Bredbandsstrategi för Kalmar kommun

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommundirektör Annette Andersson Huvudprojektledare Annika Fonseca 2016-01-01 1 (11) Bredbandsstrategi för Kalmar kommun 2016-2020 Mål - Uppdrag - Projekt Mål - Uppdrag

2 (11) Innehåll Bredbandsstrategi för Kalmar kommun 2016-2020... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 3. Mål - Vad vill vi uppnå?... 4 4. Varför är det viktigt?... 4 5. Bakgrund... 5 5.1. Nuläge... 5 5.2. Externa aktörer... 6 5.3. Olika typer av nät... 7 6. Hur?... 7 6.1. Bredbandssamordning... 7 6.2. Upprätthålla kompetens... 8 6.3. Underlätta för marknadsaktörer... 8 6.4. Kommunens förvaltningsnät... 8 6.5. Stimulera och stötta ideella initiativ... 8 6.6. Samförläggning... 9 6.7. Ledningskollen... 9 6.8. Fysisk planering... 9 6.9. Upphandlingsstöd för byalag... 10 6.10. Kommunala bolag... 10 7. Prioriteringar... 10 8. Ekonomiska förutsättningar... 11 8.1. Insatsområde 1 Bredbandssamordnare... 11 8.2. Insatsområde 2 - Startstöd... 11 8.3. Insatsområde 3 Övrigt stöd... 11

3 (11) 1. Sammanfattning Alla Kalmars invånare och arbetsställen ska kunna beställa minst 100 Mbit/s bredband till jämförbara nationella priser senast år 2020. Kalmar kommun med bolag ska uppfattas som en möjliggörare för bredbandsutbyggnaden. Kalmar kommuns strategi för att nå bredbandsmålet sker bland annat via samverkansavtal med en extern part Det är inget självändamål för Kalmar kommun att äga kanalisation eller fiberkabel utan kommunen ska istället aktivt verka för att underlätta för andra aktörers utbyggnad. En formellt utsedd bredbandssamordnare har som ansvar att samordna bredbandsfrågor internt, externt och med samverkanspart. Kalmar kommun prioriterar arbetet med att stötta ideella initiativ för fiberutbyggnad på landsbygden. En bredbandsbudget på en miljon kronor avsätts årligen under tiden 2016-2020 för att nå bredbandsmålet.

4 (11) 2. Inledning Bra digital infrastruktur får en allt större betydelse för privatpersoner, näringsliv och myndigheter. Nya tjänster utvecklas kontinuerligt och möjligheten att använda dessa är direkt beroende av bra bredband. Tillgång och utbyggnad av den digitala infrastrukturen har blivit en samhällsutvecklingsfråga och ses idag som lika viktig som vägar och järnvägar. I den nationella bredbandsstrategin tydliggörs politikens inriktning. Det övergripande målet i strategin är att Sverige ska ha bredband i världsklass. En förutsättning för att möta dagens utmaningar är att det finns tillgång till bredband med hög överföringskapacitet i hela landet. År 2020 bör därför 90 % av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s och redan 2015 ska 40 % av hushållen ha nått det målet. Regeringens utgångspunkt i strategin är att det är marknaden som är huvudansvarig för utbyggnaden, medan det offentliga i första hand ska stimulera med bidrag och stöd i de områden där intresse saknas från kommersiella aktörer. Genom att aktivt verka för en expansiv utbyggnad av ett öppet och konkurrensneutralt bredband i kommunen underlättar vi för att förverkliga visionen Kalmar 2020. Där finns flera områden som direkt kan kopplas till bra digital infrastruktur. Attraktivt boende, expansiv arbetsmarknad, hållbart tänkande och livslångt lärande är några av de områden där ett väl utbyggt fibernät är en bidragande del till att nå målen. Bredbandsstrategi och tillhörande handlingsplan beskriver Kalmar kommuns viljeinriktning vad gäller utbyggnad av den digitala infrastrukturen. Strategin har utformats för att hålla över tid medan handlingsplanen är ett levande dokument som ska revideras och uppdateras årligen. Bredbandsstrategin med handlingsplan ersätter det tidigare ITinfrastrukturprogrammet från 2002 (KF-2002-09-30 140). 3. Mål - Vad vill vi uppnå? Alla som vistas i Kalmar kommun ska ha tillgång till så konkurrenskraftiga digitala tjänster som möjligt. Alla företag och hushåll ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s bredband till jämförbara nationella priser senast 2020. Detta sker bland annat genom samverkan med externa parter på kommersiella grunder samt utifrån ideella initiativ. Utöver fasta anslutningar ska man i kommunen Kalmar även kunna använda mobila bredbandstjänster på de flesta bebodda och besökta platserna. Här spelar kommunen en viktig roll vad gäller att ge bygglov till telemaster, men även genom att i dialog med operatörerna diskutera prioriteringar och utbyggnadsplaner. 4. Varför är det viktigt? Nya tjänster utvecklas ständigt och förväntningarna på tillgång till bra bredband ökar i samma takt. Det är viktigt att digital infrastruktur jämställs med övrig samhällsviktig infrastruktur för att möta förväntningarna och göra Kalmar till en ännu attraktivare kommun. Alla som väljer att bo, arbeta, studera, besöka eller driva företag i Kalmar måste enkelt kunna kommunicera med res-

