Handläggare: Anna Ekholm, Gustav Sandgren och Anna-Carin Widmark (projektledare).

Plan för jämställdhetsintegrering 2017-2018

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2017-2018 Beslutad 31 oktober 2016 av Cecilia Tisell, generaldirektör. Dnr 2016-473. Handläggare: Anna Ekholm, Gustav Sandgren och Anna-Carin Widmark (projektledare).

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 1 Sammanfattning... 4 2 Bakgrund... 5 2.1 Uppdrag om att ta fram en plan för jämställdhetsintegrering... 5 2.2 Jämställdhetspolitiska mål... 5 2.3 Konsumentverkets verksamhet... 6 2.4 Konsumentverkets nuvarande jämställdhetsarbete... 6 3 Utvecklingsbehov och mål... 8 3.1 Konsumentrollen... 8 3.2 Kvinnor och män klagar olika... 8 3.3 Kvinnor och män har olika förutsättningar att göra ett lyckat köp... 8 3.4 Koppling till de jämställdhetspolitiska målen... 11 3.5 Mål för jämställdhetsarbetet... 12 Konsumentverkets effektmål för jämställdhet... 12 Konsumentverkets resultatmål för jämställdhet... 12 4 Genomförande... 13 4.1 Planering och uppföljning... 13 4.2 Ansvar och organisering... 13 4.3 Kommunikation och kompetensutveckling... 13 5 Aktiviteter för jämställdhetsintegrering 2017 och 2018...14

4 (15) 1 Sammanfattning Konsumentverkets plan för jämställdhetsintegrering innehåller mål och aktiviteter som ska genomföras under 2017-2018. Uppdraget om att ta fram planen gavs i regleringsbrevet för 2016 och är en del i regeringens satsning på jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM). Målet för jämställdhetsarbetet på Konsumentverket är att Kvinnor har lika goda förutsättningar som män att agera som konsumenter. Konsumentverkets konsumentmarknadsindex (KMI) visar att kvinnor har sämre förutsättningar än män att agera på marknader av stor privatekonomisk betydelse. Störst skillnad mellan kvinnor och män, där män har bättre förutsättningar än kvinnor att agera, finns på marknaden fonder/investeringar följt av hemelektronik. Störst skillnader i KMI, där kvinnor har bättre förutsättningar, finns på marknaden böcker/tidningar följt av kultur/underhållning. Våra resultatmål för jämställdhet är dels att kvinnor och män anser att Konsumentverkets stöd är lättillgängligt och användbart och dels att kvinnor och män får likvärdig vägledning. Målen handlar också om att Konsumentverket ska ha tillgång till kunskap om kvinnors och mäns förutsättningar som konsumenter och att våra insatser ska bygga på den kunskapen. Aktiviteterna i planen handlar bland annat om att ta fram rutiner för hur vi gör jämställdhetsanalyser av vår statistik och för hur vi säkerställer att olika beslutsunderlag har ett jämställdhetsperspektiv. Vi ska också genomföra riktade utbildningsinsatser i jämställdhet för olika personalgrupper, och integrera ett jämställdhetsperspektiv i en rad olika verksamheter.

