Förslag till EG-förordning om privata europabolag (Ju2008/5674/L1)

Diarienr AD 41-221/2009 851 81 Sundsvall 2009-03-12 1 (14) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Att. Annika Sandberg 103 33 Stockholm Förslag till EG-förordning om privata europabolag (Ju2008/5674/L1) Bolagsverket lämnar följande yttrande med anledning av ovan rubricerade remiss. Inledning Inledningsvis kan sägas att om den nu föreslagna EG-förordningen antas så är det Bolagsverkets förhoppning att de svenska privata europabolagen ska komma att registreras i ett register som förs av verket, jfr art 10.1. Förslag till EG-förordning Nedan följer kommentarer på den föreslagna förordningstexten. KAPITEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Artikel 2 Definitioner Art. 2(d) Av bestämmelsen följer att med begreppet ledningsperson ska avses dels verkställande direktörer och dels styrelseledamöter. Enligt Bolagsverkets mening bör möjligen även valda styrelsesuppleanter omfattas. Art. 2(e) Inledningsvis anser Bolagsverket att den svenska översättningen av begreppet management body är olycklig eftersom ordet ledningsorgan enligt SE-förordningen 2157/2001 är detsamma som styrelsen i ett dualistiskt system, jfr art. 38(b) av sistnämnda förordning. I den här föreslagna bestämmelsen tycks ordet ledningsorgan utgöra den övergripande termen för styrelse, oberoende av om det rör sig om ett dualistiskt eller monistiskt system. Bolagsverket föreslår därför att den i SPE-förordningen nu använda termen ledningsorgan ses över och ersätts med exempelvis den för svensk del väl kända termen styrelse. Termen

2 (14) ledningsorgan respektive förvaltningsorgan skulle då fortsatt kunna utgöra benämningen på styrelsen i ett dualistiskt respektive monistiskt organiserat bolag, jfr den förevarande lydelsen i art. 2(e)ii och art. 2(e)iii. Det torde nämligen vara en fördel, menar Bolagsverket, om terminologin är densamma i EG:s rättsakter på associationsrättens område. Art. 2(f)i Bestämmelsen definierar ordet arbetstagarmedverkan något som bl.a. innefattar rätten att välja eller utse arbetstagarrepresentanter i ett SPE-bolags tillsyns- eller förvaltningsstyrelse. Bör det inte, undrar Bolagsverket, finnas hänvisning i stadgandet också till bolagets ledningsstyrelse/ledningsorgan för det fall att bolaget har valt att ha ett dualistiskt organiserat system? Art. 2(g) Som Bolagsverket tidigare har påpekat till departementet borde begreppen hemmedlemsstat och värdmedlemsstat ses över. Termen hemmedlemsstat respektive värdmedlemsstat skulle stämma bättre in på registrering av utländska filialer, men i det här fallet avses begreppen att användas vid flytt av ett SPEs säte genom att den juridiska personen avregistreras i den gamla medlemsstaten och registreras in i en ny medlemsstat. Den nya medlemsstaten kan då aldrig bli enbart en värdmedlemsstat i den bemärkelsen som gäller vid inregistrering av en utländsk filial. Det land dit SPE-bolaget flyttar utgör den nya medlemsstaten, och registret i vilket bolaget registreras blir helt enkelt det nya registret. Det gamla registret ska, i samband med registreringen av bolaget in i det nya registret, avregistrera SPE-bolaget. Att tala om begrepp som hemmedlemsstat och värdmedlemsstat vid flytt av en juridisk person blir därför, enligt Bolagsverkets uppfattning, både förvirrande och inkorrekt. Bolagsverket noterar i sammanhanget att anmälningsblanketten i bilaga II som ska användas vid flytt av ett SPE-bolags säte använder begrepp såsom det nya registret respektive det gamla registret - begrepp som korresponderar bättre med innebörden av flytt av en juridisk persons säte. Med anledning av ovanstående föreslås Bolagsverket således att definitionerna hemmedlemsstat och värdmedlemsstat byts ut och ersätts av en mer överensstämmande terminologi. Art. 2(i) Bolagsverket noterar här att hänvisningen till EG:s insolvensförordning för Sveriges del medför att begreppet insolvens endast omfattar konkurs och företagsrekonstruktion. Art. 2(j) Eftersom hänvisning görs till EG:s insolvensförordning så innebär det att med begreppet likvidation avses för Sveriges del enbart konkurs. Hänvisningen till EG:s insolvensförordning medför således att likvidation enligt 25 kapitlet aktiebolagslagen (2005:551) inte omfattas av definitionen likvidation i det nu föreslagna stadgandet. Artikel 3 Ett SPE-bolags huvudsakliga egenskaper Art. 3.1(e) och art. 3.4 Av art. 3.1(e) följer att ett SPE-bolag får bildas av en eller flera fysiska personer och/eller rättsliga enheter. I art. 3.4 definieras rättsliga enheter till att avse SE-bolag, SCE-föreningar,

