Forskningsprogrammet Hållbara Norrköping 2010-2013 Sara Gustafsson Linköpings universitet Jannica Schelin Norrköpings kommun 1
Visionen är att Norrköping är en världsledande stad när det gäller hållbarhet Spjutspetsar (bo, arbeta, förflytta sig) Södra Butängen hållbar integrerad planering Händelö Sveriges första eko-industriella park Hållbart, integrerat transportsystem 2
Forskningsprogrammet Hållbara Norrköping Programmets praktiska syfte: Bidra till beslutsprocesser genom att bidra till att utveckla välinformerade underlag. Presentationens syfte: Om samverkan mellan forskning och praktik och integrerade arbetssätt för en mer hållbar stadsutveckling. 3
Tillvägagångssätt Inventering Innovation Implementering Utvärdering Kommunikation och visualisering 4
Resultat Rådighet/handlingsutrymme och beroende av andra aktörer är något som vi sett påverkat processer Stadsdelsutveckling Infrastrukturutveckling Utvecklingen av industriell samverkan Stadsdelsutveckling- betraktas ofta utifrån att utveckla något från ett vitt, tomt ark Dock finns ofta redan viss infrastruktur, verksamheter, etc. Brist på logistikkompetens inom kommunen 5
Exempel på resultat från delprojekten Hållbar utveckling av stadsdel- södra Butängen Urban/technospheric mining Inventering av verksamhetsutövare -lokalisering Energiscenarier Södra Butängen Industriell samverkan Samverkan på Händelö (ekoindustriell park) Kopplingen staden och industrin Transportsystemets utveckling Processer och aktörssamverkan Scenarier för transportutveckling Samordnad varudistribution och citylogistik 6
Transportsystemets utveckling forskningsprogrammets bidrag Identifiering av styrdokument relaterade till hållbara transporter Identifiering av styrkor och brister i styrdokument och kompetensområden Mediabevakning Starkare koppling mellan universitetet, Norrköpings kommun, VTI och Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) Visualisering - webbaserad 7
Generella bidrag på programnivå Skapa arenor för samverkan Regelbundna möten med referensgruppen Referensgruppens sammansättning Tät kontakt mellan LiU och framförallt kommunstyrelsens kontor och stadsbyggnadskontoret Visualisering 8
Generella bidrag på programnivå (forts) Studentarbeten Stärkt koppling mellan universitetet och Norrköpings kommun Nya samarbeten inom LiU (Industriell miljöteknik/logistik) Nya och stärkta kontakter mellan LiU och Norrköpings kommun samt VTI Norrköpings kommun deltar i fler forskningsansökningar 9
Generella hinder för samverkan Brist på finansiering för samverkansprocessen Beroende av andra organisationer/aktörer Brist på kontinuitet i processerna 10
Utmaningar för samverkan Bred systemsyn (som öppnar upp för samverkan, tex gods/persontransporter) Säkerställa mandat och sanktionerade arbetssätt, (processen i sig är värdefull, få ta tid och kosta pengar) Individer med dold agenda kan skapa brist på tillit inom gruppen och för processen 11
Aktörers val av inflytandesfärer påverkar upplevt ansvar och vilja/möjlighet att samverka 1. Direkt kontroll Genom att vidga systemsynen ökar vidden av faktorer som behöver tas hänsyn till, antalet aktörer som bör involveras, etc. 2. Indirekt kontroll ( vilka krav kan vi ställa på andra? ) 3. Indirekt inflytande ( hur påverkar vi andra?) 4. Aktörsgemensamt inflytande ( hur påverkar andra oss? ) 5.Aspekter som ligger utanför inflytandesfären 1. Fokus på den egna organisationen 2. T.ex. upphandling/inköp 3. Policyer, strategier, produkter, rådgivning/utbildning 4. Insikt om att organisationen är en del i en större helhet där samverkan ses som en katalysator till utveckling 5. Aspekter som inte är relevanta i det specifika sammanhanget (Figuren är modifierad utifrån en figur som utarbetats av Fenton mfl, 2013, i en artikel som ska skickas till Journal of Local Environment) 12
Sammanfattning av inflytelsesfärer För att kunna adressera hållbar utveckling måste organisationen kunna röra sig i de olika cirklarna utanför kärnan i sin verksamhet, mognad, institutionell kapacitet (måste finnas takhöjd och frihetsgrader, mandat och ansvar) systemförståelse OBS! Viktigt att inte släppa kärnan! För mycket fokus på den egna organisationen kan hämma utvecklingen Om man får till en bra samverkan och rör sig i ytterområdena i cirklarna kan det bidra till ekonomiska fördelar som påverkar att man kan göra ännu bättre saker i kärnan. 13
Processens faser Processens faser är Ann Malmsten, INDEA, tolkning och utveckling av Otto Sharmers konversationsflöde. 14
Framgångsfaktorer samverkan Samarbetet har, från Norrköpings kommuns sida, underlättats av det existerande samarbetet via samverkansavtalet Lyskraft Win/Win (ömsesidigt lärande, öppenhet, tänka utanför boxen, Inställningen att forskning bidrar till att utveckla verksamheten) Förtroende och tillit (tillåtande stämning/högt i tak, förståelse för varandras perspektiv) Effektiv kommunikation mellan parterna Workshops mellan forskning, kommun och näringsliv Studentarbeten 15
Framtida samverkan Forskargruppens vision: att etablera regionen som betydande i Sverige för sina erfarenheter och kunskaper om sektorsövergripande samverkan för hållbar stadsutveckling Början på en långvarig och fruktsamt partnerskap Lyskraft CKS Hållbara Norrköping... Forum tillit oberoende aktörers roll Institutionalisering av samverkan?! Är det bra eller dåligt? 16