Planeringsdirektiv och förutsättningar för budget 2014 och plan för

KOMMUNKONTORET 2013-03-21 1 (17) Dnr KS-0123/2013 Planeringsdirektiv och förutsättningar för budget 2014 och plan för 2015-2016 Jonas Nygren (S) Siyamak Sajadian Bengt Sjöholm (KD) Stefan Bergström (C) Sasanpour (MP) SBG1000, v1.3, 2010-04-07 Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg BESÖKSADRESS Kavallerivägen 4, Rissne TELEFON 08-706 80 00 TELEFAX 08-733 38 36 kommunstyrelsen@sundbyberg.se www.sundbyberg.se

2 (17) Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Beslut om budget i juni 1.2 Vad är planeringsdirektiv och förutsättningar? 2. Politiska direktiv 2.1 Medborgaren i fokus 2.2 Fokus på fyra paketområden 2.3 Programområden 2.4 Den kommunala företagsbildningen 2.5 Organisation och personal 3. Finansiella förutsättningar 3.1 Ekonomisk analys, nuläges- och omvärldsanalys 3.2 Ekonomiska ramar till nämnder 3.3 Investeringsplan för nämnder 3.4 Volym- och hyreskompensation och pris- och löneuppräkning 4. Instruktion för nämndernas beslut i april/vad som ska ingå i ärendet 4.1 Mål och uppdrag 4.2 Omvärldsbevakning 4.3 Upphandling 4.4 Taxor och avgifter 4.5 Kommentar föreslagen drift- och investeringsbudget

3 (17) Läshänvisning Dokumentet beskriver politiska direktiv och förutsättningar för budget 2014 och plan 2015 och 2016. Direktiven består av avsnitt om medborgaren i fokus, paket med prioriteringar och programområden. Därefter beskrivs finansiella förutsättningar för budget 2014. Avslutningsvis finns en instruktion för vad som ska ingå i nämndernas beredning under april inför beslut om budget i kommunfullmäktige i juni. 1. Inledning 1.1 Beslut om budget i juni Enligt kommunstyrelsens internbudget för 2013 ska budget 2014 beslutas under våren 2013. Det innebär att budget för 2014 med plan 2015-2016 kommer att beslutas i kommunfullmäktige i juni. Kommunstyrelsen fattar beslut om planeringsdirektiv och förutsättningar i kommunstyrelsen i mars. Årshjulet beskriver alla delar i framtagandet av budget 2014. DECEMBER Nämndernas internbudgetbeslut 2014 25 MARS Planeringsdirektiv och förutsättningar för budget 2014 beslutas i KS JUNI till NOVEMBER Beredningsprocess nämndernas internbudget APRIL Beredningsprocess nämnder 3/17 JUNI Budgetbeslut 2014 i KS Budgetbeslut 2014 i KF APRIL/TIDIG MAJ Nämndernas beslut budgetförslag 2014 MAJ Beredningsprocess inför budgetbeslut KS och budgetbeslut KF 1.2 Vad är planeringsdirektiv och förutsättningar? Direktiven är kommunstyrelsens dokument för styrning av stadens verksamheters budgetarbete. Direktiven anger politisk viljeinriktning för året och uttrycks i hur vi ska arbeta med medborgaren i fokus, paket och programområden. I själva budgeten, som fullmäktige beslutar om i juni, kommer viljeinriktningar att förtydligas och utvecklas. Planeringsdirektiven och förutsättningarna lägger grunden för en kommande budget som kommer att präglas av att nämnder och bolag gemensamt verkar för stadens bästa. Detta ställer krav på samordning, effektiva processer och arbetssätt som optimerar stadens resursanvändning utifrån ett helhetsperspektiv. Planeringsförutsättningarna utgår ifrån förutsättningar som idag är kända kring befolkningsprognos, skatteprognos, finansiell utveckling med mera. De utgår också ifrån budget 2013 och plan 2014-2015 och årsbokslut för 2012. Planeringsdirektiven med förutsättningar riktar sig till samtliga nämnder och bolag. De anger vad nämnderna ska bereda inför att kommunfullmäktige beslutar om budget i juni.