3 (14) EEIG och SPE-bolag. Bolagsverket noterar att den tidigare hänvisningen till art. 48 EGfördraget har tagits bort i den nu föreslagna bestämmelsen. Det är förvisso bra, menar Bolagsverket, att hänvisningen till art. 48 EG-fördraget har strukits. Dock är det Bolagsverkets uppfattning att även vanliga aktiebolag borde kunna få innefattas i begreppet rättsliga enheter. Omfattningen av begreppet rättslig enhet såsom det nu är definierat är således väl begränsad enligt Bolagsverkets uppfattning. Möjligen ska bestämmelsen tolkas så att i ordet inbegripa ligger att även andra bolagsformer kan utgöra sådan rättslig enhet, men såsom bestämmelsen nu är utformad är den i så fall alltför otydlig anser Bolagsverket. Art. 3.2 Enligt Bolagsverkets mening skulle det vara en fördel om bestämmelsen om förbud mot spridning av aktier i ett SPE-bolag kunde ligga i linje med vad som gäller för svenska privata aktiebolag, jfr 1 kap. 7 aktiebolagslagen. Artikel 4 Regler för SPE-bolag Bolagsverket noterar att ett SPE-bolag ska regleras av EG-förordningen och, när det gäller alla de frågor som förtecknas i bilaga I, av sin bolagsordning. Först därefter ska ett SPEbolag regleras av i första hand nationella bestämmelser som antagits särskilt för att säkerställa att förordningen tillämpas i praktiken och i sista hand av tillämplig nationell lagstiftning som gäller för privata aktiebolag i den stat där SPE-bolaget har sitt säte. Det nu sagda innebär att i princip alla förhållanden rörande ett SPE-bolag ska regleras i dess bolagsordning. Bolagsverket ställer sig tveksamt till att så många frågor ska kunna regleras av aktieägarna själva i bolagsordningen, och att denna således ska utgöra ett styrande regelverk för SPEbolagen. Tanken med inrättandet av denna nya bolagsform för små- och medelstora företag var, trodde Bolagsverket, att man skulle skapa ett europabolag som till största delen skulle regleras av EG-förordningen. Bolagsverket har förvisso förståelse för att det kan vara svårt för alla medlemsstater att enas om en EG-förordning innehållande gemensamma materiella regler för bildande och drivande av ett SPE-bolag. Den lösning som nu föreslås, dvs. att låta aktieägarna själva reglera frågorna i bolagsordningen, är dock inte bra enligt Bolagsverkets uppfattning. Bolagsverket anser istället att det då vore bättre att låta SEförordningen 2157/2001 utgöra förebild vad gäller frågan om hur ett SPE-bolag ska regleras. En bestämmelse motsvarande art. 9 i SE-förordningen skulle då kunna ersätta den nu föreslagna bestämmelsen i art. 4. KAPITEL II BILDANDE Artikel 5 Sätt för bildande Art. 5.1(a-d) En eller flera fysiska personer kan bilda ett SPE-bolag enligt vad som följer av stadgandet. Därutöver kan även rättsliga enheter vara med i bildandet av ett SPE-bolag. I art. 3.4 har

4 (14) begreppet rättsliga enheter definierats till att omfatta SE-bolag, SCE-föreningar, EEIG och SPE-bolag. I art. 5.3 görs dessutom en hänvisning till art. 3.4. Som Bolagsverket ser det bör åtminstone även vanliga privata och publika aktiebolag få delta i bildandet av ett svenskt SPE-bolag. Art. 5.2(a-b) I punkterna a och b görs en hänvisning till privata aktiebolag. Hänvisningen är otydlig enligt Bolagsverkets mening. Med privata aktiebolag i bestämmelsen torde avses SPE-bolag eftersom hela art. 5 handlar om bildandet av SPE-bolag. I punkten a torde det därför vara fråga om ombildning från en rättslig enhet till ett SPE-bolag som avses. Likaså bör, vad gäller punkt b, det nya bolaget vid fusion utgöras av ett SPE-bolag. Det är olyckligt, menar Bolagsverket, om termen privat aktiebolag används i betydelsen SPE-bolag i den nu föreslagna förordningstexten eftersom begreppet privat aktiebolag utgör en helt annan bolagsform enligt svensk rätt. Art. 9 Formaliteter i samband med registreringen Art. 9.1 För de SPE-bolag som ska bildas i Sverige är det Bolagsverkets förhoppning att ansökan om registrering av dessa ska göras till verket. Art. 9.2(a)b Av bestämmelsen följer att den behöriga myndigheten ska kunna kräva in varje annan upplysning som krävs för att identifiera exempelvis styrelseledamöter. Exempel på sådana upplysningar torde, utgår Bolagsverket ifrån, kunna vara uppgift om personnummer och passkopia eller annan identitetshandling. Art. 9.2(a)b.i)-iii) I art. 2(d) definieras ledningsperson som verkställande direktör och styrelseledamot. Av art. 9.2(b)i följer att registreringsmyndigheten får kräva uppgift om namn, adress och annan upplysning för att identifiera sådan ledningsperson. För det fallet att ett SPE-bolag också ska ha styrelsesuppleanter och styrelseordförande bör myndigheten kunna kräva personoch adressuppgifter även för dessa. Att registreringsmyndigheten har denna möjlighet framgår dock inte klart av stadgandet i nuläget. Art. 9.2(a)e En fundering från Bolagsverkets sida är om det möjligen bör stå Det totala antalet tecknade aktier för att ytterligare tydliggöra bestämmelsen. Art. 9.2(a)k Enligt stadgandet får registreringsmyndigheten begära in överensstämmelse i tillämpliga fall. Vad som menas med överensstämmelse beskrivs inte närmare. Det skulle dock underlätta förståelsen av bestämmelsen om texten utvecklades något. Om man t.ex. med överensstämmelse avser överensstämmelse med tidigare utfärdade dokument så skulle sådant tillägg kunna göras för att öka tydligheten av stadgandet menar Bolagsverket.