5 (15) 2 Bakgrund 2.1 Uppdrag om att ta fram en plan för jämställdhetsintegrering Konsumentverket fick i regleringsbrevet för 2016 i uppdrag att ta fram en plan för hur arbetet med jämställdhetsintegrering ska utvecklas. Syftet är att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Planen ska beskriva hur jämställdhet ska integreras i myndighetens ordinarie verksamhet och vilka utvecklingsbehov som finns. Den ska också innehålla mål och aktiviteter som ska genomföras under 2017 och 2018. Redovisning av resultat och aktiviteter ska ske i årsredovisningarna för 2017 och 2018. Jämställdhetsintegrering definieras enligt Europarådet som (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av besluts(verksamhets)processer, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. 1 Nationella sekretariatet för genusforskning har till uppgift att stödja Konsumentverket och andra myndigheter i arbetet med jämställdhetsintegrering. Detta gör de inom ramen för utvecklingsprogrammet Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM). Arbetet med att ta fram Konsumentverkets plan för jämställdhetsintegring startade i slutet av april 2016. Vår kontaktperson från JiM-programmet genomförde då en workshop om jämställdhetsintegrering med Konsumentverkets ledningsgrupp och den projektgrupp som utsetts att ta fram planen. Projektgruppen arbetade sedan med att utifrån befintlig statistik identifiera jämställdhetsproblem i verksamheten. Därefter tog gruppen fram förslag på mål och aktiveter, som förankrades i ledningsgrupp och chefsgrupp. Planen sammanställdes av projektgruppen och fastställdes av generaldirektören 31 oktober 2016. 2.2 Jämställdhetspolitiska mål Målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 2. Till det övergripande målet finns följande delmål: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 1 Council of Europe. Gender mainstreaming. Conceptual framework, methodology and presentation of good practice. Final report of activities of the Group of specialists on mainstreaming (EG-S-MS). Strasbourg, 1998. 2 Proposition 2005/06:155

6 (15) 2.3 Konsumentverkets verksamhet Konsumentverket är förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor och har cirka 170 anställda. Visionen för myndigheten är Medvetna och säkra konsumenter, och målet för konsumentpolitiken är Väl fungerande konsumentmarknader och en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Den operativa verksamheten på Konsumentverket kommer från den 1 januari 2017 att vara organiserad i tre verksamhetsområden. Verksamhetsområdet Företag bedriver tillsyn över de konsumentskyddande regler som finns. Vi granskar företagen på olika sätt, bland annat utifrån alla de cirka tiotusen anmälningar som skickas in till oss varje år. Vi tar fram information och vägledningar till företag om vad som gäller inom olika områden och vi tar fram gemensamma branschöverenskommelser. Konsumentombudsmannen (KO) kan ingripa mot bland annat vilseledande marknadsföring, oskäliga avtalsvillkor och otillräcklig försäkringsinformation. KO kan också företräda en grupp konsumenter, eller föra talan för en enskild konsument i domstol. Verksamhetsområdet Konsument ansvarar för att informera och vägleda konsumenter om deras rättigheter och skyldigheter, så att de kan göra väl avvägda val. Det gör vi i första hand via våra webbplatser, men konsumenter kan också få individuell vägledning hos våra vägledningstjänster Hallå konsument och Konsument Europa. De allra flesta frågorna från konsumenter handlar om problem som de råkat utför i samband med ett köp av en vara eller en tjänst. Vårt uppdrag är också att stödja och utbilda kommunala konsumentvägledare, budget- och skuldrådgivare samt lärare som undervisar i konsumentkunskap och privatekonomi. Dessutom delar vi ut statligt stöd till ideella organisationer som arbetar med konsumentfrågor. Verksamhetsområdet Kunskapsbyggande genomför olika konsumentundersökningar, ansvarar för omvärldsbevakning, gör utredningar och tar fram kunskapsunderlag till myndighetsledningen och andra beslutsfattare. Det gäller konsumenters förutsättningar att agera på olika marknader, men även frågor om hållbar konsumtion och beräkning av normalkostnader för hushållens utgifter. Sen 2013 gör vi årligen en konsumentrapport som syftar till att uppmärksamma problem och möjligheter för konsumenterna. Konsumentrapporten beskriver konsumenternas situation på 45 marknader och ringar in de marknader som är mest problematiska. Underlaget till Konsumentrapporten kommer framförallt från den konsumentundersökning (KMU) som görs årligen. I rapporten redovisas också klagomålsstatistik från de fyra branschspecifika konsumentrådgivningsbyråerna, kommunal och nationell konsumentvägledning samt ärenden/tvister hos Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Konsumentverket har också i uppdrag att integrera funktionshinderfrågor och miljöfrågor i sin verksamhet och vi har också ett särskilt fokus på barn och ungas situation som konsumenter. 2.4 Konsumentverkets nuvarande jämställdhetsarbete Konsumentverkets jämställdhetsarbete har haft sin tyngdpunkt i det arbetsgivarpolitiska perspektivet. I våra riktlinjer för likabehandling utgår vi ifrån att alla ska ges samma möjligheter och få samma bemötande oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vi arbetar till exempel för att kvinnor och män