4 (17) 2. Politiska direktiv Utgångspunkt för stadens långsiktiga planering är Sundbybergs stads översiktsplan som sträcker sig till 2020. Den utgår ifrån stadens vision 1 och god ekonomisk hushållning. Stadens vision är: Sundbyberg - där staden är som bäst både storstad och natur med plats för mänskliga möten För att uppnå en hållbar samhällsutveckling i Sundbyberg ska vi enligt översiktsplanen planera utifrån ett helhetsperspektiv och ha fokus på social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Politiska direktiv inför budget 2014 med plan 2015-2016 anger därutöver riktning och prioriteringar för stadens arbete under de närmsta åren. Inledningsvis beskrivs hur staden arbetar med medborgaren i fokus. Därefter följer paket och programområden där politiska prioriteringar anges. I särskilda avsnitt beskrivs också hur staden arbetar med organisation och personal och den kommunala företagsbildningen. 2.1 Medborgaren i fokus Vi vill att Sundbyberg ska vara en stad för alla. Det innebär att alla medborgare ska ges lika möjligheter utifrån skilda behov och förutsättningar. Arbetet med att skapa en stad för alla pågår hela tiden. Det handlar om vårt ordinarie arbete där vi strävar efter att de mål vi sätter upp ska genomsyra allt vi gör. Målen ska följas upp av kommunfullmäktige. Staden arbetar också särskilt med sociala bokslut där vi årligen redovisar vårt arbete inom social hållbarhet. Demokrati Sundbyberg ska vara en öppen och tillgänglig stad. Sundbybergarna ska ha insyn i de beslut som tas och ges bra möjligheter att påverka sin stad. Med riktade satsningar vill vi stärka delaktigheten och skapa en stad som ger alla lika möjligheter till inflytande. Vi ska särskilt satsa på att säkra barns och äldres rättigheter och delaktighet i frågor som berör dem. Mål Staden ska fortsätta utveckla dialogen med medborgarna genom nya metoder för att skapa större delaktighet i planeringen av samhället. Jämställdhet Ett jämställt Sundbyberg för alla medborgare innebär att de som växer upp i och lever i staden är personer som inte begränsas av att de är födda till flicka eller pojke. Alla ska ha samma möjligheter och makt att utforma sina egna liv. Ojämställdhet är ett strukturellt problem och kan bara förändras genom att själva strukturen förändras. I Sundbyberg prioriteras arbetet med jämställdhet och staden ska arbeta med jämställdhetsintegrering 2 och normkritik. Kunskap om hbtq 3 och genus är avgörande i detta arbete. Arbetet innefattar både ett medborgar- och arbetsgivarperspektiv. 1 Sundbyberg - där staden är som bäst både storstad och natur med plats för mänskliga möten. 2 Jämställdhetsintegrering innebär att jämställdhet genomsyrar ordinarie beslutsfattande, fördelning av resurser och finns med integrerat där normer skapas och återskapas. Under åren 2012-2013 arbetar staden med jämställdhetsintegrering bland annat genom Sveriges Kommuner och Landstings startpaket. 3 Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andra personer med queera uttryck och identiteter.

5 (17) Mål Makt och resurser ska fördelas lika mellan könen och vi ska exempelvis arbeta normkritiskt för att nå jämställdhet. Tillgänglighet I Sundbyberg ska alla kunna leva ett oberoende liv med samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Staden ska möjliggöra för personer, oavsett funktionsnedsättning, att vara delaktiga i samhällslivet på jämlika villkor. Sundbybergs stad ska vara en förebild, föregångare och kulturförändrare för tillgänglighetsarbete. Alla medborgares möjlighet att vara delaktiga i samhället ska stärkas och kunskapen om tillgänglighet och bemötande ska vara hög i hela staden för att säkra att utformning av miljöer och lokaler och verksamheter fungerar för alla oavsett funktionsförmåga. Mål FN:s konvention om personer med funktionsnedsättning ska genomsyra stadens arbete för ökad tillgänglighet. Barnperspektiv och barnets perspektiv Sundbyberg ska vara en stad där alla barn har goda uppväxtvillkor. I våra olika verksamheter ska barnets bästa alltid komma i främsta rummet. Om intressekonflikter finns ska verksamheterna alltid agera utifrån barnets bästa. Varje barn, oavsett bakgrund, har rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. FN:s barnkonvention är utgångspunkten för stadens verksamheter. Arbetet enligt konventionen ska stärkas i stadens alla verksamheter i allt från förskola, skola, socialtjänst, kultur- och fritid till stadsbyggnadsfrågor. Genom tidiga insatser och förebyggande arbete ska vi också minska barnfattigdomen och dess effekter. Mål Barnets bästa ska alltid beaktas genom att barnets eget perspektiv och barnperspektivet ska vara styrande i alla verksamheter. 2.2 Fokus på fyra paketområden I budget 2014 med plan 2015-2016 kommer vi särskilt fokusera på fyra politiska områden, så kallade paket. Varje paket har ett prioriterat mål, strategier och uppdrag. De prioriterade målen med strategier riktar sig till alla nämnder. Fullmäktige följer upp de prioriterade målen med strategier och uppdrag. Strategierna anger det arbetssätt vi bedömer väsentligt bidrar till måluppfyllelse för de prioriterade målen. Vissa av uppdragen som är kopplade till paketen riktar sig till en eller flera nämnder och ibland till samtliga nämnder. Uppdragen ska vara genomförda under 2014. Förutom de prioriterade mål och uppdrag som anges inom paketen ska nämnderna i sin internbudget konkretisera ytterligare mål för att paketen ska få stor genomslagskraft. 4 De fyra paketen är: En grön stad för framtiden En växande stad i arbete Barnens stad En stad att åldras i 4 Särskilda anvisningar kommer att tas fram inför nämndernas arbete med internbudgeten för att tydliggöra hur det arbetet ska gå till.

