Ett Stockholm där alla kan

Ett Stockholm där alla kan socialdemokraterna stockholms län

Rådslag 2008 5/Ett Stockholm där alla kan Ett Stockholm där alla kan I valet 2006 blev det uppenbart att socialdemokraterna inte gick i takt med väljarna i skolfrågan. Partiet var otydligt med skolans uppdrag och uppfattades stå för en politik som inte fokuserade på kunskap och studiero. Och visst är det ett misslyckande att var femte elev lämnar grundskolan utan fullständiga betyg eller att det finns elever som inte känner trygghet och lugn i sin skola. Det finns anledning att vara självkritisk. Socialdemokratin underskattade problemens allvar och omfattning och borde definitivt ha gjort någonting tidigare. Skolans huvudsakliga fokus måste självklart vara kunskapsuppdraget. Skolan ska ge unga människor färdigheter och erfarenheter som gör dem rustade för att bygga morgondagens samhälle. Skolan ska föra kunskaper vidare generationer emellan. Skolan ska utmana eleverna och tänja gränserna för vad som är möjligt. När den socialdemokratiska skolpolitiken omprövas bör vi alltjämt utgå ifrån den självklara inställningen att alla barn kan lära sig. Det är bara förutsättningarna som skiljer sig åt. Skolan har en avgörande betydelse för om eleverna når målen eller inte. Det går inte att skylla på det omgivande samhället eller att ensidigt lägga ansvaret på enskilda elever. Att förändra partiets skolpolitik får inte innebära en tillbakagång där man konstaterar att vissa elever lär med händerna och andra med huvudet. En förnyad socialdemokratisk skolpolitik ska absolut inte sänka skolans höga ambitioner på kunskapsområdet. Alla elever ska ha gott om möjligheter att studera vidare efter skolan. Det finns mycket positivt i de svenska skolorna. Där finns fantastiska lärare och skolledare. Många elever lämnar skolan med höga betyg och goda framtidsutsikter. Men man måste också våga kritisera skolans brister där de finns. De nedanstående problembeskrivningarna och förslagen är framtagna utifrån elevernas och föräldrarnas perspektiv och vår politiska vardag. Totalt är det ett tiotal områden där det idag finns uppenbara fel och brister men också en del nya idéer och tankar. Gemensamt för förslagen är att de innehåller höga förväntningar på eleverna och en tydlig fokusering på skolans kunskapsuppdrag. Några av dessa kan förhoppningsvis ligga till grund en framtida socialdemokratisk skolpolitik. 2

Rådslag 2008 nr 5/Ett Stockholm där alla kan Styrning Skolan är uppdelad på för många skolformer vilket försvårar övergångar. Styrningen är ofta detaljreglerad när det gäller skolans arbetssätt, samtidigt som den övergripande kunskapsstyrningen är otydlig. Det måste bli tydligt att skolans huvudsakliga uppdrag är att utveckla och bidra till elevernas kunskapsutveckling. Skolorna behöver få mer tid för undervisning och kunskapsutveckling. Mål- och styrdokument ska bli färre och mätbara mål för lärandet införas. Det behövs en sammanhållen skola där dagens frivilliga skolformer, förskoleklass och gymnasium, tas bort och istället omvandlas till obligatoriska delar av grundskolan. Själva måluppfyllelsen ska vara det obligatoriska i skolan inte antalet skolår. Det innebär att ingen elev får lämna grundskolan utan fullständiga betyg och att det kan få ta lite olika lång tid att komma dit. Skolgången kanske i många fall tar 13 år, men ibland 11 år eller 15 år. Nya resurser bör styras mot skolans yngre åldrar. På samma sätt är det självklart för oss att skolans resurser ska tilldelas eleverna efter behov. Lika möjligheter kräver olika resurser. Bäst lärare och mest resurser bör finnas i de områden som behöver det allra mest. Kunskaper Eleverna får inte den kunskap de har rätt till. Alldeles för många lämnar idag skolan utan godkända betyg. Man gör ofta eleverna en björntjänst genom att flytta dem vidare i skolsystemet trots att de inte har tillräckliga kunskaper. I förlängningen innebär detta att det ska införas begränsningar för skolan att kunna skicka elever som inte nått målen vidare inom skolsystemet. Precis som idag ska skolorna i första hand försöka med åtgärdsplaner, mer resurser och extra undervisning. Men om det inte hjälper kommer vissa elever att behöva gå extra skolår. Andra kan alltså slutföra sin skolgång på kortare tid än normalt. Uppföljningar och insatser ska genomföras tidigare än idag. Redan från start i första årskursen behöver skolan kontrollera elevernas kunskaper i läsning och matematik för att se vilka kunskaper de har med sig och vilket stöd de behöver framöver. Genom omfattande nationella uppföljningar åtminstone vart tredje år ges en god bild av hur skolan lyckas i sitt viktiga uppdrag. Det behövs både fler och längre dagar i skolan. På så vis blir det möjligt att göra färdigt skolarbetet i skolan. Skolan måste därutöver erbjuda elever extra studiehjälp och stödundervisning, bland annat genom möjligheter att studera 3