7 (15) ska ha lika goda förutsättningar inom områdena arbetsförhållanden, kompetensutveckling och lönebildning. Konsumentverket har hittills inte haft någon verksövergripande plan eller något mål för jämställdhetsarbetet som har konsumenter som målgrupp. Det finns dock en medvetenhet i organisationen och olika punktinsatser har genomförts. Ett exempel är att jämställdhet fanns med i introduktionsutbildningen för nyanställda då vägledningstjänsten Hallå konsument startade. Ett annat är att samtalsguiden för vägledarna innehåller rekommendationer för ett könsneutralt språk i kontakten med konsumenter. Ett tredje exempel är att vi har ett jämställdhetsperspektiv i valet av bilder till våra webbplatser och i våra trycksaker. Enligt Konsumentverkets instruktion ska myndigheten, om det inte finns särskilda skäl mot det, redovisa sin statistik, sina uppföljningar och sina analyser med kön som övergripande indelningsgrund och uppdelade på ålder, inrikes respektive utrikes födda samt bostadsort. Konsumentverket hanterar redovisning och analys av statistik och uppföljningar på olika sätt beroende på vilken statistik det handlar om, i vilket syfte den har tagits fram och i vilket sammanhang statistiken presenteras. I de flesta fall används statistiken i första hand till att identifiera konsumentproblem och då har vi inte alltid redovisat eller analyserat statistiken utifrån kön, ålder eller andra parametrar. Det gäller till exempel ärendestatistik från våra vägledningstjänster, besöksstatistik från webbplatser och inkommande anmälningar. I vissa rapporter, utredningar och uppföljningar har vi dock valt att belysa skillnader mellan olika konsumentgrupper. Då har vi i vissa fall redovisat och analyserat data med kön, ålder eller funktionsnedsättning som indelningsgrund. När det gäller statistik från sociala medier registrerar vi antalet följare och antalet engagemang uppdelat på kön bland annat i syfte att få kunskap om vilka frågor som kvinnor respektive män är intresserade av.

8 (15) 3 Utvecklingsbehov och mål 3.1 Konsumentrollen Att vara konsument är oundvikligt. Lika säkert som att alla som bor och verkar i Sverige konsumerar varor och tjänster, lika säkert är det att alla någon gång gör ett misslyckat köp. Sker det misslyckade köpet på en marknad med stor privatekonomisk betydelse kan konsekvenserna för individen ha en livslång påverkan. Kvinnor och män har olika konsumtionsmönster. Det ser vi bland annat i vår årliga konsumentmarknadsundersökning (KMU), i statistik om konsumentklagomål och i andra undersökningar. Nedan presenteras de skillnader vi identifierat i vår statistik. Utifrån detta har vi formulerat mål för jämställdhetsarbetet och utvecklingsbehov. 3.2 Kvinnor och män klagar olika Den 31 mars 2015 öppnade Konsumentverket den nationella upplysningstjänsten Hallå konsument, dit konsumenter kan vända sig med sina konsumentrelaterade frågor och problem. Sedan start har drygt 115 000 konsumenter kontaktat Hallå konsument. De senaste tolv månaderna var det lika många kvinnor som män som tog kontakt. Däremot skiljer det sig med vilken typ av produktområde man klagar på. Mäns klagomål koncentreras framförallt till ett fåtal produktområden, medan kvinnors klagomål täcker fler. Män ställer i betydligt högre grad än kvinnor frågor som rör fordon, värderingstjänster (i stor utsträckning bilvärderingar), reparationstjänster och elektronik. Kvinnor ställer i högre grad än män frågor om hälsa/omsorg, utbildning och personligt (kläder och skor, barnartiklar, smycken etc.). Konsument Europa är en annan enhet inom Konsumentverket. De arbetar med information och rådgivning till konsumenter som handlar gränsöverskridande inom EU, Norge och Island. Under första halvåret 2016 hörde kvinnor av sig i något högre utsträckning än män. Kvinnor ställer i större utsträckning än män frågor som rör personlig vård, farmaceutiska produkter samt kläder och skor. Män ställer i högre grad än kvinnor frågor som rör transporter (flyg, tåg etc.), bilar, tobak samt finansiella tjänster. 3.3 Kvinnor och män har olika förutsättningar att göra ett lyckat köp Under fyra år har Konsumentverket låtit utföra en konsumentmarknadsundersökning med syfte att ge en bild av konsumenternas situation på 45 utvalda marknader. De marknader som valts ut täcker inte allt som ett hushåll konsumerar, men väl de utgifter som står för majoriteten av ett hushålls utgifter. Bostadsrelaterade kostnader, såsom hyror och bostadsrättsavgifter finns inte med bland marknaderna i rapporten, då dessa skiljer sig så mycket från de val konsumenter gör på andra marknader. För att mäta konsumenternas förutsättningar på olika marknader har Konsumentverket utvecklat ett mätinstrument som kallas konsumentmarknadsindex (KMI). KMI omfattar fyra faktorer av hur marknader fungerar: transparens, tillit, valmöjligheter och konsumenters agerande. KMI bygger på konsumenternas egna värderingar och upplevelser av sina förutsättningar. Detta behöver inte nödvändigtvis spegla verkligheten. Respondenterna får frågor ställda såsom påståenden som handlar om olika aspekter av de fyra faktorerna. Frågorna är graderade på en skala från 1 till 5, där en hög siffra visar att konsumenten instämmer i påståendet och ger en positiv bedömning. KMI är genomsnittet av dessa frågor och ger alltså en bild av konsumenters möjligheter att agera och göra väl avvägda val på respektive marknad.