6 (17) En grön stad för framtiden Det ska vara enkelt att leva miljövänligt i Sundbyberg och vi ska ta täten i klimatarbetet. Vi är en stad som ständigt växer och är Sveriges befolkningstätaste. Detta ställer stora krav på att vi tar miljöhänsyn i all planering och att vi strävar efter klimatneutrala verksamheter. Ren luft, rent vatten, lågt buller, bevarande av grönområden och tillgång till en giftfri miljö ska bli verklighet i framtidens Sundbyberg. Att ständigt förstärka miljöarbetet och att undvika att bygga in onödiga miljöproblem är därför en grundbult för att skapa en bättre framtid. Prioriterat mål Staden och dess bolag ska minska sin energiförbrukning och sin totala miljöpåverkan Strategi Stadens miljöarbete utgår från stadens vision 2020 om att Sundbybergs stad ska vara fossilbränslefritt 2020 och övergå till förnyelsebar energi. Arbetet utgår också ifrån stadens klimat- och hållbarhetspolicy om att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle och därmed ta ansvar för en god miljö och hushållning med naturresurser. Staden och dess bolag ska tillsammans se över möjligheterna för egen energiproduktion genom nya metoder. Stadens samhällsplanering ska på ett bättre sätt bidra till att Sundbyberg ska kunna växa och ändå klara högt uppsatta miljömål. Därför ska vi fortsätta utveckla planprocessen och arbeta med att analysera den totala miljöpåverkan vid ny- och ombyggnation. Om intressekonflikter finns ska verksamheterna agera långsiktigt hållbart genom att ta särskild hänsyn till miljö- och naturresursfrågor. Insatser för att komma till rätta med den dåliga vattenkvaliteten i Bällstaån/- Bällstaviken och i Igelbäcken kommer att gå vidare med sikte på att uppfylla EU:s vattendirektiv att nå god ekologisk och kemisk status senast år 2021. För att knyta samman vår stad och ge våra medborgare ännu bättre möjligheter till rörlighet fortsätter vi arbetet med att skapa säkra, trygga och tillgängliga cykelvägar. Dessutom måste staden hela tiden påverka SL så att vi både får bättre kollektivtrafik inom kommunen och att också all kollektivtrafik blir utsläppsfri. För att människor ska trivas i Sundbyberg måste också den yttre miljön vara tilltalande. En god renhållning är självklart en viktig del i detta. Vi ska underlätta medborgarnas möjligheter att leva miljövänligt. Det gör vi genom att erbjuda medborgare och företag konsumentrådgivning, miljödiplomering och energirådgivning. Vi satsar också på en ny returpark där material både kan återvinnas och återanvändas. Uppdrag Staden ska aktivt informera och engagera medborgare och näringslivet i arbetet för att göra Sundbyberg till ett föredöme inom miljöfrågor 5 Enskilda fastighetsägare ska uppmuntras att energieffektivisera och staden och de egna bolagen ska vara föredömen. 6 5 Kommunstyrelsen och stadsbyggnads- och miljönämnden 6 Kommunstyrelsen, stadsbyggnads- och miljönämnden och koncernen Sundbyberg stadshus AB

7 (17) En växande stad i arbete Sundbyberg ska vara en stad i arbete. Vi tror på varje individs potential till egen försörjning och meningsfull sysselsättning. Genom fler spännande arbetsplatser, jobbchanser för alla och en arbetsmarknad där alla har möjlighet att bidra efter sin egen förmåga blir vi en växande stad i arbete. Kommunen som arbetsgivare har stort ansvar för ungas möjlighet till meningsfull sysselsättning. En av stadens viktigaste uppgifter är att skapa ett positivt näringslivsklimat. Sundbyberg ska bli ett centrum för arbete och företagande. Staden ska fortsätta att stärkas som finansiellt centrum. Prioriterat mål Medborgare i Sundbyberg ska få bättre förutsättningar till meningsfull sysselsättning och egen försörjning. Strategi Vi satsar på en mångfald av insatser för att på olika sätt stärka medborgarnas möjligheter till sysselsättning. Vi tror också på att varje individs fulla potential på arbetsmarknaden tillvaratas bäst genom att ge möjligheter utan begränsningar utifrån kön eller andra faktorer. Staden ska ha ett stort utbud av vuxenutbildningar och ett brett utbud av yrkesutbildningar. Vi fortsätter att förstärka arbetet med svenska för invandrare (SFI), erbjuda svenska för yrkeslivet (SFX) samt utvecklar arbetet med nyföretagarcentrum. Vi fortsätter också att erbjuda kommunala visstidsanställningar (KVA). Kommunen ska ta ökat initiativ till samverkan med statliga myndigheter och arbetsmarknadens parter. Vi vill pröva möjligheter att öka samarbetet mellan olika instanser i samhället för att lotsa ungdomar ut i arbetslivet. Andra insatser för unga är fortsatt utveckling av praktikplatser. Sommarjobb erbjuds skolungdomar i årskurs nio, första eller andra året på gymnasiet. Ny satsning ska också göras på elever i gymnasiets examensårskurs där sommarjobb kombineras med studier i syfte att öka anställningsbarheten och möjligheten till vidare studier. Staden ska aktivt stödja det befintliga näringslivet och främja tillkomsten av nya företag i Sundbyberg. Här har vi varit framgångsrika och fortsätter på den inslagna vägen genom att bland annat skapa förutsättningar för entreprenörskap. Staden ska fortsätta utveckla dialogen med företag för att underlätta tillkomsten av praktikplatser. Uppdrag Staden ska erbjuda ungdomar i gymnasiets examensårskurs, som riskerar att inte uppnå högskolebehörighet, en kombination av jobb och studier på sommaren. 7 Staden ska stärka möjligheterna för de grupper som har svårast att etablera sig och utvecklas som företagare. 8 Stadens studie- och yrkesvägledning ska särskilt bidra till att ungdomar och vuxna får möjlighet att bryta traditionella karriärval utifrån kön och bakgrund. 9 7 Kompetens och arbetsmarknadsnämnden och grundskole- och gymnasienämnden. 8 Kommunstyrelsen och kompetens- och arbetsmarknadsnämnden 9 Grundskole och gymnasienämnden och kompetens och arbetsmarknadsnämnden.