5 (11) ten av världen via digitala tjänster. Samtidigt driver nya och förbättrade tjänster hela tiden fram ett behov av ännu högre bandbredder. Optisk fiber är det media som bäst och mest långsiktigt möter dessa krav. 5. Bakgrund 5.1. Nuläge 2006 var bredbandstillgången i Kalmar län bland Sveriges bästa. Länet var först i Sverige att fatta beslut om att åstadkomma 100 % täckning med ADSL. Kostnaderna för projektet uppgick under perioden 2002 2006 till ca 390 mnkr, varav kommunerna i länet satsade ca 25 %. De allra flesta verkar ha varit nöjda med ADSL, som i bästa fall kunnat ge bandbredder på över 20 Mbit/s. Den kopparbaserade tekniken har utvecklats under tiden och på flera håll har s.k. VDSL gett tillgång till ännu högre kapacitet. I och med detta har efterfrågan på ytterligare utbyggnad av bredband varit låg. Först under 2013 aktualiserades frågan igen då ett antal samhällsföreningar själva tog initiativ till att se över möjligheterna att bygga fibernät på landsbygden. Den regionala satsningen resulterade, förutom i 100 % ADSL-täckning, även i att 42 av 46 telestationer i Kalmar kommun har fiberanslutits. Telestationer är ofta en nyckel till fortsatt utbyggnad på landsbygden då dessa ses som en naturlig anslutningspunkt för till exempel ett byalagsnät. De återstående fyra stationerna; Långaström, Olsbo, Resbymåla och Sävsjöby, är idag uppkopplade via radiolänk och därmed inte lämpliga som anslutningspunkter till fibernät. Vad gäller åtkomst till fibernät visar PTS senaste mätning (2014) att 50% 1 av befolkningen i Kalmar kommun har möjlighet att ansluta sig till ett fibernät. Tillgången är starkt koncentrerad till centralorten vilket också är ett väntat resultat då det har varit lättare att få utväxling på investering i flerfamiljshus än till enskilda fastigheter på landsbygden. Enligt mätningen ligger Kalmar i linje med regeringens delmål (100 Mbit/s till 40 % av hushållen år 2015), men ska målet på 90 % år 2020 kunna förverkligas behöver det aktivt arbetas med utbyggnadsfrågan. Här finns goda förutsättningar för ett bra resultat, men parallellt med den kommersiella utbyggnaden i tätorterna behövs stöd i olika former för fiberutbyggnad i byarna. 1 Post- och telestyrelsens bredbandskartläggning 2014

6 (11) Bild 4.1 Generell översikt av tillgång till fiber i Kalmar län. Källa: PTS Bredbandskarta 2013 5.2. Externa aktörer Ägande och drivande av fiberinfrastruktur kan delas in i fyra olika nivåer: 1. Kanalisationsägaren äger röret (kanalisationen) som fiberkabeln sedan ska dras fram i. 2. Nätägaren äger den fysiska fiberkabeln, den så kallade svartfibern. Detta kan till exempel vara en kommersiell aktör, myndighet eller en samhällsförening. 3. Kommunikationsoperatörens grundläggande roll är att aktivera (ljussätta) fiberkabeln så att det går att skicka datatrafik i den. 4. Tjänsteleverantören lägger på de förädlade tjänsterna i nätet. Det är dessa aktörer som levererar till exempel Internet, IP-telefoni och bredbands-tv till slutkunden. En aktör kan vara delaktig i en eller upp till fyra olika nivåer. Varje del i tjänstetrappan är beroende av att underliggande nivåer finns på plats och fungerar. Att erbjuda en slutkund åtkomst till Internet via fiber kräver alltså en leverans av alla fyra nivåer. Bild 4.3 Exempel på hur olika parter kan vara representerade i olika tjänstenivåer. Till exempel måste aktör ett och två samverka med aktör tre, fyra eller fem för att kunna erbjuda en Internettjänst till slutkund.