Rådslag 2008 5/Ett Stockholm där alla kan under kvällar, helger och lov. Läxläsningshjälp vid skoldagens början och slut kan spela en stor roll för vissa elever. Eleverna ska inte bara utöka sina faktakunskaper utan ska också i högre grad träna sig i hur man använder dessa kunskaper genom att analysera, dra slutsatser och kritiskt argumentera och kommentera. Ett vetenskapligt förhållningssätt är särskilt viktigt i slutet av skolan. Rätten till förskola, som idag uppgår till 15 timmar per vecka, bör utökas. Eftersom förskolan spelar en mycket viktig roll i barnens utveckling och för att skapa jämlika villkor bör man också på sikt fundera över att göra den obligatorisk från tre års ålder. Bedömning och betyg Förväntningar och mål för lärandet är för låga. Likvärdigheten i bedömningen av kunskaperna och återkopplingen brister på alltför många skolor. Alla elever har rätt till en god, tydlig och skriftlig återkoppling om sin kunskapsutveckling samt behov av stöd när det behövs. De kunskapskrav som samhället ställer ska formuleras som uttryckliga kontrakt mellan eleven, läraren och föräldrarna. Kunskapskontrakten ska innehålla konkreta mål för eleven så att han eller hon kan uppnå de nationella målen, följaktligen en konkretisering av dagens individuella utvecklingsplaner. På så sätt ställs höga förväntningar på alla elever. Skolans och elevens ansvar för resultaten förtydligas. I låg ålder är kunskapsuppföljningen det viktigaste och under senare år kan sedan betygen vara ett komplement. Eleverna har rätt till en likvärdig bedömning och att de betyg som ges verkligen motsvarar kunskapskraven. Genom att klargöra kunskapskraven och ha fler nationella uppföljningar kan detta säkerställas. Skolverkets granskningar måste utökas till att i större utsträckning granska likvärdigheten i skolornas bedömningar. Varje skola och kommun måste också ingå i bedömningsnätverk för samtliga ämnen. 4

Rådslag 2008 nr 5/Ett Stockholm där alla kan Kvalitet Det finns för många skolor med bristande kvalitet och måluppfyllelse. Eleverna når därför sämre resultat än de borde göra. Ofta saknas rättvisande bilder om huruvida de enskilda skolorna är bra eller dåliga. Elever och föräldrar måste kunna bedöma skolor genom överskådliga och användarvänliga sammanställningar av skolornas kvalitet. Skolverkets granskningar ska också utökas till att i större utsträckning granska likvärdigheten i skolornas bedömningar. Varje skola ska ha ett fungerande system för systematisk utvärdering och analys av sina resultat. Det måste även bli enklare att lägga ner skolor som har otillräcklig måluppfyllelse och byta ut skolledare som fungerar bristfälligt. I speciella fall ska också Skolverket ha möjligheter att tvångsförvalta illa fungerande skolor. Skolans kvalitet är klart viktigare än vem som driver skolan. Därför bör det införas exakt lika regler för friskolor som för kommunala skolor när det gäller skyldigheter och rättigheter, insyn och uppföljningar. Religiösa, etniska och politiska friskolor bör förbjudas, eftersom de ofta leder till ytterligare segregation och sortering. Anslagen till skolornas och lärarnas metodutveckling måste mångdubblas. Skolornas samarbete med forskare bör kraftigt utökas. Utvecklingsarbetet i alla skolor ska ha en vetenskaplig grund och vara forskningsanknutet. I förskolan är det viktigt med utbildade pedagoger och små barngrupper. Genom att betona förskolans pedagogiska betydelse stärks barnens framtida kunskapsutveckling. Trygghet och studieglädje En alltför stor andel av eleverna upplever att de inte har tillräcklig arbetsro och studieglädje i skolan. Därför har de inte heller möjlighet att ta in kunskaper på bästa sätt. Trygghet och studieglädje är viktigt för att nå skolans kunskapsmål. Varje skola ska ha en konkret handlingsplan för att skapa arbetsro och goda relationer. Planen ska även innehålla en tydlig rättighets- och skyldighetskatalog för elever och föräldrar. Ordningsproblem ska hanteras snabbt och handlingskraftigt. Sanktioner och konsekvenser för olika otillåtna handlingar måste klart framgå. Enskilda skolor måste få rätt av varna eller stänga av elever under kortare tid. En samma-dag-garanti ska införas. Skolan ska samma dag rapportera till föräldrarna om till exempel skolk, mobbning och ordningsproblem. Men skolan ska också själv vidta konkreta åtgärder under samma dygn. 5