9 (15) Kvinnor har ett marginellt högre KMI än män sett till alla marknader. Kvinnor har dock ett lägre KMI än män på marknaderna investering/pension, hemelektronik, bolån, tv-abonnemang samt ny bil. De områden där män har ett lägre KMI än kvinnor är böcker/tidningar, kultur/underhållning, receptfria läkemedel, frukt/grönsaker samt kroppsvårdstjänster. Marknader med största skillnader i KMI mellan kvinnor och män Marknad KMI kvinnor KMI män Alla marknader (45) 3,69 3,67 Marknader där kvinnor har lägre KMI än män* Investering/pension 3,17 3,46 Hemelektronik 3,58 3,85 Bolån 3,51 3,66 TV-abonnemang 3,14 3,29 Ny bil 3,71 3,84 Marknader där män har lägre KMI än kvinnor* Böcker och tidningar 4,11 3,90 Kultur/underhållning 3,96 3,77 Receptfria läkemedel 3,97 3,79 Frukt/grönsaker 4,09 3,93 Kroppsvårdstjänster 3,97 3,82 * Här redovisas endast de fem marknader där det är störst skillnad i KMI mellan män och kvinnor, där kvinnor har lägre KMI än män. ** Här redovisas endast de fem marknader där det är störst skillnad i KMI mellan män och kvinnor, där män har lägre KMI än kvinnor.