7 (11) 5.3. Olika typer av nät I Kalmar är stom- och transportnät relativt väl utbyggda. I och med att 42 av 46 telestationer har fiberanslutits finns ofta en bra infrastruktur fram till tätorterna och de strategiska anslutningspunkterna. Det primära behovet är alltså utbyggnad av accessnät och byalagens nät fram till anslutningspunkterna. Stomnät De nät som förbinder olika delar av landet med varandra kallas stomnät. Stomnätet är stommen i det svenska fasta nätet och utgörs av fiberoptisk kabel. Ett antal statligt ägda bolag såsom Teliasonera, Teracom, Banverket och Svenska Kraftnät är i huvudsak ägare av dessa. Transportnät Används för att transportera stora mängder datatrafik mellan olika noder (ändpunkter). I en större stad kan noderna vara placerade inom närbelägna geografiska områden. På landsbygden används transportnätet oftast för att sammanbinda orter. Accessnät Med accessnät menas den delen av ett kommunikationsnät som ansluter slutanvändarna. Accessnätets är ofta den sista kilometern som kopplar fastigheten till en lokal nod i orten (t.ex. en telestation). 6. Hur? Det finns flera aktörer inom kommunkoncernen som är involverade i olika frågor runt bredband och dessa har direkt eller indirekt påverkan på utbyggnadens takt och omfattning. Det är viktigt att alla strävar åt samma håll och förstår hur just deras verksamhet påverkar utbyggnaden. Kalmar kommun med bolag ska uppfattas som en möjliggörare för bredbandsutbyggnad. Det sker bland annat genom samordning, möjlighet till samförläggning, stöd i olika former och upprätthållande av kompetens. Enligt den nationella bredbandsstrategin ska utbyggnaden ske av kommersiella aktörer i så stor utsträckning som möjligt. Därför har Kalmar kommun ingått ett samverkansavtal med Telia som gäller från juni 2014 till och med 2020. Enligt avtalet ska parterna gemensamt ta fram en utbyggnadsplan som bygger på marknadsmässiga villkor. KS 2014/0556. I kommunens samtliga tätorter bygger därför Telia ut fibernätet. På landsbygden utanför tätorterna krävs en kombination av ideellt arbete, kommersiella aktörer och offentligt stöd för att möjliggöra en bredbandsutbyggnad. Kommunens insatser riktas i första hand mot landsbygden. 6.1. Bredbandssamordning Samordning är en nyckelfråga. En utpekad bredbandssamordnare med ansvar, resurser och befogenheter att agera är viktig för att nå resultat. En intern arbetsgrupp har skapats för att bereda och konkret arbeta med bredbandsfrågorna. Arbetsgruppen har en fast kärna och utökas vid behov med lämplig kompetens från framförallt samhällsbyggnadskontor och serviceför-

8 (11) valtning. Likaså finns en styrgrupp vars uppgift framförallt är att fatta nödvändiga beslut för att nå bredbandsmålet. Bredbandssamordnaren är sammankallande och ordförande för ovanstående grupperingar. Samordnaren är också sammankallande för kontinuerliga samförläggningsmöten samt kontaktyta för lokala, regionala och nationella aktörer. Samordnaren har också till uppgift att vara kommunens kontaktyta mot Kalmar kommuns samverkanspart. Det är också samordnarens ansvar att till kommunledning och styrgrupper rapportera status på utbyggnad och relaterade projekt. 6.2. Upprätthålla kompetens I och med att bredbandsutbyggnaden på landsbygden ofta är kostsam och inte lika attraktiv för marknadens aktörer finns olika typer av statliga stöd att söka. Framförallt kan detta göras från landsbygdsprogrammet via jordbruksverket. Det är viktigt att Kalmar kommun upprätthåller hög kompetens vad gäller ansökan om ekonomiskt stöd från regering och EU, inte minst då bidrag och regler förändras över tid. 6.3. Underlätta för marknadsaktörer Kalmar kommun med bolag ska uppfattas som en möjliggörare för bredbandsutbyggnad. En snabb, smidig och effektiv handläggning av ärenden gör att entreprenörer med flera kommer igång snabbare med sina projekt. Eftersom den största kostnaden i ett fiberprojekt är schaktning och återställning är det viktigt att kommunens handläggare är lyhörda och tillsammans med externa parter planerar för bästa möjliga lösningar. Det kan t.ex. gälla beslut om grävtillstånd, informera om möjlighet till samförläggning samt samordning vid asfaltslagningar. Det bör även finnas en generositet vad gäller användning av alternativa förläggningsmetoder och förläggning i mjukmark. 6.4. Kommunens förvaltningsnät Kalmar kommun är också en stor och viktig användare av de nät som etableras. Därför bör allmänhetens infrastrukturintresse vägas in vid upphandlingar och inför eventuell förläggning av kommunägd fiber eller kanalisation. Ett bra exempel är barn- och ungdomsförvaltningens tankesätt om fiber till alla grundskolor vilket främjat fiberutbyggnaden i flera av tätorterna. Genom ett samordnande synsätt kan nyetableringar av kommunala fastigheter vara till fördel för boende och företag i kringliggande område vad gäller anläggning av fiber. På så sätt kan vi nå än mer samhällsnytta vid utbyggnad av den kommunala verksamheten. 6.5. Stimulera och stötta ideella initiativ Att nå målet kommer även att kräva insatser av invånarna själva. Modellen för statligt landsbygdsstöd bygger på att grupper av intresserade går samman och försöker åstadkomma utbyggnad på egen hand. I den processen kan kommunen vara behjälplig på många sätt. Bland annat med kartor och fastighetsuppgifter, samlingslokaler för stormöten, råd och anvisningar, information om