8 (17) Barnens stad Alla barn har rätt till en bra start i livet. Barn har rätt att växa upp i trygga miljöer, att ges möjligheter till god psykisk och fysisk hälsa och att ha en meningsfull fritid. I Sundbyberg ska barn ha samma chans att utvecklas oavsett ekonomiska förutsättningar. Skolan och förskolan är viktiga arenor för barn och unga. Alla våra skolor och förskolor ska vara attraktiva och hålla en hög kvalitet. I våra skolor ska barn och unga få möjlighet att nå goda skolresultat i stimulerande miljöer med hög lärartäthet. Prioriterat mål Alla barn ska tillförsäkras goda och trygga uppväxtvillkor med en förskola och skola som ska vara stimulerande, kreativ och ha en hög pedagogisk kvalitet. Strategi Vi vill tillförsäkra alla barn så goda uppväxtvillkor som möjligt genom samverkan och tidiga insatser. Samverkan ska ske mellan stadens nämnder, med ideell sektor och med andra aktörer. Ett exempel är arbetet inom Fokus barn och unga, ett samarbete som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Ett annat exempel är stadens förebyggande arbete mot våld och sexuella övergrepp bland unga som ska stärkas. Ideell sektor spelar här en viktig roll. Kultur och idrott bidrar positivt till barns utveckling. Staden ska utveckla sina mötesplatser där biblioteken, våra parker och grönområden spelar viktiga roller. Staden ska också satsa på fler öppna förskolor. Vi riktar extra resurser till de skolor och förskolor där behoven är som störst genom en socioekonomisk peng. För att alla barn ska kunna gå hela sin skolgång i Sundbyberg startar vi en egen särskola. Skolmiljön är viktig. Både den fysiska, såsom skolgårdarna och säkra skolvägar, men också den psykosociala där exempelvis förebyggande arbete mot mobbing är prioriterat. Maten ska vara näringsrik, vällagad och välsmakande och råvarorna i största möjliga mån ekologiska. Uppdrag Alla barn och ungas möjlighet att utöva idrotts- och kulturaktiviteter ska stärkas 10 Staden ska utveckla sina mötesplatser för barn och unga. 11 Stadens förebyggande arbete mot våld bland unga ska stärkas i samarbete med ideell sektor. 12 Skolmiljön ska förbättras såväl fysiskt som psykosocialt. 13 10 Kultur- och fritidsnämnden 11 Förskolenämnden, grundskole- och gymnasienämnden, kultur- och fritidsnämnden, stadsbyggnads- och miljönämnden och kommunstyrelsen. 12 Kommunstyrelsen, individ- och omsorgsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och grundskoleoch gymnasienämnden. 13 Grundskole- och gymnasienämnden, förskolenämnden och kompetens- och arbetsmarknadsnämnden

9 (17) En stad att åldras i I Sundbyberg ska alla äldre erbjudas en värdig omsorg. Omsorgen om våra äldre rör både deras behov av vård och möjlighet till gemenskap. Vi ska möjliggöra mänsklig samvaro och en värdefull fritid, utifrån den äldres individuella behov. Det leder till en meningsfull tillvaro. Vi fortsätter satsa på att garantera valfrihet i boendeform och ska arbeta för att äldres ökade inflytande över sina hemtjänstinsatser. Ökat inflytande ger äldre personer bland annat möjlighet att behålla sina fysiska och psykiska funktioner så långt det är möjligt. Det är viktigt för äldres hälsa och välbefinnande. Prioriterat mål Äldres möjlighet att leva ett aktivt, tryggt liv och ha inflytande över sin vardag ska öka. Strategi Vi ska arbeta för en meningsfull tillvaro för våra äldre genom olika insatser. Träffpunkterna är viktiga mötesplatser och de ska fortsätta att utvecklas bland annat i samverkan med pensionärsorganisationerna. Äldre ska erbjudas musik- och kulturupplevelser och aktiviteter som uppmuntrar till fysik aktivitet. Det ger möjligheter till att behålla fysiska och psykiska funktioner så långt det är möjligt. Vi ska fortsätta skapa möjligheter för frivilliga sociala insatser för äldre. Det tror vi kan medverka till trygga och aktiva äldre. Dessa aktiviteter kan samordnas och genomföras av både kommunen själv men också av ideella krafter. Maten inom äldreomsorgen ger möjlighet till social samvaro i hemtrevlig miljö. Maten fungerar som en viktig del för behandling och för förebyggande hälsa. Valfrihet och inflytande inom den kommunala hemtjänsten ska öka genom möjligheter att välja innehåll inom det utbud kommunen har. Omsorgen ska bättre anpassas efter olika behov och önskemål. Arbetet med uppföljning och kvalitetssäkring ska stärkas. Vi fortsätter också med kompetensutveckling av personal bland annat i kunskap om demens, bemötande och mångfald. Uppdrag Äldre ska få vård och omsorg på sitt eget modersmål efter behov 14 Valfrihet och inflytande inom den kommunala hemtjänsten ska öka 15 Staden ska utveckla äldres möjlighet till kultur- och fritidsaktiviteter 16 14 Äldrenämnden 15 Äldrenämnden 16 Kommunstyrelsen, äldrenämnden och kultur- och fritidsnämnden