5 (14) Art. 9.4 Enligt Bolagsverkets uppfattning måste den här bestämmelsen klargöras, dvs. vad menas egentligen med att uppgifter och dokument endast ska underkastas en enda kontroll? Om ett SPE-bolag ansöker om registrering i Sverige, och Bolagsverket är den behöriga myndigheten att ta emot sådan ansökan, så förutsätter Bolagsverket att verket ska kontrollera alla de handlingar och dokument som inkommer tillsammans med ansökan. Den myndighet som handhar registret över SPE-bolagen och som sköter registrering av bildande och ändringar måste således, enligt Bolagsverkets bestämda mening, alltid ha rätt att också utföra själva kontrollen. Vidare måste det finnas möjlighet för den behöriga myndigheten att i vissa fall vägra registrering om vissa nödvändiga uppgifter/dokument inte ges in eller är bristfälliga eller strider mot lag eller annan författning. Bestämmelser om detta saknas i den nu föreslagna förordningen. Art. 9.5 Av bestämmelsen följer att ändringar som sker i ett SPE-bolag ska ges in till den behöriga registreringsmyndigheten. Bestämmelsen hänvisar till punkt 3 och 4 i artikel 9. Vidare följer av art. 10.4 jämfört med art 10.1 att alla ändringar av ett SPE-bolags dokument och uppgifter ska registreras hos behörig registreringsmyndighet. Som Bolagsverket anfört ovan under art. 9.4 utgår verket från att den behöriga registreringsmyndigheten alltid ska ha möjlighet att utföra kontroll av ingivna handlingar. Likaså bör det finnas möjlighet för registreringsmyndigheten att vägra registrering av sådan ansökan om exempelvis vissa uppgifter eller dokument inte skickats in i samband med ansökan eller ändringen strider mot lag eller annan författning eller om ingivna handlingar är bristfälliga. Ett exempel där den svenska registreringsmyndigheten måste ha stöd för att kunna vägra registrering är om ändringsansökan bl.a. avser ett SPE-bolags firma. Den svenska firmalagen (1974:156) måste här kunna tillämpas på de privata europabolagen. Det innebär att registreringsmyndigheten måste granska SPE-bolagets firma enligt firmalagens bestämmelser. Om det vid sådan granskning framkommer att SPE-bolagets firma exempelvis är förväxlingsbar med annat tidigare ansökt eller registrerat kännetecken med skydd i Sverige så måste registreringsmyndigheten kunna vägra att registrera den sökta firman. Att nationell lagstiftning ska kunna tillämpas i fall som det nu angivna måste dock klargöras menar Bolagsverket. Övriga kommentarer gällande artikel 9 Såvitt Bolagsverket kan se finns det ingen tidsfrist som ska följas när det gäller att anmäla ett SPE-bolag för registrering för första gången. Ändringar som görs i ett SPE-bolag ska ju göras inom 14 kalenderdagar från den dag då förändringen äger rum, men sådan tidsfrist tycks saknas för anmälan om själva bildandet. Förordningen bör därför, enligt Bolagsverket, utökas med uppgift om inom vilken tid anmälan om registrering av SPEbolag ska ges in till behörig registreringsmyndighet. Av art. 9.2 följer att registreringsmyndigheten inte kan begära andra uppgifter och dokument än de som finns uppräknade i bestämmelsen. Enligt Bolagsverkets uppfattning

6 (14) framstår ett sådant förbud som svårt att upprätthålla. Det framstår således som orimligt att den behöriga registreringsmyndigheten inte ska kunna kräva in ytterligare uppgifter vid behov än de som nu räknas upp i stadgandet. Bolagsverket har tidigare nämnt firmalagen och dess bestämmelser. Vid en granskning av ett SPE-bolags sökta firma kan det t.ex. visa sig att denna är förväxlingsbar med ett varumärke. En möjlighet för att ändå få sin sökta firma registrerad är att ge in ett medgivande från innehavaren av varumärket. Ett sådant medgivande är ett exempel på en handling som myndigheten i så fall måste kunna kräva in även om den inte finns uppräknad i katalogen i art. 9.2. Vidare framgår det av art. 31.4 att förbud för en person att agera som ledningsperson för ett SPE-bolag ska regleras av nationell lagstiftning. Bolagsverket tolkar art. 31.4 så att den svenska registreringsmyndigheten vid anmälan om registrering av SPE-bolaget då ska kunna kräva att bolaget ger in en försäkran på heder och samvete motsvarande kravet i 1 kap. 