9 (11) regelverk och offentligt ekonomiskt stöd. Dessutom genom information och samordning av parallella projekt och kontaktuppgifter till nyckelpersoner. För att få bra utväxling och underlätta för byalagens arbete finns möjlighet att ansöka om kommunalt ekonomiskt stöd vad gäller uppstart av nya projekt. Bidraget ska gå till inköp av kompetens vid framtagande av en förstudie. Förutsättningar för detta startstöd beskrivs under 8.3. Varje projekt är unikt och diskussion förs med varje förening för att hitta bästa lösning och stöd för att möjliggöra för så många som möjligt att få tillgång till fiber. 6.6. Samförläggning Schaktning och återställning av mark är den största kostnaden vid förläggning av kanalisation. Generellt kan sägas att denna del utgör mellan 50-70% av den totala kostnaden. Genom samförläggning med andra aktörer kan en del av kostnaden reduceras och utbyggnaden av bredband på så vis öka. Det är därför viktigt att Kalmar kommun informerar om samförläggningsmöjligheter och i viss mån även samordnar sådana insatser. Det är inget självändamål för kommunen att äga kanalisation eller fiber, men i de fall kommunen förlägger tomrör ska detta ske enligt branschstandard för möjlig avyttring. 6.7. Ledningskollen Grävsamordning är inte bara viktigt för att reducera kostnader utan även för att undvika avgrävningar eller andra typer av avbrott. Man får genom samordning alltså en bättre kontinuitet och säkerhet i befintliga samhällsviktiga tjänster. Ett administrativt verktyg för samordning är Ledningskollen. En webbtjänst som hjälper den som ska utföra markarbete att komma i kontakt med berörda ledningsägare. Ledningskollen är avgiftsfri och finansieras bland annat av Svenska Kraftnät och Post- och telestyrelsen (PTS). För att nå en bra samordning ska samtliga aktörer i Kalmar, både privata, kommersiella och offentliga myndigheter, använda Ledningskollen vid markarbeten och projektering. För att säkerställa att så sker, ska det vid ansökan om grävtillstånd alltid bifogas ett ärendenummer från Ledningskollen. Ledningskollen är en samordningshjälp, inte ett dokumentationssystem. Inmätning och dokumentation av kanalisation måste ske i befintliga GIS-system. 6.8. Fysisk planering Både inom den fysiska planeringen och i bygglovsfrågor hamnar flera beslut som direkt eller indirekt påverkar bredbandsutbyggnaden. Kommunen har enligt plan- och bygglagen (PBL 2011), skyldighet att beakta behovet av elektronisk infrastruktur i översikts- och detaljplanering. Vid varje nyexploatering ska det därför alltid planeras för kanalisation för fiber. Primärt erbjuds samverkanspart och andra kommersiella aktörer att förlägga kanalisation och fiber. För att inte hämma deras vilja att satsa i sådana områden ska