Rådslag 2008 5/Ett Stockholm där alla kan I varje kommun ska finnas en skolakut med specialkompetens där bland annat skola, polis och socialförvaltning samarbetar. Den ska vid behov kunna göra riktade insatser i skolorna, till exempel ge handledning till ledning och personal. Elever som begår grova brott ska tillfälligt kunna tas om hand av skolakuten. Skolledningens och lärarnas betydelse och roller ska göras tydligare i skollagen. Alla anställda har ett särskilt och gemensamt ansvar för att upprätthålla ordningen i skolorna. De särskilda uppehållsrummen för lärare bör tas bort för att på så vis kraftigt öka vuxennärvaron på raster. Personalens förutsättningar Många av dem som arbetar i skolan är tyvärr dåligt rustade för det ledarskap och de krav som ställs. Om inte lärarna och skolledningen klarar sitt uppdrag blir det förstås mycket svårare för eleverna att nå sina mål. Rektorer ska ges den utbildning som krävs för uppdraget. Behörighetskrav och femåriga förordnanden för rektorstjänster bör införas. En ny, längre utbildning ska stärka rektorns pedagogiska roll och ge behörighet till forskning. Lärarutbildningen ska också förändras så att den svarar upp mot de krav som ställs. Lämplighetstest i samband med intag till lärarutbildningen bör övervägas liksom fler möjligheter att kasta ut olämpliga lärare från utbildningen. Ökade krav på praktiskt arbete ute på skolorna under utbildningen är en självklarhet. En väg att höja lärarnas status kan vara att införa en auktorisation av lärare. Lika intressant kan det vara att istället ha någon form av lärarcertifikat. Lärarutbildningarna får inte vara den enda vägen till läraryrket. Det är nödvändigt att vidga rekryteringsvägarna och mer betona lämplighet och kompetens. Obehöriga lärare ska erbjudas fler möjligheter till att komplettera sin utbildning med en lärarexamen. Varje lärare ska garanteras en rätt till ordentlig fortbildning motsvarande ett halvt års högskolestudier var tionde termin. Kompetenta lärare måste erbjudas möjligheter till forskning inom den egna skolan. Lärarnas prestationer är viktiga för att nå måluppfyllelsen. Det finns därför flera anledningar till att den förmågan också mäts och utvärderas, bland annat av eleverna. En idé kan vara att utvärdera lärarnas insatser i samband med de nationella proven. De små barnen är viktigast. Utbildningen för olika lärargrupper bör därför göras lika lång och de löneskillnader som idag finns mellan till exempel förskolelärare och gymnasielärare ska tas bort. För att skapa bättre förutsättningar för lärarnas huvuduppgift behöver elevhälsa i ett brett perspektiv förstärkas. Genom det förebyggande arbetet som alla gör och med fler kuratorer och skolsköterskor i skolan skapas mer tid för pedagogerna att utveckla lärandet. 6