10 (15) Statistiska centralbyrån (SCB) sammanställer siffror för hushållens konsumtion i det som kallas nationalräkenskaperna. Siffrorna i tabellen nedan visar de marknader som står för den största andelen av ett genomsnittligt hushålls utgifter. Marknader med störst andel av hushållens totala utgifter 2015 Marknad Andel av totala utgifter* Restaurang/kafé/bar 5,3 % 1 027 Kläder/skor 4,7 % 903 El 3,2 % 628 Ny bil 2,5 % 488 Fordonsbränsle 2,5 % 483 Kött 2,2 % 434 Frukt/grönsaker*** 2,2 % 419 Lönekonto + investering/pension**** 2,1 % 416 Mejeriprodukter 2,1 % 397 Mobiltelefoni 1,9 % 376 Utgifter i kr/mån för en genomsnittskonsument** * Beräknat för perioden 2014 till och med september 2015. ** Här har vi räknat med hushållens totala utgifter per marknad under den aktuella perioden, fördelat på den svenska befolkningen i åldrar 18 år och uppåt, hämtat från SCB:s befolkningsstatistik. *** Marknaden frukt/grönsaker definieras i KMU som enbart färska frukter och grönsaker. Utgifterna som redovisas här omfattar dock även annat än färskt, exempelvis fryst och konserver. 2013 stod färskvarorna för 60-70 % av de totala utgifterna. **** Utgifterna gäller förvaltningsavgifter och administrativa avgifter. Även om de samlade utgifterna inom en marknad utgör en liten del av de totala hushållsutgifterna, kan ett enskilt köp ha stor ekonomisk betydelse för en individs privatekonomi. Det rör sig om relativt dyra sällanköp. I KMU ställs en fråga om det aktuella köpet var en av de största utgifterna under året. Resultatet av detta visas i diagrammet nedan. De tio marknader med störst ekonomisk betydelse av det enskilda köpet Ny bil Begagnad bil 84% 90% Bolån Paket-/Charterresor Hantverkare Fastighetsmäklare 61% 58% 53% 49% Vitvaror Hemelektronik Flyg Bilverkstäder 34% 28% 27% 26% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: KMU, Konsumentverket.

11 (15) Fyra av fem av de marknader där kvinnor har ett lägre KMI än män, alltså sämre förutsättningar att agera som konsumenter, återfinns på marknader med störst ekonomisk betydelse, både sett till hushållens totala utgifter och till det enskilda köpet. Dessa marknader pekas också ut som de mest problematiska marknaderna i Konsumentrapporten 2016. Bland de marknader där män har ett betydligt lägre KMI än kvinnor, finns endast en marknad med stor privatekonomisk betydelse. Vi har i dag inte tillräcklig kunskap för att kunna bedöma vad skillnaderna mellan kvinnors och mäns förutsättningar att agera på marknader beror på. Skillnaderna kan eventuellt bero på att kvinnor och män har olika värderingar, förväntningar, konsumtionsmönster och konsumentfärdigheter. En annan förklaring kan hämtas i den ansvarsfördelning mellan kvinnor och män som traditionellt funnits vad gäller inköp till hushållet. 3.4 Koppling till de jämställdhetspolitiska målen Den problematik som beskrivs ovan knyter framför allt an till det andra jämställdhetspolitiska delmålet som handlar om ekonomisk jämställdhet. Ett misslyckat köp på en marknad av stor privatekonomisk betydelse riskerar att drabba privatekonomin hårt och under lång tid. Det faktum att kvinnor har sämre förutsättningar på marknaden investering/pension riskerar också att leda till att kvinnors ekonomi på ålderns höst drabbas negativt. Det första jämställdhetspolitiska delmålet talar om att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare. Konsumtion, att kunna fatta välgrundade beslut utifrån aspekter som transparens och tillit, är en del av denna rätt och möjlighet. Rollen som konsument återfinns i hela våra liv, i allt från de dagliga resorna till stora beslut såsom pensionsval och viss hälsovård. Om kvinnor har sämre förutsättningar än män att agera på vissa marknader är detta något som bör uppmärksammas och åtgärdas.

12 (15) 3.5 Mål för jämställdhetsarbetet Konsumentverkets effektmål för jämställdhet Kvinnor har lika goda förutsättningar som män att agera som konsumenter. Formuleringen av effektmålet för jämställdhet bygger på att kvinnors och mäns förutsättningar att agera på marknader ser olika ut enligt vårt eget konsumentmarknadsindex (KMI). Stora skillnader finns på marknader som har stor privatekonomisk betydelse, där har kvinnor sämre förutsättningar än män att agera. Konsumentverkets resultatmål för jämställdhet Kvinnor och män anser att Konsumentverkets stöd är lättillgängligt och användbart. Kvinnor och män får likvärdig vägledning av Konsumentverket. Konsumentverket och andra aktörer har tillgång till kunskap om kvinnors och mäns förutsättningar som konsumenter. Konsumentverkets insatser bygger på kunskap om kvinnors och mäns förutsättningar som konsumenter. Resultatmålen för jämställdhet är formulerade så nära verksamhetsområdenas ordinarie resultatmål som möjligt och bygger alltså inte på identifierade jämställdhetsproblem. På sikt är avsikten att kunna integrera jämställdhetsmålen i verksamhetens övriga mål.