10 (17) 2.3 Programområden Vi vill att stadens verksamheter ska präglas av en helhetssyn som ger möjlighet att utnyttja befintliga resurser på ett effektivare sätt. Samverkan mellan olika verksamheter är en förutsättning för att åstadkomma en helhetssyn. Vårt gemensamma arbete ska utgå från de fyra paketen, medborgaren i fokus och våra fem programområden. 17 Programområdena är: - Barn och utbildning - Kultur och fritid - Näringsliv och arbetsmarknad - Stadsutveckling - Vård och omsorg Barn och utbildning Utbildning har en avgörande roll i olika skeenden i livet. Skolan och förskolan är viktiga arenor för barn och ungas utveckling och stadens skolor ska hålla en hög kvalitet. Fler ska bli behöriga till gymnasieskolan och andelen som lämnar gymnasiet och Komvux med goda resultat ska vara hög. Personalen är den viktigaste resursen för att ge våra barn en bra utbildning och en bra start i livet. Pedagogtätheten ska vara hög i stadens verksamheter och det ska vara attraktivt och utvecklande att arbeta inom utbildningssektorn i Sundbyberg. I våra skolor ska barn och unga ges möjligheter att få goda skolresultat i stimulerande miljöer. Språkutveckling, både det svenska språket och andra modersmål, är mycket viktig och ska därför stärkas genom nya metoder. Vi ska också utveckla valfriheten inom skolan så att föräldrarna tillsammans med barnen kan hitta en form som passar just dem. Under mandatperioden ska vi också uppfylla det nationella målet om minst 25 procent ekologiska råvaror på våra förskolor och skolor. Stadens arbete med barn och unga beskrivs också i paketet barnens stad och i avsnittet medborgaren i fokus. Kultur och fritid I Sundbyberg ska det vara enkelt att ha en rik fritid oavsett hur mycket pengar du har. Vi satsar både på kulturen och idrotten och ser att de kompletterar varandra på ett bra sätt. Vi ska förbättra förutsättningarna för idrott, speciellt spontan sådan. Det gör vi samtidigt som vi etablerar ett Allaktivitetshus. Många i Sundbyberg är aktiva i en förening. Föreningar och organisationer är viktiga för staden på många sätt och är ovärderliga komplement till kommunal verksamhet. Genomförandet av överrenskomna handslag med idrottsrörelsen, pensionärsorganisationerna och organisationer för personer med funktionsnedsättning ska intensifieras. Samverkan med och stödet till de ideella organisationerna ska förenklas och utvecklas. 17 I nämndernas internbudgetar ska nämndspecifika mål och uppdrag som är kopplade till programområdena hanteras.