3 sista stycket aktiebolagsförordningen (2005:559). En sådan försäkran på heder och samvete är även den en uppgift som inte finns omnämnd i art. 9.2. Mot bakgrund av det nu anförda föreslår Bolagsverket att art. 9.2 ses över. Artikel 10 Registrering Art. 10.1 Det är Bolagsverkets förhoppning att verket ska bli den myndighet i Sverige som ska få föra register över de svenska SPE-bolagen. Art. 10.1 jämfört med art. 10.4 Om ett SPE-bolag ska registreras i Sverige så utgår Bolagsverket från att de dokument som ges in tillsammans med ansökan ska genomgå en materiell granskning av registreringsmyndigheten där bolaget ska ha sitt säte. Endast om de materiella förutsättningarna är för handen ska registrering kunna erhållas, jfr 27 kap. aktiebolagslagen. Detsamma måste gälla vid anmälan om ändringar i ett SPE-bolag anser Bolagsverket. Med anledning av vad som anges i art. 9.4 om att ett SPE-bolags dokument och uppgifter endast får underkastas en enda kontroll är dock den behöriga registreringsmyndighetens roll oklar. Art. 11.2 I bestämmelsen talas om brevpapper och beställningssedlar. I art. 4 av den svenska översättningen av det första bolagsdirektivet 68/151/EG står det istället brev och orderblanketter (jfr även 28 kap. 5 aktiebolagslagen). Eftersom innebörden av orden beställningssedlar respektive orderblanketter torde vara densamma borde det vara en fördel för läsaren, menar Bolagsverket, om samma terminologi används i EG:s rättsakter. Art. 11.2(b) I bestämmelsen används begreppet likvidation. Eftersom ordet likvidation inledningsvis definieras i art. 2(j) genom en hänvisning till EG:s insolvensförordning bilaga B, där för Sveriges del enbart konkursförfaranden omfattas, blir denna bestämmelse otydlig. Är inte avsikten, undrar Bolagsverket, att likvidation motsvarande 25 kapitlet aktiebolagslagen är det som åsyftas med art. 11.2(b) för privata europabolag registrerade i Sverige? Det kan i sammanhanget nämnas att även art. 28.1(n) innehåller begreppet likvidation och bör av samma anledning ses över.

7 (14) KAPITEL III AKTIER Artikel 15 Aktieägarförteckning Art. 15.6 Bolagsverket ställer sig positivt till att ett SPE-bolags aktieägarförteckning och eventuella ändringar däri ska offentliggöras. Bolagsverket är vidare positivt till att vara den myndighet som har hand om sådan kungörelse. Artikel 17 Uteslutning av en aktieägare Av bestämmelsen följer att en aktieägare, utan dennes samtycke, ska kunna uteslutas genom ett beslut på bolagsstämma. När beslut om uteslutning har fattats kan aktieägaren inte längre rösta för sina aktier och aktierna ska uteslutas från beräkningen av beslutförheten och antalet röster. Aktieägaren ska därvid erbjudas ett skäligt pris för sina aktier. Det kan ifrågasättas, menar Bolagsverket, om en uteslutning såsom den nu föreslagna verkligen är förenlig med grundläggande regler om egendomsskydd, jfr Regeringsformen 2 kap. 18 och art. 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. De nu föreslagna reglerna om uteslutning av aktieägare kan, menar Bolagsverket, jämföras med expropriation av egendom. Tvångsförsäljning där aktieägaren inte tillförsäkras full ersättning för sina aktier och där denne omedelbart blir fråntagen sina rättigheter knutna till aktien rimmar således inte särskilt väl med egendomsskyddet enligt verkets mening. Dessutom kan det finnas risk för missbruk av bestämmelsen, dvs. stadgandet kan möjligen användas även om en aktieägare inte har allvarligt skadat bolagets intressen eller skadar verksamheten. Det finns alltså, anser Bolagsverket, utrymme för skönsmässiga bedömningar från bolagets sida för att besluta om uteslutning av en viss aktieägare. Såvitt Bolagsverket kan se finns inte heller någon möjlighet för den uteslutne aktieägaren att vid domstol överklaga beslutet om uteslutning. Det borde, enligt Bolagsverkets mening, i vart fall finnas möjlighet för aktieägaren att få saken prövad hos allmän domstol. En sådan möjlighet torde minska risken för missbruk av bestämmelsen. Aktieägaren bör då rimligtvis ha rätt att rösta för aktierna fram till dess att domstolen har avgjort frågan om uteslutning. KAPITEL IV KAPITAL Artikel 20 Ersättning för aktier Av art. 10.4 och art. 10.1 jämfört med art. 9.2(c) följer att ändringar i ett SPE-bolags aktiekapital ska registreras hos den behöriga registreringsmyndigheten. Enligt Bolagsverkets