13 (15) 4 Genomförande 4.1 Planering och uppföljning Handlingsplanen för jämställdhetsintegrering kommer att ingå som en integrerad del av Konsumentverkets ordinarie planeringsprocess. Det innebär att aktiviteter och budget för jämställdhet planeras i samband med den årliga verksamhetsplaneringen och följs upp i årsredovisning och delårsuppföljningar. En revidering av handlingsplanen genomförs våren 2018. I takt med att jämställdhetsaspekter av konsumentrollen integreras i Konsumentverkets arbete kommer vi under kommande år troligtvis kunna identifiera ytterligare förbättringsbehov. I nuläget registrerar vi exempelvis inte anmälares kön och vi har inte heller tillgång till tillförlitlig statistik om i vilken utsträckning kvinnor och män tar del av stödet på Konsumentverkets webbplatser. Allteftersom vi får bättre kunskap om hur kvinnor och män agerar på olika marknader och i olika situationer kommer vi att få anledning att ompröva de mål och aktiviteter som vi satt upp i denna plan. Under 2017 och 2018 integreras jämställdhet i vår process för planering, uppföljning och årsredovisning. Med det menas att jämställdhetsperspektivet integreras i de dokument som styr vår verksamhet. Som stöd för det arbetet kommer vi att använda handledningen Jämställda styrdokument 3. 4.2 Ansvar och organisering Det övergripande ansvaret för att handlingsplanen följs är delegerat från generaldirektören till chefen för avdelningen för verksamhetsstöd. Ledningsgruppen utgör styrgrupp för arbetet. Resultatmålen är kopplade till verksamhetsområdena företag, konsument och kunskapsbyggande. Ansvarig chef inom respektive verksamhetsområde ansvarar för genomförande och måluppfyllelse. Chefen för avdelningen för verksamhetsstöd ansvarar för att jämställdhet integreras i vår styrprocess för planering och uppföljning. En samordnare kommer att följa och stödja handlingsplanens utveckling under projektperioden. 4.3 Kommunikation och kompetensutveckling Vi tror att kunskap hos oss som arbetar på Konsumentverket är grundläggande för att vi ska kunna bidra till att skapa förändring för konsumenterna. Under projektperioden ska vi därför genomföra målgruppsanpassade utbildningsinsatser för medarbetare och chefer. Representanter från Konsumentverket kommer även att delta i den kompetensutveckling som erbjuds av det Nationella sekretariatet för genusforskning. Vi ska också i möjligaste mån söka olika samverkansformer med andra myndigheter och aktörer för kunskapsutbyte eller eventuella samarbetsprojekt. En intern plan för kommunikation utformas för att arbetet med jämställdhetsintegrering ska vara känt och för att öka kunskapen och utbytet av erfarenheter i hela organisationen. 3 Så här gör du: Jämställda styrdokument. En handledning för dig som arbetar med jämställdhetsintegrering på myndighet. Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning, 2014.