11 (17) Näringsliv och arbetsmarknad Sundbybergs näringsliv ska fortsätt vara starkt. Det finns två stora utmaningar på arbetsmarknaden. Många företag säger att de gärna vill anställa fler, men att de inte hittar rätt personer. Samtidigt finns det människor som står utanför arbetsmarknaden som behöver stöd för att komma tillbaka i arbete. Vi vill därför se till att människor har den kompetens som företagen efterfrågar. Kontakten mellan näringsliv, arbetsförmedling och kommun måste hela tiden bli bättre. Det kan den bli genom ett navigationscentrum där olika aktörer samlas och samarbetar för att lotsa människor ut ur arbetslöshet. I Stockholmsregionen är kampen om företagen hård och vi måste bli bättre på att marknadsföra våra styrkor och visa vad vi har att erbjuda. Stadsutveckling Sundbyberg är en levande stad. Genom ett aktivt arbeta med medborgardialog och stadsutveckling tror vi den kan leva upp ännu mer. Staden ska fortsätta utveckla dialogen med medborgarna genom nya metoder för att skapa större delaktighet i planeringen av samhället. Sundbyberg är en växande stad. Det ger underlag för en bättre kollektivtrafik, en livligare stadskärna och mer service. Samtidigt som staden växer och utvecklas kommer vi att fortsätta att arbeta för att aktivt minska vår klimatpåverkan. I Sundbyberg ska bilen ses som ett sekundärt transportmedel. Tillgänglighet skapas genom en transporteffektiv stad med god kollektivtrafik och goda gång- och cykelmöjligheter. Sundbyberg ska kännetecknas av bostadsområden med en mångfald av bostäder. Studentbostäder och bostäder för unga är särskilt viktigt. Vid all nybyggnation ska Sundbyberg sträva efter att klara de nationella klimatmålen om lägre CO 2 -utsläpp och lägre energiförbrukning till år 2020. Vård och omsorg Såväl ung som gammal ska känna sig trygg i Sundbyberg. Alla ska känna att de får hjälp av hög kvalitet om de hamnar i en situation där behov av stöd finns. Staden ger hjälp och stöd i medborgares vardag på olika sätt. Hos oss ska barn, ungdomar och vuxna få det stöd de behöver. Det handlar exempelvis om att kunna vara delaktig i samhället på lika villkor om du har en funktionsnedsättning. Det kan också handla om stöd i form ekonomiskt bistånd, insatser på grund av sociala eller psykiska problem, missbruksproblem eller är orolig för att ett barn far illa. Om insatser behövs ska de ske tidigt och snabbt. Det förebyggande arbete är prioriterat. Samverkan mellan olika aktörer är av avgörande betydelse för att lyckas.

12 (17) 2.4 Den kommunala företagsbildningen Den totala kommunala organisationen omfattar förutom verksamheter i nämnderna också verksamheter som bedrivs i aktiebolag, kommunalförbund och stiftelser. Ägarstyrningen och uppföljningen av den kommunala företagsbildningen ska fortsätta stärkas med fokus på koncernen Sundbybergs stadshus AB. Ett fortsatt prioriterat område är översyn av stadens och koncernens fastighetsbestånd. Koncernen Sundbybergs stadshus AB och koncernen Norrenergi & Miljö AB De båda koncernerna ska fortsätta, att utifrån ägardirektiven, vara kommunens instrument för styrning och uppföljning av den verksamhet som bedrivs i bolagsform. Därutöver ska de samordna och tillsammans med dotterbolagen utveckla verksamheten på ett för kommuninvånarna värdeskapande sätt. Utöver detta utför koncernerna de uppdrag som kommunfullmäktige kan komma att lämna som ägare. Stiftelsen Parken Stiftelsen Parken med sin konsthall är en för staden ovärderlig konstskatt viktig för staden och dess varumärke. Därför behöver staden fortsatt värna om dess betydelse. Kommunalförbund Stor- Stockholms brandförsvarsförbund och Norrvatten är två kommunalförbund som staden ingår i. 2.5 Organisation och personal Medborgarna i Sundbyberg är våra uppdragsgivare. Vi har ett ansvar att vara öppna och effektiva så att de ska få ut högsta kvalitet för sina skattepengar. För att nå stadens vision behövs långsiktig strategisk planering och en tydlig styrmodell. Styrsystemets syfte är att hålla samman styrningen av kommunorganisationens olika verksamheter med dess nämnder och bolag. Våra medarbetare bär vår stad och dess varumärke. Ett bra arbetsgivarvarumärke får vi när medarbetarna är stolta och glada över att arbeta hos oss, när personalen vet om sitt värde och genom sin anställning växer som personer. För att vara en attraktiv arbetsgivare ska vi säkerställa att osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män aldrig får förekomma i Sundbyberg. Vi ska också hela tiden arbeta mot ofrivilliga deltider. Heltid ska vara en rättighet, deltid ska vara en möjlighet som den anställde själv i så fall får önska. Andelen timavlönat arbete ska minska.