8 (14) mening bör ökningen av aktiekapital bli fastställd genom registreringen. Dessutom bör beslutet om ökningen och registreringen därav kungöras. Art. 20 innehåller varken uppgift om när ökningen av aktiekapitalet får verkan eller om beslutet ska kungöras. Bolagsverket föreslår att bestämmelsen således utökas till att åtminstone reglera dessa frågor. Art. 24 Nedsättning av kapital Art. 24.4 I art. 24.4 regleras när ett nedsättningsbeslut ska få verkan. Huvudregeln är att beslutet får verkan då minskningsbeslutet fattas, se art. 24.4(a). Bolagsverket anser att minskning av aktiekapitalet istället ska bli gällande först när registreringsmyndigheten har registrerat beslutet. Som bestämmelsen nu är utformad är det oklart hur den behöriga registreringsmyndigheten ska kunna registrera ett beslut om minskning av aktiekapitalet, framförallt då det gäller minskning för annat ändamål än för förlusttäckning. För registrering torde det ju krävas, menar Bolagsverket, att bolaget åtminstone ger in ett intyg som visar att bolagets kända borgenärer har underrättats och dessutom intygar att inga borgenärer har hört av sig inom angiven tidsfrist, alternativt att de borgenärer som eventuellt har hört av sig har fått tillfredsställande garantier. Om inte myndigheten kan begära in sådana handlingar så är det svårt att registrera att beslutet har fått verkan. Det borde ju vara viktigt, anser Bolagsverket, att registret över SPE-bolagen innehåller så korrekta och vägledande uppgifter som möjligt om dem. Slutligen följer av art. 24.4(b) att ett beslut får verkan den trettioförsta kalenderdagen efter att beslutet har meddelats aktieägarna. Bolagsverket antar att man med ordet meddelande avser offentliggörandet men detta bör klargöras ytterligare enligt verkets mening. Det nu sagda gäller även art. 24.4(c). Artikel 26 Räkenskaper och lagstadgad revision Art. 26.1 Bestämmelsen hänvisar bl.a. till tillämplig nationell lagstiftning. Det torde innebära, konstaterar Bolagsverket, att ett SPE-bolag med säte i Sverige omfattas av bl.a. reglerna om förseningsavgifter i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554). KAPITEL V SPE-BOLAGETS ORGANISATION Artikel 31 Ledningspersoner Art. 31.1 Frågan om en juridisk person ska kunna få vara ledamot i ett privat europabolags styrelse bör, enligt Bolagsverket, göras beroende av tillämplig nationell lagstiftning. För svensk del

9 (14) skulle då 8 kap. 10 aktiebolagslagen bli tillämplig, vilket skulle innebära att en juridisk person inte kan vara ledamot i ett svenskt SPE-bolag. Eftersom förbudet för en juridisk person att vara styrelseledamot i ett svenskt aktiebolag är en sedan länge vedertagen princip inom den svenska associationsrätten så anser Bolagsverket att denna ska gälla även för de svenska SPE-bolagen. Möjligen ska art. 31.4 tolkas så att 8 kap. 10 aktiebolagslagen kan tillämpas för det fall att ett svenskt SPE-bolag vill ha en juridisk person som ledamot i styrelsen, eftersom bestämmelsen talar om förbud för person. Ordet person skulle då kunna omfatta både fysisk och juridisk person. Om det är så bör art. 31.1 innehålla en hänvisning till art. 31.4 för tydlighetens skull menar Bolagsverket. Art. 31.3 och 31.4 Av art. 31.4 följer att förbud för personer att fungera som ledningspersoner för ett SPEbolag ska regleras av tillämplig nationell lagstiftning. Vidare följer av art. 31.3 att en person som genom domstolsbeslut eller genom beslut från förvaltningsmyndighet är obehörig att agera som ledamot inte får utnämnas till ledningsperson för ett SPE-bolag. Bestämmelserna torde bl.a. innebära att den svenska registreringsmyndigheten kan begära in exempelvis en försäkran på heder och samvete i enlighet med 1 kap. 3 sista stycket aktiebolagslagen i samband med registrering av ett svenskt SPE-bolag eller vid anmälan om ändring i styrelsen i ett sådant bolag. Bolagsverket noterar att det i den föreslagna SPE-förordningen saknas bestämmelser om styrelseledamots mandattid. Såvitt Bolagsverket kan se finns inte heller