatiska negativa effekterna på vilda bin gör det olämpligt att använda klotianidin och motsvarande neonikotinoider i blommande grödor som är attraktiva för bin För att behålla vårrapsodlingen behöver vi dock alternativa växtskyddsmedel och alternativa odlingsstrategier

Tack för uppmärksamheten! Maj Rundlöf, LU