13 (17) 3. Finansiella förutsättningar 3.1 Ekonomisk analys, nuläges- och omvärldsanalys 18 I Sverige liksom på flera andra håll i världen signalerar de finansiella marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikatorer att vi rör oss mot ljusare tider. Det kommer emellertid att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen och den främsta anledningen stavas en fortsatt knackig utveckling i vår omvärld. Även 2013 blir därför för svensk del ett relativt svagt år. Under sensommaren når arbetslösheten 8,2 procent. Det är 0,5 procentenheter högre än genomsnittet för ifjol. För helåret 2013 växer BNP med 1,4 procent vilket kan jämföras med en tillväxt på 1,2 procent 2012. Avsaknaden av konjunkturell återhämtning innebär att problemen för många skuldtyngda länder tenderar att permanentas. Inte minst i EU-länderna bedöms utvecklingen bli fortsatt svag. Det är således ingen direkt positiv bild av utvecklingen i omvärlden som är utgångspunkt vid bedömningen av den svenska ekonomins utveckling åren 2014 2016. Den blygsamma tillväxten i ekonomin påverkar de offentliga finanserna negativt. Försvagningen förklaras av regeringens expansiva finanspolitik, sänkta skatter och ökade utgifter. Hög arbetslöshet påverkar också de offentliga finanserna negativt. Ekonomin når konjunkturell balans 2016. Då visar de offentliga finanserna ett överskott motsvarande nästan en procent av BNP. Kostnadstrycket är kommunernas och landstingens stora utmaning. Att befolkningen växer och att antalet invånare i olika åldersgrupper förändras ställer stora krav på skola, vård och omsorg. Trots att skatteunderlaget utvecklas förhållandevis starkt blir det därför svårt att klara tillfredsställande resultat på några års sikt. Särskilt stor osäkerhet råder om storleken på statsbidragen ett valår. 3.2 Ekonomiska ramar till nämnder Resultaträkning I planeringsdirektiven och förutsättningar för budget 2014 och plan 2015-2016 beräknas intäkterna (exkl. jämförelsestörande poster) vara relativt konstant. Jämförelsestörande poster avser exploateringsintäkter. Resultaträkning 2014 (mnkr) Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Nämndernas nettokostnader 1 618 1 680 1 795 1 919 Avskrivningar 93 117 137 156 Verksamhetens nettokostnader -1 711-1 798-1 932-2 075 Skatteintäkter 1 620 1 689 1 796 1 928 Generella statsbidrag och utjämning 94 99 160 321 Finansiella intäkter 33 26 23 23 Finansiella kostnader -7-9 -18-19 Årets resultat 29 7 29 178 Jämförelsestörande Exploatering 30 7 18 15 Årets resultat exkl jämförelsestörande -1 0 11 163 Resultat som andel -0,1% 0,0% 0,6% 7,2% 18 Sveriges Kommuner och Landstings Makronytt 1/2013

14 (17) Ett utvecklingsprogram med en resultatpåverkan om 35,0 mnkr är inkluderat i planeringsförutsättningarna. Genom utvecklingsprogrammet ska staden bedriva ett förändringsarbete för bättre samordning, effektivare processer och arbetssätt som ska optimera användningen av våra resurser. Avskrivningar beräknas öka under perioden med anledning av ökade investeringar. Planeringsdirektiven och förutsättningarna baseras på förslag om en oförändrad skattesats 2014 på 18,88. Stadens skatteintäkter förväntas öka under perioden med anledning av att inflyttningen till staden ger ett större skatteunderlag. Samtidigt ökar stadens intäkter från utjämningssystemet. Den kommunala fastighetsavgiften beräknas också bidra positivt till intäktsökningen. 2013 2014 2015 2016 Generell tillväxt i skatteunderlag (SKL:prognos per februari 2013) 3,30% 3,30% 4,10% 4,70% Nuvarande skattesats 18,88 18,88 18,88 18,88 Skatteintäkter, inkl utjämning och fstighetsavg. 1688,1 1788,1 1955,5 2248,3 Förändring jämfört med föregående år (mnkr) 92,2 100,0 167,4 292,8 Förändring jämfört med föregående år (%) 9,5% 9,4% 9,1% 8,7% Kommunbidrag Kommunstyrelsen och nämnder tillförs ett kommunbidrag 2014 om totalt 1 863,3 mnkr, vilket är en ökning mot föregående budget om 83,2 mnkr. För plan 2015 och 2016, tillförs verksamheterna ytterligare 146,1 mnkr och 141,4 mnkr i kommunbidrag. Stadens internränta 2014 är 2,5 %, enligt bedömning från Sveriges kommuner och Landsting (SKL). Nämndernas ramar Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Kommunstyrelse 154,3 175,5 180,2 185,6 Grundskole- och gymnasienämnd 437,6 466,2 519,9 577,5 Förskolenämnd 334,9 341,3 373,9 404,6 Individ- och omsorgsnämnd 304,5 320,7 349,5 379,4 Äldrenämnd 310,5 307,2 329,4 339,1 Kultur- och fritidsnämnd 109,7 122,5 127,2 131,7 Stadsbyggnad- och miljönämnd 69,1 66,2 70,6 72,3 Kompetens- och arbetsmarknadsnämnd 54,8 55,6 53,5 55,2 Överförmyndarnämnd 3,2 3,4 3,4 3,5 Valnämnd 0,2 3,3 0,3 0,3 Revisionsnämnd 1,4 1,4 1,5 1,5 Summa 1 780,1 1 863,3 2 009,4 2 150,8 Årlig förändring, tkr 83,2 146,1 141,4 Från 2013, tkr 83,2 229,3 370,7 Årligt förändring, % 4,7% 7,8% 7,0% Från 2013, % 4,7% 12,9% 20,8%