någon hänvisning till tillämplig nationell lagstiftning i detta fall. Det skulle underlätta, anser Bolagsverket, om nationell lagstiftning kunde tillämpas så att exempelvis ändringar i ett svenskt SPE-bolags styrelse får verkan först från den tidpunkt då anmälan om ändringen kommer in till registreringsmyndigheten alternativt från den senare tidpunkt som anges i beslutet, jfr 8 kap. 13 aktiebolagslagen. Artikel 34 Företrädare för SPE-bolaget gentemot tredje man Art. 34.1 andra stycket Av bestämmelsens andra stycke framgår att en ledningspersons handlingar ska vara bindande för SPE-bolaget. I bestämmelsen sägs dock inte vad som gäller för det fall att en ledamot överskrider sin befogenhet och motparten insåg detta eller i vart fall borde ha insett det, jfr t.ex. 8 kap. 42 aktiebolagslagen. Regler om vad som bör gälla i sådana situationer bör därför införas i förordningen menar Bolagsverket. KAPITEL VII FLYTT AV SPE-BOLAGETS SÄTE Artikel 36 Allmänna bestämmelser Art. 36.2 Enligt Bolagsverkets uppfattning är bestämmelsen otydlig i sin nuvarande utformning. Så som bestämmelsen nu är skriven kan det uppfattas som att ett bolag som en gång varit involverad i ett insolvensärende eller liknande inte får flytta sitt säte till annan medlemsstat.

10 (14) Den rimliga tolkningen, enligt Bolagsverkets mening, är att ett bolag inte får flytta sitt säte om det under flyttförfarandet samtidigt är involverat i någon form av avveckling, insolvens, betalningsinställelse eller dylikt. Artikel 37 Förfarande vid flytt Art. 37.1 Bestämmelsen anger vad flyttförslaget ska innehålla. Vid en jämförelse med art. 8.1 (e) i SE-förordningen kan konstateras att art. 37 i den föreslagna förordningen saknar en motsvarande bestämmelse, dvs. att flyttförslaget ska innehålla uppgift om eventuella rättigheter till skydd av aktieägare och/eller borgenärer. Enligt Bolagsverkets uppfattning bör flyttförslaget innehålla uppgift om sådana eventuella rättigheter. När det gäller 37.1 (f) ställer sig Bolagsverket frågande till innebörden. Hela kapitel VII i den föreslagna förordningen behandlar frågan om flytt av den juridiska personen från ett land till ett annat, dvs. flytt av säte. Såsom art. 37.1 (f) nu har utformats ger den utrymme för tolkningen att kapitlet också bereder möjlighet för ett bolag att flytta huvudkontoret eller den huvudsakliga verksamheten genom registrering i registret hos den nya medlemsstaten samtidigt som bolaget kvarstår som juridisk person i registret i den gamla medlemsstaten. Frågor om flytt av enbart bolagets huvudkontor ska inte behandlas i samma kapitel som frågor gällande flytt av säte anser Bolagsverket. Sådana frågor bör istället behandlas separat för att i möjligaste mån undvika begreppsförvirring. Möjligen är avsikten med bestämmelsen att den ska uppfattas så att flyttförslaget ska innehålla detaljerade uppgifter om flytten av SPE-bolagets säte, men då måste stadgandet förtydligas. Det bör av bestämmelsen framgå klart att själva flyttförslaget ska anmälas för registrering och kungörande hos den nationella registreringsmyndigheten där bolaget är registrerat. Som det är nu framgår detta förvisso indirekt. Det torde ju, menar Bolagsverket, vara en förutsättning för utfärdandet av intyg enligt art. 38, att registreringsmyndigheten har både registrerat och kungjort flyttförslaget samt, för SPE med säte i Sverige, att registreringsmyndigheten har utfärdat kallelse på borgenärer, jfr art. 37.5 som hänvisar till nationell lagstiftning. Art. 37 borde, anser Bolagsverket, innehålla en bestämmelse om när ett beslut om flytt tidigast får fattas, jfr t.ex. art. 8.6 SE-förordningen där ett beslut om flyttning inte får fattas förrän två månader efter själva offentliggörandet av flyttförslaget. Artikel 38 Kontroll av flyttens lagenlighet Art. 38.1 Det är Bolagsverkets förhoppning att verket blir den myndighet som ska genomföra sådan kontroll för svenska SPE-bolags räkning. Art. 38.3 jämfört med art. 38.5 Av bestämmelsen följer att den nya registreringsmyndigheten vid ansökan om flytt till den nya medlemsstaten endast ska kunna kräva det utfärdade 37.2-intyget och flyttförslaget. Ingen hänvisning görs till nationell lagstiftning.