Rådslag 2008 nr 5/Ett Stockholm där alla kan Arbetssätt och flexibilitet Lärare och elever träffas för lite och rektor ägnar sig för lite åt sitt pedagogiska ledarskap. Skolan har behov av nytänkande, bland annat om pedagogik och arbetsformer. Skolan behöver få till stånd mer kvalitetstid, alltså den tid som ägnas åt mötet mellan pedagogerna och eleverna. Införande av vanliga 40-timmarsveckor för lärare är ett viktigt steg i detta arbete. Genom att uppmuntra intendenttjänster eller liknande kan rektor få tid att i första hand vara en pedagogisk ledare och avlastas frågor om ekonomi, lokaler och administration. Det ska också ligga i rektors uppdrag att se till att samtliga pedagoger får tid att planera, utvärdera och analysera sitt arbete. Nya metoder och alternativa inlärningsstilar bör uppmuntras mycket mer än idag. Med färre styrdokument och fokus på kunskapsmålen ges större frihet till bland annat ämnes- och årskursintegrering. Alla barn och elever lär olika och i olika takt. Den detaljerade styrningen som finns i dagens skola kring kurser, ämnen och timmar måste bort. En samlad skoldag måste prioriteras och förstärkas. Längre sammanhängande pass ska uppmuntras och håltimmar ska inte få förekomma. Arbetsmiljö Många skolor är trista, slitna och saknar en modern pedagogisk miljö. Hur ska elever och lärare kunna utveckla sig själva och varandra i lokaler som ingen annan människa frivilligt skulle vilja vistas i? Det behövs en stor nationell satsning för att åstadkomma kreativa, trygga, innovativa och kvalitativa skollokaler. Vårt mål är att staten och kommunerna ska skapa minst 1 000 helt nya skolor tillsammans. Ett antal skolor ska troligen rivas och byggas upp på nytt från grunden. Lärare och elever ska vara synliga för varandra. Otrygga platser, korridorer och skåphallar ska kartläggas och byggas bort. Arbetsmiljölagen, som även måste utvidgas att gälla förskolebarnen, bör användas mer offensivt. Särskilda barnskyddsronder bör genomföras i förskolorna. En investering i spännande och kreativa miljöer får inte stanna vid skoldörren. En större del av skolans undervisning och verksamhet bör ske utomhus. Även trafikmiljöerna runt skolorna måste i många fall förbättras. Barn och elevers hälsa måste förbättras, bland annat eftersom de då presterar bättre i skolan. Det bör införas 30 minuters obligatorisk fysisk aktivitet varje dag. Måltiderna vid landets förskolor och skolor måste hålla jämnare standard och ska därför kvalitetssäkras. Ett minimipris per portion borde införas. 7

Rådslag 2008 5/Ett Stockholm där alla kan Demokrati Sverige behöver självständiga medborgare som kan ta för sig. Många elevers och föräldrars åsikter tas inte till vara i skolan. Samtliga förskolor och skolor ska ha ett lokalt självstyre med långtgående delegation. De lokala styrelserna kan bestå av personal, elever, föräldrar, experter samt representanter från fackföreningar och näringslivet. Styrelserna ska erbjuda möjligheter till reellt inflytande över utbildningen och det övriga arbetet i skolan. Eleverna ska finnas med i skolans beslutsforum, elevråd och skolledare ska få ordentlig utbildning i elevdemokrati. Elever som tar stort ansvar för de gemensamma frågorna i skolan bör kunna få bevis på detta i sina betyg. Genom bland annat kursutvärderingar kan de enskilda eleverna garanteras ett större inflytande över sin undervisning. Ett levande och funktionellt språk skapar också kreativa och ifrågasättande barn och ungdomar. Hittills har politiker enbart pratat om att eleverna ska läsa och skriva bättre. Eleverna måste även ges bättre chanser att tala för sig, bli kritiskt ifrågasättande och hänga med i samhällsutvecklingen. Därför bör retorik bli en naturlig del i skolans undervisning. Omvärld Kunskap förvärvas inte bara i klassrummet. Trots detta saknar många skolor organiserade samarbeten med till exempel föreningslivet eller högskolorna. Skolan ska ges nya redskap för att utveckla samarbete med andra lärandemiljöer. Till exempel kan samarbetet med kultur-, förenings- och idrottsrörelserna utökas genom mer specifika handslag där organisationerna konkret deltar i skolan genom anti-mobbningsarbete, fadderskap och liknande verksamhet. Det bör införas stimulanspengar så att fritidsföreningar och studieförbund kopplar sin barnverksamhet till skolbarnomsorgen. Alla elever i tonåren bör också erbjudas en mentor inom arbetslivet alternativt högskolan för att få stöd och tips inför sina framtida utbildningsval. Alla elever ska känna sig informerade om hur valmöjligheterna för vidare studier på högskolan ser ut. Varje skola med studieförberedande program ska ha högskolan som samarbetspartner. En skoldag i veckan kan med fördel förläggas i en undervisningsmiljö utanför skolan på ett museum, i kommunhuset, på en arbetsplats eller i skogen. Viss undervisning som idag sköts av skolan kan med fördel arrangeras av andra 8

Rådslag 2008 nr 5/Ett Stockholm där alla kan än pedagogerna på skolan. Pensionärer, föräldrar, föreningar och företag bör i organiserad form erbjudas att delta i skolans läxläsningshjälp, trygghetsarbete eller som inslag i undervisningen. Obligatorisk föräldramedverkan i skolan någon dag per år är också tänkbart. Sammankallande Tomas Johansson, Södertälje 9