14 (15) 5 Aktiviteter för jämställdhetsintegrering 2017 och 2018 Nr Aktivitet Ansvarig enhet År Kvinnor och män anser att Konsumentverkets stöd är lättillgängligt och användbart 1 Utvärdera Konsumentverkets webbplatser och sociala medier utifrån ett jämställdshetsperspektiv. 2 Utvärdera Konsumentverkets bilder och illustrationer ur ett jämställdhetsperspektiv. Kvinnor och män får likvärdig vägledning av Konsumentverket 3 Utreda och utveckla inhämtande av information från Hallå konsuments ärendehanteringssystem i syfte att mäta samtalslängd vid telefonrådgivning. 4 Utvärdera och följa upp upplysningstjänsten ur ett jämställdhetsperspektiv, både statistik och bemötande. 5 Utvärdera och följa upp Konsument Europas vägledning ur ett jämställdhetsperspektiv, både statistik och bemötande. Kommunikation 2017 Kommunikation 2017 IT-enheten 2017 Konsument- upplysning Konsument Europa Konsumentverket och andra aktörer har tillgång till kunskap om kvinnors och mäns förutsättningar som konsumenter 6 Genomföra seminarium för Konsumentverkets personal som belyser skillnader i mäns och kvinnors förutsättningar/agerande som konsumenter. 7 Ta fram rutiner/pm för hur vi ska redovisa statistik, uppföljningar och analyser med kön som övergripande indelningsgrund. 8 Ta fram rutiner för att säkerställa att vi har ett jämställdhetsperspektiv i upplägg, genomförande och analys av våra undersökningar. 9 Genomföra en undersökning om konsumenters förutsättningar/ agerande på några marknader, ur ett jämställdhetsperspektiv. 10 Kartlägga den forskning som finns om konsumenters förutsättningar/agerande ur ett jämställdhetsperspektiv. 11 Föreslå upplägg och åtgärder för att ha ett jämställdhetsperspektiv på 2018 års Konsumentrapport. 12 Analysera statistik från konsumentmarknadsundersökningen (KMU) utifrån kvinnors och mäns möjligheter att agera miljömässigt hållbart. 13 Uppmärksamma konsumentbyråerna, Fastighetsmäklarinspektionen och Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och eventuellt andra aktörer på att börja registrera anmälningar på kön. 14 Utreda och föreslå upplägg för att kunna ha ett jämställdhetsperspektiv i vår omvärldsbevakning och i omvärldsrapporter. 2017 2017 Analys 2018 Analys 2018

15 (15) Konsumentverkets insatser bygger på kunskap om kvinnors och mäns förutsättningar som konsumenter 15 Integrera ett jämställdhetsperspektiv inom ramen för uppdraget Fördjupad samverkan mot överskuldsättning. 16 Integrera ett jämställdhetsperspektiv vid utveckling och utvärdering av stödet till konsumentvägledare och budget- och skuldrådgivare. 17 Integrera ett jämställdhetsperspektiv vid utveckling och utvärdering av stödet till skolan, såväl utifrån ett lärar- som elevperspektiv. 18 Se över planeringsdokumentet i syfte att få in jämställdhetsperspektivet i såväl underlag för planering (t.ex. skadestatistik och anmälningar uppdelat på kön) samt prioriteringsgrunder. 19 Identifiera och samordna utbildningsbehov och utbildningsinsatser om jämställdhet och genus för Konsumentverkets personal. 20 Undersöka hur vi kan integrera ett jämställdhetsperspektiv i vår tillsynssamverkan med andra myndigheter. 21 Integrera ett jämställdhetsperspektiv på vetenskapliga rådets årliga seminarium. 22 Integrera ett jämställdhetsperspektiv i Konsumentverkets arbete med att starta upp ett Forum för miljösmart konsumtion och livsstil. 23 Genomföra utbildningsinsatser för berörd personal i hur jämställdhetsanalyser av statistik och data kan göras. 24 Ta fram rutiner för att säkerställa att vi har ett jämställdhetsperspektiv i upplägg, genomförande och analys av våra undersökningar. 25 Utreda och lämna förslag på hur Konsumentverket kan integrera ett jämställdhetsperspektiv i funktionshinderfrågorna. 26 Föreslå åtgärder för hur beslutsunderlag till ledningen inför verksamhetsplaneringenen kan ha ett jämställdhetsperspektiv. 27 Införa ett jämställdhetsperspektiv på handläggning av statligt stöd till organisationer på konsumentområdet. 28 Översyn av styrdokument för verksamhetsplanering, i syfte att integrera ett jämställdhetsperspektiv. Kunskapsstöd 2017 Kunskapsstöd 2017 Kunskapsstöd 2017 Konsumentskydd gemensamt 2017 HR-enhet 2017 Konsumentskydd gemensamt 2017 GD 2017 Analys 2018 Verksamhetsstöd gemensamt 29 Integrera jämställdhetsmålen i organisationens övriga mål. Verksamhetsstöd gemensamt 2018 2018