11 (14) Inledningsvis anser Bolagsverket att den nya registreringsmyndigheten i dessa fall måste kunna få utföra viss materiell granskning enligt tillämplig nationell lagstiftning av de handlingar som ges in, däribland bolagsordningen. För ett SPE-bolag som ska flytta till Sverige måste exempelvis firman granskas och bedömas enligt den svenska firmalagens bestämmelser. Vidare är inte uppräknade handlingar tillräckliga för att registrera in SPE-bolaget i den nya medlemsstaten såsom Bolagsverket ser det. Enligt vad som anförts ovan bör t.ex. den svenska registreringsmyndigheten ha utrymme att vid behov begära in uppgifter eller handlingar som gör det möjligt för bolaget att få sin firma registrerad. Även andra uppgifter såsom försäkran på heder och samvete att ledningspersonerna inte är i konkurs etc. enligt 1 kap. 3 sista stycket aktiebolagsförordningen borde kunna krävas, jfr art. 31.4. Dessutom måste myndigheten ha rätt att fordra att dokumenten som ges in till den nya registreringsmyndigheten är avfattade på det landets språk, jfr art. 9.3. Av art. 38.5 följer att den behöriga registreringsmyndigheten endast har rätt att vägra att registrera det nyinflyttade SPE-bolaget om det inte uppfyller de formella och materiella kraven enligt vad som framgår av kapitel VII. Som Bolagsverket bedömer det måste dock registreringsmyndigheten kunna ha möjlighet att, med hänvisning till tillämplig nationell lagstiftning, vägra registrering av ett SPE-bolag i vissa fall (exempelvis pga. att bolagets firma är förväxlingsbar med ett tidigare ansökt eller registrerat kännetecken). Bolagsverket kan inte se hur flytt av säte till en ny medlemsstat ska kunna genomföras utan att nationell lagstiftning i dessa fall blir tillämplig. I art. 38.3 måste alltså, enligt Bolagsverkets uppfattning, en hänvisning göras till tillämplig nationell lagstiftning, jfr art. 8.10 i SE-förordningen som hänvisar till art. 12 i samma förordning. Art. 38.4 En fundering från Bolagsverkets sida är om 14 kalenderdagar möjligen är en alltför snäv tidsfrist för den behöriga registreringsmyndigheten, särskilt med tanke på att fler handlingar än de som nämns i art. 38.3 med all sannolikhet måste krävas för att registrering av SPEbolaget ska vara möjligt i den nya medlemsstaten. En annan fråga är vad som händer om den behöriga registreringsmyndigheten inte lyckas uppnå denna handläggningstid. KAPITEL IX KOMPLETTERANDE BESTÄMMELSER OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER Artikel 43 Användning av nationell valuta Bolagsverket önskar att lagstiftaren tar ställning i frågan huruvida det skulle vara möjligt för ett svenskt SPE-bolag att uttrycka sitt aktiekapital i euro och samtidigt avge sin redovisning i svenska kronor. Bestämmelsen ger nämligen utrymme för tolkningen att detta skulle vara möjligt, dvs. att uttrycka aktiekapitalet i euro och redovisa i svenska kronor. Enligt vad som följer av 1 kap. 4 aktiebolagslagen är detta inte möjligt för vanliga svenska aktiebolag eftersom bestämmelsen klart anger att aktiekapitalet ska vara uttryckt i bolagets redovisningsvaluta.