15 (17) 3.3 Investeringsplan för nämnder Investeringsplan följer stadens regelverk för investeringar: Investering ordning och reda (IOR). Det innebär att investeringar i anläggningar och lokaler redovisas under verksamhetsdrivande nämnd under förstudie- och programarbetet, medan genomförandet redovisas under stadsbyggnads- och miljönämnden. Investeringsplan (mnkr) Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Förskolenämnd 14,0 11,1 4,9 Grundskole- och gymnasienämnd 7,5 9,5 3,5 Individ- och omsorgsnämnd 1,1 0,8 0,9 Kommunstyrelsen 83,9 81,8 162,4 varav-ursvik 49,1 50,0 151,1 varav-r-h-ö 23,5 20,5 0,0 varav-kommunkontoret 11,3 11,3 11,3 Kompetens- och arbetsmarknadsnämnd 1,0 1,0 1,0 Kultur- och fritidsnämnd 21,2 1,6 0,0 Stadsbyggnad- och miljönämnd 584,6 437,2 458,8 varav-va/avfall 10,1 14,0 5,0 varav-investering lokaler och fastigheter 459,4 297,0 327,0 varav-investering på offentlig mark 115,1 126,2 126,8 Äldrenämnd 8,5 9,5 0,0 Summa 721,8 552,5 631,5 Tillgångar och Skulder Staden är skuldfri men behovet av finansiering kommer att öka under 2013 och även 2014-2016 då investeringstakten ökar som en följd av stadens expansion. Under förutsättningen att 60 % av planerade investeringar genomförs kommer stadens behov av långfristiga lån vara 350 mnkr 2014 och ytterligare 150 mnkr 2015.

16 (17) Balansräkning 2014 (mnkr) Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Tillgångar 721,8 552,5 631,5 Anläggningstillgångar - materiella; mark, byggnader o tekn anl 1 932 2 200 2 394 2 617 - materiella; maskiner och inventarier 63 60 60 60 - aktier och andelar 269 269 269 269 - kapitalförvaltning 146 153 153 153 - lånfristiga fordringar 244 311 311 311 Omsättningstillgångar - exploateringsfastigheter 98 96 96 96 - fordringar 100 134 134 134 - kortfristiga placeringar 0 0 0 0 - kassa och bank 50 50 50 50 Summa tillgångar 2 902 3 273 3 467 3 691 Eget kapital och skulder Eget kapital och skulder Eget kapital 2 136 2 274 2 303 2 480 - varav årets resultat 29 7 29 178 Avsättningar för pensioner 140 141 143 145 Avsättning övrigt 121 123 123 123 Skulder - långfristiga skulder 0 350 500 500 - kortfristiga skulder 320 341 341 341 - checkkredit 185 44 57 101 Summa eget kapital och skulder 2 902 3 273 3 467 3 691 3.4 Volym- och hyreskompensation och pris- och löneuppräkning Den princip som tillämpas avseende volymkompensation kompenserar för förändringar av målgruppen. Kompensationen sker för förändringar som är direkt hänförbara till ökning eller minskning av folkmängd eller nyttjandegrad. De nämnder som får kompensation är framförallt förskolenämnden, grundskoleoch gymnasienämnden, äldrenämnden och individ- och omsorgsnämnden. Övriga nämnder kompenseras efter behovsprövning i särskild ordning. Nämnderna får full hyreskompensation. Hyreskompensationen bygger på underlag som kommunlokaler inom stadsbyggnads- och miljönämnden tar fram och underlaget stäms av med respektive förvaltning Pris- och löneuppräkning görs med 1,3 % respektive 3,1 % för 2014 och baseras på prognos från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

17 (17) 4. Instruktion för nämndernas beredningsbeslut Om taxor och avgifter ska ändras ska det beslutas parallellt med budgetberedning och hanteras som egna ärenden. Revidering av lokalförsörjningsplan och serviceprogram sker parallellt med budgetberedning och hanteras som egna ärenden. Nämndernas beredning under våren ska omfatta nedanstående punkter. 19 4.1 Mål och uppdrag En sammanställning av mål och uppdrag utifrån prioriteringar som nämnden får i planeringsförutsättningarna med direktiv. 20 4.2 Omvärldsbevakning Kort redovisning av väsentliga händelser i omvärlden som påverkar nämndens verksamhet. Exempel på det kan vara förändrad lagstiftning. Fördjupad omvärldsanalys genomförs i samband med nämndens internbudgetarbete under hösten 2013. 4.3 Upphandling Nämnderna ska redovisa upphandlingar som överstiger fyra år. 21 4.4 Taxor och avgifter Om en taxa eller avgift förändras som påverkar kommunbidraget ska det kommenteras. 4.5 Kommentar föreslagen drift- och investeringsbudget Varje nämnd ansvarar för att verksamheten bedrivs inom angiven ram. Om en nämnd befarar ett underskott under innevarande år (år 2013) ska nämnden fatta beslut om att förvaltningen ska återkomma till nämnden med åtgärdsplan hur det ska hanteras under 2013 för att få budget i balans. Nämnderna ska kommentera förslag till drift- och investeringsbudget. Målsättningen är att nämnden ska föreslå att kommunstyrelsen beslutar att driftoch investeringsbudget för 2014 med upphandlingsplan, enligt planeringsdirektiv och förutsättningar för budget 2014 och plan för 2015-2016 fastställs. 19 Ett exempelärende har också tagits tas fram för att underlätta arbetet under beredningstiden. 20 Mål och uppdrag anges under paket, medborgaren i fokus, programområden, organisation och personal och den kommunala företagsbildningen. I nämndens internbudget, vilken tas fram under hösten 2013, ska arbete med mål och uppdrag konkretiseras. 21 Övriga upphandlingar hanteras i internbudget