10 (11) kommunen överväga egen förläggning enbart då det saknas intresse från andra parter. Likaså om det tydligt framgår att nätet kommer att användas för ett slutet och konkurrenshämmande ändamål. Villkoret vid en senare avyttring av kommunal kanalisation är att den ska användas på ett öppet och konkurrensneutralt sätt. I de fall kommunen själv förlägger kanalisation i nyexploaterade områden hanteras kostnaden för detta som en del i projektets totala ekonomi. Att beakta behovet av elektronisk infrastruktur omfattar inte enbart själva kanalisationen utan även angränsande frågor som t.ex. fiberbrunnar, plats i teknikbodar m.m. 6.9. Upphandlingsstöd för byalag I och med att kommunen är skyldig att göra alla upphandlingar enligt LOU (Lagen om Offentlig Upphandling) finns här en stor kompetens inom området. Samma krav ställs på byalagen för att erhålla statliga bidrag, men där finns sällan denna kunskap. Därför ska kommunen ge stöd till byalagen i deras upphandlingsprocess så att reglerna enligt LOU uppfylls. 6.10. Kommunala bolag 6.10.1. Kalmar Vatten AB KVAB genomför kontinuerliga grävarbeten, både inom bostadsområden och på längre strategiskt viktiga sträckor. För att öka utbyggnadstakten av bredband finns i KVAB:s ägardirektiv inskrivet: I samband med grävarbeten för vatten och avlopp ska bolaget så långt det är möjligt lägga ner tomrör för att möjliggöra en bredbandsutbyggnad. I praktiken innebär detta att förfrågan om samförläggning ska ske via Ledningskollen för att erbjuda samtliga aktörer samma förutsättningar. 6.10.2. Kalmar Energi AB Kalmar Energi AB agerar utifrån samma kommersiella förutsättningar som andra externa parter. Både uthyrning av så kallad svartfiber och tjänster via en kommunikationsoperatör tillhandahålls. Arbetsgruppen för bredband håller kontinuerlig kontakt med Kalmar Energi AB för dialog kring bredbandsutbyggnaden. 6.10.3. Kalmarhem AB Då Kalmarhems fastigheter finns både i centralorten och i kringliggande tätorter gynnar en förläggning av fiber till dessa även andra boende på orten. Det är därför viktigt att Kalmarhem beaktar detta vid upphandling av sina nät. 7. Prioriteringar Kalmar kommun prioriterar insatser i de områden där kommersiellt intresse saknas. Utbyggnaden utanför tätorterna är beroende av lokalt engagemang och oftast även någon form av ekonomiskt stöd. Varje byalagsprojekt har olika förutsättningar vilket påverkar kostnaderna och därmed också geografiska avgränsningar. Det är därför viktigt att Kalmar kommun bevakar och prioriterar insatser dels för att undvika vita fläckar mellan byalagsprojekt och tätort dels för att fördyrande sträckor inte ska ses som ett hinder.

11 (11) I och med att kommunen enligt plan- och bygglagen (PBL 2011) har skyldighet att beakta behovet av elektronisk infrastruktur i sin översikts- och detaljplanering blir utbyggnaden i nyexploaterade områden en naturlig prioritering. 8. Ekonomiska förutsättningar I budget finns en miljon kronor årligen för främjande av insatser inom bredbandsområdet. Syftet är att insatserna ska bidra till uppfyllandet av kommunens, och regeringens mål på bredbandsområdet. Den avsatta budgeten ska användas för att stötta utbyggnaden på landsbygden. Utbyggnaden i Kalmar centralort och i de större tätorterna beräknas ske på kommersiell basis av kommunens samverkanspart. I mindre byar kommer utbyggnaden vara beroende av ett lokalt engagemang. Stöttning från kommunen kan vara det som blir avgörande för huruvida ett projekt kan genomföras eller ej. Kalmar kommun kommer under strategins aktualitet (år 2016-2020), årligen avsätta resurser, för att genomföra följande insatser och främja bredbandsutbyggnaden i hela Kalmar: 8.1. Insatsområde 1 Bredbandssamordnare Att planera och bygga infrastruktur kräver både tid och kompetens. Därför har kommunen formellt utsett en bredbandssamordnare vars ansvar är att både stötta de lokala gruppernas arbete och att för kommunens räkning bevaka utvecklingen i regionen och nationellt. 8.2. Insatsområde 2 - Startstöd Invånare eller föreningar på landsbygden som vill undersöka möjligheterna att bygga egna fibernät ska ha möjlighet att ansöka om ekonomiskt stöd från kommunen till en förstudie. Förstudien ska vara utformad så att den är förberedd för ansökan av nationella bredbandsstöd. 8.3. Insatsområde 3 Övrigt stöd Det behövs resurser för att genomföra aktiviteter som inte är fullt ut kommersiellt motiverade. Det kan t.ex. gälla strategiska infrastrukturella satsningar, fördyrande sträckor och upprättande av överlämningspunkter där dessa saknas. Vidare kan stöd bli aktuellt till samförläggningar, samordningsprojekt, lämna kommun borgen samt i vissa fall lån.