12 (14) En bestämmelse som liknar den nu föreslagna art. 43 är art. 67 i SE-förordningen. När det gäller svenska SE-bolag har frågan uppkommit huruvida det är möjligt för dessa att ha aktiekapitalet i euro men redovisa i svenska kronor. På grund av att frågor om tolkningen av art. 67 i SE-förordningen har uppkommit skulle Bolagsverket välkomna ett klargörande från den svenska lagstiftarens sida i denna fråga. KAPITEL X SLUTBESTÄMMELSER Artikel 46 Anmälan av privata aktiebolag Termen privata aktiebolag, som återfinns både i bestämmelsens rubrik och i själva texten, bör rätteligen ersättas med SPE-bolag för att minimera risken för sammanblandning med den svenska bolagsformen privata aktiebolag som finns definierad i 1 kap. 2 aktiebolagslagen. Artikel 47 Registeransvariga instansers skyldigheter Art. 47.2 Enligt denna bestämmelse är det tänkt att de behöriga registreringsmyndigheterna ska samarbeta med varandra för att säkerställa att handlingar och uppgifter om ett SPE-bolag också finns tillgängliga via registren i alla andra medlemsstater. En inledande fråga från Bolagsverket är hur ett sådant samarbete ska se ut. Som Bolagsverket ser det torde samarbetet då bygga på att det finns en teknisk lösning som gör det möjligt för registreringsmyndigheterna att få direktåtkomst till varandras register. Eftersom registren är nationella och handlingarna i respektive register är på det landets språk så uppkommer förstås frågor såsom möjligheten till översättning av dessa uppgifter och handlingar, graden av korrekthet i registren, ansvar för att uppgifterna är korrekta och aktuella osv. Även om frågeställningarna är många är dock Bolagsverket i grunden givetvis positivt till ett sådant samarbete mellan registreringsmyndigheterna. Övriga kommentarer Enligt Bolagsverkets uppfattning är EG-förordningens bestämmelser i nuläget något svåröverskådliga. Bolagsverket kan vidare konstatera att det som ska regleras i ett SPEbolags bolagsordning är väldigt omfattande eftersom denna ska utgöra ett så gott som heltäckande associationsrättsligt dokument. En reflektion som Bolagsverket vidare gör är att det finns risk för att företagaren upplever det som både krångligt och dyrt att utarbeta en sådan bolagsordning för sitt SPE-bolag. Det torde vidare kännas betungande för bolagen att vid minsta ändring som görs i bolagsordningen behöva upprätta en ny bolagsordning som ska skickas in till behörig myndighet för registrering och kungörande. Man kunde ju tycka, menar Bolagsverket, att exempelvis person- och adressuppgifter samt övriga identitetshandlingar gällande styrelseledamöter, verkställande direktör etc. är uppgifter som inte nödvändigtvis behöver

13 (14) finnas i bolagsordningen. Förändring av styrelseledamöter och byte av adress är ju exempel på ändringar som inte är direkt ovanligt förekommande i aktiva bolag. Det faktum att aktieägarna ska få utrymme att själva reglera innehållet i bolagsordningen för ett SPE-bolag kommer, menar Bolagsverket, att medföra stora olikheter mellan SPEbolagen. Det är väl troligt, anser Bolagsverket, att ett sådant dokument i viss mån utarbetas utifrån den nationella lagstiftning där SPE-bolaget ska ha sitt säte. Det finns dock inget som hindrar, såvitt Bolagsverket kan se, att ett SPE-bolag innehåller en blandning av olika länders associationsrättsliga regler blandat med egna bestämmelser som man finner lämpliga för bolaget i fråga. Att ett SPE-bolag i så stor utsträckning ska regleras av bolagsordningen kan ifrågasättas eftersom detta regeldokument, enligt Bolagsverket, riskerar att bli väldigt svåröverskådligt både för tredjeman, för bolagets borgenärer, blivande aktieägare, behöriga registermyndigheter, nationella domstolar m.m. I sammanhanget kan nämnas att SE-bolagsformen har kritiserats eftersom denna egentligen inte är en europabolagsform utan utgör lika många europabolagsformer som antalet medlemsstater. Vid en jämförelse kan dock konstateras att de planerade SPEbolagen dessvärre inte heller kommer att utgöra en enda europabolagsform utan istället blir varje registrerat SPE-bolag att se som en egen bolagsform beroende av att alla kommer att skilja sig åt genom sin utformning av bolagsordningen. Mot bakgrund härav anser Bolagsverket att det faktiskt vore bättre att införa en hänvisning (motsvarande den i art. 9 i SE-förordningen) till tillämplig nationell lagstiftning för privata aktiebolag i den medlemsstat där SPE-bolaget ska ha sitt säte, och på så sätt alltså begränsa aktieägarnas utrymme att själva utforma reglerna för ett SPE-bolag. En ytterligare reflektion som Bolagsverket gör med anledning av att SPE-bolagen till stor del ska styras av sin bolagsordning är att det kan uppkomma en hel del svårlösta tvister om innehållet i dessa omfattande regeldokument. Likaså finns risk för långdragna och kostsamma tvister på grund av frågor som inte har reglerats i bolagsordningen. Räkenskapsårsändring borde, enligt Bolagsverkets uppfattning, anmälas för registrering. Det bör också krävas, menar Bolagsverket, beslut på bolagsstämma för att ändra räkenskapsperiod. Det bör vidare införas bestämmelser om att räkenskapsåret ska omfatta 12 månader. Det bör dessutom tydliggöras med vilken period räkenskapsåret kan sammanfalla, jfr svenska bestämmelser härom i 3 kap. bokföringslagen. För svenska bolag krävs ju t.ex. dispens från Skatteverket i vissa fall, jfr 3 kap. 2 bokföringslagen. Rubriken till artikel 7 torde rätteligen vara Bolagets säte. Avslutningsvis anser Bolagsverket att rubriken till artikel 28 bör vara Bolagsstämmobeslut.

14 (14) Detta yttrande har beslutats av t.f. generaldirektören Roland Höglund. I den slutliga handläggningen har deltagit chefsjuristen Per Nordström och avdelningsjuristen Jörgen Schéle. Föredragande har varit bolagsjuristen Lena Göransson Norrsjö. Roland Höglund Lena Göransson Norrsjö